Påbyggnadsriktlinjer TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) Utgåva 2013 version 1.0
UTGIVARE MAN Truck & Bus AG ( MAN i den följande texten) Avdelning SMTST Dachauer Str. 667 D - 80995 München E-Mail: esc@man.eu Fax: + 49 (0) 89 1580 4264 Tekniska ändringar pga vidareutveckling förbehålles. 2013 MAN Truck & Bus Aktiengesellschaft Eftertryck, duplicering eller översättning, även delvis, är ej tillåtet utan skriftligt medgivande från MAN Truck & Bus AG. Alla rättigheter, speciellt enligt den upphovsrättsliga lagstiftningen förbehålles MAN. Trucknology och MANTED är registrerade varumärken av MAN Truck & Bus AG. Om varubeteckningar även är varumärken erkänns ägarens varumärkesskydd även utan extra markering ( ).
TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 1. Giltighet och juridiska överenskommelser 1.1 Giltighet 1.2 Ansvar och godkänningsprocedur 1.2.1 Förutsättningar 1.2.2 Ansvar 1.2.3 Kvalitetssäkring 1.2.4 Godkännande 1.2.5 Presentation av underlagen 1.2.6 Typgodkännande 1.2.7 Komponentfelsansvar 1.2.8 Produktansvar 1.2.9 Drift- och trafi ksäkerhet 1.2.10 Anvisningar från påbyggnads- och ombyggnadsföretag 1.2.10 Ansvarsbegränsning för tillbehör/reservdelar 2. Produktbeteckning 2.1 Fordonsbeteckning, hjulkonfi guration 2.1.1 Dörrbeteckning 2.1.2 Variantbeskrivning 2.1.3 Hjulkonfi guration 2.1.4 Suffi x 2.2 Typnummer, fordonsidentitetsnummer, fordonsnummer, grundfordonsnummer 2.3 Användning av varumärken 2.4 Förarhytter 2.5 Motorvarianter 3. Allmän teknisk grundläggande information 3.1 Axelöverbelastning, ensidig lastning 3.2 Minsta framaxellast 3.3 Hjul, rullningsomkrets 3.4 Extra överhäng 3.5 Teoretiskt axelavstånd, överhäng, teoretisk axelmitt 3.6 Axellastberäkning och vägningsprocedur 3.7 Kontroll-, inställnings- och anslutningsarbeten före och efter montering av påbyggnaden 1 1 1 1 2 2 3 3 4 7 8 8 10 10 11 11 11 11 12 13 14 16 16 20 21 22 23 24 24 25 27 27 TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) I
4. Ändring av chassin 4.1 Rammaterial 4.1.1 Hjälpramsmaterial 4.2 Korrosionsskydd 4.3 Hålborrning, nit- och skruvförband i ramen 4.4 Ramändringar 4.4.1 Svetsningi ramen 4.4.2 Ändring av ramöverhänget 4.4.3 Ändringar av axelavståndet 4.5 Eftermontering av extraaggregat 4.5.1 Extra eller större bränsletankar efter nyfordonsleverans 4.6 Kardanaxlar 4.6.1 Enkelled 4.6.2 Kardanaxel med två leder 4.6.3 Tredimensionell kardanaxelkonfi guration 4.6.3.1 Kardanaxelsystem 4.6.3.2 Krafter i kardanaxelsystemet 4.6.4 Ändring av kardanaxelkonfi gurationen i drivlinan på MAN-chassin 4.7 Ändring av hjulkonfi gurationen 4.7.1 Säkerhetsrelevanta komponentgrupper 4.8 Kopplingsanordningar 4.8.1 Grundläggande information 4.8.2 Släpkoppling, D-värde 4.9 Dragbilar med vändskiva och ändring av fordonstypen lastbil/dragbil 4.10 Ändringar av förarhytter 4.10.1 Allmän information 4.10.2 Spoiler, takpåbyggnader, taktrappstege 4.10.3 Taksovhytt 4.11 Rampåmonteringsdelar 4.11.1 Bakre underkörningsskydd 4.11.2 Främre underkörningsskydd FUP (FUP= front underride protection) 4.11.3 Sidoplacerad skyddsanordning 4.12 Ändringar i närheten av motorn 4.12.1 Ändringar av luftinsugningen 4.12.2 Ändringar av avgassystemet 4.12.3 Ändringar av AdBlue -systemet 4.12.4 Motorkylning 4.12.5 Motorinneslutning, ljudisolering 4.13 Montering av andra manuella växellådor, automatiska växellådor och fördelningsväxlar 28 28 30 30 30 33 33 35 36 40 40 41 41 42 43 44 44 45 45 45 46 46 48 48 48 48 48 52 55 55 57 57 60 60 61 63 63 64 64 TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) II
5. Påbyggnader 5.1 Allmän information 5.1.1 Maskindirektivet 5.1.2 CE-märkning 5.1.3 Infästning av varningsskylten för farligt gods på frontluckan 5.2 Korrosionsskydd 5.3 Hjälpram 5.3.1 Allmän information 5.3.2 Tillåtna material, sträckgräns 5.3.3 Hjälpramens utformning 5.3.4 Infästning av hjälpram och påbyggnader 5.3.5 Skruv- och nitförband 5.3.6 Vridvek infästning 5.3.7 Vridstyv infästning 5.4 Påbyggnader 5.4.1 Påbyggnadsprovning 5.4.2 Flak- och skåppåbyggnader 5.4.3 Bakgavellyft 5.4.4 Växelfl ak 5.4.5 Självbärande påbyggnader utan hjälpram 5.4.6 Vändskivepåbyggnad 5.4.7 Tank och behållarpåbyggnad 5.4.8 Tippåbyggnader 5.4.9 Liftdumper, glidliftdumper och glidlastväxlare 5.4.10 Användning av stödben på luftfjädrade fordon 5.4.11 Lastkran 5.4.12 Vajerspel 5.4.13 Transportblandare 64 64 66 68 69 69 70 70 71 71 74 74 75 78 81 81 81 82 97 97 98 98 99 101 102 103 113 113 TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) III
6. Elsystem, elektronik, ledningar 6.1 Allmän information 6.2 Ledningsdragning, jordledare 6.3 Behandling av batterierna 6.3.1 Behandling och skötsel av batterierna 6.3.2 Behandling och skötsel av batterier med PAG-teknik 6.4 Extrascheman och kablageritningarn 6.5 Säkringar för extraförbrukare 6.6 Belysningssystem 6.7 Elektromagnetisk störningskänslighet 6.8 Radioutrustning och antenner 6.9 Gränssnitt på fordonet, påbyggnadsförberedelser 6.9.1 Elektriskt gränssnitt bakgavellyft 6.9.2 Start-stoppanordningen i ramänden 6.9.3 Mätning av hastighetssignalen 6.9.4 Mottagning av backsignal 6.10 Elektronik 6.10.1 Indikerings- och instrumenteringskoncept 6.10.2 Diagnoskoncept och parameterinställning med MAN-cats 6.10.3 Parameterinställning av fordonselektroniken 6.10.4 ESP-krängningsgivare 6.10.5 Nödbromsassistent (Emergency Brake Assist) 114 114 114 115 115 115 116 116 120 120 121 123 123 124 124 124 125 125 125 125 126 127 TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) IV
7. Kraftuttag (närmare information om kraftuttaget, se separat häfte) 8. Bromsar, ledningar 8.1 ALB, EBS-broms 8.2 Broms- och tryckluftsledningar 8.2.1 Grundläggande information 8.2.2 Instickskopplingar för systemet Voss 232 8.2.3 Dragning och infästning av ledningar 8.2.4 Tryckförlust 8.3 Anslutning av hjälpaggregat 8.4 Eftermontering av parkeringsbromsar ej tillverkade av MAN 9. Beräkningar 9.1 Hastighet 9.2 Verkningsgrad 9.3 Dragkraft 9.4 Bergskörningskapacitet 9.4.1 Väg i uppförslut och nedförslut 9.4.2 Uppförslutets/nedförslutets vinkel 9.4.3 Beräkning av bergskörningskapaciteten 9.5 Vridmoment 9.6 Effekt 9.7 Kraftuttagsvarvtal vid fördelningsväxeln 9.8 Körmotstånd 9.9 Vändcirkel 9.10 Axellastberäkning 9.10.1 Genomförande av en axellastberäkning 9.10.2 Viktsberäkning upplyft bakre stödaxel 9.11 Upphängningslängd vid påbyggnad utan hjälpram 9.12 Kopplingsanordningar 9.12.1 Släpkoppling 9.12.2 Släp med stel dragstång resp centralaxelsläp 9.12.3 Vändskivor 130 131 131 131 131 132 133 135 135 136 136 136 137 138 139 139 139 140 144 145 147 148 151 153 153 156 158 159 159 159 161 ESC-numren som anges i bilderna är avsedda för den interna organisationen. De har ingen betydelse för läsaren. Om inget annat anges: Alla dimensioner i mm, alla vikter och laster i kg TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) V
