Bilaga 1. VA-översikt. Karlskrona kommun 2014-01-20. Environmental

Bilaga 1 VA-översikt Karlskrona kommun 2014-01-20 Environmental

Konsulter inom samhällsutveckling WSP Sverige AB är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur och Miljö & Energi. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Bilaga 1. VA-översikt, Karlskrona kommun Redaktör: Emma Sjögren Granskad av:: Anders Rydberg WSP Sverige AB Högabergsgatan 3 371 21 Karlskrona Tel: 010-722 50 00 E-post: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Innehåll 1 LAGAR OCH RÄTTSLÄGE... 4 2 MILJÖMÅL... 7 3 ÖVERSIKTSPLAN 2030... 8 4 NATURGIVNA FÖRUTSÄTTNINGAR...10 5 KLIMAT OCH SÅRBARHET...12 6 BEFOLKNING...13 7 VATTEN OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNING...14 WSP Sverige AB Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: 010-722 50 00 www.wspgroup.se

1 Lagar och rättsläge Kommunens ansvar för vatten- och avloppsförsörjning och VA-planens utformning styrs främst av lagen om allmänna vattentjänster, miljöbalken, anläggningslagen, plan och bygglagen i svensk lagstiftning samt av europeiska direktiv och internationell havsmiljöpolitik. Hur dessa förhåller sig till varandra och till europeiska direktiv beskrivs schematiskt i Figur 1. Figur 1. Lagar, förordningar och aktörer med bäring på VA-planarbete, ett urval med fokus på vattenförvaltning och miljö. Lag om allmänna vattentjänster Enligt 6 lag om allmänna vattentjänster (2006:412), även kallad vattentjänstlagen, är det kommunens skyldighet att ordna vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Kommunen ska dels bestämma ett verksamhetsområde där vattentjänsterna behövs och dels ordna så att behovet tillgodoses genom en allmän VA-anläggning. Enligt praxis behövs det en något så när samlad bebyggelse av 20-30 fastigheter som underlag för en allmän VA-anläggning. Det finns dock också exempel på när betydligt mindre bebyggelsegrupper anses ha behov av allmänt VA, t ex med hänsyn till miljön. En skillnad från den tidigare VA-lagen är att kommunens skyldighet numera inte bara utgår från hänsyn till människors hälsa, utan även från hänsyn till miljön. Den kommunala VA-försörjningen har därmed fått ett uttalat miljöskyddssyfte.

Vattentjänstlagen innehåller också förändringar vad det gäller huvudmannaskap och ägande av VA-anläggningar. Privatisering av VA-anläggningar är inte längre tillåtet. Kraven på särredovisning av VA-verksamhetens ekonomi är också tydligare i Vattentjänstlagen. Verksamheten får inte generera överskott eller underskott. När en kommun erbjuder tjänster inom den kommunala verksamheten skall självkostnadsprincipen råda. Det innebär att brukarna inte ska betala mer än vad som krävs för att täcka kostnaderna för verksamheten. En kommuns VA-taxa bygger på samma principer. Att betala avgifter enligt en VA-taxa är tvingande om man har sin fastighet innanför ett fastställt verksamhetsområde för allmän VAförsörjning. Detta eftersom bedömningen har gjorts att bebyggelsen har behov av detta. Vid utbyggnad till ett nytt verksamhetsområde där kostnaderna avviker från det normala och det beror på så kallande särförhållanden för det aktuella området kräver lagstiftaren att kommunen tar ut särtaxa där. Hur stor avvikelse som krävs för att det ska bli aktuellt med särtaxa finns inte med tydlighet fastslaget i rättspraxis, men sakkunniga bedömningar brukar ligga kring 30 %. Miljöbalken Miljöbalken (1998:808) har som syfte att främja att en långsiktigt hållbar utveckling sker med beaktande av skyddsvärden hos natur- och kulturmiljön. Miljöbalken reglerar flera vatten- och avloppsrelaterade frågeställningar så som miljökvalitetsnormer och vattenförvaltning, skyddsområde för vattentäkt och annat skydd av vatten, samt bestämmelser om vattenverksamhet. Utsläpp av avloppsvatten är en miljöfarlig verksamhet som ska ske så att olägenhet ej uppstår. Detta omfattar enligt definitionen av avloppsvatten spillvatten men även i vissa fall även dagvatten. I Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) regleras tillstånds- respektive anmälningsplikt för olika typer av avloppsreningsanläggningar. Till stöd för prövning och tillsyn av enskilda avloppsanordningar har Naturvårdsverket beslutat om allmänna råd (NFS 2006:7) och handbok (2008:3) för små avloppsanordningar. Plan- och bygglag (2010:900) Plan- och bygglagen (PBL) styr kommunens fysiska planering av mark och vatten i form av översiktsplanering och detaljplanering. Den innehåller också bestämmelser om byggande och bygglovsprocessen. Mark och vatten ska användas till det som de är mest lämpade och vid planering och byggande ska hänsyn tas till både enskilda och allmänna intressen. Till exempel ska lokalisering av bebyggelse ske med hänsyn till möjligheter till vatten- och avloppsförsörjning, utan att yt- och grundvatten påverkas negativt av föroreningar. WSP Environmental 5

