Budget 2014 med verksamhetsplan 2015-2016

Budget Diarienummer 767/232 Projektnummer Budget 2014 med verksamhetsplan 2015-2016 Kommunalförbundet Norrvatten Förbundsstyrelsen 2013-09-25

Norrvatten 2 (25) Innehållsförteckning 1. Visioner och mål 4 1.1. Målarbete... 4 1.1.1. Norrvattens ändamål och vision... 4 Ändamålsparagraf från Förbundsordningen... 4 Vision... 5 1.2. Norrvattens tre utvecklingsmål... 5 1.2.1. Möta framtida förändringar i råvattenkvaliteten... 6 1.2.2. Hållbar kapacitet... 6 1.2.3. Redundans och reservvatten... 7 1.3. Kritiska framgångsfaktorer... 8 1.3.1. Nyckeltal för uppföljning... 8 2. Omvärldsförutsättningar under planperioden 9 2.1. Volymer och belastningar... 9 2.1.1. Befolkningsutveckling och vattenkonsumtion... 9 2.1.2. Ny förbundsordning och avgiftssystem... 11 2.1.3. Myndighetskrav... 12 2.1.4. Förändringar i infrastrukturen... 12 2.1.5. Norrtäljeprojektet... 13 2.2. Produktionsprocesser och distributionsförutsättningar... 13 2.3. Organisatoriska förutsättningar... 13 2.3.1. Administration och IT samt information... 13 2.3.2. Produktion och distribution... 14 2.3.3. Affärsdrivande verksamheter... 14 2.4. Investeringsplaner... 15 2.4.1. Produktion och distribution... 15 2.4.2. Distribution ledningsnät... 15 2.4.3. Övrig investeringsverksamhet... 16 2.4.4. Forskning och utveckling... 16 2.5. Ekonomiska förutsättningar... 16 2.5.1. Intäkter... 17 Vattenavgifter... 17 Övriga intäkter... 17

Norrvatten 3 (25) Personalkostnader... 17 2.5.2. Kostnader för insatsvaror och kemiska produkter... 17 2.5.3. Energikostnader... 18 2.5.4. Entreprenadkostnader... 18 2.5.5. Kapitalkostnader... 18 Avskrivningar... 18 Räntekostnader... 18 3. Tabellbilagor till Budget 2014 19 Resultatbudget 2014 med flerårsplan till 2016... 19 3.1.1. Balansbudget... 20 3.1.2. Finansieringsbudget... 21 3.1.3. Kostnadsutveckling med nyckeltal... 22 3.1.4. Driftbudget per avdelning... 23 3.1.5. Investeringsbudget... 24 3.1.6. Arvoden och ersättningar till olika organ i Norrvatten... 25

Norrvatten 4 (25) 1. Visioner och mål 1.1. Målarbete Under 2013 påbörjade Norrvatten arbetet med en ny målmodell som ska förenkla och tydliggöra förbundets mål och uppgifter. Modellen utgår från att styrelsen i samverkan med förbundets ledning fastställer visionen och minst tre utvecklingsmål av strategisk betydelse. De tre utvecklingsmålen följs sedan upp vid delårsrapportering och årsredovisning. För att få en tydligare koppling mellan den verksamhet som utförs dagligen och förbundets övergripande syften och ändamål kommer den grundläggande verksamheten att löpande följas upp med ett antal kritiska framgångsfaktorer som utvecklats av respektive avdelning. Några av dessa kritiska framgångsfaktorer målsätts också och redovisas för en bredare målgrupp i samband med ovanstående rapporteringar. I föreliggande budget för 2014 med verksamhetsplan till 2016 finns utvecklingsmål framtagna tillsammans med en första upplaga av kritiska framgångsfaktorer som reducerats från avdelningarnas ganska omfattande redovisning. Eftersom förbundet inte tidigare arbetat med denna målmodell kommer troligen en hel del arbete att behövas läggas under de första åren på modellens tillförlitlighet och relevans. En viktig förhoppning är dock att denna målmodell ska avspegla viktiga arbetsområden för Norrvatten både nu och i framtiden och också ge stimulans för förbättringsarbeten på alla nivåer inom verksamheterna. Den tidigare målmodellen upplevdes av många som allt för abstrakt och skild från den dagliga verkligheten medan denna modell bygger på de grundläggande uppdragen per avdelning samtidigt som framtidsfrågorna beaktas. 1.1.1. Norrvattens ändamål och vision Ändamålsparagraf från Förbundsordningen Danderyd, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Knivsta, Vallentuna, Vaxholm, Österåker och Norrtäljes kommuner är sammanslutna till ett kommunalförbund för obestämd tid enligt bestämmelserna i kommunallagen (1991:900) med ändamål att förse förbundsmedlemmarna med dricksvatten. För fullgörande av ändamålet äger förbundet i enlighet med denna förbundsordning förvärva, anlägga, underhålla och driva vattenreningsverk, pumpstationer, ledningsnät, vattenreservoarer och andra för verksamheten erforderliga anordningar, samt att leverera dricksvatten och därmed förenliga tjänster. Ändamålsparagrafen finns formulerad i Norrvattens förbundsordning som medlemskommunerna fastställt vid bildandet av förbundet. Det är upp till medlemskommunera att bestämma om något ska ändras och just nu pågår ett arbete som ska

