Projekt rörelse. Projektplan för ökad rörelse i Västertorpsskolan

Projekt rörelse Projektplan för ökad rörelse i Västertorpsskolan Läsåret 2018/2019

INLEDNING Västertorpsskolan startar ett projekt med fokus på att öka rörelsen och den fysiska aktiviteten på skolan. Syftet med projektet är dels att verka hälsofrämjande och dels att öka inlärningsförmågan och öka kunskapsinhämtningen för eleverna. Projektet förväntas pågå i 3 år med syftet att övergå i ordinarie verksamhet efter den tiden. Här i den övergripande projektplanen finns det specifika arbetsplaner för alla delar man har valt att arbeta med under läsåret. Skolan vill skapa mer rörelse och fysisk aktivitet på hela skolan. Det innebär att lektioner, raster och fritidsverksamheten förhoppningsvis blir positivt påverkade av det nya arbetssättet. Därför spänner aktiviteterna över flera områden, både idrottsligt, fysiskt och socialt. SYFTE Ökad rörelse i Västertorpsskolan är ett nytt arbetssätt som startade upp läsåret 2018. Syftet med projektplanen är att eleverna ska må bättre och höja resultaten. Skolan vill också uppnå en stimulerande arbetsmiljö för elever och personal genom att påvisa sambandet mellan rörelse och inlärning. Därför är det viktigt att aktiviteterna blir ordinarie verksamhet på skolan efter projektets slut. Aktiviteterna i Projekt Rörelse riktar sig i första hand till eleverna och ska vara en del av elevernas skolvardag. ÖKADE SKOLRESULTAT Studier visar att vid rörelse och motion blir inlärningen effektivare eftersom hjärnan syresätts. Dessutom gör rörelse att vi känner lust, blir lugnare och kan koncentrera oss bättre. Barn som rör på sig och leker får också en bättre motorisk förmåga. Forskningen visar att detta leder till bättre skolresultat, ett bättre socialt mående och därmed bättre förutsättningar i framtiden. I boken Hälsa på recept (2014). Den senaste vetenskapen kring träning och motion. Skriven av Anders Hanssen leg läkare och Carl Johan Sundberg professor påvisar de att fysisk aktivitet/rörelse gör: - att barn får bättre koncentrationsförmåga och självkänsla - att hjärnans alla program fungerar bättre och att hela hjärnan arbetar effektivare - dig mer kreativ och du får lättare att fatta beslut - ger nya hjärnceller och bättre minne Allt detta är kopplat till skolans läroplan (LGR11), där vi som skola tar ansvar för elevens hela utveckling och är en skola att trivas i. PROJEKTETS OLIKA DELAR Projektet fokuserar på 5 olika områden och aktiviteter: Organiserad rastverksamhet Aktiv undervisning och aktiva miljöer Simning Extra motorisk träning Pulsträning Dessa presenteras mer ingående i projektplanen tillsammans med projektets organisation.