1. Giltighet och juridiska överenskommelser 1.1 Giltighet Informationen i dessa riktlinjer är bindande. Undantag, om de är tekniskt möjliga, kan endast godkännas efter skriftlig förfrågan hos MAN (för adress se ovan under Utgivare ). 1.2 Ansvar och godkänningsprocedur 1.2.1 Förutsättningar Det utförande företaget måste förutom dessa påbyggnadsriktlinjer beakta samtliga nedanstående dokument som gäller fordonets drift och konstruktion: Lagar och förordningar Olycksförebyggande föreskrifter Operatörsmanualer Normer är tekniska standarder, de är därför minimikrav. Den som inte uppfyller dessa minimikrav handlar oansvarigt. Normer är bindande om de är en del av föreskrifterna. Information från MAN angående tekniska frågor är bara bindande om den är skriftlig. Frågor skall ställas till respektive ansvarig avdelning hos MAN. Informationen gäller användningsförhållanden som är brukliga i Europa. Mått, vikter och andra grundvärden som avviker från detta måste beaktas vid konstruktionen av påbyggnaden, dess infästning samt vid utformningen av hjälpramen. Företaget som utför arbetet måste tillse att hela fordonet kommer att tåla de förväntade användningsvillkoren. För vissa aggregat, som t ex lastkranar, bakgavellyftar, vajerspel etc har de olika tillverkarna utarbetat egna påbyggnadsföreskrifter. Om dessa föreskrifter innehåller krav som går utöver de som anges i MAN-påbyggnadsriktlinjerna skall även dessa krav uppfyllas. Hänvisningar till: Lagstadgade bestämmelser Olycksförebyggande föreskrifter Förordningar från arbetssäkerhetsinstitut Arbetsföreskrifter Övriga riktlinjer och källhänvisningar är inte fullständiga och är enbart tänkta för ytterligare informationssökning. De ersätter inte företagets egna provningsförpliktelse. Genom fordonsändringar, påbyggnaden och dess konstruktion samt genom drivningen av aggregat med fordonsmotorn påverkas bränsleförbrukningen avsevärt. Därför förväntas att det utförande företaget dimensionerar sin konstruktion så att en så låg bränsleförbrukning som möjligt erhålls. TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 1
1.2.2 Ansvar Konstruktion Tillverkning Montering av påbyggnader Ändring av påbyggnader Ansvaret för att ovanstående punkter har utförts på korrekt sätt ligger alltid helt och hållet hos det företag som tillverkar, monterar eller ändrar påbyggnaden (tillverkaransvar). Detta gäller även när MAN uttryckligen har godkänt påbyggnaden eller ändringen. Från MAN skriftligen godkända påbyggnader/ombyggnader fråntar inte påbyggnadstillverkaren sitt produktansvar. Om företaget som utför påbyggnaden redan under planeringsstadiet eller i avsikterna hos Kunden Användaren Den egna personalen Fordonstillverkaren upptäcker ett fel skall denne göras uppmärksam på sitt fel. Företaget är ansvarig att Driftsäkerheten Trafi ksäkerheten Servicesmöjligheterna Köregenskaperna hos fordonet inte uppvisar några försämrade egenskaper. Avseende trafi ksäkerheten måste företaget vid Konstruktionen Tillverkningen av påbyggnaden Monteringen av påbyggnaden Ändring av fordonschassit Instruktionerna Operatörsmanualerna följa den senaste tekniska standarden och gällande regler i branschen. Svåra driftförhållanden skall dessutom beaktas. 1.2.3 Kvalitetssäkring För att uppfylla de höga kvalitetsförväntningarna från våra kunder och med hänsyn till det internationella produkt- och tillverkaransvaret krävs en löpande kvalitetsövervakning även vid genomförande av ombyggnader och tillverkning/montering av påbyggnader. Detta förutsätter ett fungerande kvalitetssäkringssystem. Det rekommenderas att påbyggnadstillverkaren inrättar och verifi erar ett kvalitetshanteringssystem som uppfyller gällande krav och erkända regler (t ex enligt DIN EN ISO 9000 ff eller VDA 8). TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 2
Om MAN är påbyggnadens eller ändringens uppdragsgivare krävs ett kvalitetssäkringsintyg. MAN Truck & Bus AG förbehåller sig rätten att genomföra en egen systemrevision enligt VDA 8 eller motsvarande processförloppsundersökningar. VDA-band 8 har stämts av med påbyggnadstillverkarsammanslutningarna ZKF (centralförbundet för kaross- och fordonsteknik) och BVM (förbundet metall, sammanslutningen av tyska metallhantverksföretag) samt med ZDH (det tyska hantverksföretagens centralförbund). Dokumentation: VDA Band 8 Minimikrav på ett kvalitetssystem hos släp- och påbyggnadstillverkare, kan erhållas hos bilindustriförbundet e.v. (VDA): http://www.vda-qmc.de. 1.2.4 Godkännande Ett godkännande för en påbyggnad eller en ändring av ett fordonschassi från MAN krävs inte om påbyggnaderna eller ändringarna har utförts enligt dessa påbyggnadsriktlinjer. Godkänner MAN en påbyggnad eller en ändring av ett fordonschassi gäller detta godkännande enbart följande: För påbyggnader endast den aktuella påbyggnaden och gränssnitten till påbyggnaden (t ex dimensionering och infästning av hjälpramen). Vid ändringar av fordonschassin endast det grundläggande konstruktionsmässiga godkännandet för det aktuella fordonschassit. Godkänningssignaturen som MAN ger på de presenterade tekniska underlagen omfattar inte kontroll av följande: Funktion Konstruktion Utrustningen av påbyggnaden eller ändringen Att dessa påbyggnadsriktlinjer följs befriar inte användaren från sitt ansvar att utföra en tekniskt felfri påbyggnad resp ändring. Godkänningssignaturen gäller bara sådana åtgärder eller delar som anges i de presenterade tekniska underlagen. MAN förbehåller sig rättigheterna att inte utfärda vissa påbyggnads- eller ändringsgodkännanden, även om jämförbara godkännanden tidigare har utfärdats. Den tekniska utvecklingen tillåter inte utan vidare att ärendena behandlas på samma sätt. MAN förbehåller sig dessutom rätten att vid valfri tidpunkt ändra dessa påbyggnadsriktlinjer eller utfärda avvikande anvisningar för enskilda chassin som avviker från dessa påbyggnadsriktlinjer. Om fl era likadana chassin har samma påbyggnader eller ändringar kan för att underlätta utfärda ett samlingsgodkännande. 1.2.5 Presentation av underlagen Underlagen skall bara skickas till MAN när en påbyggnad avviker från dessa påbyggnadsriktlinjer. Innan arbetena på fordonet påbörjas skall godkännings- och kontrollerbara tekniska underlag skickas till MAN (adress, se ovan under Utgivare ). Effektiv godkänningsprocedur kräver följande: Tillhandahållande av två exemplar av underlagen Så få dokument som möjligt Fullständiga tekniska data och underlag TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 3
