Sammanfattning Uppdraget Utredningen har sett o ver assistansersa ttningen i socialfo rsa krings- balken, och delar av lagen (1993:387) om sto d och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet a r att skapa en la ngsiktigt ha llbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och att fa till sta nd mer a ndama lsenliga insatser i LSS. Lagstiftningen ska fra mja ja mlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samha llslivet. Vi har da rfo r gjort en o versyn av incitament och fo rutsa ttningar fo r val av personlig assistent och tittat pa no dva ndiga fo ra ndringar i regel- verket och hur kvalitet och tra ffsa kerhet i o vriga insatser i LSS kan fo rsta rkas. Vi har ocksa haft i uppdrag att go ra en risk- och konsekvensanalys av hur relevant unionsra tt kan pa verka Sveriges a taganden och skyl- digheter na r det ga ller insatser enligt LSS samt assistansersa ttningen. En o versyn av fra gan om habiliteringsersa ttning och behovet av lagstiftning i syfte att sa kersta lla en likformig utformning av habiliter- ingsersa ttning i kommunerna har ocksa inga tt i uppdraget. Utvecklingen av LSS och assistansersättningen Kostnaderna fo r assistansersa ttning och insatser enligt LSS har, sett o ver en la ngre period, o kat. Ma tt i kronor o kade kostnaderna perio- den 2005 2017 med 23 procent i fasta priser vad avser sa va l assistans- ersa ttningen som LSS-insatserna. Ma tt som antalet personer med respektive insats per 10 000 inva nare har vi haft en o kning under perio- den 1999 2017 fo r insatserna daglig verksamhet (66 procent), bostad med sa rskild service fo r vuxna eller annan sa rskilt anpassad bostad fo r vuxna (44 procent), korttidstillsyn fo r skolungdom o ver 12 a r (39 procent) och kontaktperson (26 procent). AT ven antalet personer 29 Sammanfattning SOU 2018:88 med assistansersa ttning per 10 000 inva nare o kade under perioden (44 procent). Fo r o vriga LSS-insatser, da ribland kommunalt beslutad personlig assistans, har antalet beviljade per 10 000 inva nare minskat i varierande omfattning. Antalet personer som har minst en LSS- insats har o kat fra n 50 per 10 000 inva nare 1999 till 72 a r 2017, vilket motsvarar en o kning med 44 procent. Det genomsnittliga antalet LSS-insatser som beviljats dem som har sa dana, har sjunkit med 11 procent. Fra n 1,8 insatser i genomsnitt 1999 till 1,6 a r 2017. De som har haft assistansersa ttning har o ver tid beviljats fler tim- mar per vecka, men det har a ven de som beviljats personlig assistans av sin kommun. Ersa ttningen per assistanstimme till assistans- mottagare har inte blivit ho gre o ver tiden och schablonersa ttningen har snarare utvecklats na got la ngsammare a n exempelvis lo ne- o kningen fo r personliga assistenter. Det finns tre fo rklaringar till o kningen av antalet personer med assistansersa ttning som la ter sig kvantifieras. Den fo rsta a r befolk- ningsutvecklingen som, allt annat lika, motiverar en o kning med 14,6 procent av antalet personer. Befolkningsutvecklingen pa verkar naturligtvis utvecklingen av antalet personer som fa r insatser och det ga ller inte bara assistansersa ttningen. Den andra a r info randet av det s.k. femte grundla ggande behovet, som fo rklarar 18 procent av antals- o kningen. Den tredje a r ra ttigheten fo r personer som fyllt 65 a r att beha lla sina insatser, vilket fo rklarar 26 procent av nyss na mnda antalso kning. Dessa tre fo rklaringsvariabler fo rklarar tillsammans cirka 60 procent av o kningen av antalet personer med assistansersa ttning.
