Innehållsförteckning

2/5 Innehållsförteckning sida 1. Objekt och ändamål 3 2. Underlag för PM 1 Geoteknik 3 3. Planerade konstruktioner 3 4. Geotekniska förhållanden 3 4.1. Jordarter 3 4.2. Sonderingar 3 5. Geohydrologiska förhållanden 4 6. Rekommendationer 4 6.1. Grundläggning av byggnad 4 6.2. Geoteknisk kategori 4 6.3. Sammanställning av geokonstruktionens karakteristiska värden 5 6.4. Jordschakt 5 6.5. Fyllning och packning, mm 5 7. Dimensionering av parkering mm 5 8. Miljötekniska förhållanden 5 9. Kontroller under byggskedet 5

3 1 Objekt och ändamål På uppdrag av Bygga GWG AB i Värnamo har en geoteknisk undersökning utförts för rubricerat objekt. Undersökningens syfte är att kontrollera jordens geotekniska egenskaper för grundläggning av flerbostadshus med betongstomme med 5 våningsplan. Alla kommentarer, anvisningar mm baseras på vad som framkommit vid fältundersökningen. Som alltid vid grundundersökningar kan finnas ställen där markförhållandena skiljer sig från vad som framkommit nu. 2 Underlag för PM 1 Geoteknik Följande underlag har använts vid upprättandet av detta projekteringsunderlag: Geoteknisk undersökning för Röret 22, Värnamo Markteknisk undersökningsrapport, MUR, upprättad av BGK AB, Arb. nr. 18047, daterad 2018-07-13. Hänsyn till ovan nämnda material har tagits i samband med upprättande av detta PM 1 Geoteknik. 3 Geotekniska förhållanden 3.1 Jordarter mm Ytligt förkommer ett fyllnadsskikt med mull och sand. Fyllningens mäktighet i den skruvborrade punkten 2 är 1,0 meter. Fyllningen under- lagras av isälvssediment av finsand med ställvisa inslag av silt. Mäktigheten på isälvssedimentet till drygt 6 meter i punkt 2 och 7. Sanden vilar på varvig siltig lera. Mäktigheten på lerskiktet är ung 13 meter i de CPT- sonderade punkterna 2 och 7. 3.2 Sonderingar I den övre delen med finsand ner till ung 6 meters djup är spetstrycket ung 4 á 6 MPa. Utvärderingen med program Conrad visar på en E-modul på ung 10 á 15 MPa inom delen med finsand. I punkt 7 förekommer dock ett skikt med låga spetstryck och låg E-modul (ung 5 till 15 MPa) ner till drygt 2 meters djup. På större djup visar CPT- sonderingarna på samstämmiga värde i sonderingspunkterna. I den siltiga leran är spetstrycket ung 1,0 á 1,5 MPa. Utvärderingen med program Conrad visar på en odränerad okorrigerad (delvis) skjuvhållfasthet i leran på 7 meters djup på 25 kpa. Mot djupet ökar skjuvhållfastheten mot djupet med ung 2,0 kpa per meter till 50 kpa på 20 meters djup. Vingfösöken visar på högre utvärderade hållfastheter på de undersökta nivåerna i punkt 2. CPT- sondering, en nogrannare metod, har utförts i två punkter till 24,0 resp 23,4 meters djup. Mekanisk trycksondering har utförts i en punkt ner till 36 meters djup friktionsjorden. Totalmotståndet är runt 5 kn á 10 kn på djup mellan 21,5 till ung 36 meters djup.

