Varför sjunker spannmålsskördarna?

Relevanta dokument
Helena Elmquist, Odling i Balans

Växtföljder för en uthållig växtodling

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Ekonomi i miljöåtgärder

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

Varmt väder har gett ökat upptag

Tillväxthinder och lösningar

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

Foto: Janne Andersson

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Dränering Från missväxt till tillväxt

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Varmt väder ger snabb utveckling

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Kväveupptaget har tagit fart

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Markens mineralisering medel jämfört med

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele

Markpackning, 12A. Besöksdatum SAM-nr. Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

- info nr Välkommen till det första numret av rj-info!

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Lågt kväveupptag senaste veckan

Markens mineralisering högre än normalt

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Egonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar

Försöksåret 2012/2013

Ekonomi och ekologi i balans! Höstvete mot nya höjder. Helena Elmquist, Odling I Balans

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

KSLA Stundande skördar sjunkande skördar? HÖSTVETE MOT NYA HÖJDER Helena Elmquist

Broby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Broby Gård, Vadstena

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Utnyttja restkvävet i marken

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Innehåll. Strategiska och taktiska beslut 4. Vår/sommar 7. Höst 9. Efter skörd 11

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Sista mätningen för den här säsongen

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Etablering och snigelförsök

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Ekonomi i miljöåtgärder

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Innehåll

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Minimerad jordbearbetning - en möjlig åtgärd för minskad miljöpåverkan vid användning av växtskyddsmedel på lerjordar

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Fortsatt varierande kväveupptag

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Transkript:

Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com kontakta Helena Elmquist skörd Det har alltid varit en betydande mellanårsvariation, frågan är hur trenden över flera år utvecklas avkastning 1

Ett stort antal påverkande faktorer marknad / prisnotering gödslingintensitet odling på all areal eller med inslag av träda sänkta maskinkostnader, få maskintimmar ändrade klimatförhållanden försämrad markstruktur i många fall svaga växtföljder sänkt mullhalt eftersatt dränering kontroll ogräs, svamp och insekter xx Några exempel från OiBs pilotgårdar 4 2

Skördeutveckling h.vete och korn, Egonsborg, Skåne 12000 10000 kg / ha 8000 6000 4000 2000 h.vete korn 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Egonsborg, förklaringar och åtgärder Förklaringar: under senare år, ofta sämre väder vid skörd inriktningen på h.veteodlingen ger olika N-strategi packningsskador inför sådd av spannmål vårspannmål på sämre mark (kommunexpansion) Åtgärder: fortsatt balanserad växtföljd ökat fokus på markvård, kalkning, P-gödsling... körteknik som minskar risken för skadlig packning återföra skörderester (eller via biogasrötrest) 3

Skördeutveckling för höstvete och korn, Sjöstorp, Skåne 12000 10000 kg / ha 8000 6000 4000 2000 h.vete korn 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Sjöstorp, förklaringar och åtgärder Förklaringar: positiv utveckling, stark växtf. (klöver / struktur) korn kan missgynnas som ins.gröda korn vissa år på svårodlad areal ökad skörd på alla delar (lerbackar) av fältet Åtgärder: fokus på markvård, dränering, kalkning... begränsa risken för skadlig packning - inga transporter i fält åtgärder för bra skördar på alla delar av fälten 4

Skördeutveckling h.vete och korn, Broby, Östergötland 10000 9000 8000 7000 kg / ha 6000 5000 4000 3000 2000 h.vete korn 1000 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Broby, förklaringar och åtgärder Förklaringar: eftersträvat ytterst effektiva maskinsystem ogynnsamt väder - mineralisering N i hönsgödsel - torrt, dåligt upptag av tillfört N - nederbörd, ogynnsamma skördeförhållanden följdeffekter av dålig höstetablering Åtgärder: bandställ på tröskan (om kalkylen är positiv) plöjning on land för mindre risk skadlig packning ökat fokus på gynnsam etablering N-strategi för effektivare utnyttjande 5

Skördeutveckling h.vete och korn, HACKSTA, C län 10000 9000 8000 7000 kg / ha 6000 5000 4000 3000 2000 1000 h.vete korn 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Hacksta, förklaringar och åtgärder Förklaringar: fokus etablering bra sortmaterial för området bra växtföljd och avbrottsgrödor undvika skadlig markpackning Åtgärder: fokus på markvård, dränering... kalkning fortsatt fokus på växtföljd GPS teknik för minst möjliga körning möjlighet för ökad tillförsel organiskt material 6

7

Skördeutveckling sortförsök höstvete i Skåne kg / ha 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 tre bästa sorterna alla sorter i försöken enbart kosack kg / ha Kvävegödsling, genomsnitt alla försök 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 1990 1995 2000 2005 2010 2015 8

Kornskörden i Halländska sortförsök 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Det finns all anledning att tänka över vilka åtgärder som kan bidra till en bra skörd när vi har tillgång till allt bättre sortmaterial: - finns det brister i markvården eller i andra åtgärder?? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 9

10

11

Viktigt med kostnadsjakt men lika viktigt med ökad skörd / intäkt h.vete 8 t. 2009 2012 intäkt 9.600 15.500 kostnad 6.100 Några avslutande kommentarer: - fortsatt höga avräkningspriser - öka fokus på förhållandet under mark - mer helhetssyn vid plan. av växtodlingen Underlag: OiB / anslag från SL stiftelsen Tack för uppmärksamheten!! 12