Kvalitetsdokument för samtalstjänsten



Relevanta dokument
Kyrkans samtalstjänst. Kirkon keskusteluapu

Värdegrund och policy

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Våra värderingar MOD ENERGI MENING KAPITEL 1. Wake Me Up coaching. Coacher i Wake Me Up

En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

kommunikation2020! utbildning sociala medier budskap dialog växelverkan gemenskap medier 2o2o

förslag till åtgärder

Uppförandekod för personal på Rala

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Falu kommuns personalpolicy. Fastställd av Kommunfullmäktige

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Rekommendation om minimikrav på larmgrupperna för psykiskt stöd

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

Arbetsmiljöenkät 2011

FYSIOTERAPEUTERNAS ETISKA DIREKTIV

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

Församlingsvalets Valkompass 2018

I enlighet med den plan för konfirmandarbetet som godkänts av biskopsmötet förutsätter modellreglementet att församlingen gör upp:

Datasäkerhetspolicy för verksamhetsenheter inom social- och hälsovården

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan

NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER

Värderingar Vision Etiska principer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan årskurs 8 och gymnasieskolan årskurs 2

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Socialombudsmannens utredning 2014

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED

Samarbetsavtal mellan Stiftelsen Bensow och Åbo stad

UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

INNEHÅLLSFÖRTEKNING ETT UPPDRAG TILL LÄSAREN... 3 HELSINGFORSMISSIONS ORGANISATION... 5 VOLONTÄRENS HELSINGFORSMISSION... 7

Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Dokumentansvarig:

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING

Röda Korsets bistånd i hemlandet

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Dialogduk utskriftsanvisningar

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

Självhjälpsgrupp. En möjlighet för dig?

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Policy för ideella medarbetare

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Barsebäck Golf & Country Club

Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

2) besluter att förvaltningsdirektören vid prövotidens utgång automatiskt

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR VÅRDÖ KOMMUN

Fastställd av sekos representantskap den 28 maj Gäller från den 1 juni 2018

Psykosyntesförbundets grundläggande syn och Etiska regler

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Uppförandekod. Riktlinjer för medarbetare på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Medarbetarundersökning MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

HANDLEDNING APL FÖR ALLA

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Chefsenkäten Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för. Vi bryr oss

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Tid kl. 17:35-19:40 Plats S:t Jacobs församlingssal, Kvarnbergsbrinken 1

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Rutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

Likabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Samverkan och kunskapsdelning

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript:

KYRKANS SAMTALSTJÄNST KYRKANS SAMTALSTJÄNSTπ Kvalitetsdokument för samtalstjänsten Telefonjour Nätjour Chatjour Brevjour 1

Kvalitetsdokument för samtalstjänsten Principerna gäller telefon-, nät-, chatt- och brevjouren samt Kyrkans kristelefon Dokumentet har godkänts på representantmötet för Palveleva Puhelin och Samtalstjänst 7.11.2008. Den uppdaterade versionen godkändes på mötet för anställda för Palveleva Puhelin och Samtalstjänst 22.4.2015. Samtalstjänstens olika serviceformer erbjuder den hjälpbehövande en möjlighet att anonymt lätta sin börda genom att berätta om de problem som tynger. Servicen är riksomfattande. Över 40 dejoureringsställen samverkar i hela landet på finska och på svenska. Den svenskspråkiga Samtalstjänsten har dejoureringspunkter i Österbotten och i Helsingfors. Dejourerna bemöter alla hjälpbehövande enligt samma principer. Samtalstjänsten ingår i kyrkans själavårds- och diakoniarbete och baserar sig på Kyrkolagen. I KL 4:1 stadgas: För att förverkliga kyrkans uppgift ansvarar församlingen för själavård och diakoni. Samtalstjänstens verksamhetsformer hör till det internationella IFO- TES-förbundet, International Federation of Telephone Emergency Service. Medlemmarna har förbundit sig till att följa förbundets normer och etiska grundstadga (bilaga 1). Palveleva Puhelin och Samtalstjänst har grundat Vapaaehtoisen puhelin- ja verkkoauttamisen eettisten periaatteiden neuvottelukunta (PuhEet) (Delegationen för de etiska principerna för frivillig telefon- och näthjälp) och förbinder sig att följa de etiska principer för telefon- och näthjälp som delegationen utformat (bilaga 2). Kungstanken i bägge dokumenten är att verksamheten ska vara anonym, konfidentiell och ske med respekt för klienten. Det hjälpande samtalet Målsättningen i telefon- eller nätkontakten är att lyssna in och att tillsammans dela den hjälpbehövandes verklighet. I kontakten bör rätten till egna beslut respekteras och påtryckning får inte användas. 2