Följande information skall ingå: Fordonstyp (typnummer, se kapitel 2.2) med - Förarhyttens utförande - Axelavstånd - Ramöverhäng Fordonsidentitetsnummer eller fordonsnummer (om det redan är tillgängligt, se kapitel 2.2) Markering av avvikelserna från dessa påbyggnadsriktlinjer på alla underlag. Lasterna och deras angreppspunkter: - Krafter från påbyggnaden - Axellastberäkning Speciella användningsområden: Hjälpram: - Material och tvärsnittsvärden - Mått - Profi ltyp - Tvärbalkarnas placering i hjälpramen - Speciella egenskaper hos hjälpramskonstruktionen - Ändringar av tvärsnitt - Extra förstärkningar - Avsmalningar etc Infästningssätt - Positionering (relativt fordonschassit) - Typ - Storlek - Antal. Följande kan inte provas eller godkännas: Stycklistor Prospekt Fotografi er Övrig ej bindande information Ritningar är giltiga bara under sitt tilldelade nummer. Det är därför inte tillåtet rita in påbyggnaderna eller ändringarna i chassiritningarna från MAN och sedan presentera dem för godkännande. 1.2.6 Typgodkännande Nationell lagstiftning och tekniska föreskrifter om typgodkännande av fordon vid modifi eringar måste följas. Utförda modifi eringar på fordonschassit måste presenteras och bedömas av en teknisk tjänst. Företaget som utfört ändringarna tar även efter fordonets godkännande ansvar för om den behöriga myndigheten har utfärdat ett certifi kat utan att känna till produktens driftsäkerhet. TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 4
Etappvist samarbete för komponenter enligt direktiv 2007/46/EG I. Förfarande Inom ramen för etappvis förfarande enligt bilaga XVII i direktiv 2007/46/EG är varje tillverkare ansvarig för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för alla system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillverkaren har tillverkat eller tillfört i en tidigare tillverkningsetapp. Påbyggnadstillverkaren är en tillverkare av en andra eller senare tillverkningsetapp enligt direktiv 2007/46/EG. II. Ansvar Påbyggnadstillverkaren är principiellt ansvarig: för modifi eringar som denne utfört på grundfordon. för de föremål som redan har godkänts i en tidigare etapp ifall modifi eringar på grundfordonet gör att tidigare tilldelat godkännande för detta fordon inte längre är tillämpligt. för att man tack vare den utförda modifi eringen följer den aktuella nationella/internationella lagstiftningen, och i synnerhet den som gäller i mållandet. för att de modifi eringar som denne utfört presenteras för en teknisk tjänst för bedömning. för att denne dokumenterar att lagstiftningen följs på motsvarande sätt (provningsrapport och/eller godkännande resp dokument enligt mållandets lagstiftning). MAN är som tillverkare av grundfordon principiellt ansvarig: för att på begäran tillhandahålla påbyggnadstillverkaren de underlag för homologation (EG-/ECE-typgodkännande) som fi nns tillgängliga vid leveransen av grundfordonet i elektronisk form. III. Märkning av fordon Det aktuella fordonet får ett fordonsidentitetsnummer ( FIN ), som visar att MAN är tillverkaren av det icke färdigbyggda grundfordonet. Principiellt gäller de krav som anges i bilaga XVII i direktiv 2007/46/EG och de instruktioner som publicerats gällande förfarandet. IV. Produktionsöverensstämmelse (CoP). Principiellt gäller kraven i EU:s särdirektiv och bilaga X i direktiv 2007/46/EG samt kraven i bilaga 2 i ECE-avtalet från 1958. V. Tillhandahållande av underlag för godkännande/efterföljande etapp Enligt bilaga XVII i direktiv 2007/46/EG skall MAN som tillverkare av grundfordonet tillhandahålla påbyggnadstillverkaren/-tillverkarna de EG-/ECE-systemgodkännanden som fi nns tillgängliga för grundfordonet samt intyg om överensstämmelse (CoC, Certifi cate of Conformity ) 1) i elektronisk form. 1) Enbart om fordonet är EG-konformt och om verkstaden har skrivit ut ett intyg om överensstämmelse (CoC). Fall 1: Typgodkännande i Tyskland Om MAN är generalentreprenör ( Einrechnungsgeschäft ) är påbyggnadstillverkaren/-tillverkarna som tillverkare av ytterligare en eller fl era etapper skyldiga att tillhandahålla följande underlag i elektronisk form: Fall A: De enskilda leveransvillkoren gör att fordonstillverkaren (MAN) vill genomföra en besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocess. 1. Om det fi nns ett existerande och giltigt typgodkännande enligt 2007/46/EG och ett intyg om överensstämmelse (CoC) för tillverkningsetapperna. Existerande EG-/ECE-systemgodkännanden eller tekniska provningsrapporter måste tillhandahållas på begäran. 2. Alternativ till det 1:a alternativet är om de provningsrapporter som krävs tillhandahålls inom ramen för det nationella förfarandet rörande individuella tillstånd enligt 13 EG-FGV och underlag för godkännande. TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 5
