Bygga stad på barns och ungas villkor Hur underlättar nationella riktlinjer detta? Friyta är nödvändig för en god livsmiljö Den fysiska utemiljön är barnets utvecklingsmiljö Stadens utemiljö måste tillåta och främja barns risktagande 1
Vad gör kommuner, fastighetsägare och verksamhetsutövare för att omsätta nationella riktlinjer i praktiken? Regelverk som styr PBL: Plats för lek och utevistelse som allmänt intresse (2 kap 7 PBL) 2
Regelverk som styr PBL: Plats för lek och utevistelse som allmänt intresse (2 kap. 7 ) PBL: Tillräckligt stor friyta för lek och utevistelse (8 kap. 9 ) Allmänna råd (BFS 2015:1 FRI) Preciserar de kvalitetskrav som bör uppfyllas för att friytan i lagens mening ska anses vara tillräckligt stor 3
Gör plats för barn och unga! Vägledande principer för planering, utformning och förvaltning Förtydligar friytans betydelse för lek, lärande, hälsa Gör plats för barn och unga! Vägledande principer för planering, utformning och förvaltning Förtydligar friytans betydelse för lek, lärande, hälsa Förbättrar förutsättningarna för alla barn att utvecklas i inspirerande utemiljöer 4
Gör plats för barn och unga! Vägledande principer för planering, utformning och förvaltning Förtydligar friytans betydelse för lek, lärande, hälsa Förbättrar förutsättningarna för alla barn att utvecklas i inspirerande utemiljöer Tar ställning för det nödvändiga risktagandet Barn ska kunna uppleva skräckblandad förtjusning (Kylin) Översiktsplaneringen Underlag Befolkningsprognoser Landskapskaraktär, den gröna strukturen, GC vägar Områden som är viktiga för barn inklusive mellanrummen (befintliga värden och förutsättningar) Behov och nytta av mångfunktionella ytor 5
Översiktsplaneringen Underlag Befolkningsprognoser Landskapskaraktär, den gröna strukturen, GC vägar Områden som är viktiga för barn inklusive mellanrummen (befintliga värden och förutsättningar) Behov och nytta av mångfunktionella ytor Process Barnets bästa, barnets perspektiv i planeringen Samverkan i tidiga skeden Översiktsplaneringen Underlag Befolkningsprognoser Landskapskaraktär, den gröna strukturen, GC vägar Områden som är viktiga för barn inklusive mellanrummen (befintliga värden och förutsättningar) Behov och nytta av mångfunktionella ytor Process Barnets bästa, barnets perspektiv i planeringen Samverkan i tidiga skeden Ställningstaganden Förhållningssätt till nationella mål Lokaliseringsprinciper Strategier för att tillgodose barns friytor som allmänt intresse (PBL) Planens konsekvenser för barn och unga (BKA) 6
Detaljplanearbetet Underlag Ställningstaganden om friytor (ta tillvara bef vegetation, BKA) Behov av samutnyttjande av mark Detaljplanearbetet Underlag Ställningstaganden om friytor (ta tillvara bef vegetation, BKA) Behov av samutnyttjande av mark Process Samordna mellan förvaltningarna för at klargöra mål och behov och hur man ska samarbeta Bestäm vilken typ av samråd Fastighetsbildning och behov av tredimensionell sådan Möjlighet till samutnyttjande av lokaler och friytor Utformning och reglering (höjd på byggnader, sol och skuggförhållanden, lovplikt för fällning av träd etc) Placering av friytan och bruttoarea på byggnader Enklare styra om kommunen äger marken 7
Nationella riktlinjer koncentrerat: Utrymme för tolkning (PBL, AR) Stärker argumenten (AR, VL) Sanktionerar processen (AR) Inspiration och exempel (VL) Nationella riktlinjer koncentrerat: Utrymme för tolkning (PBL, AR) Stärker argumenten (AR, VL) Sanktionerar processen (AR) Inspiration och exempel (VL) Otillräckligt: risk för snack men ingen verkstad 8
Förhållningssätt Måste Bör.. Förhållningssätt Måste Bör Kan Får 9
Vad gör kommuner, fastighetsägare och verksamhetsutövare för att omsätta nationella riktlinjer i praktiken? Var finns de som försvårar? 10
Var finns de som försvarar? 11
CITY OF BERLIN Gouvernement SENATE ADMINISTRATION f. CITY DEVELOPMENT Dept. Environment and Natur Protection Freilandlabor Britz e.v. (NGO-incorporated Assoziation) Environment Education SENATE ADMINISTRATION f. EDUCATION, YOUTH a. RESAERCH Dept. School Development Landscape Architect Coordinator Teacher Teacher GRÜN macht SCHULE INTERDSICPLINARY ADVICE CENTER Grün macht Schule Varför gröna utemiljöer för barn och unga? Skydda mot buller, utsläpp och insyn Minska och binda stoft och damm Infiltrera dagvatten Erbjuda goda livsbetingelser för djurlivet Fungera som ekologisk språngbräda till andra biotoper Erbjuda naturupplevelser Främja fysisk aktivitet Bestå av olika rum och reträttplatser Ge möjlighet till vila och återhämtning Källa: Advisory service, Grün macht Schule (2014) 12
13
14