Det a r komplicerat att kvantifiera orsakerna till o kningen av antalet beviljade timmar assistansersa ttning och kommunalt beslu- tad personlig assistans. Det a r dock sa att sa va l info randet av ett femte grundla ggande behov som ra ttigheten fo r personer som fyllt 65 a r att beha lla insatsen har pa verkat inte bara antalet assistans- mottagare utan a ven antalet beviljade timmar. Det finns vidare ett antal domar som har pa verkat utvecklingen vad ga ller sa va l antalet assistansbera ttigade som antalet beviljade timmar. I huvudsak har dessa fo rtydliganden fra n domstol haft en a terha llande effekt pa utvecklingen. Att andelen assistansanva ndare som valt privata anordnare har o kat bedo mer vi har pa skyndat timo kningen. Samtidigt ha ller vi det fo r troligt att o kningen skulle ha blivit ungefa r densamma om a n i 30 SOU 2018:88 Sammanfattning en la ngsammare takt, a ven utan o kningen av andelen med en privat anordnare. En ytterligare fo rklaring a r att det tog tid innan LSS och assistans- ersa ttningen blev ka nda av alla i ma lgrupperna. I takt med att ka nne- domen o kade, o kade efterfra gan pa insatserna. Den fo rklarings- variabeln spelade en sto rre roll tidigare a n i dag. En fra ga som fo rekommit i den allma nna debatten a r hur det som brukar bena mnas som fusk, bedra gerier, oegentligheter och felaktiga utbetalningar har pa verkat kostnadsutvecklingen. Det a r tveklo st sa att det fo rekommit och fo rekommer utbetalningar till individer och fo retag som inte borde ha gjorts. Hur stor del av de totala kostna- derna som handlar om fusk och i hur ho g grad kostnadsutvecklingen beror pa detta a r dock mycket sva rt att sa ga. Vi bedo mer att detta har haft en betydelse fo r kostnadsutvecklingen, men mer tidigare a n under senare a r, bl. a. till fo ljd av det har info rts tillsta ndskrav fo r att bedriva assistansverksamhet. Vad ga ller effekter pa kostnadsutvecklingen till fo ljd av person- kretsens utformning, a r det sa att alla kostnader i grunden beror pa att individer bedo ms ho ra till personkretsen. En sak som inte fo r- utsa gs na r reformen var ny var den o kning av personer med diagno- sen autism eller autismliknande tillsta nd som uppstod. Att fler per- soner a n tidigare fa r diagnoser som ro r autism och autismliknande tillsta nd har bidragit till fler beviljade LSS-insatser fra mst daglig verksamhet. Hade dessa diagnoser inte inga tt i personkretsen hade kostnadsutvecklingen vad ga ller LSS-insatser, fra mst inom insatsen daglig verksamhet, sett annorlunda ut. AT ven sa dant som inte avser regela ndringar eller hur regler tolkas inom ramen fo r LSS kan ha pa verkat utvecklingen. Andra politik- omra dens insatser kan indirekt har pa verkat utvecklingen inom LSS, fra mst arbetsmarknadspolitiken och ha lso- och sjukva rdens arbete kan pa verka antalet personer som anso ker om och beviljas LSS-insatser. Utgångspunkter för utredningens överväganden Varje sektor i samha llet ansvarar fo r att ge alla mo jlighet att delta och bidra inom sitt omra de. Det kan ga lla exempelvis arbetslivet och skolan, att ha en anpassad bostad och att kunna ta del av kultur och andra aktiviteter. Det inneba r att varje sektor i samha llet ska utforma 31 Sammanfattning SOU 2018:88
och bedriva sin verksamhet sa att den blir tillga nglig fo r alla med- borgare. LSS ska ge det individuella sto d som tills vidare a nda beho vs fo r att vardagen ska fungera fo r personer med de mest omfattande funktionsnedsa ttningarna. De olika insatserna i LSS, och annat sto d, ska vara flexibla och tillsammans ge ett sammanha llet sto d som ger fo rutsa ttningar att leva ett sa normalt liv som mo jligt. Samtidigt bo r insatserna vara va l definierade fo r att skapa fo rutsa gbarhet. Kvalite- ten i insatserna a r av avgo rande betydelse fo r den enskilde, och fo r att han eller hon ska anse att de insatser som erbjuds a r attraktiva i praktiken och go r det mo jligt att leva som andra. Det ma ste da rfo r finnas fo rutsa ttningar fo r utveckling na r det ga ller kvalitet och kompetens inom ramen fo r sto d enligt LSS. Personer som