Anläggningslag (1973:1149) Anläggningslagen reglerar inrättandet av gemensamhetsanläggningar. Bildandet av samfällighetsföreningar och inrättandet av gemensamhetsanläggningar sker på initiativ av fastighetsägarna och är frivilligt. I samband med förrättning och bildande av gemensamhetsanläggning prövas väsentlighets-, båtnads- och opinionsvillkoren. Vad gäller gemensamhetsanläggning för vatten och/eller avloppsförsörjning ska man visa att inrättandet har uppenbara fördelar framför enskilda anläggningar respektive anslutning till en allmän anläggning. Nyttan med anläggningen måste vara av stadigvarande betydelse, vilket kan brista om andelen fritidsfastigheter är högt. Vattendirektivet År 2000 antog samtliga länder inom EU det så kallade Ramdirektivet för vatten, vattendirektivet. Sveriges Riksdag och regering beslutade om nationell lagstiftning vilket innebar en komplettering av miljöbalken samt en särskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660). I Sverige bildades fem vattendistrikt. Karlskrona kommun ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt. Samtliga vattenförekomster i landet har statusklassats och år 2009 fattades beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan. Den generella miljökvalitetsnormen är att vattenförekomsterna ska ha uppnått god ekologisk status senast år 2015. För många vattenförekomster har myndigheten beslutat om tidsundantag, d v s att tidpunkten då normen ska vara uppfylld är framflyttad (år 2021 eller 2027). Anledningen är att det bedömts som tekniskt, samhällsekonomiskt och naturmässigt svårt att uppnå god status till år 2015 för de vattenförekomster som idag inte har god status, även om åtgärder påbörjas omgående. Miljökvalitetsnormerna är bindande för statliga myndigheter och kommuner. Åtgärdsprogrammet beskriver åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås. Den 22 december 2012 ska samtliga åtgärder ha vidtagits, vilket tolkas som att åtgärderna måste vara påbörjade inom denna tid. Kommunerna är ansvariga för åtgärderna 32-37. De handlar om att utveckla tillsyn, prövning och planläggning med miljökvalitetsnormen som utgångspunkt och om att skydda dricksvattenförsörjningen. Åtgärd 33 handlar om krav på enskilda avlopp och åtgärd 37 om kommunala VA-planer. EG:s avloppsdirektiv Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse kräver att avloppsvatten skall genomgå minst sekundär rening, det vill säga i normalfallet biologisk rening, och anger dessutom minimikrav för kvaliteten hos det renade vattnet. Direktivet är infört i svensk lagstiftning genom Naturvårdsverkets föreskrift SNFS 1994:7 med ändring 1998:7. Avloppsdirektivets krav på hur kvävereningen ska tolkas har lett till en EU-dom vilken i korthet innebär att