Ovannämnda underlag får senast lämnas in i utskriftsvänligt format på dagen för återleveransen av det kompletterade fordonet på den avtalade destinationsorten. Underlagen skickas till följande adress: documents@de.man-mn.com. I de fall då MAN får ett intyg om överensstämmelse (CoC) från påbyggnadstillverkaren får endast MAN skriva ut originalet av detta på påbyggnadstillverkarens begäran. Fall B: Besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocessen görs genom avtalspart eller tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen på fordonet. 1. Ingen, avtalsparten eller tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen på fordonet är ansvariga för typgodkännandeprocessen på fordonet. I alla andra fall görs besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocessen via tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen på fordonet eller motsvarande avtalspart. Fall 2: Typgodkännande utanför Tyskland inom användningsområdet enligt direktiv 2007/46/EG Om MAN är generalentreprenör är påbyggnadstillverkaren som tillverkare av den sista etappen skyldig att tillhandahålla alla nödvändiga godkännande-/typgodkännandeunderlag för alla modifi eringar som gjorts på grundfordonet under efterföljande tillverkningsetapper åt alla behöriga återförsäljare resp importören i elektronisk form. Oberoende av om importören är generalentreprenör eller inte görs besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocessen via tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen på fordonet eller motsvarande avtalspart. Den aktuella importören i landet eller den aktuella avtalsparten är skyldig till och ansvarig för typgodkännandeprocessen. MAN överlämnar ingen nationell information för godkännandet som sträcker sig ut över bilaga IX i direktiv 2007/46/EG i den aktuella versionen för icke färdigbyggda fordon detta gäller i synnerhet även för nationella typnummer och kodning av teknisk basdata. MAN som tillverkare förbehåller sig efter motsvarande analys om huruvida det är genomförbart och kostnadseffektivt rätten att, enligt motsvarande separat träffade överenskommelse med nationella återförsäljare och importörer, överlämna data för det nationella godkännandet som går ut över den ovannämnda omfattningen (t ex föreskrivna skyltar etc.). Motsvarande förfrågan skall ställas till följande adress: documents@de.man-mn.com. VI. Överenskommelse om tystnadsplikt Påbyggnadstillverkaren får inte ge vidare de av MAN tillhandahållna godkännandeunderlagen till tredje part utan att MAN uttryckligen godkänt detta innan. Undantag för detta är när underlag, som direkt berör godkännandet av det berörda fordonet, ges vidare till personer vid följande institutioner: MAN-återförsäljare Tekniska tjänster och provningsorganisationer Tillsynsmyndigheter Registreringsmyndigheter eller statligt behöriga registreringsställen TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 6
Typgodkännande/homologation för TiB (Truck in the Box), CiB (Chassis in the Box), BiB (Bus in the Box), CKD (Complete Knocked Down), SKD (Semi Knocked Down), PKD (Partly Knocked Down) MAN är inte tillverkare av dessa utföranden enligt direktiv 2007/46/EG och därför är det tillverkaren av dessa fordon som är ansvarig för homologations- och godkännandeprocessen. Principiellt gäller innehållet i det aktuella avtal som slutits med MAN. MAN överlämnar principiellt därför inga uppgifter som är relevanta för typgodkännandet för de kompletterade fordonen. Undantag för detta är homologationsunderlag för komponenter som kräver godkännande, t ex motorer, som tillhandahålls elektroniskt av MAN. Detta utesluter emellertid inte att MAN efter motsvarande analys om huruvida det är genomförbart och kostnadseffektivt förbehåller sig rätten att, enligt motsvarande separat träffade överenskommelse med nationella återförsäljare och importörer, överlämna data för det nationella godkännandet som går ut över den ovannämnda omfattningen (t ex föreskrivna skyltar etc.). Motsvarande frågor skall ställas till homologationsavdelningen hos MAN. 1.2.7 Komponentfelsansvar Anspråk på komponentfelsansvar är bara möjliga inom ramen för köpavtalet mellan köpare och säljare. Därefter åligger åtaganden avseende komponentfelsansvar den aktuella säljaren av den levererade produkten. Anspråk mot MAN föreligger inte om det reklamerade felet beror på följande: Dessa påbyggnadsriktlinjer har inte följts Om ett olämpligt chassi har valts med avseende på fordonets användningsområde Skadorna på fordonschassit beror på följande: - Påbyggnaden - Typen av påbyggnadsmontering eller hur monteringen har utförts - Ändringen av chassit - Otillbörlig användning TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 7
1.2.8 Produktansvar Av MAN konstaterade arbetsfel skall åtgärdas. I den utsträckning det är juridiskt tillåtet utesluts alla typer av ansvar för MAN, speciellt för följdskador. Produktansvaret gäller: Tillverkarens ansvar för produkten eller delprodukten Kompensationsansvaret som den aktuella tillverkaren har emot tillverkaren av en integrerad delprodukt, när den aktuella skadan beror på ett fel i delprodukten. Företaget som genomför påbyggnaden eller ändringen av chassit skall friställa MAN från allt ansvar mot sina kunder eller tredje man om en skada beror på följande: Företaget har inte följt dessa påbyggnadsriktlinjer Påbyggnaden eller chassiändringen har orsakat skador pga följande: - Konstruktionen - Tillverkningen - Monteringen - Instruktionerna Om man på något annat sätt inte har uppfyllt de nedskrivna förutsättningarna 1.2.9 Drift- och trafiksäkerhet För att upprätthålla drift- och trafi ksäkerheten samt garantianspråk måste påbyggnadstillverkaren noga beakta anvisningarna i dessa påbyggnadsriktlinjer. MAN påtar sig inget ansvar om dessa inte följs. Innan tillbyggnads-, ombyggnads- eller monteringsarbeten påbörjas måste påbyggnadstillverkaren även känna till de kapitel i operatörsmanualen som berör dennes arbete. Annars kan faror inte upptäckas och andra personer kan utsättas för fara. MAN kan inte påta sig något ansvar vad gäller tillförlitlighet, säkerhet och lämplighet ifall: Påbyggnader inte tillverkas/monteras enligt dessa påbyggnadsriktlinjer Originaldelar eller godkända delar och ombyggnader byts ut mot andra delar Icke godkända ändringar utförs på fordonet. Godkännanden från tredje part, t ex testinstitut eller godkännande från myndigheter, utesluter inte säkerhetsrisker. Företagen som arbetar på chassit/fordonet är ansvariga för skador som beror på undermålig funktions- och företagssäkerhet eller undermåliga operatörsmanualer. MAN kräver därför följande av påbyggnadstillverkaren och företaget som bygger om fordonet: Högsta möjliga säkerhet enligt gällande teknisk standard Lättförståeliga och heltäckande operatörsmanualer Väl synliga och permanent monterade varningsskyltar vid riskområden för operatörerna och/eller tredje man Att de nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits (t ex brand- och explosionsskydd) Fullständig information om hälsovådligheten Fullständig information om miljövänligheten TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 8