omfattas av LSS Det a r de med de mest omfattande funktionsnedsa ttningarna som har betydande sva righeter i den dagliga livsfo ringen eller har behov av sa rskilt kvalificerat sto d som a ven i fortsa ttningen bo r inga i per- sonkretsen fo r LSS. De nuvarande tre grupperna inom personkret- sen bo r vara kvar. Personkretsbesta mmelsen ska moderniseras fo r att motsvara dagens begreppsbildning. Bostaden Bostaden a r avgo rande fo r mo jligheten att na ja mlikhet i levnads- villkor och full delaktighet i samha llslivet fo r personer med funk- tionsnedsa ttning och LSS bo r inneha lla en mo jlighet fo r vuxna med behov av en bostad med sa rskild service eller en annan sa rskilt anpassad bostad att fa en sa dan. De risker fo r institutionalisering som pa pekats av tillsynsmyndigheter bo r a ven uppma rksammas inom samha lls- planeringen, na r man planerar markanva ndningen. Utredningen har sett att det finns behov av en annan form av sto d i boendet uto ver dagens insatser i LSS. Om det finns tillga ng till vardagssto d i bostaden o kar mo jligheterna att va lja vilken form av boende man o nskar. Vi fo resla r da rfo r en ny insats fo r personlig service och boendesto d. Den som bor i en annan bostad a n en bostad med sa rskild service och har behov av sto d i den dagliga livsfo ringen 32 SOU 2018:88 Sammanfattning ska ha ra tt till praktisk hja lp i hemmet, motivationsa tga rder, ledsag- ning, sto d vid fo ra ldraskap och annat motsvarande sto d. AT ven den som bor i en bostad med sa rskild service kan ha ra tt till sa dant sto d om behovet inte tillgodoses genom det sto d som finns i den bostaden. Barn och familjer Barn med funktionsnedsa ttning och deras familjer beho ver ett mer samordnat och flexibelt sto d med mo jlighet till avlastning som a r ba ttre anpassat till deras individuella situation. Korttidsvistelse utanfo r det egna hemmet a r en a ndama lsenlig insats fo r att erbjuda sto d ba de fo r att avlasta anho riga och andra na rsta ende som omsorgsgivare och fo r att personer med funktions- nedsa ttning ska fa miljo ombyte och rekreation. Avlo sarservice fyller en viktig funktion fo r dem som ger omfattande omsorg till na r- sta ende och insatsen kan bidra till att fo rebygga oha lsa fo r dessa. Vi fo resla r att insatsen avlo sarservice i hemmet ska bena mnas avlo sar- service fo r att det klart ska framga att den inte a r begra nsad till att ges i hemmet. Korttidstillsyn fo re och efter skoldagen samt under lov a r en insats kopplad till skolan och vi fo resla r att den ska bena mnas fo r- la ngd utbildning i fritidshem. A\ ldersgra nsen fo r na r
skolungdom kan beviljas korttidstillsyn bo r o verenssta mma med vad som ga ller fo r fritidshem enligt skollagen. Boende i familjehem eller bostad med sa rskild service fo r barn eller ungdomar som beho ver bo utanfo r fo ra ldrahemmet a r en kom- pletterande sto dform som kan bidra till att familjer med barn och ung- domar med funktionsnedsa ttning kan fa ett fungerande vardagsliv. Gemenskap Ledsagning bidrar till delaktighet i samha llslivet, att delta i olika aktiviteter och till att inga i en gemenskap med andra. Utredningen fo resla r att sa dant sto d ska inga i insatsen personlig service och boendesto d LSS. Kontaktperson a r en insats med betydelse ba de fo r mo jligheten att fa en aktiv och meningsfull fritid och fo r att fa medma nskliga kon- takter uto ver det professionella sto det som bl.a. o vriga insatser i LSS 33 Sammanfattning SOU 2018:88 ger. Om insatsen ocksa skulle inneha lla gruppaktiviteter kan det ge en o kad flexibilitet och ett mer varierat inneha ll fo r den som fa r sto det. Utredningens fo rslag a r da rfo r att om den enskilde samtycker till det ska sto d i form av bitra de av kontaktperson ocksa kunna ske genom en gruppaktivitet. Myndigheten fo r delaktighet, Socialstyrelsen, Myndigheten fo r ungdoms- och civilsamha llesfra gor och Barnombudsmannen bo r fa uppdrag som tar sikte pa att fo rba ttra sto det genom insatsen kontakt- person. Sysselsättning Daglig verksamhet a r en insats som fo r ma nga skapar en meningsfull sysselsa ttning och ett