kväverening behöver byggas ut på reningsverk vilka ligger söder om Gävle med undantag av vissa delar av Sveriges inland. Det marina direktivet Det marina direktivet syftar till att främja havsmiljön i EU och målet är att senast år 2020 uppnå god ekologisk status i haven. Direktivet införlivades i svensk lagstiftning hösten 2010 med Havsmiljöförordningen. Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för havsmiljöförordningen har beslutat om nio miljökvalitetsnormer för de yttre svenska havsområdena. Dessa är ett komplement till de miljökvalitetsnormernormer som gäller för inlands- och kustvatten enligt vattenförvaltningsförordningen. 2 Miljömål De svenska miljömålen innebär att ansvaret för miljön inte längre är miljövårdens ensak, utan alla ska hjälpas åt att överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Det finns idag ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och arton etappmål. Detta innebär att stora miljöproblemen ska vara lösta till 2020. Av de nationella miljömålen är det främst sex mål som är relevanta för den kommunala VA-försörjningen: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitét, Hav i balans samt levande kust och skärgård, God bebyggd miljö samt Giftfri miljö. Länsstyrelsen i Blekinge har beslutat att de nationella miljökvalitetsmålen med preciseringar samt etappmål gäller också i Blekinge. Det innebär att Blekinge inte har några regionala delmål utan Länsstyrelsen arbetar med åtgärdsplaner. I åtgärdsprogrammet Ett hållbart Blekinge finns förslag på åtgärder för hur målen ska nås. Elva åtgärder berör den kommunala vatten- och avloppsförsörjningen. Karlskrona kommun har utarbetat ett miljöprogram som antogs av kommunfullmäktige 2013-09-19. Syftet med miljöprogrammet är att vidareutveckla Karlskrona kommuns arbete med de nationella miljömålen. Miljöprogrammet löper över åren 2013-2020. Handlingsplanen som hör till miljöprogrammet beskriver åtgärder som behöver vidtas för att bidra till att miljömålen nås. Handlingsplanen är uppbyggd kring fem temaområden där Hållbar bebyggelseutveckling, Friskt vatten och Mindre gift på drift är relevanta för kommunala vatten- och avloppsförsörjningen. I miljökonsekvensbeskrivning av denna VA-plan (bilaga 4) beskrivs de nationella miljömålen som berör vatten- och avloppsförsörjning samt hur de regionala och kommunala åtgärderna påverkas av VA-planen. WSP Environmental 7

Baltic Sea Action Plan Under 2007 tog EU kommissionen och östersjöländernas miljöministrar ett gemensamt beslut om en åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP) som har målet att till år 2021 uppnå en god ekologisk status i främst Egentliga Östersjön, Kattegatt och Öresund. BSAP innehåller ca 150 åtgärder grupperade i delmålen, bl.a. övergödning. Delmålet övergödning innehåller åtgärder som berör VAförsörjning, t ex minskade utsläpp från avloppsreningsverk och förbättrad rening av enskilda avlopp. Övergödningsmålet är dock det mål som bedöms vara svårast att uppnå. Sverige har utifrån BSAP beslutat att ha som mål att den svenska kvävebelastningen till Östersjön ska minska med 8100 ton och fosforbelastningen ska minska med 290 ton. Samverkansplan Blekinge Arkipelag Biosfärområdet Blekinge Arkipelag är ett modellområde för innovativa lösningar för en hållbar utveckling, utsett av UNESCO. Enligt samverkansplanen för området står Blekinge Arkipelag för en levande kust och skärgård där utvecklingen sker i harmoni mellan företagande och ekologi. Grunden är lokalt engagemang och omtanke om kommande generationers framtid. Samverkansplanen är en långsiktig utvecklings- och förvaltningsplan för området och ska fungera som ett underlag vid kommunala och regionala beslut. Samverkansplanen innehåller tre strategier för minskad övergödning som rör vatten- och avloppsförsörjning; minskade näringsämnesutsläpp från enskilda avlopp och kommunala avloppsreningsverk, samt främja kretsloppslösningar inom vatten och avlopp. Det handlar till exempel om att minska bräddningar från befintliga avloppsreningsverk och att finna hållbara lösningar för enskilda avlopp i områden där anslutning till kommunlat avlopp inte är något alternativ. Principen är att flera mindre åtgärder tillsammans minskar övergödningen av Östersjön. 3 Översiktsplan 2030 Karlskronas översiktsplan antogs år 2010 och har tidsperspektivet 20 år fram i tiden, till år 2030. Strategin för kommunens fortsatta utveckling är att hushålla med mark och vatten samt att förädla och bevara viktiga kvalitéer för att bli en hållbar kommun. Enligt översiktsplanen är kommunens inriktning och mål att god vattenstatus ska uppnås i sjöar, vattendrag och hav. Kommunen avser att arbeta efter vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram, samt att få mer kunskap om kvalitet och kvantitet om grundvattentillgångarna. Kommunen avser också att arbeta för att vattenkvaliteten i Lyckebyån långsiktigt ska förbättras, samt att ta fram vattenskyddsområden med föreskrifter för de vattenförekomster som berör den framtida vattenanvändningen. Översiktsplanen föreslår att såväl riktlinjer för