Personen som tar kontakt Man kan kontakta Samtalstjänstens serviceformer oberoende av ålder, nationalitet, religion, kön, hälsotillstånd, sexuell läggning eller samtalsämne. Den som tar kontakt har rätt att förbli anonym. I kontakten behandlas de ärenden som den kontaktsökande tar upp. Vid missnöje med servicen kan man besvära sig. Besväret riktas till den lokala ansvariga tjänsteinnehavaren, verksamhetsledaren för Samtalstjänst eller den ansvariga tjänsteinnehavaren inom Kyrkostyrelsen. Dejouren har rätt att bli sakligt behandlad av personen som tar kontakt och rätten att avbryta en osaklig diskussion. Dejouren En frivillig person eller kyrkans medarbetare kan fungera som dejour för Samtalstjänst. Dejouren är en medmänska som förhåller sig seriöst till den som tar kontakt och strävar efter att lyssna och förstå. Dejouren ger inte råd. Dejouren hjälper personen som tar kontakt att själv finna de lämpligaste lösningarna i sitt liv. förblir dejouren anonym, dvs säger inte sitt namn, sin dejoureringsort eller något annat som kan avslöja dejouren. Dejouren fungerar som en del av den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och ska därför vara lojal mot kyrkans trosbekännelse och verksamhet. Dejouren ska ha både fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet. Det egna livet skall vara i balans då man fungerar som dejour. Under kriser i det egna livet är det skäl att hålla paus i dejoureringen. Verksamhetsledaren avgör vid gränsfall dejourens behov av paus. Grundkursen ger en bas för uppgiften. Fortbildning, regelbunden handledning och stöd erbjuds kontinuerligt åt en verksam dejour. Den som vill bli dejour intervjuas för uppgiften. Under intervjun kartläggs den sökandes motivation, jämvikten i livssituationen samt förmågan/viljan att binda sig vid kvalitetsdokuments verksamhetsprinciper för Samtalstjänst. I urvalsprocessen deltar förutom verksamhetsledaren för Samtalstjänst också en annan för uppgiften lämplig person. Då dejouren inleder dejoureringsarbetet undertecknar han/hon en avtalsblankett, i vilken dejouren förbinder sig till tystnadsplikt, att regelbundet dejourera samt att delta i handledning och fortbildning. För en dejour som är anställd inom Kyrkan tillämpas principerna enligt behov. Dejouren har tystnadsplikt och berättar inte att han/hon arbetar som dejour. Detta gäller också efter avslutad verksamhet som dejour. I telefon- eller nätkontakten 3

Verksamhetsledaren och den anställda på lokalnivå Den ansvariga medarbetaren på lokalplanet för Samtalstjänst har som uppgift att planera, leda och utveckla verksamheten, att ordna grund- och fortbildningskurser samt handledning, att delta i landsomfattande medarbetarmöten och utbildning samt följa med utvecklingen inom sitt arbetsområde. Den anställda sörjer för att församlingen har en försäkring som täcker det frivilligarbete dejouren utför. Den ansvariga anställda kan arbeta på hel-eller deltid. Kyrkans kommitté för familjeärenden har gett en rekommendation som representantmötet för Palveleva Puhelin och Samtalstjänst förnyade år 2005 (bilaga 3). Rekommendationen gäller den anställdas arbetsbild och kompetenskrav. Enligt rekommendationen är tjänstens yrkesbenämning verksamhetsledare för Samtalstjänst. Kompetenskravet är högskoleutbildning och tjänsteinnehavaren bör delta i kyrkans specialutbildning inom själavård. Dessutom rekommenderas arbetshandledarutbildning. Verksamhetsutrymmen och teknik Dejoureringen sker i församlingens utrymmen med församlingens tekniska utrustning. Utrymmet ska vara sådant att ett konfidentiellt och koncentrerat samtal kan föras där och att dejourens fysiska och psykiska säkerhet kan garanteras. Samtalstjänstens verksamhetsformer använder endast sådan apparatur och sådana tekniska lösningar att kontakttagaren ej kan identifieras och där konfidentialiteten kan garanteras. Kyrkostyrelsen/ Kyrkans diakoni och själavård svarar tillsammans med serviceproducenten för tekniken.. Administration En ändamålsenlig administrativ struktur till stöd för den lokala Samtalstjänsten bör utarbetas. Arbetsbilden för den ansvariga anställda utformas lokalt utgående från rekommendationerna för arbetsbilden. Nyanställda inom Samtalstjänst introduceras till arbetet av den egna församlingen samt av den ansvariga för telefon- och näthjälpen i Kyrkostyrelsen. 4

Kvalitet innebär för personen som tar kontakt med Samtalstjänst att få kontakt med dejouren inom en rimlig tid att få vara anonym och att kunna lita på att det som sagts förblir konfidentiellt en känsla av att ha blivit hörd och accepterad att få stöd att dejouren är vänlig och lugn lyssnar och ställer frågor inte moraliserar eller försöker omvända har respekt för olika livsåskådning stöder den vårdstrategi som sjuk-och hälsovården har valt själv förblir anonym städse minns konfidentialiteten och tysnadsplikten att dejouren regelbundet erbjuds fortbildning och handledning upplever arbetet som meningsfullt och viktigt känner sig som en medlem i den lokala, den landsomfattande och den internationella gemenskapen för telefon- och näthjälp får arbeta i ett trivsamt utrymme dejoureringsarrangemangen och tekniken fungerar för den anställda att verksamheten inom Samtalstjänst är tydligt definierad och resurserad av församlingen/ samfälligheten att förmannen, kollegerna och kyrkostyrelsen stöder arbetet att verksamhetsprinciperna följs att dejourerna är engagerade och motiverade för kyrkan då Samtalstjänst förverkligar den i kyrkolagen formulerade basuppgiften: diakoni och själavård erbjuder de frivilliga en möjlighet att använda sin tid och sitt kunnande för hjälparbetet att alla jämlikt kan nå och få hjälp för det omgivande samhället att människorna får stöd att IFOTES-normerna följs att de etiska principerna för frivillig telefon-och näthjälp följs 5

KYRKANS SAMTALSTJÄNST Telefonjour Nätjour Chatjour Brevjour 6