Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA



Relevanta dokument
PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Claes Klasander, Föreståndare CETIS. Lotta Lena Katarina Susanne Nationellt nätverk.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Nyhet för i år! Även Fördjupningsseminarium. Munters kostnadsfria seminarium Fukt under kontrollerade former

Utbildning för hållbar utveckling

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kunskap-Glädje-Trygghet-Självständigt tänkande. VECKOBLAD v Till elever

Rikskonferensen för hälsosamt lärande

Ståthållaregatan 35 Kalmar Anette Johansson

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Snilleblixtarna i Sverige

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?

Förskolelärare att jobba med framtiden

Ipad i förskola och skola

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag!

Teknik gör det osynliga synligt

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan 2015/2016

VILL NI VARA MED OCH SKAPA

ntations titel Arial 14pt Vetenskapens Hus Rubrik rial 26pt,bold Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker 1: Arial 22pt

Kalender sid 1-12_I.indd

NYHETSBREV 2011 # 2. Convention Bureau

Framtidens lärande är här och nu!

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Informationsbrev oktober 2015

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT!

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Välkommen på årets kurs i oktober

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

HEJ! Skolorna ska under två valfria veckor samla så många respoäng som möjligt genom att gå, cykla eller resa kollektivt till och från skolan.

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Sommarkurser 2010 för elever i skolår 8

Kvalitetsredovisning

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

BÖCKER INSPIRATION.

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

Dokumentet om detta ska fyllas i och lämnas tillbaka till skolan. Bifogar även ett brev från skolledningen angående nya läroplanen.

HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, (Årgång 4)

Kalendarium läsåret 2013/2014 Ung Företagsamhet i Östergötland För utbildningskonceptet UF-företagande

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Nyhetsblad januari 2012

SKAPANDE SKOLA

Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna = dövrealia och dövkultur.

Forsmarks skola. -möjligheternas och valfrihetens skola

RAPPORT skolverksamheten på KomTek till


ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016

Formativ bedömning 2014

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Föreläsning för omsorgspersonal inom LSS Högaktuell utvecklings- utbildningsdag

Välkomna till Midgårds förskola!

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Skapandets betydelse för barns utveckling

Ett samarbete mellan Skolverket och Kulturrådet

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Kunskap-Glädje-Trygghet-Självständigt tänkande. VECKOBLAD v Till elever

Lika olika! ISBN:

NT-satsningen. Nat. Fuengirola 8 nov 2014

VERKSAMHETSSEMINARIER

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

Balthazar Science Center. Skolprogram. Upplev, prova, bygg och lär. Låt dig inspireras, experimentera och väck lusten till nya upptäckter!

Kvalitet i ansökan Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Kerstin Hagblom Sara Norlund

Blandningar och lösningar

Systematiska kvalitetsarbetet

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Utbildning för hållbar utveckling

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Finn upp gör problemlösning roligt!

FÖRSKOLEKLASSDAGARNA 2014

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

hälsofrämjande skolutveckling

8:30-9:30 4a a Stängt Öppet

Naturvetenskapsprogrammet.

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Transkript:

Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 1 MARS 2003 Ett förslag att jobba vidare med Under 2003 pågår Det europeiska handikappåret. Runt om i Europa sker aktiviteter för att uppmärksamma de handikappades situation. Det finns flera både roliga och intressanta skäl för oss tekniklärare att engagera oss och våra elever i detta. Samtidigt ger det en härlig chans att söka samarbete utanför skolans väggar. Det finns handikapp av de mest varierade slag, ändå blir vi lätt hemmablinda och ser inte bakom de handikappades situationer. Vi, som är hyggligt friska, delar inte riktigt samma värld. Kanske har vi en rullstolsburen eller synskadad vän eller skolkompis, men vi känner inte till de hjälpmedel som finns till hands. Vilka behov av nya förbättrade produkter finns det? Hur möts deras önskningar och våra värderingar? I klassrummet Tänk er att utgå från de tekniska aspekterna av att exempelvis idrotta, handla, gå i skolan, åka kollektivt, leka, bo, kommunicera om man har ett handikapp. Det är i den besvärliga situationen man blir handikappad, inte förr. Vilka lösningar finns redan? Vilka nya lösningar skulle behövas? Med de enkla frågorna skulle man tillsammans med eleverna starta ett arbetsområde. Här anges några tänkbara teknikfält och tillhörande idéer: konstruktioner i olika material (transportmedel, hjälpmedel i hemmet), designprocessen (vackra och funktionella vinglas till mormor som är reumatiker), rörelseöverföring (leksaker), elektriska lösningar (leksaker och spel, idrottshändelser), tekniska system (signaler, larm, kommunikation). Glöm inte bort att låta elevernas värdering och analys få utrymme. Gör en mind map tillsammans med era elever eller, ännu bättre, tillsammans med kamrater som har något handikapp så kommer ni på ännu mer! Det vore roligt om några svenska klasser kunde presentera sina teman i denna skrift eller under vår Rikskonferens i Norrköping den 15-16 mars 2004. Använd året för att dokumentera era projekt! Kontakter Varje län har representanter för de olika handikapporganisationerna. Flera av dem kommer att driva egna projekt under året, men alla är också mer än glada för kontakt med skolorna. EUbussen kommer att stanna i åtta städer i Sverige 8-25 aug, utställningen Smart on tour visas i flera svenska städer under året. Det svenska temat är mänskliga rättigheter. Under den ytan finns begrepp som bemötande, delaktighet, tillgänglighet, inflytande, förebilder och bättre design. Alla dessa går att inkludera i ett tekniktema. Mer information finner ni på t ex www.handikapparet2003.nu, www.hso.se, www.hi.se/smart CLAES KLASANDER, CETIS

Ett argument för fortbildningssatsningar Byt namn på kursen! Hade den inte varit obligatorisk hade jag aldrig gått den och i så fall missat en av utbildningens bästa kurser. Så kommenterade en kvinnlig lärarstudent för en tid sedan en teknikkurs hon just deltagit i och hon var inte ensam om sina synpunkter. Studenternas reaktioner illustrerar något av den utmaning teknikutbildningen i lärarutbildningen står inför. Oro på flera lärarutbildningar Självklart delar Teknik många av de andra valalternativens villkor, men det är uppenbart att kunskapsområdet har en särskild svårighet, illustrerat av yttrandet ovan. Den egna erfarenheten och förförståelsen väger tyngre än klämmiga informationsbroschyrer. I många lärarutbildningar finns inget gott rykte som kan fungera som rekryteringshjälp. Eftersom systemet är nytt finns det inga som kan berätta om inriktningen Teknik eller specialiseringen Teknik i förskola och skola. Det blir då fördomarna som avgör: Teknik är ett tråkigt ämne, som handlar om motorer och verkstad eller fysik. Det är ingenting för mig, som skall arbeta med små barn och som inte är naturvetare. Satsa på fortbildning Vi som arbetar inom lärarutbildningen måste givetvis nu snabbt kunna visa att teknik som allmänbildning, som det ju handlar om i förskola och skola, är ett intressant, roligt och viktigt alternativ. Vi måste t ex lansera nya och bättre kursrubriker än t ex Baskurs i teknik, 5 poäng. Men lika viktigt är att se till att den fortbildningssatsning, som kom igång i och med regeringens 70-miljonerssatsning, kan fortsätta. Under de gångna tre åren har några tusen lärare gått teknikkurser i projektet Tekniken lyfter, som arrangerats av landets lärarutbildningar. Det har handlat om fempoängskurser men glädjande ofta har deltagarna krävt en fortsättning. Och en sådan gemensam kursplan finns nu också. Men de ekonomiska förutsättningarna är högst osäkra. Skolledarnas ansvar igen Skulle skolledarna högljutt tala om att de saknar utbildade lärare i teknik för det gör de flesta skulle det givetvis vara ett välkommet tryck på lärarutbildningarna och en bra information till studenterna. Men minst lika viktigt är att skolledarna och facket kräver att man kan fortsätta den fortbildningssatsning som påbörjats. THOMAS GINNER FÖRESTÅNDARE, CETIS Utgivning och annonser Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet, www.liu.se/cetis. Tryck VTT Grafiska, Vimmerby. Fyra nummer per år, 9 000 ex. 20 maj 2003 med annonsoriginal senast 5 maj (bokas senast 14 april) 29 sept 2003 med annonsoriginal 15 september (bokas senast 25 aug.) Annonspriser exkl moms: Helsida: 7 000 kr Halvsida: 4 000 kr 1/4 sida: 2 500 kr Bokning görs hos Hans Ehrnborg, Milgatan 6, 587 39 LINKÖPING, Tel 013-15 15 72, mobil: 070-585 01 13, e-post: hans.ehrnborg@cetis.liu.se Tekniken i skolan - 2 - Mars 2003