en långsiktig säkerställd vattenförsörjning (vattenförsörjningsplan) samt en vattenoch avloppsplan tas fram. Mindre samhällen, landsbygd och skärgård Ur ett VA-plansperspektiv är kommunens översiktliga planering för mindre samhällen, landsbygden och skärgården extra intressant då dessa områden i de flesta fall ligger utanför den kommunala VA-försörjningen. Bebyggelseutvecklingen i dessa områden ska enligt översiktsplanen ske genom komplettering så att VA-försörjningen kan lösas på ett acceptabelt och långsiktigt hållbart sätt. I skogsbygd och i inlandet är grundregeln att för ny bebyggelse ska området vara lämpligt för byggande med avseende på att vatten och avlopp ska kunna ordnas lokalt. Kustzonen beskrivs i översiktsplanen som ett område med stora natur- och kulturvärden och med ett högt exploateringstryck. Påverkan på området ska minimeras genom medvetna miljösatsningar, t.ex. utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Ny bebyggelse i den stadsnära kustbyggden bör tillkomma i anslutning till befintliga områden för vatten- och avloppssanering eller genom funktionsomvandling av fritidshus. I många fall har kustnära områden detaljplaner upprättade för fritidshusbebyggelse. Kommunen har ingen principiell invändning mot funktionsomvandling av befintlig bebyggelse, under förutsättning att det finns en hållbar vatten- och avloppsförsörjning. Översiktsplanen föreslår att stor restriktivitet till nybyggnation med enskilt vatten och avlopp i kust och skärgård tas till dess att en VA-plan är framtagen. LIS-områden Under år 2014 arbetar Karlskrona kommun med att ta fram en LIS-plan för kommunen som beskriver var det finns möjligheter till landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Fördjupning av översiktsplanen för skärgården Karlskrona kommun arbetar med att ta fram en fördjupad översiktsplan för skärgården. Skärgårdsplanen beräknas bli antagen i juni år 2014. Strategin är att utvecklingen ska ske långsiktigt hållbart i samklang med naturen och med en bevarad kulturell identitet för att skapa attraktiva livsmiljöer, ett rikt näringsliv och bra kollektivtrafik. De områden som ingår i fördjupning av översiktsplanen för skärgården är Sturkö, norra Tjurkö, Aspö, Hasslö, i viss mån Senoren och Möcklö, Torhamn och Kristianopel samt Ytterön och Hästholmen i östra skärgården, se figur 2. En viktig förutsättning för utvecklingen är en hållbar och fungerande vatten- och avloppsförsörjning. I flera fall kräver detta att vatten- och avloppssystemet byggs ut. VA-planen ska samordnas med pågående fördjupning av översiktsplan för skärgården. WSP Environmental 9

Figur 2. Förslag på utveckling av skärgården. Källa: Program för fördjupning av översiktsplanen för skärgården. 4 Naturgivna förutsättningar Karlskrona kommun har ett landskap med mycket varierande terrängförhållanden. I de västra delarna av kommunen är landskapet rikt på berg, dalar, kullar, höjdryggar och sjöar. Medan det i de östra delarna övergår till en allt flackare karaktär. Den nord-sydliga sprickdalsstrukturen i berggrunden är den faktor som betyder mest för topografin i Karlskrona kommun. De smala sprickdalarna bildar långsträckta rum med flacka fält av finsediment, eller sjöar med mer eller mindre branta höjdryggar mellan sig. Enligt översiktsplan för Karlskrona kommun ska större opåverkade mark- och vattenområden så långt som möjligt sparas mot ingrepp som kan ändra områdets karaktär. Det handlar till exempel om området kring Alljungensjöarna i nordväst och från länsgränsen i nordost och ned till Mörtsjöåsen-Lösensjön samt området runt och söder om Färskesjön. Östra skärgården kan också betraktas som ett obetydligt påverkat mark- och vattenområde. Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten I Karlskorna kommun finns ett vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer för fisk. Från Kättilsmåla ner till Lyckebyåns mynning omfattas ån av