vardagligt sammanhang. Den kan i ho gre grad a n i dag bidra till personlig utveckling och mo jligheter att fo rva rva och uppra ttha lla fo rma gor utifra n egna fo rutsa ttningar och o nske- ma l. Vi fo resla r da rfo r att den som beviljas daglig verksamhet ska ha ra tt till en inledande kartla ggning fo r att faststa lla hur insatsen ba st kan anpassas och utformas utifra n de individuella behoven. Na r det ga ller dem som sta r la ngst fra n arbetsmarknaden bo r kunskapsunderlag tas fram med sikte pa a tga rder fo r o kade mo jlig- heter till sa va l att fo rva rva och bibeha lla fo rma gor som till delaktig- het i samha llet. En o versyn av insatsen genomfo ras med utga ngspunkt fra n en kartla ggning av fo rha llandet mellan daglig verksamhet och arbets- marknads- och utbildningsomra dena. OT versynen bo r bland annat avse fra gan om de ekonomiska och organisatoriska fo rutsa ttningarna fo r att pa olika sa tt mo jliggo ra en o verga ng till arbete eller studier i kombination med deltagande i daglig verksamhet. Habiliteringsersa ttning har troligen ingen avgo rande betydelse fo r att motivera till deltagande i daglig verksamhet men den bidrar till att ta cka vissa kostnader fo r att delta, vilket i sig uppmuntrar till att anva nda insatsen. Utredningens kartla ggning visar att habiliteringsersa ttning inte tilla mpas likformigt o ver landet, men ersa tt- ningen finns i 9 av 10
kommuner. Tendensen a r att allt fler kommu- ner tilla mpar en allt ho gre habiliteringsersa ttning, av allt att do ma till fo ljd av det statsbidrag som info rdes 2018, men det a r fo r tidigt att uttala sig om statsbidragets la ngsiktiga effekter. Vi fo resla r att en 34 SOU 2018:88 Sammanfattning utva rdering av vilka effekter statsbidraget haft go rs na r det finns fo rutsa ttningar att se om det fa tt genomslag pa hur kommunerna anva nder habiliteringsersa ttning inom daglig verksamhet. Eftersom det saknas tydligt uttalat lagsto d fo r utbetalning av habiliterings- ersa ttning fo resla r vi att det ska framga av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter att kommuner i syfte att uppmuntra till na rvaro, utan fo rega ende individuell behovspro vning, fa r utbetala habiliteringsersa ttning till den som deltar i daglig verksamhet enligt LSS. Samordning och planering Personer i lagens personkrets kan ha behov av ett personligt sto d fo r att fa och kunna nyttja olika insatser enligt LSS och annan lag- stiftning pa ba sta sa tt fo r att fa ett samordnat sto d. Insatsen ra d- givning och annat personligt sto d sta ller krav pa sa rskild kunskap om problem och livsbetingelser fo r ma nniskor med stora och var- aktiga funktionsnedsa ttningar och vi fo resla r att den ska bena mnas sa rskilt expertsto d. Den som har behov av kunskap om funktionsnedsa ttningen och sto d fo r att hantera den i olika situationer ska beviljas insatsen. Den individuella planen a r en viktig del i att skapa ett sammanha llet sto d fo r den enskilde som fa r sto d enligt LSS. Personligt stöd i det dagliga livet Utredningens slutsats a r att personlig assistans a ven fortsa ttningsvis bo r vara ett personligt utformat sto d som utma rks och avgra nsas fra n andra insatser i LSS genom sto dets och servicens personliga karakta r da r den enskilde har stort inflytande o ver vem som ger sto det. Det ska ges i olika situationer, ba de komplicerade sa dana av mycket personlig karakta r men ocksa i andra situationer na r den enskilde a r i behov av sto d. Sto det ska ocksa ges av ett begra nsat antal personer. Mer a ndama lsenliga insatser bo r dock utvecklas som alternativ till personlig assistans fo r vissa grupper som i dag fa r insatsen, barn under 16 a r och personer i behov av sto d fo r behov som fo rutsa tter inga ende kunskaper om den som fa r sto det, t.ex. vid uta tagerande beteende. Fo r dessa grupper kan en insats inom LSS, med sto rre mo jligheter till uppfo ljning och att sa kersta lla adekvat 35 Sammanfattning SOU 2018:88 kompetens hos den personal som ger sto det, vara en mer a ndama ls- enlig insats a n personlig assistans. Den som a r o ver 16 a r ska ha ra tt till personlig assistans om han eller hon pa grund av stor och varaktig funktionsnedsa ttning beho - ver praktisk hja lp med sin personliga hygien, ma ltider, kla av och pa sig, eller att kommunicera med andra. Na r det finns mo jlighet att va lja mellan hja lpmedel eller personlig assistans, genom sto d av en assistent ma ste den enskilde ha mo jlighet att avgo ra vilken form av sto d han eller hon vill ha. Ra tt till personlig assistans som ska utfo ras av fler a n en person ska dock endast fo re- ligga i den