Norrvatten 5 (25) resultera i en ny förbundsordning. Den eventuella nya förbundsordningen kommer dock inte att i sak ändra de grundläggande syftena för Norrvattens verksamhet. Vision En tillförlitlig och effektiv produktion och distribution av dricksvatten enligt kvalitetskrav idag och i framtiden. Visionen har fastställts av Förbundsstyrelsen och håller nu på att revideras. De mål som Norrvatten tidigare arbetade efter var i stor utsträckning relaterade till ovanstående vision. Kännetecken för att kunna uppnå visionen bestämdes bland annat till följande punkter som också användes vid framtagande av dåvarande övergripande mål: Vår ekonomi ska vara i balans Ständigt leverera ett dricksvatten av hög kvalitet Minska miljöbelastningen Använda tillgängliga resurser på ett optimalt sätt Kompetenta och nöjda medarbetare Kunna hantera framtida möjligheter och risker Under hösten 2013 kommer visionsarbetet att fortsätta. För Norrvattens del finns dock inga problem att arbeta med den nya målmodellen även med nuvarande vision. De övergripande målen kommer dock att ersättas med en kombination av utvecklingsmål och uppföljning av målsatta kritiska framgångsfaktorer. 1.2. Norrvattens tre utvecklingsmål Under våren beslutade styrelsen och ledningen i Norrvatten att satsa på följande tre utvecklingsmål: Möta framtida förändringar i råvattenkvalitet Hållbar kapacitet Redundans och reservvatten Lyckas man lösa problemen målen är relaterade till innebär det på lång sikt lägre kostnader, förenklade processer och större säkerhet för förbundets medlemmar samtidigt som stora positiva miljökonsekvenser uppstår. Målen kommer att vara aktiva i minst fem år framåt och de ska löpande följas upp i samband med delår och bokslut. Utvecklingsmålen spänner också över flera delar inom organisationen. Personal från flera olika avdelningar kan alltså komma att arbeta med målen tillsammans med extern kompetens. Exakt hur målen ska formuleras och följas upp har ännu inte bestämts målmodellen är ännu oprövad. En lämplig målbild för 2014 blir därför att: Formulera uppföljningsbara mål för samtliga utvecklingsmål. I nedanstående sammanställning förklaras respektive utvecklingsmål översiktligt.

Norrvatten 6 (25) 1.2.1. Möta framtida förändringar i råvattenkvaliteten Under innevarande år har råvattenkvaliteten märkbart försämrats jämfört med tidigare år. Detta har medfört ökad användning av fällningskemikalier vilket lett till att kostnaderna stigit avsevärt samtidigt som genomflödestiderna ökat. UV-bestrålningen har fått genomföras med större effektuttag eller med lägre hastighet. Volymen vattenverksslam har samtidigt ökat vilket medför högre behandlingskostnader och ökade omkostnader för kvittblivning. Sammantaget medför försämringen av råvattnet högre behandlingskostnader och sämre kapacitet i verket samtidigt som riskerna ökar för kvalitetsproblem. De problem som man brottats med under året är sannolikt mest relaterade till förändringar i strömmar, markavrinning, nederbörd, isläggningstider, klimatpåverkan med mera som påverkat råvattnets sammansättning. Det moderna samhället medför också andra problem som upptäcks när nya förfinade analysmetoder förmår att mäta påverkan. Under åren har olika ämnen som upptäckts i dricksvattnet skapat debatter till exempel läkemedelsrester, PFOS, flamskyddsmedel, mjukgörare, mikrobiologisk påverkan med mera. Mälaren som råvattentäkt är känslig eftersom den omgärdas av tätbefolkade områden och har en stor tillrinning från både tätorter, lantbruk och industrier. Att känna till dessa risker och att lära sig hantera dem med effektiva reningsmetoder i kombination med klassiskt uppströmsarbete för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen redan vid källan är en viktig framtidsfråga för Norrvatten som en av Sveriges största livsmedelsproducenter. Förbundet får aldrig hamna i en situation där kvaliteten på dricksvattnet kan ifrågasättas. Det gäller således att hela tiden följa kvalitetsförändringarna i Mälaren och hitta de mest effektiva metoderna, ekonomiskt och kvalitativt, för reningen efter de förutsättningar som råder. 1.2.2. Hållbar kapacitet Målet om hållbar kapacitet hör delvis ihop med förändringarna i råvattenkvalitet och förmågan att hantera de så kallade maxdygnsuttagen då vattenkonsumtionen är som störst. Vattenverket har idag kapacitet med marginal för nuvarande befolkning samt Norrtälje. Om man räknar med att befolkningen ökar som idag med ca 1-2 % per år och att minskningen av vattenkonsumtion per capita är oförändrad eller mindre längre fram i tid så kommer vattenverket inte att kapacitetsmässigt klara de få så kallade maxkonsumtionsdygn som kan uppträda under försomrarna i slutet av 2020-talet. Det är därför viktigt att redan nu förbereda verksamheten på omställningar som kan bli nödvändiga och bygga upp kunskap för de förändringar i produktionsprocesserna som kan bli nödvändiga med den förändrade råvattenkvalitet vi tidigare talat om. Att bygga upp kunskap och att utöka kapaciteten i befintligt verk under ordnade former innan akutåtgärder måste vidtas ger både kostnadseffektivitet och säkerhet i produktionsprocesserna.