miljökvalitetsnormer för fisk. I miljökonsekvensbeskrivning för denna VA-plan beskrivs miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten samt VA-planens påverkan på dessa. Miljökvalitetsnormer för vatten Det finns 17 kustvattenförekomster i kommunen. Samtliga har måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver). Yttre redden avviker eftersom den är kraftigt modifierad och har fått statusen måttlig ekologisk potential. Samtliga kustvattenförekomster i Karlskrona, liksom alla provtagningsstationer för näringsämnen i Blekinges kustvatten, har måttlig eller otillfredsställande status. Övergödningen är ett stort problem i södra Östersjön. Tio sjöar i Karlskrona kommun är klassade som vattenförekomster enligt Vattenmyndigheten. Sju av sjöarna har god ekologisk status. Stora Alljungen och Stora Havsjön har hög ekologisk status. Västersjön har måttlig ekologisk status, vilket styrs av näringsämnesstatus. Trots att sjöarna Färskesjön, Lösensjön och Stora Havsjön har god respektive hög ekologisk status har de enligt Vattenmyndigheten problem med övergödning, Samtliga har god kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver). I Karlskrona finns 21 vattenförekomster i vattendrag. En har hög ekologisk status, fem har god ekologisk status, tolv har måttlig ekologis status och tre har otillfredsställande status. Samtliga har god kemisk ytvattenstatus. Bedömningen av den ekologiska statusen styrs i de flesta fall av fisk. Endast i Åbyån och S:t Petriån styrs bedömningen av näringsämnesstatus. Dock har Lyckebyån, Kvillebäcken, Åbyån, Lillån, Nättrabyån, St Petriån, Hillmansbäcken, Silletorpsån problem med övergödning, vilket bör beaktas så att statusen inte riskerar att försämras. I Karlskrona kommun finns åtta grundvattenförekomster. Fem av dessa är sandoch grusförekomster i Nävragölsåsen, Augerumsåsen och Tvingsåsen. På östra kuststräckan finns en sedimentär bergförekomst, vid Hallrumsviken finns en urbergsförekomst och i Spandelstorp finns ytterligare en grundvattenförekomst. Samtliga har god kvantitativ status och god kemisk grundvattenstatus. I miljökonsekvensbeskrivning för denna VA-plan beskrivs miljökvalitetsnormerna för vatten mer i detalj samt VA-planens påverkan på dessa. Natura 2000 Natura 2000- områden är områden som avsätts till skydd för utvalda och listade naturtyper och arter inom hela EU. Områdena har skapats för att värna om den biologiska mångfalden. Inom Karlskrona kommun finns 65 Natura 2000-områden. I miljökonsekvensbeskrivning för denna VA-plan beskrivs de Natura 2000- områdena som har relevans på VA-planen. WSP Environmental 11

Risk för saltvatteninträngning I delar av Karlskrona kommun, till exempel på öarna, är grundvattentillgången begränsad. Vid alltför stort uttag av grundvatten sjunker grundvattennivån med risk för sinande brunnar och vattenbrist. I kustnära områden kan överuttag leda till saltvatteninträngning i grundvattnet som därmed får ökad halt av klorid. En brunn är påverkad av salt grundvatten om kloridhalten överstiger 50 mg/l. Över 100 mg/l kan vattnet verka korroderande på ledningar och över 300 mg/l börjar vattnet smaka salt. Det finns idag inget heltäckande underlag om potential för vattenuttag och risk för saltvatteninträngning. Den screening Länsstyrelsen har gjort visar att det finns problem med saltvatteninträngning och ökade kloridhalter. Ett exempel är analysresultat från grundvattentäkt vid Ronnenabbens samhällsförening på Sturkö, se figur 5. Resultatet visar tydligt att kloridhalten ökat i takt med ökad vattenanvändning. Figur 3. Kloridhalt vid grundvattentäkt på Sturkö. Källa: U. Lettevall, 2006. Ronnenabbens Samhällsförening, Sturkö. 5 Klimat och sårbarhet På uppdrag av länsstyrelsen har SGI och SMHI tagit fram en översiktlig klimatoch sårbarhetsanalys med avseende på naturolyckor för Blekinge län. Analysen visar att för perioden fram till slutet av detta sekel (år 2100) kommer: Årsmedeltemperaturen succesivt att öka. Mot slutet av seklet kommer årsmedeltemperaturen att vara i medeltal 4-5 ºC högre jämfört med dagens klimat.

