PROJEKTERINGS-PM GEOTEKNIK

Transkript

1 repo002.docx LEKSANDSBOSTÄDER AB Kv Snedkanten, Leksands Kommun UPPDRAGSNUMMER SWECO CIVIL AB FALUN GEOTEKNIK JOHAN DANIELSEN Sweco

2

3 repo002.docx Innehållsförteckning 1 Uppdrag 2 2 Objekt 2 3 Befintliga förhållanden 2 4 Underlag 3 5 Styrande dokument 3 6 Utförda undersökningar 3 7 Geotekniska förhållanden Jordlager Materialegenskaper Värderade medelvärden Dimensionerande värde Geohydrologiska förhållanden 8 8 Sättningar 8 9 Stabilitet 9 10 Markradon 9 11 Rekommendationer Geoteknisk kategori Grundläggning Schakt Markradon Kontroll Slutsats 11 Ritningar: G01 Plan G02T Tolkade sektioner 1 (11)

4 repo001.docx Uppdrag På uppdrag av Leksandsbostäder AB har Sweco Civil AB utfört en geoteknisk undersökning vid kv Snedkanten, Leksands kommun. Syftet med utredningen var att klarlägga rådande geotekniska förhållanden, ge underlag för dimensionering av grundkonstruktioner samt undersöka radonförhållanden i området. Föreliggande utredning är ett projekteringsunderlag och behandlar endast rekommendationer och synpunkter för projekteringsskedet. Geotekniska krav och rekommendationer för byggskedet ska inarbetas i byggbeskrivningen, alternativt ska denna handling omarbetas före byggstart 2 Objekt Leksandsbostäder avser att bygga ett nytt flerbostadshus i 5 plan plus källare i antingen prefeb-betong eller trä. Undersökningsytan har varit ca 2800 m 2 och huskroppen placeras inom den ytan. Laster och grundläggningsnivå för planerad byggnad har ej erhållits vid denna rapports framställande. 3 Befintliga förhållanden Det tänkta byggområdet utgörs av en grönyta som ej varit bebyggd tidigare. I anslutning till området finns asfalterade vägar och parkeringsytor samt mindre grusvägar. Viss växtlighet i form av björkträd finns inom undersökningsområdet. Området har en svag lutning från väst till öst med höjdskillnader på ca 3 meter med nivåer runt +173 m i västra delen av området och +170 m i den östra delen. Inom området finns markförlagda ledningar och kablar att ta hänsyn till. Bild 3.1 Flygfoto över aktuellt område, ungefärligt undersökningsområde markerat med rött. 2 (11)

5 repo002.docx Underlag I framställandet av denna rapport har följande underlag använts i tillämpliga delar: [A] Markteknisk undersökningsrapport (MUR), Kv Snedkanten. Upprättad av Sweco Civil AB, Uppdragsnummer , daterad. [B] Digitalt kartunderlag erhållet av beställare. [C] Snedkanten byggområde.pdf erhållet av beställare 5 Styrande dokument [1] Dimensionering SS EN TD Grunder (IEG Rapport 2:2008, rev 2) [2] Tillämpningsdokument EN Kapitel 11 och 12, Plattor (IEG Rapport 7:2008) 6 Utförda undersökningar 5 CPT-sonderingar, 1 trycksondering och 4 skruvprovtagningar har utförts i 6 borrpunkter. 7 Geotekniska förhållanden 7.1 Jordlager Ett 0,2m tjockt mulljordslager vilar ovan en silt vars mäktighet bedöms till ca 1 meter i norra delen av området och 2 meter i södra delen. Sedan följer ett lager med en blandning av silt och finsand. Siltinslagen är större i södra delen och finsanden mer påtaglig i norra delen. Mäktigheten på finsand/silt-lagret är ca 4-5m i norr, ca 7m i sydväst och ca 3m i sydöst. Under finsanden och silten har sonderingarna avslutats i morän som i fält bedömts vara en siltig sandig morän. De olika jordlagren har tolkats och redovisas i ritning G02T. 7.2 Materialegenskaper Jordtyp Meter under my Materialtyp Tjälfarlighetsklass Silt 0 m 2,0 m 5A 4 Silt/Finsand 2,0 m 6,0 m 5A 4 Morän 6,0 m 4A 3 Enligt AMA Anläggning 13. Förekommande siltjordar är flytbenägna i vattenmättat tillstånd Värderade medelvärden Sammanställning av spetstryck, friktionsvinkel och E-modul från CPT-provtagningarna redovisas nedan. 3 (11)