ma n behovet inte kan tillgodoses pa annat sa tt, genom att bostaden anpassas eller genom anva ndning av hja lpmedel. Tillsyn fo r medicinsk problematik bo r inte vara ett behov som ger ra tt till insatsen personlig assistans men fo r den som har ra tt till insatsen personlig assistans bo r dock sa dana a tga rder som ha lso- och sjukva rdspersonal bedo mer kan utfo ras som egenva rd vara en del av insatsen. Den som har ra tt till personlig assistans ska beviljas 15 timmar per vecka fo r andra personliga behov som avser dagligt liv i hemmet, inko p, tra ning och fritidsaktiviteter i form av en schablon. Fo r behov av ytterligare sto d fo r specifika aktiviteter ska tid beviljas uto ver schablonen om 15 timmar. Beredskap ska inte vara en del av den per- sonliga assistansen. Vi anser att en utredning bo r titta pa mo jligheterna att bedo ma behovet av sto d i form av personlig assistans som ocksa inneha ller ett faststa llande av ra tten till insatsen pa ett annat sa tt a n i dag. Sto d fo r vad som i dag anges som behov som fo rutsa tter inga ende kunskaper om den som fa r sto det, det s.k. femte grundla ggande behovet, ska inte vara en del av insatsen personlig assistans. Vi fo re- sla r att den som a r o ver 16 a r och pa grund stor och varaktig psykisk funktionsnedsa ttning har behov av personligt sto d av ett begra nsat antal personer som har inga ende kunskaper om honom eller henne och funktionsnedsa ttningen ska ha ra tt till insatsen fo rebyggande pedagogiskt sto d. Fo r dem som inte har fyllt 16 a r och pa grund av stor och varaktig funktionsnedsa ttning beho ver hja lp med sin personliga hygien, ma l- tider, att kla av och pa sig, att kommunicera med andra pa grund av stora och varaktiga funktionsnedsa ttningar, pa grund av psykisk funk- 36 SOU 2018:88 Sammanfattning tionsnedsa ttning har behov av hja lp som fo rutsa tter inga ende kun- skaper om honom eller henne, eller har behov av sto d fo r omva rdnad fo resla r vi en ny insats, personligt sto d till barn. Utredningen har haft i uppdrag att lyfta olika mo jligheter att begra nsa antalet anva ndare och timmar na r det ga ller personlig assistans. Vi har o verva gt olika alternativ och funnit att en begra ns- ning av insatsen personlig assistans till sto d under vaken tid skulle inneba ra oo nskade fo ra ndringar av insatsen. Na r det ga ller personer o ver 65 a r anser vi att nuvarande reglering bo r ligga fast. Vi anser ocksa att personlig assistans kan vara en a ndama lsenlig insats a ven fo r den som inte utan sto d av na gon annan kan definiera det faktiska inneha llet i insatsen. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun Utredningens utga ngspunkt a r att sto d enligt LSS, i likhet med andra va lfa rdstja nster, ska vara en kommunal uppgift. Dagens delade huvud- mannaskap fo r personlig assistans medfo r problem och det bo r da rfo r framo ver endast vara en huvudman fo r insatsen, kommunen. Mot bak- grund av de sa rskilda fo rutsa ttningar som ga ller fo r personlig assi- stans med bl. a. de ho ga kostnaderna och den oro som detta skapar hos personer i behov av sto d, anordnare av assistans och kommun- sektorn fo resla r utredningen, trots den principiella utga ngspunkten att sto d enligt LSS a r en kommunal uppgift, att personlig assistans vara ett statligt ansvar. Staten ska ansvara fo r den personliga assistansen, som a ven i fortsa ttningen ska utgo ras av assistansersa ttning, inom ramen fo r fo rma nerna i socialfo rsa kringsbalken. Om den enskilde bega r det ska kommunen svara fo r utfo randet av personlig assistans.