Säkerhet har högsta prioritet. Alla tekniska möjligheter för att förebygga faror under drift skall utnyttjas. Detta gäller även följande: Aktiv säkerhet = Förebyggande av olyckor. Detta omfattar: - Körsäkerhet som ett resultat av fordonets totalkonstruktion med påbyggnad - Förarmiljökvalitet genom så låga belastningar som möjligt på personerna i bilen genom vibrationer, oljud, klimatpåverkan etc. - Indikeringssäkerhet, framför allt korrekt utformning av belysningsanordningarna, varningsanordningarna, tillräckligt direkt synfält, tillräckligt indirekt synfält - Manöversäkerhet, detta omfattar optimala manövreringsegenskaper för alla anordningar, även påbyggnadens Passiv säkerhet = Förebyggande och lindrande av olyckor. Detta omfattar: - Yttre säkerhet som t ex utformning av fordonets och påbyggnadens utsida med hänsyn till deformationsbeteende, montering av skyddsanordningar - Inre säkerhet, omfattar skyddet för fordonspassagerarna, men även hytter som monteras av påbyggnadsföretag Klimatet och miljövillkoren påverkar följande: Driftsäkerhet Driftberedskapen Driftbeteendet Livslängd Driftekonomin Exempel på inverkan från klimat och miljövillkor: Temperaturpåverkan Fuktighet Frätande ämnen Sand och damm Strålning Det måste även säkerställas att alla delar som påverkas av en rörelse har tillräcklig frigång, detta gäller även alla ledningar. Operatörsmanualerna för MAN-lastbilarna informerar om var fordonsservicen skall utföras. Oberoende av påbyggnadens utförande skall det alltid säkerställas att alla serviceställen är lätta att komma åt. Servicen måste kunna utföras utan att delar behöver demonteras. Tillse att aggregaten erhåller tillräcklig ventilation och/eller kylning. TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 9
1.2.10 Anvisningar från påbyggnads- och ombyggnadsföretag Fordonets driftföretag har anspråk på en operatörsmanual även vid påbyggnader eller fordonsändringar som utförs av ombyggnadsföretag. Alla specifi ka produktfördelar är onödiga om det inte är möjligt för kunden att använda produkten på ett säkert och funktionsmässigt sätt att använda produkten rationellt och utan ansträngning att utföra service på produkten på ett professionellt sätt att kunna manövrera produkten i alla funktioner Därför skall alla företag som utför fordonspåbyggnader och -ombyggnader utforma sina tekniska manualer enligt följande kriterier: De skall vara lätta att förstå De skall vara fullständiga De skall vara korrekta De skall vara verifi erbara De skall innehålla produktspecifi ka säkerhetsanvisningar. En undermålig eller ofullständig operatörsmanual innebär avsevärda risker för användaren. Möjliga konsekvenser: Försämrad produktnytta eftersom vissa produktfördelar inte upptäcks Reklamationer och irritation Defekter och skador som oftast drabbar fordonschassit Oväntade och onödiga extrakostnader genom reparationer och tidsförluster En negativ image och därigenom minskad sannolikhet för nyanskaffningar Med hänsyn till typen av fordonspåbyggnad eller -ändring skall driftpersonalen informeras om manövreringen och servicearbetena. Anvisningarna måste även omfatta eventuell påverkan på det statiska och dynamiska fordonsbeteendet. TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 10
1.2.11 Ansvarsbegränsning för tillbehör/reservdelar Tillbehörs- och reservdelar som MAN inte tillverkar eller inte har godkänt för användning i sida produkter kan påverka fordonets trafi k- och driftsäkerhet och orsaka farliga situationer. MAN Truck & Bus AG(resp säljaren) tar inget ansvar för anspråk av något slag som beror på en kombination av fordonet med en tillbehörsdel från en annan tillverkare. Detta gäller dock inte om MAN Truck & Bus AG (resp säljaren) själv har sålt tillbehörsdelen eller monterat den på fordonet (resp det som avtalet omfattar). 2. Produktbeteckning 2.1 Fordonsbeteckning, hjulkonfiguration För att entydigt och lättförståeligt kunna identifi era varianterna har en ny typ av systematiska fordonsbeteckningar införts. Fordonsbeteckningen används i följande 3 nivåer: - Dörrbeteckning - Variantbeskrivning(i försäljningsunderlagen och de tekniska underlagen, exempelvis datablad, chassibeteckning) - Typnummer 2.1.1 Dörrbeteckning Dörrbeteckningen består av: Serienummer + tillåten vikt + motoreffekt TGL 8.180 TGM 18.330 Serie + tillåten vikt + motoreffekt TGL 8.180 TGM 18.340 Seriens förkortning TGL = Trucknology Generation L, TGM = Trucknology Generation M tekniskt tillåten vikt i [t] Motoreffekt [DIN-Hk], rundat till 10 Hk. 2.1.2 Variantbeskrivning Variantbeskrivning = Fordonsbeteckning, består av dörrbeteckning + hjulkonfi guration + suffi x. Uttrycken Hjulkonfi guration och Suffi x beskrivs nedan. Serie + tillåten vikt + motoreffekt + hjulkonfi guration + suffi x TGL 12.220 4x2 BL TGM 18.340 4x2 BB TGM 26.290 6x4 BB Serie + tillåten vikt + motoreffekt TGL 12.220 4x2 BL Hjulkonfi guration Suffi x TGM 18.340 4x2 BB Hjulkonfi guration Suffi x TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 11
Serie + tillåten vikt + motoreffekt TGM 26.290 6x4 BB Hjulkonfi guration Suffi x 2.1.3 Hjulkonfiguration Hjulkonfi gurationen anger axelantalet och används dessutom för att identifi era drivaxlar, axlar med styrinrättning samt främre och bakre stödaxlar. Hjulkonfi gurationen är visserligen ett gängse begrepp, men det är inte standardiserat. Man räknar hjulplatser och inte individuella hjul. Ett dubbelhjul räknas alltså som ett hjul. Ett exempel skall illustrera begreppet hjulkonfi guration: Tabell 1: Hjulkonfi gurationsexempel 6 x 2-4 6 = Totalt antal hjulplatser, dvs 3 axlar x = ingen information 2 = Antal drivna hjul - = Bakre stödaxel bakom den drivna bakaxeln 4 = Antal styrda hjul Det fi nns för närvarande följande hjulkonfi gurationer från tillverkaren: Tabell 2: Hjulkonfi gurationer TGL/TGM 4x2 Tvåaxligt fordon med en driven axel 4x4 Tvåaxligt fordon med två drivna axlar Allhjul 6x2-4 Treaxligt fordon med styrd bakre stödaxel 6x4 Treaxligt fordon med två drivna och ej styrda bakaxlar TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 12