PROJEKT RÖRELSES OLIKA OMRÅDEN OCH AKTIVITETER ORGANISERAD RASTVERKSAMHET VARFÖR ORGANISERAD RASTVERKSAMHET? EN BAKGRUND. Rasten är en stor del av elevernas tid i skolan. På rasten skapas och återskapas relationer mellan eleverna. Det är även en tid för rörelse, lek, skapande och konstruktion. Rasten är både aktivitet och paus och liknar i många delar fritidsverksamhetens verksamhet. En organiserad rastverksamhet med pedagogledda aktiviteter bidrar till att konflikter minskar, att eleverna får stöd och hjälp i skapandet av goda relationer och att tryggheten ökar. De ger elever möjlighet att testa på nya saker, att utveckla olika förmågor och möjlighet till gemensamma upplevelser. Med hjälp av att fokusera på rörelsen utökas även elevernas rörelsevokabulär (att klara av och känna sig trygg i olika rörelser) som i sig ökar deltagandet i olika aktiviteter. ORGANISATION: På Västertorpsskolan är rasten en prioriterad verksamhet. Ht 2017 anställdes en Rastpedagog med ansvar för att utveckla rastverksamheten på Västertorpsskolan. Rastpedagogen är ute på skolgården under all rasttid för åk 1 åk 6 under skoldagen med undantag för förmiddagsrasten på fredagar. För förskoleklassen håller rastpedagogen i RASTSKOJ-aktiviteter på lunchrasten måndag fredag. I rastpedagogens uppdrag ingår att hålla i styrda organiserade aktiviteter, informera och kommunicera vad som händer på rasten, ansvara för inköp av material, organisera boden och materialet i boden och skapa goda relationerna till alla elever. Dessutom ingår att tillsammans med skolledning hjälpa till att organisera så att det finns tillräckligt med rastvärdar ute på rasterna. Målet är att öka tryggheten på rasterna, öka mängden rörelse för eleverna och ge förutsättningar för att ett stort utbud av aktiviteter som är tillgängliga för alla elever. Förutom rastpedagogen finns rastvärdar ute under elevernas rasttider. Rastvärdarnas uppdrag är att skapa goda relationer till eleverna, överblicka och stötta eleverna i leken och, delta i leken vidbehov och stötta så att RASTSKOJ-aktiviteterna kan genomföras. RASTSKOJ: Varje lunchrast finns organiserade aktiviteter som rastpedagogen håller i. Dessa kallas för RASTSKOJ-aktiviteter. Alla aktiviteter är frivilliga. Utbudet av styrda aktiviteter är varierat. Innehållet kan vara organiserade lekar, stafetter, bollspel, skapande och musik. Vissa veckor är veckans RASTSKOJ-aktiviteter anordnade utifrån ett visst tema.

SYFTE MED ORGANISERAD RASTVERKSAMHET: Syftet är att eleverna får en allsidig fysisk aktivitet dagligen under skolveckan som är både stimulerande och glädjefylld. Eleverna får lära sig många nya lekar/aktiviteter som de i sin tur kan leka själva i framtiden. Det ska finnas ett stort utbud av material att använda till aktiviteter på rasten. Eleverna får utveckla sitt eget rörelsevokabulär genom möjligheten att få prova på olika aktiviteter med fokus på rörelse Eleverna ska känna trygghet av att de veta vad som händer på rasten och genom vuxennärvaro. VILKA ELEVER HAR ORGANISERAD RASTVERKSAMHET: Alla elever på Västertorpsskolan. PLATS: Skolgården. ANSVARIG FÖR DEN ORGANISERADE RASTVERKSAMHETEN: Ulf Camén, rastpedagog och projektledare för Projekt Rörelse.

AKTIV UNDERVISNING OCH AKTIVA MILJÖER AKTIV UNDERVISNING: VARFÖR AKTIV UNDERVISNING? EN BAKGRUND. Forskning visar att fysisk aktivitet ökar inlärningsförmågan och kunskapsinhämtningen. Detta ökar chansen till bättre resultat. Aktiv undervisning handlar dels om att få tillbaka koncentrationen genom rörelse eller rörelsepauser. Aktiv undervisning kan även handla om att använda rörelse för att göra hjärnan mer aktiv och öka inlärningsförmågan. Helst ska stillasittandet i undervisningen brytas ca var 30:e minut med rörelse eller korta rörelsepauser. Nedan presenteras olika förslag på vad aktiv undervisning kan innebära. BRAIN BREAKS Brainbreaks är snabba 1-2 minuters aktiviteter som hjälper deltagarna att återfå fokus och få tillbaka sin energi. Deltagarna måste röra kroppen och på så vis utmanas hjärnan att tänka i nya tankebanor. Ofta innehåller Brain breaks någon form av kors-rörelse. Brain Breaks delas in i tre olika kategorier: enskilt, parvis eller gruppvis. MINI-PAUSER Minipauser är korta rörelseövningar på ca 3-5 min för att återfå fokus och ge energi för fortsatt arbete. Brain breaks kan vara en slags mini-rörelsepaus. Andra mini-rörelsepauser kan vara RÖRIS (klassrumsgymnastik), Just Dance (korta danser), Tabata pass (klassrumsgymnastik). RÖRELSESLINGA En rörelseslinga är en bestämd sträcka som ska utmana till mer rörelse. Rörelseslingan kan användas för att utmana motoriken eller för en kortare rörelsepaus. Den kan även användas i undervisningen genom att det finns stationer/platser där t.ex. QR-koder sitter med frågor/uppgifter. Rörelseslingan kan finnas inomhus eller utomhus. UNDERVISNING I RÖRELSEFORM Undervisning i rörelseform handlar om hur det går att använda rörelse för att öka inlärningen. Här kan t.ex. QR-koder och rörelseslingor användas eller olika former av utomhuspedagogik. Även olika former av hjälpmedel som t.ex. skrivbordscyklar. Kan användas för att få in rörelse i undervisningssituationen. Se mer under aktiva miljöer. SYFTE MED AKTIV UNDERVISNING: Öka inlärningen och få tillbaka koncentrationen hos eleverna genom att göra rörelse och rörelsepauser till en del av den dagliga undervisningen. Ge eleverna verktyg att få tillbaka koncentrationen när de upplever trötthet genom korta övningar och rörelsepauser. VILKA ELEVER HAR AKTIV UNDERVISNING: Alla elever på Västertorpsskolan PLATS: Övningarna kan göras både utomhus och inomhus. De kan genomföras både på lektionstid och i fritidsverksamheten.