Det finns ska l att o verva ga behovet av en o versyn av fo rdelningen av ha lso- och sjukva rdsansvaret i samband med korttidsvistelse och om kommuner och landsting bo r fa uto kade mo jligheter att avtala om hur ansvaret fo r ha lso- och sjukva rden kan fo rdelas mellan huvudma nnen. 37 Sammanfattning SOU 2018:88 Privata aktörer och ekonomisk ersättning för personlig assistans Utredningens bedo mning a r att o kningen av de privata fo retagens andel av marknaden fo r personlig assistans sannolikt har pa skyndat o kningen av antalet personer som erha ller personlig assistans och, i a n ho gre grad, det genomsnittliga antalet timmar per assistansmottagare. Eftersom fo rdelarna med en schablonersa ttning per timme fo r utfo rd personlig assistans o verva ger nackdelarna med en sa dan ersa ttningsform bo r assistansersa ttning a ven framo ver betalas som ett eller flera schablonbelopp. Niva n bo r ligga pa en niva som ger den enskilde mo jlighet att ko pa assistans men ocksa att va lja mellan olika anordnare. Schablonersa ttningen bo r differentieras med ha nsyn till dels om assistansen utfo rs under obekva m arbetstid, dels om assisten- ten lever i husha llsgemenskap med den som fa r sto det. Vid fast- sta llandet av schablonbeloppen inom assistansersa ttningen bo r i fo rsta hand utvecklingen av lo ner och andra priser, antalet anordnare pa marknaden och anordnarnas ro relsemarginaler beaktas. Vi fo resla r att schablonbeloppet a ven ska kompensera fo r sjuk- lo nekostnader och kommunens ansvar ska vara begra nsat till att tillfa lligt tillgodose den assistansbera ttigades behov i det fall en ordi- narie anordnare inte tillhandaha ller en vikarie. Det ska vara ett villkor fo r att beviljas tillsta nd att bedriva verk- samhet med personlig assistans att niva erna pa de ansta lldas lo n, fo rsa kringar och pension minst fo ljer ett centralt kollektivavtal som tilla mpas i hela Sverige fo r motsvarande arbetstagare. Privata anordnare av personlig assistans bo r a ven framledes kunna avsta fra n att erbjuda tja nsten till en assistansbera ttigad som o nskar an- lita dem. Enskilda ma ste fa anlita vilket ombud de vill och ansta llda hos assistansanordnare bo r da rfo r fa upptra da som ombud fo r kunderna. Kvalitet, uppföljning och tillsyn Regelverket ga llande systematiskt kvalitetsarbete, med tillho rande fo reskrifter och allma nna ra d, ger fo rutsa ttningar fo r att sa kersta lla kvalitet na r det ga ller LSS-insatser. 38 SOU 2018:88 Sammanfattning Det finns olika former av oberoende juridiskt sto d fo r den som beho ver sto d enligt LSS. Mot bakgrund av myndigheters utred- ningsansvar ser vi inte ska l att uto ka mo jligheterna till oberoende juridiskt sto d i a renden om sto d enligt LSS. Det ska tydligt framga av lagen att kommunen fortlo pande ska fo lja upp vilka som omfattas av lagen, vilka deras behov av sto d och service a r och att kommunen ska verka fo r att dessa
personer fa r sina behov tillgodosedda. Pa sa sa tt har kommunen ansvar fo r att se till att a ven de som fa r assistansersa ttning fa r det sto d som de beho ver. Tillsynen beho ver fo rsta rkas ba de na r det ga ller kvalitet och kvantitet. Att i tillsynen inha mta uppgifter fra n dem som fa r sto d och arbetar i verksamhet kan utgo ra ett komplement till exempelvis brukarunderso kningar och uppfo ljningar av planer. Regeringen bo r ge Inspektionen fo r va rd och omsorg (IVO) i uppgift att utreda om s.k. frekvenstillsyn kan medfo ra positiva effek- ter fo r kvaliteten i gruppbosta