2.1.4 Suffix Suffi xet i fordonsbeskrivningen defi nierar fjädringstypen, identifi erar dragbilar med vändskiva till skillnad från lastbilar och beskriver speciella produktegenskaper. TGL 8.220 4x2 BL Suffix Tabell 3: Fjädringstyper för TGL/TGM BB BL LL Bladfjädring på framaxeln, bladfjädring på bakaxel/bakaxlar Bladfjädring på framaxeln, luftfjädring på bakaxel/bakaxlar Luftfjädring på framaxel och bakaxel/bakaxlar Dragbilar med vändskiva (för TGL och TGM, ombyggnad av lastbil till dragbil som utförs av MAN eller leverantör på förfrågan) identifi eras med ett S i suffi x. Speciella (konstruktionsmässiga) produktionsegenskaper avdelas från den främre delen av suffi xet genom ett bindestreck ( - ). Exempel på speciella produktegenskaper: TGM 18.250 4x4 BL-FW - FW - FW = Brandbilschassi med allhjulsdrift och låg bygghöjd enbart godkänt för brandbilspåbyggnader TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 13
Tabell 4: För identifi ering av hittills använda specialutföranden (utökas kontinuerligt) - FW Brandbilschassi med allhjulsdrift och låg bygghöjd enbart godkänt för brandbilspåbyggnader - TIB Truck in a box, isärtaget fordonschassi för montering hos MAN-fabriken i mottagarlandet, exempelvis: TGM 18.250 4x2 BB-TIB - FOC Framstyrchassi med luftledare för busspåbyggnad 2.2 Typnummer, fordonsidentitetsnummer, fordonsnummer, grundfordonsnummer Den tekniska identifi eringen av MAN-fordonschassit och tilldelningen till serien sker genom det tresiffriga typnumret som även kallas typnyckelnummer. Det är en del av det 17-siffriga fordonsidentitetsnumret (även fordonets ident-nr, FIN, Vehicle Identifi er Number VIN) i position 4 till 6. För distributionsändamål bildas grundfordonsnumret (GFZ-nr). Det innehåller typnumret i position 2 till 4. Fordonsnumret är 7-siffrigt och beskriver fordonets tekniska utrustning, det innehåller typnumret i den 1:a till 3:e positionen och därefter ett 4-siffrigt löpnummer. Det anges i fordonspappren och på fordonets fabriksskylt och kan anges vid alla tekniska förfrågningar för om- och påbyggnader i stället för det 17-siffriga fordonsidentitetsnumret. Tabell 5 anger ett antal exempel på uttrycken typnummer, fordonsidentitetsnummer, grundfordonsnummer och fordonsnummer. Tabell 5: Exempel på fordonsbeteckning, typnummer, fordonsidentitetsnummer, grundfordonsnummer och fordonsnummer Fordonsbeteckning TGL 7.150 4x2 BB TGL 8.220 4x2 BL TGL 12.250 4x2 BL TGM 15.290 4x2 BL TGM 18.340 4x2 BB TGM 26.290 6x2 BB Typnummer typnyckelnummer N03 N13 N14 N16 N08 N48 Fordonsidentitetsnummer (FIN) Fordonsidentitetsnummer WMAN03ZZ45Y145243* WMAN13ZZ95Y145041* WMAN14ZZ75Y152242* WMAN16ZZ75Y150954* WMAN08ZZ55Y140816* WMAN48ZZ27Y174851* GFZ-nr Grundfordonsnummer LN03HD08 LN13AE07 LN14DA03 LN16CA01 LN08AB11 LN48CF01 Fordonsnummer N03A093* N139B58* N14B167* N160001* N080003* N080012* *) Fordonsidentifi eringsnumren och fordonsnumren i exemplet är inte identiska med de tillverkade fordonen. TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 14
Tabell 6: Typnummer, lastkapacitetsklass, fordonsbeteckning och fjädring för TGL Typnummer Lastkapacitet Beteckning, xxx står för olika motoreffekter Motor Fjädring Observera N01 7,5 t TGL 7.xxx 4x2 BB D08 R4 Common Rail BB 2007 ersatt av N03 N02 8 t TGL 8.xxx 4x2 BB D08 R6 Common Rail BB N03 7,5-8 t TGL 8.xxx 4x2 BB D08 R4 Common Rail BB N04 10-12 t TGL 10.xxx 4x2 BB D08 R6 Common Rail BB TGL 12.xxx 4x2 BB N05 10-12 t TGL 10.xxx 4x2 BB D08 R4 Common Rail BB TGL 12.xxx 4x2 BB N11 7,5 t TGL 7.xxx 4x2 BL D08 R4 Common Rail BL 2007 ersatt av N13 N12 8 t TGL 8.xxx 4x2 BL D08 R6 Common Rail BL N13 7,5-8 t TGL 8.xxx 4x2 BL D08 R4 Common Rail BL N14 10-12 t TGL 10.xxx 4x2 BL D08 R6 Common Rail BL TGL 12.xxx 4x2 BL N15 10-12 t TGL 10.xxx 4x2 BL D08 R4 Common Rail BL TGL 12.xxx 4x2 BL N49 12 t TGL 12.xxx 4x2 BL-FOC D08 R6 Common Rail BL N60 8 t TGL 8.xxx 4x2 BB-TIB D08 R4 Common Rail BB N61 10-12 t TGL 12.xxx 4x2 BB-TIB D08 R4 Common Rail BB Tabell 7: Typnummer, tonnageklass, fordonsbeteckning och fjädring för TGM Typnummer Lastkapacitet Beteckning, xxx står för olika motoreffekter Motor Fjädring N08 18 t TGM 18.xxx 4x2 BB D08 R6 Common Rail BB N18 18 t TGM 18.xxx 4x2 BL D08 R6 Common Rail BL N28 18 t TGM 18.xxx 4x2 LL D08 R6 Common Rail LL N16 15 t TGM 15.xxx 4x2 BL D08 R6 Common Rail BL N26 15 t TGM 15.xxx 4x2 LL D08 R6 Common Rail LL N34 13 t TGM 13.xxx 4x4 BL-FW D08 R6 Common Rail BL N36 13 t TGM 13.xxx 4x4 BL D08 R6 Common Rail BL N37 13 t TGM 13.xxx 4x4 BB D08 R6 Common Rail BB N38 18 t TGM 18.xxx 4x4 BB D08 R6 Common Rail BB N44 26 t TGM 26.xxx 6x2-4 LL D08 R6 Common Rail LLL N46 26 t TGM 26.xxx 6x2-4 BL D08 R6 Common Rail BLL N48 26 t TGM 26.xxx 6x4 BB D08 R6 Common Rail BBB N62 18 t TGM 18.xxx 4x2 BB-TIB D08 R6 Common Rail BB N63 15 t TGM 15.xxx 4x2 BL-TIB D08 R6 Common Rail BL N64 18 t TGM 18.xxx 4x4 BB-TIB D08 R6 Common Rail BB N65 18 t TGM 18.xxx 4x2 BL-TIB D08 R6 Common Rail BL TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 15
2.3 Användning av varumärken Befi ntliga MAN-varumärken på fordonschassit får inte avlägsnas eller modifi eras utan medgivande. Chassiändringar eller påbyggnader som inte följer dessa påbyggnadsriktlinjer och inte har erhållit något MAN-godkännade för om- eller tillbyggnad från den ansvariga avdelningen (adress se ovan under Utgivare ) måste erhålla ett nytt fordonsidentitetsnummer (FIN) från den ansvariga tillverkaren (i allmänhet ombyggnadsföretaget). I de fall där chassit/fordonet måste erhålla ett nytt FIN skall varumärkena på kylargrillen (text MAN, lejon) och på dörrarna (dörrbeteckning, se 2.1.1) avlägsnas. 2.4 Förarhytter TGL/TGM-chassin har följande förarhyttsvarianter/förarhyttsbeteckningar: Tabell 8.1: Förarhytter TGL/TGM upp till utsläppsnorm Euro 5 TGL/TGM upp till utsläppsnorm Euro 5 Beteckning Mått * Vyer Namn C Teknisk beteckning För motor D0836 (6-cyl.): Vänsterstyrning F99L10S Högerstyrning F99R10S För motor D0834 (4-cyl.): Vänsterstyrning F99L12S Högerstyrning F99R12S Längd Bredd Höjd (från Fhs-0) 1.620 2.240 1.664 Sida Front L Vänsterstyrning F99L32S Högerstyrning F99R32S 2.280 2.240 1.737 TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 16
TGL/TGM upp till utsläppsnorm Euro 5 Beteckning Mått * Vyer Namn Teknisk beteckning Längd Bredd Höjd (från Fhs-0) Sida Front LX Vänsterstyrning F99L37S Högerstyrning F99R37S 2.280 2.240 2.035 DK För motor D0834 (4-cyl.): Vänsterstyrning F99L58S Högerstyrning F99R58S För motor D0836 (6-cyl.): Vänsterstyrning F99L57S Högerstyrning F99R57S 2.786 2.240 1.737 *) Måtten gäller förarhytten utan påmonteringsdelar som stötfångare, kjolar, speglar, spoiler etc. TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 17