Norrvatten 7 (25) Samtidigt gäller det också att se till att kapaciteten i produktion och distribution inte hotas av yttre omständigheter i form av sabotage, medveten eller omedveten skadegörelse, slarv vid olika schaktningar etc. Arbetet med att bygga upp säkerhetssystem runt anläggningar och ledningsnät måste alltså fortsätta för att säkerställa vattendistributionen. 1.2.3. Redundans och reservvatten Med redundans avses rundmatning det vill säga att vattendistributionen kan genomföras till en punkt från flera olika håll. Går en ledning sönder kan den stängas av men slutkonsumenten kan ändå få vatten från en annan huvudvattenledning. Med reservvatten avses tillgång till vatten från en annan källa än Mälaren om Görvälnverket eller Mälaren skulle slås ut. Egentligen är bägge begreppen uttryck för samma grundtanke som går ut på att samtliga konsumenter alltid ska ha tillgång till dricksvatten även om något händer med ledningssystemet eller råvattenkällan. När det gäller redundansfrågan så finns det alltid en del abonnenter som ligger med enkelmatning från någon punkt av huvudledningssystemen. För att säkerställa redundans krävs ofta nyläggning av en ledning från någon annan punkt eller utnyttjande av ledningar från andra ledningsägare till exempel lokala nät. I kombination med reservvattenlösningar kan oftast alternativa lösningar genomföras även för abonnenter som saknar redundans vid distributionsstörningar. Redundansfrågan handlar alltså mycket om att planera för och fånga upp möjligheter till redundans när de uppkommer. Redundans i varje punkt är en prioriterad fråga eftersom sannolikheten för att råka ut för störningar i enskilda ledningssträckor är större än en total utslagning av vattenverk eller Mälaren. Konsekvenserna av ledningsproblem kan dock variera väsentligt och är tillsammans med sannolikhetsresonemanget en utgångspunkt för prioriterade nyinvesteringar i redundans. Ett typexempel på en redundansinvestering utgörs av den ledning som just nu läggs i Garnsviken från Brottby till Österåkers kommun som en del av Norrtäljeprojektet. Norrtäljeledningen medför att det är ekonomiskt möjligt att dra en ny ledning som möjliggör redundans till Österåker och Vaxholm som nu har enkelmatning. Nyinvesteringsutgiften är ca 70 Mkr vilket medför ca 1,5 Mkr i ökade årliga avskrivningar plus räntekostnader. Kostnaden ska ställas i relation till riskkostnader för avbrott i vattendistributionen för områden där reservvatten inte är tillgängligt. Brist på redundans och reservvatten leder också ofta till hinder i exploateringar och infrastrukturprojekt eftersom det blir omöjligt att flytta befintliga ledningar utan stora kostnader och olägenheter för brukarna. Reservvattenfrågan är egentligen en regional fråga eftersom både norra och södra Storstockholm är sammankopplade med vattenledningsnät. I den södra delen finns Stockholm Vatten AB och i den norra delen är Norrvatten huvudproducent. Skulle något av de tre stora vattenverken slås ut kan således övriga vattenverk producera reservvatten under viss tid med begränsad total kapacitet. Norrvatten har också tillgång till reservvatten i ett

Norrvatten 8 (25) antal grundvattenverk och sjösystem. En annan möjlig reservvattentäkt är hopkoppling med Uppsala län och uppsalaåsens enorma grundvattenreservoar. Användningen av reservvatten är dock förknippad med vissa svårigheter eftersom grundvattenegenskaperna skiljer sig väsentligt från det vatten som renas från Mälaren. Att upprätthålla tillräckliga volymer reservvatten medför också inskränkningar i medlemskommunernas markanvändning eftersom vattentäkterna kräver långtgående skydd och därmed hindrar exploateringsplaner och etableringar. Även miljöfrågan blir aktuell då olika reservvattenalternativ medför olika former av behandlingsanläggningar, uttagsrätter och miljökonsekvenser. Reservvattenfrågan är ett typexempel på att utifrån risk- och konsekvensanalyser hitta olika alternativa lösningar där kostnader och inkskränkningar i markanvändning ställs i relation till riskkostnaderna. Ett möjligt mål för reservvattenfrågan är att kunna garantera reservvatten för en månads förbrukning till lägsta möjliga kostnad och olägenhet med beaktande av miljökonsekvenser. 1.3. Kritiska framgångsfaktorer För att leva upp till kommunallagens krav på uppföljning av verksamhetsmässiga och finansiella mål måste förbundet komplettera utvecklingsmålen med redovisning av några representativa nyckeltal som egentligen utgör kontrollpunkter för den dagliga verksamheten. Varje avdelning inom förbundet har formulerat sin version av ändamålsparagrafen och gett den ett innehåll för sin speciella verksamhet. Vi har valt att kalla den för avdelningens uppdrag. För att säkerställa att uppdraget klaras har sedan en verksamhetsplan tagits fram med specifika uppgifter och resurser (personella, ekonomiska m fl). För att kunna kontrollera att resurserna används effektivt och till rätt uppgifter har sedan ett antal kritiska framgångsfaktorer formulerats och till dessa har sedan nyckeltal tagits fram så man enkelt och snabbt kan se om de kritiska framgångsfaktorerna uppfylls eller ej. Egentligen innebär detta inget målarbete i sig faktorerna uppfylls eller ej men de kan i vissa fall formuleras så att det också kan beaktas som mål. Varje avdelning har också tagit fram en aktivitetslista med mindre utvecklingsarbete (ständiga förbättringar) som tidssätts och följs upp. Större utvecklingsinsatser samordnas i Norrvattens nystartade Utvecklingsråd där forskning och utvecklingsfrågor samordnas. De tre utvecklingsmålen är därvidlag utgångspunkter för rådets arbete. 1.3.1. Nyckeltal för uppföljning De kritiska framgångsfaktorer som kommer att följas upp avdelningsvis har komprimerats till nedanstående nyckeltal för uppföljning i delårsrapport och årsredovisning. Eftersom

Norrvatten 9 (25) förbundet inte tidigare arbetat i denna modell kan nyckeltalen komma att förändras under kommande år. Faktor Mätvärde/Målvärde Uppföljning Kvalitet Utgående dricksvatten skall alltid uppfylla interna och externa kvalitetskrav Löpande Tillgänglighet Identifiering och isolering av större läcka i huvudvattenlednings-nätet skall ske inom 2 timmar I samband med inträffad läcka Kommunikation Information Meddela berörda kommun/er om identifierad störning inom 30 minuter Norrvattens webbplats uppdaterad inom 30 minuter vid större läcka Arbetsmiljö Noll olycksfall Löpande I samband med inträffad störning I samband med inträffad störning Finansiella mål Resultat om 2 % av omsättningen Löpande/Kvartalsvis Finansiella mål Självfinansieringsgrad över 110 % rullande 10-årsintervall Löpande/Kvartalsvis Finansiella mål Avvikelse mellan prognos vid delårsbokslut utfall vid årsbokslut under 5 % i förhållande till omsättning Löpande/kvartalsvis 2. Omvärldsförutsättningar under planperioden 2.1. Volymer och belastningar 2.1.1. Befolkningsutveckling och vattenkonsumtion Antalet anslutna personer antas öka med 4-6 % under planperioden, från cirka 550 000 (2013) till 577 000 (2016). Detta motsvarar en ökningstakt på cirka 1,5 % till 2 % årligen. Tabell 1. Invånarantal i medlemskommunerna Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Budget Budget 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Folkmängd 1/12 522 511 528 850 540 214 548 851 557 000 566 500 575 564 584 773 % förändring 1,87% 1,21% 2,15% 1,60% 1,48% 1,71% 1,60% 1,60%