Mars 2003-3 - Tekniken i skolan

Tekniken i skolan Regionala konferenser landet runt Med stöd av NoT-projektet har Centrum för tekniken i skolan (CETIS) genomfört fyra av fem regionala konferenser. Linköping, Luleå, Uppsala och Kristianstad har arbetats igenom under januari och februari. Intresset har varit mycket stort på alla orterna. Så stort att man inte kunnat ta emot alla som ville delta. Den 14 augusti är det Göteborgs tur. Sedan 1992 har CETIS vartannat år anordnat nationella konferenser i Linköping och Norrköping. Den 15 och 16 mars 2004 kommer rikskonferensen TEKNIKEN I SKOLAN att arrangeras för sjunde gången. Det här är andra gången som CETIS anordnar regionala konferenser. Avsikten är dels att sprida en del av det innehåll som var med i senaste rikskonferensen 2002, dels att lyfta fram något av allt det som görs inom olika regioner i Sverige. Förhoppningen är också att kontakterna ska öka mellan konferensdeltagare, utställare, de olika lärarutbildningarna och CETIS. teknik. Här följer en bildkavalkad från de olika platserna. Så fort som möjligt kommer texter och idéer från de olika seminarierna att presenteras på CETIS hemsida: www.liu.se/cetis TEXT: KARIN CHRISTOFFERSSON FOTO: THOMAS GINNER OCH STAFFAN SJÖBERG Fyllda lokaler I genomsnitt har det varit kring 200 deltagare på alla fyra platserna. Mellan 15 och 20 parallella seminarier har genomförts i lokaler vid och kring de olika lärarutbildningarna. Teis Christiansen, pedagog i Kiruna, var med i Luleå både som seminarieledare och som idéutställare. Här står Teis till vänster och övervakar kollegan från Teknikens hus som är i färd med att forma en bit frigolit med hjälp av en frigolitsåg som tillverkas i Kiruna för skolbruk. Så här välfyllda var aulorna på alla fyra orterna där det hittills genomförts regionala konferenser. Just den här bilden är tagen i Linköping. Många samlades kring borden i korridorerna där Idé- och Företagsutställarna höll till. Det är ju väldigt roligt med så stort deltagande, säger Thomas Ginner, föreståndare för CETIS. Samtidigt är det trist att vi varit tvungna att säga nej till flera som hade velat vara med. Lokalerna tålde inte mer. Utan stöd från NoT-projektet och det stora engagemanget från de lokala arrangörerna och deras medhjälpare, hade allt detta som gjorts inte varit möjligt! Som observatör och ansvarig för att dokumentera delar av de olika konferenserna är jag imponerad av alla intressanta föredrag och av alla engagerade lärare som undervisar i I Kristianstad var det Sune Jonasson och Christel Persson som hälsade oss välkomna. De höll dessutom i ett intressant seminarium, Från stång i vägg till lyxrum, som handlade om toalettekniken från antiken fram till våra dagar. Tekniken i skolan - 4 - Mars 2003