Årsmedelnederbörden ökar med 15-20 %, med den största ökningen under vintern. Kraftiga regn förväntas öka. Snötillgången minskar avsevärt. Vattenföringens variation förändras mot högre flöden under höst-vinter och lägre vårflod. Lågvattenperioden blir längre och med lägre flöden. Det framtida klimatet leder till stigande havsnivåer, ökad frekvens och nivå på havets högvattenstånd, ökad risk för översvämning, ökad risk för erosion (berör framförallt Karlskronas ostkust) och i viss mån även ökad risk för skred och ras. Detta påverkar bebyggelse och viktig samhällsverksamhet så som teknisk infrastruktur. De mest sårbara områdena är lokaliserade till tätorter vid kusten och längs vattendrag. Förutsättningarna för vattenförsörjningen påverkas av ett förändrat klimat. Ett varmare klimat leder sannolikt till ökade problemen med parasiter och virus samt ökade humushalter och algblomning. Karlskrona kommun arbetar redan idag med att åtgärda ökade humushalter i råvattnet vid den största vattentäkten. Översvämningar riskerar att medföra att dricksvattentäkter blir kontaminerade av miljöfarliga ämnen från förorenade områden eller av smittoämnen och bekämpningsmedel från översvämmade åkrar. Torra somrar kan också orsaka problem för framförallt enskild dricksvattenförsörjning, med kapacitetsbrist med ökad risk för saltvatteninträngning till följd. Dagvatten- och avloppsförsörjningen påverkas framförallt genom ökad risk för bräddning av avloppsvatten utan föregående rening, tillföljd av ökad belastning vid fler och mer intensiva skyfall. Det finns även en ökad risk för att avloppsreningsverken och de enskilda avloppen påverkas av stigande havsnivåer och översvämningar. För att möta ett klimat i förändring måste den kommunala VA-försörjningen hanteras strategiskt, vid såväl exploatering som vid befintlig bebyggelse. Det handlar om att öka säkerhetsmarginalerna, ha en väl prövad och flexibel markanvändning samt att identifiera risker och behov av åtgärder. 6 Befolkning År 2012 var 63 691 personer bosatta i Karlskrona kommun. Mer än hälften bor i tätorten Karlskrona/Lyckeby. Sedan år 1999 har kommunens befolkning ökat med ca 3 300 invånare. Befolkningsökningen har framförallt skett i tätorterna och i centrala Karlskrona, men även Skillingenäs och Trummenäs har varit attraktiva alternativ. På landsbygden och i de mindre tätorterna har befolkningen minskat. Karlskrona har som mål att öka befolkningen till 70 000 invånare fram till år 2030. I Karlskrona skärgård bor det drygt 4 300 personer. Genom att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för skärgården vill Karlskrona kommun förbättra WSP Environmental 13

förutsättningarna för en levande skärgård. Det innebär att kommunen planerar för nya bostäder och verksamheter. 7 Vatten och avloppsförsörjning Allmän dricksvattenförsörjning Inom Karlskrona kommun produceras dricksvatten vid tio vattenverk, se tabell 1 och 2. Flertalet av dessa är mindre och har begränsad kapacitet och betjänar således geografiskt mindre områden. Det största och helt dominerande, både vad gäller produktion och anslutna abonnenter, är Karlskronas vattenverk i Lyckeby. Råvattnet till detta vattenverk tas ur Lyckebyån vilken är kommunens helt dominerande råvattentäkt. Även Tving har ett ytvattenverk, medan resterande vattenverk betjänas av grundvattentäkter. Totalt produceras ca 5,3 miljoner kubikmeter dricksvatten per år. Tabell 1. Ytvattenverk i Karlskrona kommun, uppgifter från år 2012. Ytvattenverk Ant. anslutna Prod volym (m 3 /h) Vattentäkt (personer) (faktisk) (max) Anmärkningar Karlskrona 45 967 512 900 Lyckebyån Tillverkning av konstgjort grundvatten genom infiltration av vatten i Johannishusåsen. Färdigt år 2014. Tving 499 4,7 10 Skärsjön

