Småföretagsbarometern

1

Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång... 7 3. Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn... 9 4. Lönsamhet... 10 64 procent ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion... 13 Småföretagskonjunkturen län för län...14 Prognos och utfall genom åren...16 2

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3

Uppsala läns näringslivsstruktur 99,4 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 76 procent av länets totala antal privata sysselsatta (inkl. jordbruk). Uppsala län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 32932 34227 92477 varav småföretag (0-49 anst) 32810 34035 68712 Jordbruk 4405 4409 4672 Offentlig verksamhet 100 1307 56343 Total 37437 39943 153492 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2012. Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län Småföretagskonjunkturen i Uppsala län har stigit sedan vårens mätning. Konjunkturindex har gått från 73 till 100, vilket innebär att Uppsala län har den högsta tillväxttakten i riket. I vårens mätning låg länet på andra plats efter Västerbotten. Till följd av en förväntad lägre tillväxt i industrin väntas konjunkturen mattas under det kommande året, med tillväxttakter något under riksgenomsnittet. Sysselsättningstillväxten i Uppsala län ökar kraftigt i höstens mätning, och uppvisar den klart högsta sysselsättningstillväxt i riket. Nettotalet går från 13 till 29. Sysselsättningen väntas även kommande år öka snabbare än riksgenomsnittet, även om ökningstakten dämpas en del. Orderingången har, i linje med landet i stort, förbättrats rejält sedan föregående mätning. I båda delsektorerna har Uppsala läns företag haft en bättre utveckling än landet i stort. Sammantaget är det 47 procent som uppger en ökande orderingång, medan 8 procent uppger en vikande. Under den kommande tolvmånadersperioden väntas en klar dämpning av orderingången, huvudsakligen beroende på en avmattning i industrin. Omsättningstillväxten har dämpats något sedan i våras, men ökar fortfarande i god takt. Nettotalet har gått från 41 till 32. Utvecklingen i Uppsala län är fortsatt starkare än genomsnittet för riket, som uppvisar nettotalet 19. Tillväxten väntas mattas av något under den kommande tolvmånadersperioden, framför allt i industrin. Länet som helhet är därmed något mer pessimistiskt än landet i stort. Lönsamheten har utvecklats hyggligt i länet. 40 procent av företagen redovisar ökad lönsamhet, vilket är något över riksgenomsnittet. En något större andel av företagen i 4

länet uppger dock samtidigt lägre vinster (27 procent). Lönsamheten förväntas öka under den kommande tolvmånadersperioden. Länets förväntade lönsamhetsutveckling är något starkare än rikets genomsnittliga förväntningar. 64 procent av Uppsalas småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Andelen har ökat sedan i våras då den var 55 procent. Andelen är i stort den samma som genomsnittet i Sverige. Det största tillväxthindret för småföretagen är ovilja att växa (22 procent), följt av den svaga efterfrågan (18 procent samt bristen på arbetskraft (15 procent). 5

Småföretagsbarometern Uppsala län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i Uppsala län har under de senaste mätningarna legat högre än riksgenomsnittet, med undantag för en dämpning under hösten 2012. I höstens undersökning drar Uppsala ifrån igen, och uppvisar nu den högsta sysselsättningstillväxten i riket. Nettotalet går från 13 till 29. Totalt sett är det 38 procent av företagen som ökat sysselsättningen medan 9 procent har minskat den. Företagen räknar med att sysselsättningstillväxten ska dämpas något under det närmaste året (prognosen är den streckade linjen). Detta beror på sysselsättningsökningen mattas både i industrin och i tjänstesektorn. Sysselsättningen i länet väntas dock även fortsättningsvis bli snabbare än i riket som helhet. 6