der enligt LSS och i sa fall hur ofta den bo r genomfo ras. Utredningens fo rslag om nya insatser i LSS inneba r att det ska kra vas tillsta nd och finnas en skyldighet att anma la till IVO a ven fo r sa dan verksamhet. En satsning pa kompetensutveckling kan sa kersta lla att ny per- sonal har tillra ckliga kunskaper, stimulera personal att stanna kvar inom yrkesomra det och utveckla kompetensen fo r att mo ta de nya krav som uppsta r na r nya insatser tillfo rs LSS-omra det. Na r det ga ller personer som ba de fo retra der en person i egenskap av god man, fo rvaltare eller sta llfo retra dare och ger henne eller honom sto d enligt LSS fo religger risk fo r ja vsproblematik. Vi fo re- sla r da rfo r att i den o versyn av regelverket om gode ma n, fo rvaltare och andra sta llfo retra dare som regeringen aviserat bo r inga att se o ver hur regelverket fungerar na r det ga ller personer med funktions- nedsa ttning. Ett utbildningsmaterial bo r tas fram med syfte att o ka fo rsta elsen fo r de olika roller den som ger eller fa r sto d enligt LSS samt den som fo retra der na gon i LSS-personkrets har. 39 Sammanfattning SOU 2018:88 Ny lag om stöd och service Utredningen fo rsla r att en ny lag om sto d och service till vissa per- soner med funktionsnedsa ttning ska ersa tta den nuvarande lagen om sto d och service till vissa funktionshindrade. Lagen ska vara indelad i kapitel. Personlig assistans ska vara en insats som beviljas enligt lagen om sto d och service a t vissa personer med funktionsnedsa ttning. Att staten ansvarar fo r den pa sa sa tt att den tillhandaha lls genom assistansersa ttningen ska framga ba de av LSS och genom regleringen i socialfo rsa kringsbalken. Fo rsa kringskassan ska minst vart tre a r fo lja upp den fo rsa krades behov av ersa ttningen men om den fo rsa krade har fyllt 65 a r beho ver na gon uppfo ljning inte go ras. Det ska framga av lagen att barn ska fa relevant information, om exempelvis sina ra ttigheter, handla ggningen, de beslut som kan komma att fattas och dess konsekvenser. Barn ska ocksa informeras om beslut varigenom a rendet avgo rs och de ska l som besta mt utga ngen. Övergångsregler och ikraftträdande Den nya lagen om sto d och service till vissa personer med funk- tionsnedsa ttning fo rsla s tra da i kraft den 1 januari 2022. Fra n och med den dagen ska alla beslut om personlig assistans som kom- munerna fattat anses utgo ra beslut om assistansersa ttning och vara ett ansvar fo r Fo rsa kringskassan i enlighet med reglerna i social- fo rsa kringsbalken. Under tiden den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2024 a r ska de som har ett beslut om personlig assistans
eller assistansersa ttning anso ka om sa dan ersa ttning pa nytt eller va nda sig till kommunen och anso ka om na gon av de nya insatserna i lagen om sto d och service a t vissa personer med funktionsned- sa ttning. Senast per den 1 januari 2025 uppho r sedan alla beslut om personlig assistans och assistansersa ttning som meddelats fo re den 1 januari 2022 att ga lla. Informations- och utbildningsinsatser ma ste genomfo ras i sam- band med att de nya insatserna info rs. 40 SOU 2018:88 Sammanfattning Samordning inom EU Utredningens bedo mning a r att insatserna i LSS a r sociala trygg- hetsfo rma ner enligt Europaparlamentets och Ra dets fo rordning (EG) nr. 