1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2018 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Utbildningsvetenskaplig kärna II, inriktning f-3, 15 högskolepoäng Core Education Subjects II, with a Specialisation in Early Years Teaching and Compulsory School Grades 1-3 Teaching, 15 Credits Kurskod: PE203G Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 15 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Inrättad: 2017-02-07 Senast ändrad: 2017-03-28 Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2017 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs visa kunskaper om - specialpedagogik som kunskaps- och forskningsområde samt kännedom om olika teoretiska perspektiv inom det specialpedagogiska fältet, - faktorer som har betydelse för att förebygga att barn hamnar i svårigheter samt om olika stödåtgärder, - skolans uppdrag att erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande, - dokumentation, bedömning, betygsättning och uppföljning ur historiska och samtida perspektiv, och - pedagogisk bedömning i relation till för yrkesområdet centrala faktorer såsom syn på lärande och didaktiska val. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - beakta likvärdighets- och rättssäkerhetsaspekter vid dokumentation, bedömning och betygsättning,
2(5) - självständigt och tillsammans med andra planera för pedagogisk verksamhet som ger förutsättningar för att alla elever lär och utvecklas, och - kommunicera frågor om specialpedagogik och jämställdhet i relation till skolans praktik. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att - kritiskt överväga konsekvenser av olika förhållningssätt i relation till barn i svårigheter, - överväga betydelsen av specialpedagogiska insatser på organisations-, grupp- och individnivå, - reflektera över betydelsen av samarbete med kollegor, vårdnadshavare, andra yrkesgrupper och elevhälsan, - reflektera över ett professionellt förhållningssätt gentemot elever, vårdnadshavare och skolans personal, - beakta frågor om likabehandling, etik, jämställdhet och inkludering i pedagogisk verksamhet, - självständigt och tillsammans med andra överväga och argumentera för olika didaktiska val, och - jämföra och värdera olika former av pedagogisk bedömning. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen behandlar aspekter som är centrala för lärares yrkesområde. Den behandlar lärares professionella förhållningssätt gentemot specialpedagogiska frågor och bedömning. Delkurs 1 Specialpedagogik, 7,5 högskolepoäng Under delkursen behandlas grundläggande kunskaper om specialpedagogik som kunskaps- och forskningsområde. Innebörder och konsekvenser av styrdokumenten med relevans för den specialpedagogiska verksamheten i grundskolan behandlas. Vidare aktualiseras kunskaper om olika sätt att förebygga problem och möta barn i svårigheter. I delkursen granskas specialpedagogiska insatser på olika nivåer i relation till skilda problem. Betydelsen av samverkan med föräldrar och andra aktörer belyses och diskuteras. Delkurs 2 Bedömning för och av lärande, 7,5 högskolepoäng Delkursen behandlar lärares profession med fokus på frågor om uppföljning av lärande, bedömning, dokumentation och betygssättning. Utifrån skolans demokrati- och kunskapsuppdrag aktualiseras frågor om likabehandling, etik, inkludering, jämställdhet och samverkan med vårdnadshavare. Delkursen behandlar även synen på kunskap, lärande och bedömning dels vad gäller förändringar under senare decennier, dels hur detta uttrycks i läroplaner och kursplaner samt övriga författningar. Delkursens innehåll problematiseras med utgångspunkt i skolans verksamhet, aktuell forskning och debatt. Dessutom behandlas aspekter av rättssäkerhet och likvärdighet i olika bedömningssituationer. Studieformer Undervisningen bygger på ett studentcentrerat lärande och kan innefatta föreläsningar (på campus och/eller webb), seminarier, studiegruppsarbeten, handledning, fältstudier och studiebesök. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Specialpedagogik I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0101) En individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 1) Specialpedagogik II (Provkod: 0102) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 1) Bedömning för och av lärande I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0201) En individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 2) Bedömning för och av lärande II (Provkod: 0202) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 2) Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.
3(5) Frånvaro vid obligatoriska moment Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges. Frånvaro vid verksamhetsförlagd utbildning Vid eventuell frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med VFU-lärare/arbetslag komplettera den inom kursens ram. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Specialpedagogik I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Specialpedagogik II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Bedömning för och av lärande I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Bedömning för och av lärande II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 15 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning f-3, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Information om examinationstillfällena (inklusive fullgörande av obligatoriska moment) publiceras på avsedd plats på universitetets hemsida.
4(5) Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (senaste upplaga) Att skriva en bra uppsats SFS 2010:800 (2010) Skollag Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Andréasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2014) Elevdokumentation - om textpraktiker i skolans värld Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2009) Perspektiv på en skola för alla Hejlskov Elvén, Björn (2014) Beteendeproblem i skolan Stockholm: Natur och Kultur Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013) Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd: viktigare än diagnos Stockholm: Natur & kultur Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011) Specialpedagogik och funktionshinder Stockholm: Natur och Kultur Lutz, Kristian (2013) Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom Nilholm, Claes (2007) Perspektiv på specialpedagogik Malmö: Studentlitteratur Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012) Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever Skolverket (2008) Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram Wahlström, Gunilla O (2011) Kirre Öhman, Margareta (2006) Den viktiga vardagen, vardagsberättelser och värdegrund Stockholm: Runa Förlag Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Black, Paul; Harrison, Christine; Lee, Clara; Marshall, Bethan & Wiliam, Dylan (2004) Working Inside the Black Box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi Delta Kappan vol. 86
5(5) Gerrevall, Per (2008) Lärares professionalitet och betygsättningen - om bedömningens och betygsättningens dubbla karaktär. I Christer Fritzell, red: Att tolka pedagogikens språk - perspektiv och diskurser Växjö universitet, Växjö University Press Grettve, Anna, Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014) Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag Stockholm: Natur & Kultur Klapp, Alli (2015) Bedömning, betyg och lärande Lundahl, Christian (2014) Bedömning för lärande Skolverket (2011) Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen Skolverket (2013) Allmänna råd med kommentarer. Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen Skolverket (2013) Förskolans och skolans värdegrund om förhållningssätt, verktyg och metoder Skolverket (2014) Skolan och hemmet - exempel och forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys http://www.skolverket.se Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: Tillkommer ca 100 sidor inklusive en vetenskaplig artikel (20-25 sidor). Delkurs 2: Tillkommer ca 250 sidor. Senare upplagor av kurslitteraturen kan användas om inget annat anges.