Norrvatten 10 (25) Befolkningsökningen har dock inte något direkt samband med vattenkonsumtionsutvecklingen eftersom konsumtionen per capita fortsatt minskar något. I tabell 2 redovisas Norrvattens vattenproduktion i förhållande till befolkningsutvecklingen från 1929 till föregående år. Införandet av vattensnåla hushållsmaskiner och bättre ledningssystem har medfört att vattenproduktionen inte ökat från energikrisen på 70-talet fram till idag trots att befolkningen ökat med över 200 000 invånare. Det förefaller inte heller troligt att konsumtionsminskningen per capita ännu nått sin slutpunkt. Dagens konsumtion med ca 160 liter vatten per person och dygn ska jämföras med motsvarande siffra under 1970-talets början som då var 237 liter (se tabell 3 nedan). Det förefaller alltså som att någon uppgång inte är att vänta avseende vattenkonsumtionen under det närmaste decenniet, förutom då nya orter eller verksamheter ansluts.däremot kommer vattenkonsumtionen att variera mellan enskilda år beroende på skillnader i väderlek. År med varma och torra försomrar ger erfarenhetsmässigt högre konsumtion än svala och nederbördsrika. Tabell 2. Vattenproduktion i förhållande till invånare 1929-2012 Tabell 3. Vattenförbrukning per person och dygn 1944 2007

Liter Norrvatten 11 (25) 300 250 200 150 100 50 0 1944 1946 Vattenförbrukning per person och dygn 1944-2007 1948 1950 1952 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Under planperioden kommer Norrtälje successivt att anslutas under 2015-2016 och det medför en höjning av konsumtionen och intäkterna på ungefär samma nivå som kapitalkostnaderna ökar för Norrvattens del av investeringen. Norrtälje förväntas ansluta ca 25 000 abonnenter under 2015-2016 för att sedan successivt öka när Norrtälje kommun ansluter fler bostadsområden till VA-näten. Vid slutet av år 2016 bör således vattenkonsumtionen ha ökat med cirka 1,5 miljoner m 3 tack vare Norrtäljeanslutningen. I budgeten tas givetvis denna ökning in i kalkylen. Tabell 4. Debiterad mängd vatten 2009-2016 Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Budget Budget 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Debiterad mängd vatten Km3 42 397 43 023 44 333 42 943 44 000 43 750 44 760 45 295 Pris Kr / m3 2,70 2,70 2,95 2,95 3,15 3,3 3,50 3,50 Vattenintäkt tkr 114 472 116 162 130 782 126 682 138 600 144 375 156 660 158 533 2.1.2. Ny förbundsordning och avgiftssystem Under 2013 har ett arbete påbörjats som går ut på att förnya Kommunalförbundet Norrvattens förbundsordning och därmed hörande avgiftssystem. Ägarkommunernas ledande tjänstemän har träffats vid några tillfällen och bearbetat frågan. Under 2013-2014 kommer förslaget att behandlas i Norrvattens styrelse och förbundsfullmäktige för att sedan ratificeras av respektive ägarkommun under hösten 2014. Den nya förbundsordningen kan förhoppningsvis börja gälla från 1 januari 2015. I förslaget finns några avgörande skillnader mot nuvarande förbundsordning avseende till exempel styrformer och avgiftsmodell. Förslaget innebär fortfarande att kommunernas avgift ska utgå från respektive kommuns dricksvattenkonsumtion men med ca 70 % i fast avgift som beräknas utifrån föregående års konsumtion och 30 % som avräknas direkt i förhållande till uppmätt vattenkonsumtion vid kommungräns. Idag avräknas 100 % som en helt rörlig avgift grundad på vattenmätning vid kommungräns. Avgiftsförslaget ger kommunerna en bättre möjlighet att förutse avgifterna och därigenom planera sin ekonomi utan att behöva ta hänsyn till plötsliga väderleksväxlingar eller stora läckor. För Norrvattens del innebär det ungefär samma sak ekonomin blir mindre känslig för tillfälliga förändringar i volymuttag. I föreliggande budget har vi dock helt utgått från nuvarande avgiftsmodell.