Maria Sandström, högskoleadjunkt från Malmö, lät sina seminariedeltagare bli stadsplanerare för en dag... och här är några av stadsbyggarna. Isabel från teknikprogrammets tredje år och Madeleine som går i grundskolan var några av dem som berättade om en spännande verksamhet med sommarskola i Skellefteå. Seminariet hette Så väcks lust och intresse unga leder yngre i arbetsområden inom naturvetenskap och teknik. Att vara på teknikkonferens är inget latmansgöra där man bara sitter passivt och lyssnar! I många fall engagerades deltagarna på olika sätt. Just här verkar det handla om att få sprutt på en ficklampa. Här ser vi Staffan Sjöberg, universitetslektor från Uppsala universitet, i full färd med att få en bit wellpapp, lite koppartråd och ett hemkört pappersrör att fungera som högtalare. Det lyckades! När man löder små komponenter gäller det att inte darra på handen! I Luleå var professor Mikael Alexandersson en av talarna. I sin föreläsning Från techne till teknik betonade han bland annat det viktiga att använda flera sinnen för att nå förståelse och insikt. Tekniken är just mångsinnlig och gränsöverskridande till sin karaktär. Men den kunskapshierarki som de gamla grekerna utvecklade består än idag och där har allt som har med våra dagliga praktiska bestyr låg status. Pernilla Dahlgren, i rött, är förskollärare som även arbetar med teknik vid institutionen för lärarutbildning i Uppsala. Hon gav deltagarna många fina idéer på sitt seminarium Experimentera fritt och tänk högt. Mars 2003-5 - Tekniken i skolan

Boktips Svenska innovationer Sedig, Kjell Svenska institutet, 2002 ISBN 91-520-0734-0 Ca-pris: 229 kr En rikt illustrerad bok om svenska uppfinningar med tyngdpunkt på senaste femtio årens framgångar som AXE- och satellitnavigeringssystem och pacemakern. Innovationerna är av många olika slag. Många är välkända konsumentprodukter som vi dagligen ser, men här nämns också producentprodukter, dvs. innovationer som har blivit viktiga för näringslivet. Förutom nyare svenska innovationer som fått stor betydelse och nått den internationella marknaden ges också en historisk tillbakablick som även omfattar de svenska så kallade universalgenierna och deras upptäckter och innovationer, t.ex. Nobel och dynamiten. Boken finns också på engelska och spanska. Nu är det bara ett år kvar! Den sjunde rikskonferensen Tekniken i skolan hålls den 15 16 mars 2004 Konferenser 2004 Då möts alla teknikintresserade i de Geerhallen i Norrköping igen. Se till att vara en av dem! Tala med din skolledare redan nu och håll ögon och öron öppna när inbjudan kommer. Vill du vara en av programpunkterna? Har du något du vill ha diskuterat i ett semina- rium? Har du och din klass något ni skulle vilja visa upp som en idéutställning? Hör i så fall av dig till CETIS. Det är de goda exemplena som driver utvecklingen framåt. VÄLKOMMEN! 11:e IOSTE Symposiet den 25-30 juli 2004 i Lublin, Polen Interntional Orginazation for Science and Technology Education håller sin elfte konferens under sommaren 2004. Konferensens tema är Teknik och naturvetenskap för en värld av mångfald att komma över problem, möta behov och skapa samverkan. Tidigare konferenser har berört t ex hållbar utveckling i en föränderlig värld, livskvalité och människa-teknik-samhälle. Konferensen innehåller föreläsningar, miniseminarier, verkstäder och utställningar. Snart öppnar hemsidan www.ioste.org. Under tiden kan ni titta på länken www.modelab.ufes.br/ioste Tekniken i skolan - 6 - Mars 2003