6 repo001.docx Bild 7.1 Sammanställning av spetstrycken av 5 CPT-sonderingar. Grön linje visar medelvärdet. 4 (11)

7 repo002.docx DJup, m Sammanställning Friktionsvinkel från CPT-sonderingar utvärderade med Conrad 0 Friktionsvinkel, grader Karakteristiskt värde Bild 7.2 Sammanställning av friktionsvinkel utifrån 5 CPT-sonderingar. Då jorden har innehåll av silt dras 3 grader av från det karakteristiska värdet i diagrammet. 5 (11)

8 repo001.docx DJup, m Sammanställning Modul från CPT-sonderingar utvärderade med Conrad 0 Modul, MPa Karakteris tiskt värde Bild 7.3 Sammanställning av E-modul utifrån 5 CPT-sonderingar. 6 (11)

9 repo002.docx Värderade medelvärden (X ) för jordens materialegenskaper har med ledning av utförda fältundersökningar och empiri satts till följande. Jordlager Materialegenskap Värderat medelvärde (X ) Silt Friktionsvinkel ( ) 34 (0-2,0 m umy) Modul (M) 13 MPa Tunghet ovan grundvattenytan ( ) 18 kn/m 3 Tunghet under grundvattenytan ( ) 8 kn/m 3 Odränerad skjuvhållfasthet (C uk ) 120 kpa Silt/Sand Friktionsvinkel ( ) 33 (2,0-6.0 m umy) Modul (M) 18 MPa Tunghet ovan grundvattenytan ( ) 18 kn/m 3 Tunghet under grundvattenytan ( ) 9 kn/m 3 Odränerad skjuvhållfasthet (C uk ) 200kPa Morän Friktionsvinkel ( ) 36 (6.0- ) Modul (M) 25 MPa Tunghet ovan grundvattenytan ( ) 20 kn/m 3 Tunghet under grundvattenytan ( ) 11 kn/m Dimensionerande värde Dimensionering av ytlig grundläggning sker enligt SS-EN och TD Plattgrundläggning (IEG Rapport 7:2008). X d = 1 M η X Partialkoefficienter: - E-modul: M = 1,5 - Friktionsvinkel (tan k / M) : M = 1,3 - Odränerad skjuvhållfasthet: M = 1,5 7 (11)

10 repo001.docx Omräkningsfaktorn η beräknas enligt: η = η 1 * η 2 * η 8 Val av omräkningsfaktor vid Plattgrundläggning: η 1 * η 2 * η 3 * η 4 = 0,95 för odränerad skjuvhållfasthet. η 1 * η 2 * η 3 * η 4 = 0,90 för dränerad skjuvhållfasthet η 5 * η 6 bestäms av konstruktören utifrån TD Plattor kap η 7 * η 8 = 1,0 för odränerad skjuvhållfasthet. η 7 * η 8 = 1,1 för dränerad skjuvhållfasthet. 7.3 Geohydrologiska förhållanden Två grundvattenrör har installerats för att kontrollera grundvattennivån. GW-rör Marknivå GW-Nivå Djup under markyta (m) 1501GW Torrt (150527) >5,1 m 1506GW +169,7 Torrt (150527) >4,8 m Båda rören var vid avläsningstillfället torra vilket visar att grundvattennivån kan antas ligga minst 5 meter under markytan. Siltjordar har en kapillärsugande effekt varför fler avläsningar av grundvattenrören rekommenderas för att se om vattennivån stiger. Då aktuella jordar är täta kan vatten bli stående i schakter och lågpunkter vid nederbördsrika perioder och i samband med snösmältning. 8 Sättningar Sättningar uppkommer i naturligt lagrad silt vid belastningar från exempelvis byggnader och eventuell fyllning ovan mark. Sättningarnas storlek är beroende av påförd last och plattstorlek. Nedan visas exempel på förväntade sättningar med följande antaganden om last och plattstorlek. Last: 1500 kn Plattstorlek: 3 x 3 meter med 0,5m tjocklek Grundläggningsnivå: 3m under markyta som belastar en kvadratisk pelarsula Med ovan givna antagande och materialparametrar enligt kapitel 7.2 fås ungefärliga sättningar på ca 2 cm. 8 (11)