Norrvatten 12 (25) 2.1.3. Myndighetskrav Norrvattens dricksvatten är ett livsmedel och kontrolleras därför löpande av Miljö- och hälsovårdsavdelningen i berörda kommuner och Livsmedelsverket. Obligatoriska egenkontroller och frivilliga provtagningar samt analysarbete inom hela verksamhetsområdet sköts och samordnas av Norrvatten som därigenom också ges viss kunskap om ägarkommunernas lokala ledningsnät och förutsättningar. Norrvatten vet därför hur vattnets kvalitet förändras från råvatten i Mälaren ända ut till enskilda tappställen i kommunerna. Det är en kunskap som är mycket värdefull att ha, speciellt om något myndighetskrav skulle ändras. Vattnets egenskaper i ledningsnätet påverkar ju också till exempel utfällning av metaller eller andra ämnen i de lokala näten. Allt eftersom analysmetoder utvecklas hittas också nya ämnen som förekommer i vattnet. Dagens rening utgår från Livsmedelsverkets krav på ett hälsosamt livsmedel. I framtiden kan nya krav ställas till exempel på läkemedelsrening eller förbud mot andra specifika organiska eller kemiska ämnen och föreningar. Då gäller det att vara beredd på vilka konsekvenser detta kan medföra. För Norrvattens del innebär det att det finns ett egenvärde i att vara delaktig på olika plan i forsknings- och utvecklingsarbetet som utförs i VA-världen. Som en av nordens största dricksvattenproducenter är det nödvändigt att ha en beredskap för förändringar och också agera proaktivt för att minska framtida omställningskostnader. I dagsläget finns dock inget som tyder på att några större förändringar kommer att genomföras avseende myndighetskrav under planperioden. 2.1.4. Förändringar i infrastrukturen Norrvattens distributionssystem påverkas hela tiden av de ny- och ombyggnationer som präglar verksamhetsområdet. Nya vägar och trafikplatser, spårbundna ny- och omläggningar, nya industri- och bostadsområden och schaktningar som genomförs i andra syften ökar riskerna för akuta skador på vattenledningsnätet och medför mycket extra arbete för både Norrvattens projekt och utredningsavdelning och produktion- och distributionsavdelningen. Omläggningar av ledningsnäten kan vara mycket kostbara att utföra speciellt om de berör en ledningssträcka utan redundans. Förutom att arbetsbördan ökar för bevakning av Norrvattens ledningsrätt och tillförlitlighetsarbete blir också kostnader och investeringsutgifter svåra att beräkna då arbetena står utanför Norrvattens kontroll och ägande. Även om exploatören ska betala för flyttning av ledningarna måste Norrvatten betala för de förbättringar i material och läge som kan uppkomma. Förändringarna i infrastruktur ruckar också på Norrvatten egna förbättringsarbeten och det planerade utbytesprogrammet av äldre ledningsdelar som pågår. I samband med omläggningar blir det ofta lönsamt att genomföra utbyten eller materialförändringar när schaktningen väl är genomförd även om det inte är en prioriterad utbytesåtgärd under året. I samband med utbytesprogrammen är det därför viktigt att försöka skaffa sig en uppfattning om vilka arbeten som kommer att utföras av andra parter vid kritiska punkter. Att planera personellt och ekonomiskt för nätets underhåll och utveckling blir svårt när utomstående parter bestämmer vad som ska hända i de enskilda områdena.

Norrvatten 13 (25) Under planperioden förväntas den hektiska bygg- och omläggningsverksamheten fortsätta med oförminskad styrka av ägarkommuner, trafikverket och olika exploatörer. En annan fråga som får extra fokus under perioder med stark expansion infrastrukturellt är skyddet av Mälaren som råvattentäkt och alla reservvattentäkter som kan hotas. För Norrvattens räkning innebär det att resurser måste läggas för bevakning av skyddsföreskrifter och allmänt planarbete. 2.1.5. Norrtäljeprojektet Projektet som kommer att slutföras under planperioden utgör inte i sig någon egentlig omvärldsfaktor som inte kan påverkas eftersom det är Norrvatten som driver projektet. Det får dock en rad konsekvenser för Norrvattens organisation eftersom projektet är så stort. Det påverkar inte Norrvatten resultatmässigt men medför ändå att en tillfällig projektorganisation upprättats inom Norrvatten där personella resurser tas från andra delar av organisationen som då måste omprioritera sin ordinarie verksamhet. Kostnads- och intäktsmassan höjs tillfälligt och balansräkningen sväller både på tillgångs- och skuldsidan. Många finansiella mål för styrning av organisationen måste överges under denna period. Nödvändiga investeringar försvinner nästan i skuggan av projektet och driftorganisationen måste anpassa sig efter en ny verklighet när väl inkoppling skett. 2.2. Produktionsprocesser och distributionsförutsättningar Under planperioden förväntas inga större förändringar införas inom själva reningsprocesserna. Däremot trimmas både processer och system för att identifiera flaskhalsar och effektivisera olika steg i flödet. Nuvarande års försämring av råvattenkvaliteten har medfört flera förändringar i produktionsprocesserna för att säkerställa vattenkvaliteten. Det nya driftövervakningssystemet medför förändrade arbetsuppgifter för skiftingenjörerna. De kan nu inte bara övervaka produktionsprocesserna i verket utan har också möjlighet att övervaka hela distributionssystemet och kan snabbt larma både egen personal och kommunernas jourorganisationer när något inte verkar normalt. På både produktions- och distributionssidan kommer drifttagningen av Norrtäljeledningen att påverka arbetet stort under planperioden. Man kan förvänta sig omfattande arbeten med spolningar, provtagningar och analyser, hydrauliska kalkyler och experiment under arbetets gång. 2.3. Organisatoriska förutsättningar 2.3.1. Administration och IT samt information Norrvatten samarbetar på en rad olika områden med flera organisationer. Redan nu delas t ex ekonomi, lönehantering och personaladministration, växel, kanslifunktioner, IT, information och i viss utsträckning laboratorierna mellan Käppalaförbundet och Norrvatten. Samarbetena