4 Geohydrologiska förhållanden Pejling av grundvattennivån har utförts i det installerade grundvattenrör med filterspets. Det uppmätta djupet, en dag efter installationen18-06-01, uppmättes vattennivån till 2,25 m under markytan ( i punkt 2) Detta innebär nivån +147,45. 6 Rekommendationer 6.1 Grundläggning av byggnad Mot bakgrund av förekommande siltig lera med låg skjuvhållfasthet rekommenderas grundläggning på pålar. Kompensationsgrundläggning, dvs utbyte av befintlig tung jord mot lätt fyllning, bedöms inte lämplig eftersom undersökningen visar på att leran är känslig för lastökningar. Utgående från en tung betongstomme och viss lastökning från höjdanpassningar av intilliggande mark bedömer vi att lastökningen på leran blir så stor att de förväntade långtids- sättningarna blir för stora. Betongpålar bedöms mest lämpliga, omgivningspåverkan kan dock ibland innebära att stålpålar kan vara lämpligast i vissa fall. Vid betongpålar krävs i regel kortare längd för att erhålla erforderlig bärighet vilket ofta innebär att de är kostnadseffektivast. En överslagsberäkning på bärförmågan har utförts på djupet mellan +131,0 till +143,0 (12 m pållängd) för kohesionsdelen. Med 270 mm betongpåle (Sp2 eller SP3) erhålls ung 200 kn brottlast avseende lerans bärförmåga på denna del. Bärförmågan i friktionsjord går att verifiera genom PDA- mätningar och utvärdering med CAPWAP. Vid utvärderingen frånräknas erhållen bärförmåga vid stötvågsmätningen inom kohesionsdelen och lastvärdet enligt ovan (200 kn) ersätter stötvågsvärdet inom denna del, Anledningen är att de värden som erhålls vid stötvågsmätning (dynamiskt lastvärde) inte rätt visar på bärförmågan. De första pålarna utnyttjas som provpålar. För att erhålla värden i friktionsjorden rekommenderar vi att minst fyra pålar mäts direkt efter slagning och resultatet utvärderas med CAPWAP. Den del av pålen som sitter i kohesionsjorden avräknas från den totala bärförmågan och ersätts av ovanstående värden på kohesionsbärigheten. Dimensionerande brottlaster för pålarna kan bestämmas en á två dagar efter att vi erhållit CAPWAPberäkningarna. Provpålarnas placering bestäms i samråd med beställarens geotekniker. Samtliga markarbeten ska utföras i enlighet med AMA Anläggning 13 samt rekommendationer nedan. Pålning erfordras inte för golvet. Om golvet gjuts som votad pålplatta rekommenderas att det överkant- armeras eftersom grund- och lastförhållandena blir olika för stomme och golv. För byggnaders golv i marknivå utläggs dräneringslager minst 200 mm makadam grövre än 8 mm för att erhålla en stabil bädd att gjuta golvet mot. Dränering runt byggnaden utförs med dräneringsrör. Erforderlig värmeisolering med kapillärbrytande markskivor av cellplast anbringas. För att erhålla en effektiv fuktspärr kan betongplattan gjutas mot en plastfolie. Markplaneringen utvändigt görs så att tillfredsställande marklutning erhålls från byggnader och ytavvattning anordnas av angränsande planer mm. 6.2 Geoteknisk kategori Samtliga grundkonstruktioner hänförs till Geoteknisk Kategori 2. Säkerhetsklass bestäms av konstruktör. 4

5 6.3 Sammanställning av geokonstruktionens karakteristiska värden Se under 3.2 ovan. 6.4 Jordschakt Vid jordschakt för byggnader avlägsnas all mulljord och liknande. Ledningsschakter och liknande kan utföras med släntlutning 2:1 ner till 1,5 meters djup. Vid större djup ställs schaktslänter med flackare lutning än 1:1 i sanden. Allt schaktarbete ska utföras enligt skriften Schakta säkert 2015 års utgåva. 6.5 Fyllning och packning, mm Packad fyllning utförs med friktionsjord som packas i skikt för grundläggningen till terrassnivåer enligt anvisningar i AMA Anläggning 13 kap. CEB.212. För att inte riskera dåligt resultat av arbetet med packad fyllning krävs att arbetet leds av personal med kunskap och erfarenhet av denna typ av arbete. 7 Dimensionering av parkering mm Parkeringar mm som grundläggs på finsanden dimensioneras efter materialtyp 2 och tjälfarlighet klass 1 enligt AMA Anläggning 13, tabell C/1. 8 Miljötekniska förhållanden Radonmätningar är utförda på intilliggande tomt i en punkt med resultaten 5 kbq/m³. Med detta värde i sand klassa marken som lågradonmark. 9 Kontroller under byggskedet Grundkontroll ska utföras enligt Bilaga E i IEGs Rapport 7:2008 Tillämplighetsdokument EN 1997-1 Kapitel 6, Plattgrundläggning. Kontroll ska utföras enligt avsnitt 7 i IEGs Rapport 8:2008, Rev. 2, Tillämplighetsdokument EN 1997-1 Kapitel 7, Pålgrundläggning. I samband med markarbeten, som kan ge upphov till vibrationer, bör en riskanalys enligt svensk standard upprättas som visar vilka åtgärder som behövs. Gunnar Karlsson Bygg- och Geokonstruktioner AB Torsgatan 10, 561 30 Huskvarna tel. 036-38 76 50