11 repo002.docx Stabilitet Stabilitetsutredning har inte utförts då risk för otillfredsställande stabilitet ej bedöms föreligga, mht förekommande jordarter och topografi. 10 Markradon Mätpunkt/Borrpunkt Mätvärde (kbq/m 3 ) Då värdena i huvudsak ligger över 50k Bq/m 3 klassas marken som högradonmark. Byggnader som uppförs på högradonmark skall utföras radonsäkert (se kapitel 11.4). 11 Rekommendationer 11.1 Geoteknisk kategori Grundläggningsarbetena skall dimensioneras, planeras, utföras och kontrolleras i Geoteknisk kategori 2 (GK2) Grundläggning Grundläggning av byggnad förordas ske ytligt med plattor på ny packad fyllning ovan naturligt lagrad silt/sand om vissa sättningar kan accepteras (se kap.8). Alternativt kan grundläggning ske på hel styv bottenplatta för att reducera sättningsdifferenser. Befintlig fyllning och mulljord ska schaktas bort. Projektering, dimensionering, utförande och kontroll av plattgrundläggning utförs enligt TD Plattgrundläggning, Rapport 7:2008. Grundplattor bör grundläggas på minst 0,2 m packad fyllning av bergkross som utläggs på geotextil. Fyllningen utläggs och packas enligt kap. CEB.212 i AMA Anläggning 13. Fyllning vintertid under grundkonstruktioner vid temperatur under +1 skall utföras med bergkross enligt CEB.213 i AMA Anläggning 13. Fyllning ska utläggas på materialskiljande lager av geotextil. All grundläggning skall utföras frostfritt och schaktbotten ska skyddas mot frysning under byggskedet. Förekommande jordar är ej självdränerande varvid grundkonstruktionen skall förses med dränering. Norra delen av undersökningsområdet har något mer gynnsamma markförhållanden än den södra delen då det är mer finsand än silt i den naturliga jorden. Detta är dock inte något som är avgörande för vart huset bör placeras. 9 (11)

12 repo001.docx Schakt Då planerad byggnad skall utföras med källare erfordras en relativt djup schakt inför grundläggningsarbetena. Om schakt sker nära angränsande parkeringar, gator och vägar ska dessa stängas av. Öppna schaktslänter bedöms kunna läggas i lutning 1:1. Vid behov förses slänter med erosionsskydd. Naturligt lagrade jordar av silt är i vattenmättat tillstånd mycket flytjordsbenägna vilket skall beaktas i samband med schaktningsarbeten. Den naturligt lagrade jorden är en mycket tjällyftande jordart och skall skyddas mot frysning under byggskedet. Schakt, packning och förflyttning bör undvikas i samband med snösmältning, tjällossning och vid nederbördsrika perioder Markradon Inom undersökt område klassas marken som högradonmark vilket medför att byggnader skall utföras radonsäkert. Ett radonsäkert utförande innebär att golv och väggar görs täta mot marken. Följande åtgärder kan användas inför projektering och byggfasen. Kantförstyvad betongplatta konstruerad och utförd så att inga otätheter bildas där jordluft kan sugas in. Rörgenomföringar och kulvertintag görs lufttäta. Ventilerade luftspalter byggs in i konstruktionen, ex utanpå källaryttervägg. Dräneringsslangar i det kapillärbrytande skiktet. Till dessa kan fläkt kopplas. Slangarna läggs in för att sänka lufttrycket under plattan och därmed förhindra att radonhaltig luft sugs in i byggnaden. Utförandet på byggnadsplatsen kontrolleras av sakkunnig. Anskaffat fyllningsmaterial kan innehålla höga halter av radon vilket ska beaktas innan packning och fyllnadsarbeten startar. Då byggnaden är klar skall mätning av radonhalt i inomhusluften utföras. Högsta radonhalt i nya byggnader är 200 Bq/m 3 enligt Boverkets författningssamling BFS. 12 Kontroll Risk för skadliga vibrationer i befintliga anläggningar skall beaktas vid packning och andra vibrationsalstrande verksamheter. Schaktbotten skall besiktigas av geotekniskt sakkunnig innan ny fyllning utläggs. Inför utförandeskedet bör en kontrollplan upprättas så att krav på utförande, föreskrifter, ordningsföljd på olika arbetsmoment mm som ges på handlingar följs. 10 (11)

13 repo002.docx Slutsats Marken anses lämplig att uppföra nytt bostadshus på under förutsättning att de angivna rekommendationerna beaktas inför planerandet och byggandet av huset. Sweco Civil AB Falun Geoteknik Johan Danielsen Handläggare Thomas Reblin Intern granskare 11 (11)

14 174,53 168,33 173,43 171,33 169, ,23 173,83 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING 171,13 LEKSANDSBOSTÄDER AB 170,43 172,53 173,03 170,63 169,63

15 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING LEKSANDSBOSTÄDER AB