Norrvatten 14 (25) har varit framgångsrika både avseende kvalitet och ekonomi och kommer att fortsätta under planperioden. 2.3.2. Produktion och distribution Även på produktions- och underhållssidan finns förutsättningar för samarbeten avseende specialistfunktioner som bägge organisationerna kan ha nytta av. Idag köps många sådana tjänster externt men de kan också integreras i organisationerna. Flera sådana samarbeten utreds för närvarande även om de ännu inte lagts in i budgeten. På produktions- och distributionsavdelningen kommer organisationen att förändras genom att integrera drift och underhåll till en enhet. Underhållsteknikerna som idag arbetar dagtid ingår framledes i skiftbemanningen, vilket innebär att nuvarande ensamarbete avskaffas. Den nya organisationsformen ökar säkerheten, förbättrar arbetsmiljön och höjer driftskunskapen totalt sett. Verket blir mindre sårbart och det finns snabbt kompetens på plats för störningar i både produktionen och distributionen. Omorganisationen kommer att medföra behov av att köpa in mer underhållstjänster på entreprenad och det kommer även att innebära högre personalkostnader. Samtidigt får nuvarande skiftingenjörerna en bättre arbetssituation. Omorganisationen beräknas kosta nästan 4 Mkr per år men den ger också lägre kostnader för beredskap och utryckningar. 2.3.3. Affärsdrivande verksamheter De affärsdrivande verksamheterna består idag av laboratoriet, läcksökningsenheten samt vattenmätarverkstaden. Laboratoriet Verksamheten är ledningsmässigt samordnad med Käppalaförbundet och det är troligt att detta samarbete kan utvidgas till exempel avseende IT-system, kvalitetsarbete med mera. Vattenmätarverkstaden måste flytta sin verksamhet senast i mars 2014 eftersom Norrvatten sålt tomten där verkstaden finns idag. Det har föranlett styrelsen att under 2013 utreda verksamheten och se om den ska fortsätta med samma organisation som den har idag. I föreliggande budget ingår dock verkstaden med normal verksamhet. Läcksökningsenheten Under planperioden kommer troligen läcksökningsenheten organisatoriskt att gå in i Vattenmätarverkstaden för att nå bättre personell samordning då läcksökarna kan ha svårt att arbeta fullt ut med läcksökning under vintrarna.

Norrvatten 15 (25) 2.4. Investeringsplaner 2.4.1. Produktion och distribution Under planperioden planerar inte Norrvatten några stora investeringar. Görvälnverket är relativt nyrenoverat med en bra nivå på processutrustningen ny teknik. Under de senaste åren har man bland annat satsat på nyinvesteringar som: UV-aggregat, kolfilteranläggning, reservkraft, slamavvattningsanläggning, säkerhetslösningar, värme och ventilation och nu senast ett eget vindkraftverk i Ockelbo. Större reinvesteringar har genomförs i en del sandfilter med skador i filterbottnar och nya dricksvattenpumpar. Den typen av löpande reinvesteringar som kan genomföras som ett led i en reinvesteringsplan eller uppkomma i samband med akuta reparationer kommer alltid att förekomma i en så anläggningstung verksamhet som Norrvatten bedriver. På distributionssidan fortsätter nyinvesteringar i säkerhetslösningar, provtagningsutrustning för on-linemätning etc. Reinvesteringar genomförs också löpande avseende pumpstationer, pumputrustning, vattentorn och grundvattenverk. 2.4.2. Distribution ledningsnät När det gäller ledningsnätet finns det just nu få nyinvesteringar som är aktiva eller kommer att genomföras under planperioden. Nybyggnationen av Norrtäljeledningen tar stora resurser i anspråk. Ett undantag utgörs av den nya ledningen vid Rådan över Kaninholmen för att öka säkerhet och redundans. Ett annat exempel är den stora redundansledningen från Brottby till Österåker som vi tidigare berört. Reinvesteringar i ledningsnätet är viktigt att upprätthålla för att klara framtida kvalitetskrav avseende en avbrottsfri distribution av dricksvatten. En utbytesplan har tagits fram där ledningsnätet inventerats och riskbedömts. Årliga reinvesteringar på 30-40 Mkr är nödvändiga att utföra för att fullt upp nå kraven på utbyte av ledningar. Teoretiskt skulle man behöva byta ut ca 5,2 km ledning per år för att den 50-åriga ekonomiska avskrivningstakten också skulle motsvaras av fysiska utbyten. Det i sin tur skulle kräva dubbelt så mycket i investeringsutgifter. Idag vet vi att ledningsnätet i medeltal har en fysisk livslängd på 60-70 år och för vissa material och markbetingelser betydligt längre. Norrvattens riskinventering har utgått från att värdera material och lägen samt konsekvensbedöma riskerna. En dåligt anlagd huvudledning med riskabelt material i områden med stora marksättningar eller planerade markarbeten som saknar redundans och försörjer ett stort antal abonnenter utan reservvattenmöjligheter blir med denna bedömning prioriterad för utbyte eller funktionshöjande reparationer. Samtidigt pågår det en rad omläggningar och utbyten som inte Norrvatten har rådighet över (se tidigare avsnitt) genom de infrastrukturella förändringarna. Det medför med automatik utbyten och föryngring av ledningsnätet även om det inte sker enligt den prioriterade planen. Det medför också ofta att man passar på att göra större utbyten av ledningssträckor som inte

Norrvatten 16 (25) berörs av till exempel en omläggning för att få större sammanhängande etappsystem och slippa blanda olika material med förhöjda riskvärden som följd. Andelen oförutsedda reinvesteringar/reparationer kommer därför att öka i och med att de infrastrukturella förändringarna fortsätter med oförminskad takt. Under tiden får det planenliga utbytet och nyinvesteringar som inte kan betraktas som akuta vänta tills realistiska ekonomiska ramar åter kan tas i bruk. 2.4.3. Övrig investeringsverksamhet Övriga investeringar under planperioden berör de affärsdrivande verksamheterna samt mer administrativa funktioner. Det gäller till exempel nya lokaler för Mätarverkstaden, analysinstrument till laboratoriet, IT-system för effektiv analysbearbetning, IT-system för mätarregistrering, ett nytt IT-verktyg för dokument- och ärendehantering, en ny lånereskontra etc. När det gäller själva IT-enheten så leasas idag både arbetsstationer och telefoner. Det medför att driftskostnaderna ökar medan avskrivningarna minskar jämfört med eget ägande. Fördelen med leasingalternativet är att behandlingskostnaderna för utrangering eller försäljning minskar avsevärt både i kostnader och tid. Vissa servrar samt telefonutrustning i bergrum kommer dock att köpas under planperioden och påverka investeringsbudgeten. 2.4.4. Forskning och utveckling Resurser för forskning och utveckling används idag på flera organisatoriska enheter i organisationen i form av intern tid och externa konsulttjänster. Från 2014 kommer dessa resurser att samordnas genom ett utvecklingsråd inom förbundet som prioriterar, driver och följer upp insatserna. 2.5. Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna för planperioden grundas på makroekonomiska prognoser som löpande publiceras av t ex regeringen och SKL. Sammanfattningsvis förväntas den svenska ekonomin långsamt återhämta sig efter den långa tillbakagången. Tillväxten förväntas öka, arbetslösheten sjunka och prisnivåerna öka både avseende material, personal och räntor. I budgetarbetet har både volymer och prisnivåer på våra viktigaste utgiftsposter analyserats och prognosticerats efter senast kända indikatorer. I nedanstående avsnitt kommenteras viktigare poster för ekonomin. Sammanfattningsvis pekar allt på stigande utgifter för Norrvatten i kombination med högre kapitalkostnader då nyinvesteringarna börjar tas i bruk och ska skrivas av. Motverkande krafter är de rationaliseringar som kan införas och de ekonomiska kalkyler som löpande genomförs för att