ANSVARIGA FÖR AKTIV UNDERVISNING: Ulf Camén, rastpedagog och projektledare för Projekt Rörelse. Andreas Nilsson, lärare. Alexandra Wåhlstedt, lärare (föräldraledig läsår 18/19). AKTIVA MILJÖER VARFÖR AKTIVA MILJÖER? EN BAKGRUND. För att kunna ha aktiv undervisning är det även viktigt att ha miljöer som hjälper till att öka rörelsen och den fysiska aktiviteten. Det kan både handla om inomhusmiljöer och utomhusmiljöer och om permanenta och tillfälliga föremål i miljöerna. Exempel på aktiva miljöer kan vara en bestämd skapad rörelseslinga (fysisk miljö) eller skrivbordscyklar (material/saker). Ett annat exempel är t.ex. whiteboard-tavlor eller höj- och sänkbara bord som ger möjlighet till stående inlärning vilket bryter stillasittandet och ökar den fysiska aktiviteten. En aktiv miljö ska hjälpa till att skapa mer rörelse och fysisk aktivitet på skolan dels i undervisningssituationen, på rasten och i fritidsverksamheten. SYFTE MED AKTIVA MILJÖER: Skapa miljöer som underlättar och inspirerar till rörelse och fysisk aktivitet hos eleverna på skolan. Miljöerna ska bidra till att utveckla och genomföra aktiv undervisning. VILKA ELEVER HAR AKTIVA MILJÖER: Alla elever på Västertorpsskolan PLATS: Både inomhusmiljöer och uthusmiljöer kan vara aktuella. ANSVARIGA FÖR AKTIVA MILJÖER: Ulf Camén, rastpedagog och projektledare för Projekt Rörelse. Andreas Nilsson, lärare Alexandra Wåhlstedt, lärare (föräldraledig läsår 18/19)

