Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1
Klimatsäkring P104 samt P105 Risker i va-systemen på grund av klimatförändring Går det att reducera riskerna genom planering? Stöd för riskreducering i Svenskt vattens publikationer: P104 om regn P105 om Hållbar dagvattenhantering Sammanfattning 2
Övergripande principer Dagvattensystemet skall avleda regnvatten och smältvatten på ett: 1. säkert, 2. miljöanpassat och 3. kostnadseffektivt sätt. Invånarnas säkerhet, hälsa och ekonomiska intressen får inte hotas. 3
Stigande nivåer i sjöar och hav Stadsplaneringsproblem! Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs 4
Säkerhet Översvämning: År 1980: 2-årsregn 135 l/s,ha,(fylld ledning) År 2000: 10-årsregn 225 l/s,ha (marknivå) År 2020: Extremregn > 200 l/s, ha (marknivå), bebyggelse förläggs högt Dimensioneringsproblem i kombination med stadsplanering! 5
Säkerhet, klimatförändring Intensivare regn, mer regn Dimensioneringsproblem! 6
Påverkan på grund av ökande regnmängder Befintliga utjämningsvolymer räcker inte till Inläckaget ökar minskar kapaciteten för dagvatten Avrinningsvolymerna ökar Reningsgrad 7
Men avloppssystemet är förlåtande Många små naturliga magasin som tar hand om variationer i inflöde Stora volymer i avloppssystemen som tar hand om variationer i inflöde Överdimensionerade system på grund av standarddimensioner på rör 8
Men tyvärr inte alltid När volymerna redan delvis är utnyttjade minskar säkerheten Kort tid mellan regnen Liten avdunstning Stor regnvolym har minskat tillgänglig magasinsvolym 100 % 100 % 20 % 100 % 9
Ett annat fall är... Regn på tjälad mark och fyllda markvattenmagasin Stort dränvattentillskott Stor direkt avrinning Stort inläckage Höga flöden till avloppsreningsverk Problem i pumpstationer Försämrad rening 10
Det gäller att ha marginaler.. 11
och att byggnaderna placerats säkert Geohydrologiska problem. Viktigt att ha kunskap och kompetens! 12
Minska risker med P104 och P105 P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering 13
Nya dimensionerande regnintensiteter för hela Sverige 14
Snabbmetod för att dimensionera fördröjningsmagasin 15
Prognos för 2071-2100 Ökning av maximal nederbördsintensitet Ökning av årsnederbördsvolym Ökning av vinternederbördsvolym Västra Götaland 20% - 30% 20% 50% - 60% Övr. Götaland Svealand S. Norrland 10% - 20% 10% 50% - 60% N. Norrland 5% - 10% 10% 50% - 60% 16
Rekommendation framtida regn Gör en sårbarhetsbedömning för aktuellt avrinningsområde. Om området bedöms vara sårbart med hänsyn till översvämning på grund av påverkan från recipient och/eller på grund av att området är flackt försök påverka höjdsättningen av området Är detta inte möjligt så måste en extra säkerhet skapas vid dimensioneringen av dagvattenanläggningarna. 17
P105 - Hållbar dag- och dränvattenhantering 18
Översiktsplan Håll bebyggelsen borta från översvämningsområden och undvik instängda områden Markera övergripande grönstråk som krävs för dagvattenhantering Beskriv den generella hanteringen av dagvatten Markera recipienter och skyddsområden för vattentäkter 19
Översiktsplan och klimatanpassning Val av klimatscenario som innefattar nederbörd, temperatur, klimatindex för regionen/kommunen. Riskområden för översvämningar, erosion, ras och skred Lågpunkter i landskapet och områden som kan få översvämmas och fungera som utjämnings- och fördröjningsmagasin Markreservat för skyddsvallar mot översvämning i hav och längs med vattendrag 20
Detaljplan Höjdsätt byggnader så att en översvämning inte skadar bebyggelsen Kräv fördröjning av dagvatten Ställ krav på rening av dagvatten. Redovisa läge och utbredning för dagvattenanläggningar såsom avvattningsstråk och fördröjningsmagasin. 21
Plushöjd i detaljplan Boverket anser att det finns förutsättningar att i en detaljplan ta in bestämmelser som föreskriver en viss färdig golvhöjd. Det avgörande är att det fortfarande handlar om regler som möjliggör att marken tas i anspråk på ett visst angivet sätt. 22
Höjdsättning och massförhållanden 23
Lokalt omhändertagande av dagvatten i detaljplan Nya plan- och bygglagen möjliggör att bygglov endast kan lämnas under förutsättning att åtgärder enligt bestämmelser i detaljplan vidtas för att åstadkomma lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) som en skyddsåtgärd. Åtgärderna ska vara så preciserade och effektbeskrivna att det står klart att de är genomförbara. 24
Detaljplan och klimatanpassning Höjdsättning av mark och byggnader sänk ned gatans nivå och höj husens golvnivå Skyddsåtgärder mot olycka som villkor för bygglov - översvämning och erosion Redovisning av avvattningsvägar Skapa öppningar i planen för vattnet. 25
LOD och avrinningsstråk Låt dagvattnet rinna ut över infiltrationsvänliga ytor 26 Foto: Göran Lundgren
Dagvattenintag i avrinningsstråk Dagvattnet ges möjlighet att infiltrera. Intagen placeras vid sidan av stråket och högre än botten i detta. 27
Skapa säkra vattenvägar Ulf Thysell VA-SYD 28
Verkligheten - Linnéstaden i Göteborg 29
Trög avledning och fördröjning Ställ krav på infiltrationsvänliga ytor Ytliga fördröjningsmagasin i kombination med genomsläppliga ytor Avled dagvatten från hårdgjorda ytor via gräsytor Anordna avrinningsstråk 30
Öppna avrinningsstråk Öppna avvattningsstråk har stor kapacitet Kräver visst utrymme 31
Kapacitet? 900 800 700 600 H B a Flöde, q Sidolutning Bottenbredd Djup l/s grader m m A 45 0,5 0,5 B 90 0,5 0,5 C 45 0,1 0,5 D 30 0,5 0,5 E Cirkulär Diameter 0,5 Flackt dike Vanligt dike Flöde [l/s] 500 400 300 200 100 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Djup [mm] Rörledning qa l/s qb l/s qc l/s qd l/s qe l/s 32
Sammanfattning Placera bebyggelsen rätt Höjdsättningen säkrar bebyggelsen Använd fördröjning, trög avledning och öppen avledning 33