Norrvatten 17 (25) till exempel hitta optimal fördelning mellan inköpt kompetens jämfört med utnyttjande av egen arbetskraft och egen kompetensutveckling. Förbundet räknar således med att tvingas höja priset på dricksvattnet under planperioden. 2.5.1. Intäkter Vattenavgifter Som tidigare angetts kommer Norrvatten att tvingas höja priset på vatten under planperioden eftersom både driftskostnader och kapitalkostnader förväntas stiga mer än tillväxten i försåld vattenvolym. Prisökningar runt minst tre procent har tidigare aviserats men allting tyder på att det krävs ännu högre avgiftsökningar för att täcka de kommande årens kapitalkostnadsökningar och driftkostnadsökningar om kvalitet och tillgänglighet ska kunna upprätthållas på nuvarande nivå. För 2014 föreslås en prishöjning från 3,15 till 3,30 Kr per m3 för att kunna påbörja omorganisationsarbetet inom produktionen och för 2015-2016 kommer priset att behöva höjas med ytterligare 20 öre per m3. Övriga intäkter Även övriga intäkter för analysavgifter, vattenmätarhyra med mera måste höjas i motsvarande grad som dricksvattenavgifterna. Personalkostnader Personalkostnaderna är relativt väl kända under innevarande år och 2014 eftersom lönerörelsen 2013 också berör 2014. Löneökningarna beräknas till mellan 2 och 2,5 %. De är dock också beroende av hur personalomsättningen utvecklas. Pensionsavgångar medför ofta lägre lönekostnader men driver på rekryteringskostnaderna. Under planperioden kommer pensionsavgångarna att vara måttliga men behov av personalförstärkningar finns bland annat inom Produktion och distributionsavdelningen när den nya organisationen ska införas. 2.5.2. Kostnader för insatsvaror och kemiska produkter Förbundets kostnader för kemikalier har ökat de senaste åren främst på grund av volymökningar som föranleds av den försämrade råvattenkvaliteten. Prismässigt kan man nog räkna med vissa prissänkningar under planperioden eftersom priserna just nu sjunkit något. Prisnivåerna är dock mycket svåra att prognosticera eftersom marknaden är ett klassiskt oligopol med få och stora aktörer. Den sämre råvattenkvaliteten och den ökade mängden fällningskemikalier ökar också slammängden som ska transporteras och omhändertas av utomstående leverantörer. Slamomhändertagandepriserna har generellt stigit oroväckande mycket under 2013. Man kan förvänta sig en liknande utveckling under planperioden. Ökade volymer slam medför också ökad användning av polymerer till avattningsprocesserna.

Norrvatten 18 (25) 2.5.3. Energikostnader 2012 och 2013 har präglats av låga elpriser. Prisnivåerna har låsts under 2014 och delar av resterande planperiod. Elkostnaderna är också beroende av Norrvattens produktion av el i det egna vindkraftverket och hur länge elskattebefrielsen på egenproducerad el kvarstår. För första halvåret 2013 är elkostnadsreduktionen något större än kostnaderna för vindkraftverket inklusive skatter. Då ska man också ha i åtanke att vindkraftverket inte gick för fullt hela perioden (planerade underhållsarbeten i februari) och att vindflödet inte var lika högt som kalkylerat. Volymerna är relativt stabila för elkonsumtionen och prisnivån fastlåst under planperiodens början. Det största osäkerhetsmomentet vid budgeteringen är då hur mycket el vindkraftverket producerar och när elskattesubventionen kommer att tas bort. 2.5.4. Entreprenadkostnader Upphandlingar av entreprenader inom Norrvattens olika verksamhetsområden genomförs löpande under åren. Prisbilden sänktes och stabiliserades under 2012-2013. Under planperioden förväntas inga stora förändringar i varje fall inte under 2014 om inte stora akuta reparationsinsatser krävs. Längre fram kan nya alternativa sätt att lösa tillgången på specialistfunktioner och underhållsinsatser möjligen förändra prisbilden. 2.5.5. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna förväntas allmänt öka relativt mycket under planperioden beroende på den höga nyinvesteringstakten som Norrvatten tidigare haft i kombination med stigande räntor. Avskrivningar Under 2013 tas några av de stora nyinvesteringarna som beskrivits tidigare i bruk och genererar nya avskrivningar.sammantaget innebär detta höjda avskrivningskostnader för förbundet under hela planperioden. Räntekostnader Räntekostnaderna har successivt sjunkit för Norrvatten under de senaste åren bland annat beroende på en lyckosam räntestrategi där marknadens förändringar kunnat utnyttjas med bibehållen säkerhet. I samband med den relativt höga investeringsnivån under tidigare år har nyupplåningsbehovet ökat samtidigt som räntemarknaden förväntas stiga med ändrade makroekonomiska förutsättningar. Förändringarna kommer dock att fördröjas med nuvarande räntesäkringsstrategi men slår igenom fullt ut under periodens slut.