SIMNING VARFÖR SIMNING? EN BAKGRUND. I läroplanen anges de mål för skolans undervisning som skall uppnås sjätte respektive nionde skolåret. Att kunna falla ifrån kanten få huvudet under ytan och därefter ta sig upp ovanför ytan och simma 200 m varav 50 m i ryggläge. Västertorpsskolan har utifrån de målen i samarbete med idrottsförvaltningen tagit fram strävansmål för respektive årskurs. Under ht. 2018 kommer det starta en vattenvaneträning för förskoleklassen som Västertorpsskolan deltar i. SYFTE MED SIMNINGEN OCH SKOLANS SIMSTRATEGI: Syftet är att alla elever på skolan ska kunna simma när årskurs 6 avslutas då alla fått vattenvaneträning och simlektioner enligt skolans simstrategi. ÖVERGRIPANDE MÅL: Att kunna falla ifrån kanten få huvudet under ytan och därefter ta sig upp ovanför ytan och simma 200 m varav 50 m i ryggläge samt kunna hantera nödsituationer vid och omkring vatten. Klarar man målet att med god teknik simma 25 m rygg samt bröstsim i årskurs 2 så är chansen stor att man klarar målet 200 m i årskurs 6. Genom att öva vattenvana från förskoleklass ökar möjligheten att klara målet med att med god teknik kunna simma 25 m rygg samt bröstsim i årskurs 2. VÄSTERTORPSSKOLANS SIMSTRATEGI: Förskoleklass: 4 ggr vattenvanaträning med simlärare och 4 ggr egen träning med utbildade pedagoger under läsåret. Strävansmål: Alla elever ska klara alla vattenvanemomenten: Hoppa, doppa, kunna orientera sig i vattnet samt kunna flyta på mage och rygg utan flythjälpmedel. Åk 1: 2 ggr per termin underhålla vattenvanan genom att gå och bada i simhallen Åk 2: Skolsim via idrottsförvaltningen 15 veckor a 30 minuter. Strävansmål: Simma 25 m ryggsim samt 25 m bröstsim. Introduktion i övriga simsätt samt adekvat livräddningsträning för åldern som bad, båt och isvett, förlängda armen. Prova flytväst och kasta livboj. Åk 3 och 4: kolla av simfärdigheter och underhålla vattenvana genom att 2 ggr per läsår gå och simma med eleverna. (I mån av plats boka upp elever som inte nått målet för åk 2 i uppsamlingsheat på idrottsförvaltningens skolsim) Åk 5 och 6: upprätthålla simfärdigheter och underhålla vattenvana genom att 2 ggr per läsår gå och simma med eleverna. (I mån av plats boka upp elever som inte nått målet för åk 6 i uppsamlingsheat på idrottsförvaltningens skolsim) Strävansmål: Simma 200 m varav 50 m i ryggläge. Åk 6: Boka upp lovsimskola som erbjuds på höst, sport och sommarlov för elever som inte når betyg i ämnet idrott och hälsa pga. av simningen. Strävansmål: Simma 200 m varav 50 m i ryggläge. Vid behov upprätta en individuell handlingsplan för elever med särskilt behov av kompletterande eller extra simundervisning ex. vattenrädsla eller funktionsnedsättning. Strävansmål: individanpassade (mot målet att simma 200 m varav 50 m i ryggläge).

ANSVARIGA FÖR SIMNINGEN: ÖVERGRIPANDE ANSVAR FÖR ORGANISATIONEN RUNT SIMNINGEN OCH SIMSTARTEGIN: Ulf Camén, rastpedagog och projektledare för Projekt Rörelse. ANSVAR FÖR SIMSKOLAN åk 2-6 (KONTAKT/GENOMFÖRANDE): Nadja Nordmyr, idrottslärare.

PULSTRÄNING VARFÖR PULSTRÄNING? Forskning har visat är att det är just pulshöjande aktiviteter som skapar bäst förutsättningar för hjärnan att öka inlärningen och koncentrationen. Hjärnforskare har i sin forskning funnit att regelbunden pulsträning har positiva effekter för inlärningsförmågan med upp till 20 % (se Anders Hansen Hjärnstark). Störst effekt är det om pulsen ligger inom 70-90 % av sin maxpuls. Effekten har visat sig stor både på kort och lång sikt. SYFTE MED PULSTRÄNINGEN: Syftet är att höja elevernas uthållighet och att eleverna ska få chans att mäta sin egen kondition. Vi vill se hur pulshöjande träning påverkar skolarbetet/resultaten även då eleverna går direkt in på en teoretisk lektion efter pulsträningen. På Västertorpsskolan har vi lagt matematik efter pulspasset. VILKA ELEVER GENOMFÖR PULSTRÄNINGEN? Alla elever i åk 6 får utöva pulsträning 1 gång/vecka. Alla elever kör pulspass samtidigt. Hela läsåret med start vecka 35 och avslut vecka 22. Uppehåll för lov. Pulspass för eleverna 30-40 min ett tillfälle per vecka. Minst 20 min i rätt pulsintervall (70-90 %) är målet för eleverna under varje pulspass. PLATS: Västertorpsskolans idrottssal. Båda salarna används för att genomföra pulsträning med alla elever i åk 6 samtidigt. TID: Måndagar kl. 7.50 08.30. obligatorisk närvaro för elever. Närvarokontroll sker. Därefter möjlighet till dusch/ombyte. Nästa lektion börjar kl. 08.50 på skolan (matematik) vilket ger 20 min till ombyte och transport. Viktigt med vuxennärvaro i omklädningsrum. ANSVARIG FÖR PULSTRÄNINGEN: Camilla Brolin, resurspedagog och certifierad hälsoprofilbedömare med lång erfarenhet från träningsbranschen. GENOMFÖRARE AV PULSPASS (EXTRA PEDAGOG) Patrik Börjesson, idrottslärare