Det händer i Sverige Hjärnverket i Halmstad På Hjärnverket kan elever, studenter och lärare välja bland ett stort antal olika experiment och teman inom teknik och naturvetenskap. Alla har ett välgenomtänkt pedagogiskt syfte, där det problemlösande arbetssättet är viktigt. Experimenten riktas mot barn från förskola till högstadium, men det finns även möjligheter att utföra experiment med större svårighetsgrad. Tanken är, framför allt, att man i en fin miljö ska stimulera barns kreativitet och på så sätt kunna rekrytera nya tekniker och naturvetare till framtidens samhälle. Vi utnyttjar också experimentverkstaden för NO-didaktik i lärarutbildningen samt för fortbildning av lärare i kommunen. Hjärnverket invigdes i oktober -02 och har redan fått mycket positiva reaktioner från såväl lärare som elever. De elevgrupper som redan besökt Hjärnverket har varit mellan åtta och tolv år. Vi har även haft besök av särskolebarn. Den kreativa och inspirerande miljön i Hjärnverket har utvecklats med hjälp av dekormåleri och tredimensionella modeller. Väggarna i Hjärnverket illustrerar teknik och naturvetenskap ur olika perspektiv. Teknikcentrum i Kalmar Tre teknikintresserade pedagoger gick en Tekniken lyfter-kurs under våren 2001. Den gav så många idéer att de ville starta en speciell teknikavdelning på Stensbergs förskola i Kalmar. Ambition var att avdelningen skulle genomsyras av temat Teknik och Miljö Natur. FOTO: ULRIKA HÄLLEMARKER Julia Nilsson, 5 år, koncentrerar sig för att få lampan att lysa och Pontus Bergenhed, 9 år, tillverkar en fläkt med elmotor, papper och batteri. Syftet är att försöka visa de naturliga sammanhangen mellan ämnena fysik, kemi, biologi och teknik. Miljön är mycket viktig då den skall väcka barnens intresse och stimulera ett kreativt tänkande. Initiativtagare är Enheten för lärarutbildning vid Högskolan i Halmstad. Idén är att elevgrupper om max 16 barn skall komma tillsammans med sin lärare för att under handledning av lärarstudenter genomföra experiment. Genom samtal med klassläraren utformas arbetet i Hjärnverket efter den grupp som önskar vara där. PERNILLA NILSSON PROJEKTANSVARIG HJÄRNVERKET Skolverket beviljade pengar till fortbildning och studieresor. De besökte en teknikförskola i Motala, Tom Tits, Xperimenthuset i Växjö och Experimentarium i Köpenhamn. Det gav ännu mer idéer. Hela tiden har de också haft ett bra samarbete med experimentlabbet XL på Högskolan i Kalmar. Av Kalmar Kommun blev de beviljade pengar till ombyggnad av sina lokaler och invigningen hölls i augusti 2002. Just nu arbetar fem förskollärare och en barnskötare med en barngrupp på 32 35 barn. Intresset för verksamheten är stort från både barnen och föräldrarna. De hoppas nu att de väcker intresset för teknik i fler förskolor. Mars 2003-7 - Tekniken i skolan

Konferens 2003 Regionala konferenser i TEKNIK under 2003 Som ett komplement till rikskonferensen Tekniken i skolan i mars 2002, anordnar CETIS regionala konferenser på följande fem platser under 2003. Konferenserna genomförs i samarbete med lärarutbildningen på respektive ort, Tekniken Hus i Luleå och med stöd från NOT- projektet. Konferensavgiften är otroligt låga 350:- (exkl moms), inkl kaffe och lunch. Nästa konferens äger rum i Göteborg torsdagen den 14 augusti. Inbjudan och program kommer att sändas ut under våren. Se även: www.liu.se/org/cetis Syftet med de regionala konferenserna är att göra det möjligt för lärare runt om i landet, som av olika skäl inte kunde besöka rikskonferensen, att delta, att ta till vara och sprida kunskap om regionala och lokala initiativ på teknikområdet Vill du ha en egen inbjudan? Kontakta: Bitte Brodin med epost : bitbr@udv.liu.se Har du frågor? Kontakta: Hans Ehrnborg med e-post: hans.ehrnborg@cetis.liu.se Thomas Ginner med e-post: thomas.ginner@cetis.liu.se SLUTA LETA! Vi har allt material till teknikundervisningen i för- och grundskolan. Allt till låga priser. Verktyg, trälister, papp, plast, lim, färg, kugghjul, remskivor, motorer, lampor, lysdioder, byggsatser mm. Vi leder gärna teknikkurser för skolor, för kommuner och för högskolor. Under mars -03 ger vi 10% rabatt på miniräknare. Om man köper minst 10 st. Utförlig information, prislistor och annat finns på home.swipnet.se/peros PEROS TEKNIK Ekbacksvägen 21 182 38 Danderyd 08-753 43 70, 792 37 47 Fax 08-768 58 57 peros.teknik@swipnet.se Tekniken i skolan - 8 - Mars 2003