Tabell 8.2: Förarhytter TGL/TGM utsläppsnorm Euro 6 TGL/TGM vid utsläppsnorm Euro 6 Beteckning Mått * Vyer Namn C Teknisk beteckning För motor D0836 (6-cyl.): Vänsterstyrning F99L10S Högerstyrning F99R10S För motor D0834 (4-cyl.): Vänsterstyrning F99L12S Högerstyrning F99R12S Längd Bredd Höjd (från Fhs-0) 1.620 2.240 1.664 Sida Front L Vänsterstyrning F99L32S Högerstyrning F99R32S 2.280 2.240 1.737 TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 18
TGL/TGM vid utsläppsnorm Euro 6 Beteckning Mått * Vyer Namn Teknisk beteckning Längd Bredd Höjd (från Fhs-0) Sida Front LX Vänsterstyrning F99L37S Högerstyrning F99R37S 2.280 2.240 2.035 DK För motor D0834 (4-cyl.): Vänsterstyrning F99L58S Högerstyrning F99R58S För motor D0836 (6-cyl.): Vänsterstyrning F99L57S Högerstyrning F99R57S 2.786 2.240 1.737 *) Måtten gäller förarhytten utan påmonteringsdelar som stötfångare, kjolar, speglar, spoiler etc. TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 19
2.5 Motorvarianter För TGL och TGM används 4-ventiliga dieselmotorer med insprutningssystemet Common Rail ur motorserien D08 (= 1:a till 3:e siffran i motorbeteckningen). Beroende på den nominella effekten och det nominella vridmomentet är dessa antingen raka fyrcylindriga (R4) eller raka sexcylindriga (R6). Motorerna fi nns i utförandena Euro 3 (för vissa exportmarknader), Euro 4, Euro 5, EEV och Euro 6. Euro 4, Euro 5, EEV och Euro 6 har avgasrecirkulation (AGR), omborddiagos (OBD) och avgasefterbehandlingssystem enligt nedanstående tabell. Förkortningar: AGR: Avgasrecirkulation EEV: Enhanced Environmentally friendly Vehicle OBD: Om-bord-diagnos PM-kat : Particulate Matter (partikelfi lter) SCR: Selective Catalytic Reduction med AdBlue som reduktionsmedel Tabell 9: TGL/TGM-motorer/motorbeteckningar D08 xx.150 Effekt [kw] vid [1/min] 110 kw / 2.400 OBD Nivå AGR Avgasefterbehandling Max Vridmoment [Nm] / vid [1/min] Fordonsbeteckning Emissionsklass Motorutförande Motorbeteckning 570 vid 1.400 1/min R4 D0834LFL40 xx.180 132 kw / 2.400 700 vid 1.400 1/min D0834LFL41 Utan xx.240 176 kw / 2.400 925 vid 1.200-1.800 1/min R6 D0836LFL40 Euro 3 Utan OBD Utan xx.280 206 kw / 2.400 1.100 vid 1.200-1.800 1/min D0836LFL41 xx.210* 151 kw / 2.400 830 vid 1.400 1/min R4 D0834LFL42 xx.330* 240 kw / 2.400 1.250 vid 1.200-1.800 1/min R6 D0836LFL44 xx.150 110 kw / 2.400 570 vid 1.400 1/min R4 D0834LFL50 xx.180* 132 kw / 2.400 700 vid 1.400 1/min D0834LFL51 xx.210* 151 kw / 2.400 830 vid 1.400 1/min D0834LFL52 OBD 1 xx.240 176 kw / 2.300 925 vid 1.200-1.800 1/min R6 D0836LFL50 xx.280* 206 kw / 2.300 1.100 vid 1.200-1.750 1/min D0836LFL51 xx.330* 240 kw / 2.300 1.250 vid 1.200-1.800 1/min D0836LFL52 Euro 4 PM-Kat xx.150 110 kw / 2.400 570 vid 1.400 1/min R4 D0834LFL53 xx.180* 132 kw / 2.400 700 vid 1.400 1/min D0834LFL54 xx.210* 151 kw / 2.400 OBD 1 830 vid 1.400 1/min D0834LFL55 + NO x xx.240 176 kw / 2.300 Kontroll 925 vid 1.200-1.800 1/min R6 D0836LFL53 xx.280* 206 kw / 2.300 1.100 vid 1.200-1.750 1/min D0836LFL54 xx.330* 240 kw / 2.300 1.250 vid 1.200-1.800 1/min D0836LFL55 xx.150 110 kw / 2.400 AGR 570 vid 1.400 1/min R4 D0834LFL63 xx.180* 132 kw / 2.400 700 vid 1.400 1/min D0834LFL64 xx.220* 162 kw / 2.400 850 vid 1.300-1.800 1/min D0834LFL65 Euro 5 xx.250* 184 kw / 2.300 1.000 vid 1.100-1.750 1/min R6 D0836LFL63 xx.290* 213 kw / 2.300 Oxi-Kat 1.150 vid 1.200-1.800 1/min D0836LFL64 xx.340* 250 kw / 2.300 1.250 vid 1.200-1.800 1/min D0836LFL65 xx.250* 184 kw / 2.300 OBD 2 1.000 vid 1.100-1.750 1/min D0836LFL69 xx.290* Euro 5* 213 kw / 2.300 + NO x 1.150 vid 1.200-1.800 1/min D0836LFL70 xx.340* 250 kw / 2.300 Kontroll 1.250 vid 1.200-1.800 1/min D0836LFL71 xx.150 110 kw / 2.400 570 vid 1.400 1/min R4 D0834LFL60 xx.180* 132 kw / 2.400 700 vid 1.400 1/min D0834LFL61 xx.220* 162 kw / 2.400 850 vid 1.300-1.800 1/min D0834LFL62 EEV PM-Kat xx.250* 184 kw / 2.300 1.000 vid 1.100-1.750 1/min R6 D0836LFL60 xx.280* 213 kw / 2.300 1.150 vid 1.200-1.800 1/min D0836LFL61 xx.330* 250 kw / 2.300 1.250 vid 1.200-1.800 1/min D0836LFL62 TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 20
xx.150 Effekt [kw] vid [1/min] 110 kw / 2300 OBD Nivå AGR Avgasefterbehandling Max Vridmoment [Nm] / vid [1/min] Fordonsbeteckning Emissionsklass Motorutförande Motorbeteckning 570 vid 1400 1/min R4 D0834LFL66 xx.180 132 kw / 2300 700 vid 1400 1/min D0834LFL67 xx.220* 162 kw / 2300 OBD 2 850 vid 1300-1800 1/min D0834LFL68 Euro 6 + NO X AGR SCR xx.250* 184 kw / 2200 Kontroll 1000 vid 1200-1750 1/min R6 D0836LFL66 xx.290* 213 kw / 2200 1150 vid 1200-1750 1/min D0836LFL67 xx.340* 250 kw / 2200 1250 vid 1200-1800 1/min D038LFL68 * 2-stegs laddning ** = Motorer i omborddiagnos OBD 1b eller OBD 2 utan vridmomentsreduktion (DMR) vid NO X -fel. Gäller endast motorer för brandkår, räddningstjänst och militär enligt bilaga I.6558 i direktiv 2005/55/EG, version 2006/81/EG. Vad gäller Euro 4 skiljer de europeiska emissionsföreskrifterna mellan följande: 1) Euro 4 med omborddiagnos OBD 1 (lagstadgat krav vid första godkänningsdatum sedan 1/10 2006-30/9 2007). I tabellen markerat med OBD 1. 2) Euro 4 med OBD 1 och NOx-kontroll (lagstadgat krav vid första godkänningsdatum sedan 1/10 2007 till 30/9 2009). I tabellen markerat med OBD 1 + NO X -kontroll. 3. Allmän teknisk grundläggande information Nationella och internationella föreskrifter har högre prioritet än tekniskt tillåtna mått och vikter, om de begränsar de tekniskt tillåtna måtten och vikterna. I offertunderlagen och MANTED -underlagen på www.manted.de fi nns följande information: Mått Vikter Tyngdpunktsläge för nyttolast och påbyggnad (minsta och största påbyggnad) för fordonschassit i serieutförande. Angivna data kan ändras med hänsyn till fordonets tekniska leveransomfattning. Avgörande är fordonets verkliga tillverknings- och leveransutförande. För att erhålla optimala nyttolastegenskaper krävs en vägning av det levererade fordonschassit innan påbyggnaden monteras. Genom beräkningar måste den lämpligaste tyngdpunktsplaceringen för nyttolast och påbyggnad samt den optimala påbyggnadslängden bestämmas. Med hänsyn till komponenternas toleranser är viktavvikelser på ±5 % tillåtna. Avvikelser från serieutförandet påverkar måtten och vikterna. Avvikelser från de tillåtna måtten och vikterna är möjliga genom en ändring av utrustningen, i synnerhet när en ändring av hjulkonfi gurationen genomförs. Detta påverkar även de tillåtna lasterna. Vid alla typer av påbyggnader skall följande beaktas: De tillåtna axellasterna får aldrig överskridas. En tillräcklig minsta belastning på framaxeln måste uppnås. Ett ensidigt tyngdpunktsläge och en ensidig belastning får ej uppstå. De tillåtna överhängen (fordonsöverhängen) får ej överskridas. TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 21