EXTRA MOTORISK RÖRELSETRÄNING VARFÖR MOTORISK TRÄNING? EN BAKGRUND. Motoriken är viktig för att kunna utveckla sitt eget rörelsevokabulär och därmed möjligheten och viljan att delta i fler rörelseaktiviteter. En bra motorik och stor förmåga till olika rörelseförmågor ökar deltagandet i olika rörelseaktiviteter. Mer rörelse och fysisk aktivitet ger hjärnan bra förutsättningar att öka inlärningen och koncentrationen. Det har även funnits studier som pekar på ett positivt samband mellan bra motorik och läsinlärning. SYFTE MED EXTRA MOTORISK RÖRELSETRÄNING: Syftet är att alla elever ska få möjlighet att utveckla sin egen kropps färdigheter och möjligheter. Att utveckla en bra motorik som ger positiva resultat för självkänsla och inlärning. VÄSTERTORPSSKOLAN KOMMER FRÅN OCH MED LÄSÅRET 2019/2020 ERBJUDA MÖJLIGHETEN TILL ETXTRA MOTORISK TRÄNING.

PROJEKTETS ORGANISATION STYRGRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Styrgruppen är det beslutande organet inom Projekt Rörelse. Ytterst ansvarig och beslutsfattande för projektet är rektor Barbro Engeflod. I STYRGRUPPEN INGÅR: Barbro Engeflod, rektor och beslutsfattande. Eva Broberg, utvecklingsledare för fritidsverksamheten Lis Wolin, bitr. rektor Torun Persson Dehlin, bitr. rektor Sabine Kargl, administratör Ulf Camén, rastpedagog och projektledare för Projekt Rörelse. PROJEKTGRUPPEN SAMMANSÄTTNING: Projektgruppen består av projektledaren och de ansvariga för projektets olika områden och aktiviteter. Projektledare för Projekt Rörelse är Ulf Camén, rastpedagog. I PROJEKTGRUPPEN INGÅR: Ulf Camén, rastpedagog och projektledare för Projekt Rörelse. Andreas Nilsson, lärare Alexandra Wåhlstedt, lärare (föräldraledig läsåret 2018/19) Camilla Brolin, resurspedagog Patrik Börjesson, idrottslärare Nadja Nordmyr, idrottslärare Susannah Rohr, fritidspedagog. KOMMUNIKATIONSPLAN Projektledaren är länken mellan styrgruppen och projektgruppen och har ett övergripande ansvar för projektet. Frågor eller information om projektet ställs till projektledaren och denne svarar på frågorna eller vidarebefordrar frågor till lämplig part vid behov. KOMPETENSUTVECKLING OCH UTBILDNING AV PERSONAL Personal på skolan får relevant utbildning/fortbildning i områden som berörs utifrån projektplanen. Syftet är att personalen på skolan ska kunna utöva dessa aktiviteter på egen hand.

Källor Läroplan för grundskolan (LGR 11) Hansen Anders & Sundberg Carl Johan Hälsa på recept, Fitnessförlaget 2014. Hansen Anders, Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna. Månpocket 2018. Sladkey, David, Energizing Brain Breaks, Corwin 2013 Korta videor där Anders Hansen visar på effekter som träning har på hjärnan: https://www.youtube.com/watch?v=eqh8brrkbza https://www.youtube.com/watch?v=z6xzeksebpq Föreläsning av Anders Hansen om sin bok Hjärnstark: https://www.youtube.com/watch?v=eqh8brrkbza Dean Kriellaars om rörelserikedom: https://www.youtube.com/watch?v=nj8fr9epyak https://www.youtube.com/watch?v=nceolgiybv4&list=pl0is3xjzipbb1y4pnipxr8cdhmvfjv ndb