Norrvatten 19 (25) 3. Tabellbilagor till Budget 2014 Resultatbudget 2014 med flerårsplan till 2016 Utfall Prognos Budget Budget Plan Plan Helår 2012 Helår 2013 Helår 2013 Helår 2014 Helår 2015 Helår 2016 Nettoomsättning 131 059 143 800 144 256 149 375 156 660 158 833 Övriga Intäkter 13 249 40 744 14 474 15 135 15 000 15 000 Summa Intäkter (1) 144 308 184 544 158 730 164 510 171 660 173 833 Driftskostnader -26 321-28 689-26 997-29 946-31 500-32 000 Övriga externa kostnader -30 624-26 215-27 601-26 358-27 800-28 000 Personalkostnader -47 747-51 989-48 871-49 712-51 500-52 000 Av- och nedskrivningar -37 080-44 259-41 880-45 192-45 237-45 910 Summa kostnader (2) -141 772-151 152-145 349-151 208-156 037-157 910 Rörelseresultat 2 536 33 392 13 381 13 302 15 623 15 923 Finansiella intäkter 26 20 0 0 0 0 Finansiella kostnader -11 402-9 752-12 485-10 985-13 485-14 485 Resultat (3) -8 841 23 659 896 2 317 2 138 1 438 Resultat exkl realisationsvinst -4 099 Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER (tkr) Utfall Prognos Budget Budget Helår 2012 Helår 2013 Helår 2013 Helår 2014 Vattenavgifter 125 939 138 600 138 600 144 375 Mätaravgifter 5 120 5 200 4 900 5 000 Övriga intäkter 10 716 10 696 12 447 12 418 Realisationsvinst Fastighet *) 27 758 0 Aktiverat arbete 2 533 2 290 2 783 2 717 Ränteintäkter 26 20 0 15 Summa 144 334 184 564 158 730 164 525 Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER (tkr) Personalkostnader 37 886 40 633 40 163 42 144 Pensionskostnader 9 860 8 822 8 708 7 567 Ränteförändring pension *) 2 534 0 Kemikalier 6 108 7 854 6 846 7 875 Energi 18 839 13 328 13 659 12 844 Övriga driftskostnader 22 871 27 601 26 730 29 895 Övriga kostnader 9 129 6 121 7 363 5 690 Avskrivningar 37 080 44 259 41 880 45 192 Räntekostnader 11 402 9 752 12 485 10 985 Summa 153 175 160 905 157 834 162 193 *) Jämförelsestörande poster avseende realisationsvinst vid fastighetsförsäljning samt minskad diskonteringsränta avseende penssionsskuld. Den sistnämnda posten bör enligt rekommendation från det kommunala redovisningsrådet klassificeras som en finansiell kostnad. Norrvatten redovisar dock denna post som en del av pensionskostnaden för att bibehålla jämförbarhet och kontinuitet i redovisningen mellan åren. Not 3 JUSTERING AV RESULTATET ENLIGT BALANSKRAVET Resultat enligt redovisning -8 841 23 659 896 2 317 Justeringar: Realisationsvinster mm -27 758 Resultat enligt balanskravet -8 841-4 099 896 2 317 Föregående års balansresultat 0-8 841 Resultat att återställa -8 841-12 940 0 2 317

Norrvatten 20 (25) 3.1.1. Balansbudget Ställning Prognos Budget Budget TILLGÅNGAR 2012-12-31 2013-12-31 2013-12-31 2014-12-31 Anläggningstillgångar 5) Byggnader, anläggningar, mark 402 959 470 000 443 421 473 380 Pågående nyanläggningar 204 404 300 000 450 000 500 000 Maskiner och inventarier 11 744 11 000 12 500 12 500 Finansiella anläggningstillgångar 1 730 1 730 1 730 1 730 Summa anläggningstillgångar 620 837 782 730 907 651 987 610 Omsättningstillgångar Råvaror och förnödenheter 4 230 4 500 5 000 4 500 Kortfristiga fordringar 44 060 36 000 30 000 45 000 Likvida medel 5 5 0 0 Summa omsättningstillgångar 48 295 40 505 35 000 49 500 SUMMA TILLGÅNGAR 669 132 823 235 942 651 1 037 110 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital (4) 163 168 186 827 167 863 189 144 - därav årets resultat -8 841 23 659 896 2 317 Avsättningar Avsättning för pensioner 21 741 24 676 21 341 24 434 Summa avsättningar 21 741 24 676 21 341 24 434 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 434 384 562 196 711 088 773 532 Summa långfristiga skulder 434 384 562 196 711 088 773 532 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 49 839 49 535 42 359 50 000 Summa kortfristiga skulder 49 839 49 535 42 359 50 000 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 669 132 823 234 942 651 1 037 110 Ansvarsförbindelser 34 317 35 699 33 686 33 656 Not 4 EGET KAPITAL (tkr) IB 136 781 163 168 166 967 186 827 Förändring (Pensionsskuldsklassificering) 35 228 0 0 0 Periodens resultat -8 841 23 659 896 2 317 UB 163 168 186 827 167 863 189 144 Not 5 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, AVSKRIVNINGAR, m m (tkr) Ingående anläggningsvärde 515 816 620 837 717 656 782 730 Periodens investeringar 142 101 206 152 231 875 250 072 Avskrivningar -37 080-44 259-41 880-45 192 Utgående anläggningsvärde 620 837 782 730 907 651 987 610 Räntebärande anläggningslån 434 384 562 196 711 088 773 532 Lån i förhållande till anläggningar 70,0% 71,8% 78,3% 78,3% Soliditet 24,4% 22,7% 17,8% 18,2%