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygg- hetssystemen. Assistansersa ttning och insatserna i LSS kommer inte att kunna fo ras in i bilagan o ver sa rskilda icke avgiftsfinansierade kontantfo rma ner. Utredningen fo resla r att regeringen anma ler insatserna i LSS till kommissionen som va rdfo rma ner vid sjukdom. Om kommissionens fo rslag till a ndringar i fo rordningen antas ska regeringen anma la, eller omklassificera, assistansersa ttning och insatser i LSS som fo rma ner vid la ngvarigt va rdbehov. Det bo r framga av LSS att kommunen ska bevilja va rdfo rma ner till personer som kan ha ra tt till dessa na r Europaparlamentets och Ra dets fo rordning (EG) nr. 883/2004 av den 29 april 2004 om sam- ordning av de sociala trygghetssystemen a r tilla mplig. Unionsmed- borgaren ska fa insatsen i den kommun da r han eller hon vistas men pa bekostnad av den stat da r personen a r fo rsa krad. Fo rsa krings- kassan ska ansvara fo r att sko ta kostnadsdelen fo r kommunernas ra kning. Utjämning och fördelning av kostnader Utredningen har underso kt mo jligheterna att a tga rda de problem och risker som finns med utja mningssystemet fo r LSS. Fo rdelarna med en fo ra ndring av systemet a r dock inte tillra ckligt stora i fo r- ha llande till riskerna fo r nya problem till fo ljd av fo ra ndringarna och utredningen fo resla r da rfo r inte na gra sa dana uto ver de som beho vs med anledning av fo rslagen om fo ra ndringar av insatserna i LSS. Na r staten blir ensam huvudman fo r insatsen personlig assistans bo r kommunerna finansiera en del av kostnaden fo r assistansersa tt- ningen, upp till 20 timmar i genomsnitt per vecka. 41 Sammanfattning SOU 2018:88 Konsekvenser av förslagen Vi fo resla r bland annat nya LSS-insatser och fo ra ndringar av na gra av de existerande insatserna. I storleksordningen 3000 4000 barn bera knas anso ka om och beviljas den nya insatsen personligt stöd till barn. De flesta av dessa barn kommer att fa insatsen i sta llet fo r person- lig assistans. Vidare bedo mer vi att i storleksordningen 1 400 1 800 per- soner kommer att beviljas den nya insatsen förebyggande pedagogiskt stöd och a ven dessa personer fa r i ma nga fall denna nya insats i sta llet fo r insatsen personlig assistans. En tredje fo ra ndring blir att i storleksordningen 7 000 10 000 personer kommer att beviljas den nya LSS-insatsen personlig
service och boendestöd. Dessa personer har i dag ofta andra LSS-insatser eller insatser med sto d i socialtja nst- lagen. Sammantaget inneba r va ra fo rslag att statens nettokostnader minskar med i storleksordningen 600 miljoner kronor a rligen. En viktig fo rklaring till kostnadsminskningen a r differentieringen av assistansersa ttningen beroende pa om assistenten lever i husha lls- gemenskap med assistansmottagaren eller inte. Kommunernas kost- nader bera knas o ka med i storleksordningen 300 400 miljoner kronor a rligen. Fo rklaringen a r o kade kostnader fo r de nya kommunala LSS-insatserna i fo rha llande till de insatser som bero rda personer har haft tidigare. Det uppkommer da ruto ver enga ngskostnader motsvarande cirka 230 miljoner till fo ljd av myndighetsuppdrag, anpassningar av it- system och administrativa kostnader i samband med anso kningar av nya och fo ra ndrade insatser. Dessa enga ngskostnader finansieras genom det o verskott som de varaktiga effekterna inneba r. Fo rslagen pa verkar inte ja msta lldheten mellan kvinnor och ma n. Da remot kommer fler pojkar och ma n a n kvinnor och flickor att bero ras av fo ra ndringarna. Fo rklaringen a r att det a r fler ma n och pojkar som har assistansersa ttning och LSS-insatser i dag och skill- naden i antal och omfattning har o kat.