Tabell 2. Grundvattentäkter i Karlskrona kommun, uppgifter från år 2012. Grundvattenverk Ant. Prod.volym Antal Anmärkningar anslutna (personer) (faktisk) (max) brunnar Afvelsgärde 0 0 528 (m 3 /dygn) 2 Försörjer normalt delar av Blekingesjukhuset. 2011 avställt pga. haveri. Fågelmara 610 490 (m 3 /dygn) Holmsjö 585 3,1 (m 3 /h) Jämjö 2896 22,4 (m 3 /h ) Kättilsmåla 249 37 (m 3 /dygn) Saleboda 220 19 (m 3 /dygn) Spjutsbygd 410 1,9 (m 3 /h) Strömsberg 50 0,31 (m 3 /h ) 1150 (m 3 /dygn) 9 (m 3 /h) 72 (m 3 /h) 75 (m 3 /dygn) 120 (m 3 /dygn) 6 (m 3 /h) 2 (m 3 /h ) 7 Plus två reservtäkter. Livsmedelsindustrin Procordia huvudsaklig förbrukare. 6 Plus en reservtäkt. Nävragöl samhälle inkluderat. 5 Ramdala samhälle inkluderat. 2 Grusfilterbrunnen används sparsamt för att sänka flouridhalten. 2 Plus en reservtäkt. 2 Plus en reservtäkt. 1 I dag är fem av vattentäkterna skyddade med fastställda föreskrifter och vattenskyddsområden. Ytvattentäkterna för Karlskrona och Tving har ett visst skydd i de lokala hälsoskyddsföreskrifterna från år 1986. Det pågår ett arbete med att upprätta nya samt revidera gamla skyddsområden. Ett särskilt stort arbete pågår med att skydda ytvattentäkten Lyckebyån. En ansökan om skyddsområde med tillhörande föreskrifter har lämnats in till länsstyrelsen i samarbete med Lessebo och Emmaboda kommuner. Alla tre kommunerna är starkt engagerade i Lyckebyåns Vattenförbund. Ett av de stora problemen genom åren har varit höga och ökande humushalter i råvattnet. Kommunens VA-avdelning bedriver ett arbete i syfte att bättre och effektivare kunna rena detta råvatten och därmed också höja kvaliteten på konsumenternas dricksvatten. WSP Environmental 15

Allmän avloppsförsörjning Avloppsvattnet från det kommunala ledningsnätet renas i dag vid elva reningsverk i kommunen, se tabell 3. Sammanlagt renar dessa årligen ungefär 7 miljoner kubikmeter avloppsvatten. De flesta av reningsverken har mekanisk, biologisk och kemisk rening. Det i storlek dominerande reningsverket är Koholmen reningsverk vid Oskarsvärn. Detta betjänar de centrala delarna av kommunen samt stor del av kommunens landsbygdsområde. Reningsverket Söremåla i Fågelmara tar omhand stora mängder avloppsvatten från närliggande livsmedelsindustri. Tabell 3. Avloppsreningsverk i Karlskrona kommun, uppgifter från år 2012. Reningsverk Verkets Antal Belastning Utsläppsvillkor* Anmärkning dim. (pe) anslutna (pe, BOD 7 - BOD 7 P tot N tot (personer) belastning) Fur ca50 (20m3/h) Ca 30-15 - - Endast biol rening. Polering i biodammar Hasslö 2 500 2 296 1 103 15 0,5 - Koholmen 57 000 45 287 39 021 10 0,3 12 Biol Fosfor- och kväverening. Polering i filter. Kättilsmåla 450 249 94 10 0,3 - Polering filter. Nävragöl 715 585 273 10 0,3 - Inkluderar Holmsjö samhälle. Polering i biodammar. Ramdala 3 300 2 902 1 428 15 0,5 - Polering i biodammar. Saleboda 700 183 56 10 0,5 - Polering i biodammar. Strömsberg 150 100 45 15 0,5 - Söremåla 8 900 607 7 994 15 0,5 - Procordia Food största belastningen. Polering i biodammar. Torhamn 1 200 476 205 15 0,5 - Tving 430 496 244 10 0,3 - Polering i biodammar. * Samtliga verk, där inte annat anges, har mekanisk, biologisk och kemisk rening. Villkor kan vara rikt- eller gränsvärden. Ungefär 80 % av Karlskrona kommuns invånare är anslutna till det kommunala spillvattennätet. Efter det att kommunen på 1990-talet beslutade att ansluta Aspö till det kommunala VA-nätet och bilda verksamhetsområde, har kommunen valt att inte vara huvudman och byggherre för utbyggnad av VA-nätet. Istället har man uppmuntrat privata initiativ till utbyggnad och anslutning i enlighet med kommunens regler. Dessa abonnenter behöver inte betala någon anslutningsavgift och när arbetet är färdigställt tar kommunen över ansvaret för ledningarna. Arbete