2. Orderingång Tillväxttakten i orderingången har, i linje med landet i stort, tagit fart sedan föregående mätning. I tjänstesektorn är tillväxttakten den tredje snabbaste i landet. Sammantaget är det 47 procent som uppger en ökande orderingång, medan 8 procent uppger en vikande. Orderingången i länet är fortfarande starkare än genomsnittet för landet. Under den kommande tolvmånadersperioden väntas en svagare tillväxt av orderstocken. Nettotalet väntas sammantaget landa på 21, vilket också är lägre än riksgenomsnittet. Båda delsektorerna räknar med en dämpad tillväxttakt, men avmattningen blir mer markerad i industrin. I båda fallen är företagen mer pessimistiska än genomsnittet för landet. 7

3. Omsättning Tillväxten i omsättningen har, till skillnad från de tidigare två faktorerna, mattats av sedan i våras Nettotalet har gått från 41 till 32. Utvecklingen i Uppsala län är dock starkare än genomsnittet för riket, som uppvisar nettotalet 19. Tillväxten väntas ligga kvar på nuvarande nivå även under den kommande tolvmånadersperioden. Länet är därmed mer pessimistiskt än landet i stort. Bakom den dämpade omsättningstillväxten ligger tjänstesektorn där nettotalet gått ned från 42 till 25. I industrin däremot har omsättningen ökat kraftigt och nettotalet stigit till hela 61, den högsta noteringen i landet Tjänstesektorn tror på en snabbare omsättningstillväxt under det kommande året, medan industrin spår en kraftig avmattning, vilket är naturligt efter den mycket snabba ökningen under det senaste året. 8

Konjunkturindikatorn Småföretagskonjunkturen i Uppsala län har stigit sedan vårens mätning. Konjunkturindex har gått från 73 till 100, vilket innebär att Uppsala län har den högsta tillväxttakten i riket. I vårens mätning låg länet på andra plats efter Västerbotten. Till följd av en förväntad lägre tillväxt i industrin väntas konjunkturen dock mattas under det kommande året, med tillväxttakter något under riksgenomsnittet. Uppdelat på sektorer har indikatorn för industrisektorn fortsatt att stärkas kraftigt och når i höstens mätning 118, den högsta nivån för någon sektor i något län. Tjänstesektorn når nivån 97, vilket är den nästa högsta nivån i landet. Båda sektorerna förväntar sig att en dämpning under det kommande året framför allt gäller det industrin - efter det senaste årets mycket snabba tillväxt. 9

4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant att följa denna variabel. Den bättre konjunkturutvecklingen i de senaste mätningarna avspeglas också vad gäller lönsamheten. 40 procent av företagen redovisar ökad lönsamhet, medan 27 uppger att lönsamheten blivit sämre. Länets nettotal 13 är dock marginellt lägre än riksgenomsnittet på 15. Trots uppgången är det 31 procent av länets företag som anger att lönsamheten är lägre, eller väsentligt lägre, än normalt. Lönsamheten förväntas öka under den kommande tolvmånadersperioden. Framför allt är det tjänsteföretagen som ser bättre lönsamhet framför sig. Företagens prisförväntningar 32 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året. Detta är i princip samma nivå som vid föregående mätning. 9 procent av företagen räknar samtidigt med lägre försäljningspriser. 10

Största konjunkturrisker Det är framför allt tre risker som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Det är den svenska konjunkturen (39 procent av företagen), nya konkurrenter på marknaden (18 procent), samt den internationella konjunkturen (8 procent). Den största konjunkturrisken för företagen i Uppsala är att hemmamarknaden ska utvecklas sämre än väntat. 11

64 procent ser goda expansionsutsikter 64 procent av företagen i Uppsala uppger att det finns goda expansionsmöjligheter framöver. Andelen har ökat sedan i våras, då 55 procent uppgav goda expansionsmöjligheter. Företagen i länet är ungefär lika optimistiska som riksgenomsnittet. 12

Inom industrin är andelen företag som anger att det finns goda expansionsmöjligheter 65 procent, och i tjänstesektorn 63 procent. Hinder för expansion Det största tillväxthindret för småföretagen i Uppsala län är att man inte vill växa (22 procent), följt av den svaga efterfrågan (18 procent) och bristen på lämplig arbetskraft (15 procent). 13

Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 14

15

Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 16