pågår med att dessa områden ska bli verksamhetsområde. Det finns i kommunen en mycket begränsad budget för VA-investeringar. Enskild vatten- och avloppsförsörjning I områden där inget gemensamt VA-nät finns har varje bebodd fastighet i de flesta fall en egen avloppsanläggning och en egen dricksvattenbrunn. I kommunen finns även ett fåtal mindre, gemensamma avloppsanläggningar med två till fem anslutna hushåll samt minst elva enskilda avloppsanläggningar som är dimensionerade för mer än fem hushåll. Det exakta antalet enskilda avloppsanläggningar och dricksvattenbrunnar i kommunen är inte känt, men det torde röra sig om ca 7 000. Tabell 4. Kända enskilda större avloppsanordningar i Karlskrona kommun Fastighet Antal Anlagd Utformning Huvudman hushåll år Bredäng 1:3 35 1991 Infiltration Bredängs Samhällsförening Bubbetorp 1:1 10 1976 Infiltration Karskrona kommun, Kommunledningsförvaltningen Gängletorp 14:10 40 1986 Markbädd (utsläpp i Torstävaviken) Tallets Samfällighetsförening Kärrtorp 1:3 10 m3/dygn 1991 Markbädd (utsläpp i damm) Nicklastorp Golf AB Senoren? 60- WC-slutna tankar, BDT- Kursgården Senoren/Kristen 8:42 talet infiltration Samverkan Småland-Blekinge mm Säby 19:7 8 1980? Infiltration Saknas Säby 24:1 8 1999 Markbädd (utsläpp till dike som troligen mynnar i Torstävaviken) Tjurkö 1:63 15 1988 Markbädd (utsläpp till resorptionsdike) Saknas Stenbräcka Ideella förening Uttorp 1:140 22 2002 WC-sluten tank, BDTinfiltration Sturkö Camping AB Västra Stensjö 1:17 50 1997 Minireningsverk + infiltration Västra Stensjö Fritidsområdes Samfällighet Jämjö-Torp 1:15 60 2012 Minireningsverk+infiltration Hallarums Vattenvårdsområde Ideella Förening WSP Environmental 17

De flesta enskilda avloppsanläggningar i Karlskrona kommunen utgörs av infiltrationsanläggningar. Det är inte ovanligt med äldre anläggningar som är underdimensionerade och felplacerade. Även utsläpp till stenkistor förekommer liksom direktutsläpp till diken, vattendrag eller till havet. Kommunens samhällsbyggnadsförvaltning har under loppet av ca 30 år inventerat drygt 3000 enskilda avloppsanläggningar. Av dessa har ca 1/3 bedömts ha bristfällig funktion. Problemen är särskilt stora vid kusten och på öarna där de geologiska förutsättningarna, med mycket berg i dagen och tunna jordtäcken, medför svårigheter att infiltrera avloppsvatten. Här är också grundvattenbildningen generellt liten, vilket kan leda till vattenbrist och saltvatteninträngning. Enligt SGU är hela skärgårdsområdet område där salt grundvatten kan förekomma. Kommunens kunskap om kvaliteten i enskilda vattenbrunnar är förhållandevis dålig. Konsekvensen av utsläpp från enskilda avlopp är förorening av grundvattnet, vilket kan orsaka otjänligt vatten i dricksvattenbrunnar. Även påverkan på ytvatten sker med bl a övergödning och igenväxning som följd. I det vattendistrikt som kommunen tillhör, Södra Östersjöns vattendistrikt, står de enskilda avloppen för 12 % av utsläppen av fosfor och för 2 % av utsläppen av kväve. Prövning av enskilda avlopp De senaste tio/femton åren har nya avloppsanläggningar oftast utformats som upplyfta och förstärkta infiltrationer, för att säkerställa att tillräckligt rening av avloppsvattnet sker innan det når grundvattnet alternativt berggrunden. Det är ovanligt med minireningsverk i kommunen; antalet bedöms uppgå till mellan tio och tjugo. Sedan drygt ett år tillämpas naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) i kommunen, vilket innebär att ett fåtal avloppsanläggningar med effektiv fosforavskiljning byggts; det rör sig i huvudsak om anläggningar med fällning av fosfor före eller efter infiltration/markbädd. Slamhantering Slam från enskilda avlopp hämtas av entreprenör och tas om hand vid de kommunala avloppsreningsverken. I dag vattensepareras stor del av slammet vid de enskilda avloppsanläggningarna direkt på fastigheten och vattnet återförs till den enskilda anläggningen. Denna metod med lokal avvattning innebär att antalet transporter för hanteringen av de enskilda avloppen har minskat. Det slam som bildas vid avloppsreningsverken analyseras avseende tungmetaller som till exempel arsenik, bly, kadmium, koppar och kvicksilver. Karlskronas reningsverksslam innehåller låga metallhalter.

WSP och GENIVAR har gått samman och bildar tillsammans ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi 15 000 medarbetare på över 300 kontor i 35 länder. I Sverige har vi omkring 2 500 medarbetare. Vår verksamhet bedrivs inom WSP Analys & Strategi, WSP Brand & Risk, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management, WSP Process, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Vi är United by our difference. WSP Environmental 19