3.1 Axelöverbelastning, ensidig lastning Bild 1: Överbelastning av framaxeln ESC-652 Bild 2: Hjullastdifferens ESC-126 G G Formel 1: Hjullastdifferens G 0,05 G tat I projekteringen av påbyggnaden får ensidiga hjullaster inte förekomma. Vid kontroller är max 5% hjullastdifferens tillåten. Härvid är 100 % den verkliga axellasten och inte den tillåtna axellasten. TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 22
Exempel: Verklig axellast G tat = 4.000 kg Därmed blir den tillåtna hjullastdifferensen: G = 0,05 G tat = 0,05 4.000 kg G = 200 kg Dvs exempelvis 1900 kg på den ena och 2100 kg på den andra sidan. Den beräknade maximala hjullasten ger ingen information om den tillåtna lasten på ett hjul för den aktuella hjulkonfi gurationen. Sådan information innehåller de tekniska handböckerna från däcktillverkarna. 3.2 Minsta framaxellast För att upprätthålla styrförmågan måste framaxeln ha en föreskriven minsta framaxellast enligt tabell 10. Detta måste uppfyllas vid alla slags lastningar av fordonet. Bild 3: Minsta belastning av framaxeln ESC-651 TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 23
Tabell 10: Minsta belastning av framaxeln vid fordonets alla lastningsvarianter i % av den aktuella fordonsvikten Minsta belastning av framaxeln vid fordonets alla lastningsvarianter i % av den aktuella fordonsvikten GG = Totalvikt (fordon/släp) SDAH = Släp med stel dragstång ZAA = Centralaxelsläp Serie Antal axlar Hjulkonfi - guration GG fordon Utan SDAH /ZAA Med SDAH /ZAA Övriga bakre vikter/laster, t ex kran, bakgavellyft TGL Tvåaxligt fordon 4x2 7,5 t - 12 t 25% 30% 30% 4x2, 4x4 12 t - 15 t 25% 30% 30% Tvåaxligt fordon TGM 4x2, 4x4 18 t 25% 25% 30% Mer än två axlar* 6x2-4*, 6x4 26 t 20% 25%** 25%** *) = Treaxliga fordon med axellyft skall betraktas som tvåaxliga fordon när axeln är upplyft. I detta läge gäller därmed det högre värdet för den minsta framaxellasten för tvåaxliga fordon. **) = -2% på grund av styrd bakre stödaxel, endast med fordon som lastar på och av nyttolast. Vid kombinerade bakre laster som till exempel släp med stel dragstång med lastkran gäller det högre värdet för den minsta framaxellasten. Värdena gäller inklusive eventuella bakre laster som exempelvis: Stödlaster genom centralaxelsläp Lastkran baktill på fordonet Bakgavellyftar Transportabla gaffeltruckar 3.3 Hjul, rullningsomkrets Olika däckstorlekar på fram- och bakaxeln/bakaxlarna är endast möjliga på allhjulsdrivna fordon om skillnaderna i däckomkrets inte är mer än 2 %. Beräkningen utgår alltid ifrån det mindre däckets omkrets. För varje däckbyte krävs ett godkännande från tillverkaren. Förfrågan kan skickas via blanketten Begäran om godkännande som fi nns tillgänglig på www.manted.de eller via online-blanketter för godkännande. Eventuellt tillhörande parameterinställningar utförs tillsammans med godkännandet. Anvisningarna i kapitel 5 Påbyggnad avseende snökedjor, belastningskapacitet och frigång skall beaktas. 3.4 Extra överhäng Den teoretiska överhängslängden är avståndet mellan den teoretiska bakaxelns mitt (som bestäms genom det teoretiska axelavståndet) till fordonsänden, inklusive påbyggnad. För defi nition, se nedanstående kapitel 3.5. I procent av det teoretiska axelavståndet är följande maximalvärden tillåtna: - Tvåaxliga fordon 65% - Alla andra fordon 70%. Utan utrustning för dragning av släp kan ovannämnda värden överskridas med 5%. Grundförutsättning är att de i avsnitt 3.2 i tabell 12 angivna minsta framaxellasterna alltid uppfylls vill all slags användning TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 24
3.5 Teoretiskt axelavstånd, överhäng, teoretisk axelmitt Det teoretiska axelavståndet är en hjälpstorhet för beräkning av tyngdpunktens placering och axellasterna. Defi nitionen sker i följande bilder. Bild 4: Teoretiskt axelavstånd och överhäng, tvåaxligt fordon ESC-746 Theoretical rear axle centreline l = l 12 t u t G zul1 G zul2 Formel 2: Teoretiskt axelavstånd, tvåaxligt fordon l t = l 12 Formel 3: Tillåten överhängslängd, tvåaxligt fordon U t 0,65 l t Bild 5: Teoretiskt axelavstånd och överhäng, treaxligt fordon med två bakaxlar vid lika stora bakaxellaster ESC-747 Theoretical rear axle centreline l 12 l 23 G zul1 G zul2 G = G zu l3 zul2 l t u t TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 25
Formel 4: Teoretiskt axelavstånd och överhäng, treaxligt fordon med två bakaxlar vid lika stora bakaxellaster l t = l 12 + 0,5 l 23 Formel 5: Tillåten teoretisk överhängslängd, treaxligt fordon med två bakaxlar vid lika stora bakaxellaster U t 0,70 l t Bild 6: Teoretiskt axelavstånd och överhäng, treaxligt fordon med två bakaxlar vid olika bakaxellaster ESC-748 Theoretical rear axle centreline l 12 l 23 G zul1 l t G G zul2 zul3 u t Formel 6: Teoretiskt axelavstånd, treaxligt fordon med två bakaxlar vid olika bakaxellaster l t = l 12 + G zul3 l 23 G zul2 + G zul3 Formel 7: Tillåten överhängslängd treaxligt fordon med två bakaxlar vid olika bakaxellaster U t 0,70 l t TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 26
3.6 Axellastberäkning och vägningsprocedur För att korrekt kunna konstruera påbyggnaden är det mycket viktigt med en axellastberäkning. De angivna vikterna i försäljningsunderlagen tar endast hänsyn till ett fordons serietillstånd. Viktförändringar kan uppkomma genom specialutrustning och tillverkningstoleranser. En optimal avstämning av påbyggnaden på lastbilen är endast möjligt om fordonet vägs innan alla påbyggnadsarbeten påbörjas. De vägda vikterna skall användas vid axellastberäkningen. Fordonet skall vägas under följande förhållanden: Utan förare Med full AdBlue - och bränsletank/-tankar Med lossad parkeringsbroms, säkra fordonet med kilar Vid luftfjädring: fordonet skall vara i normalt körläge Axellyft nedsänkta till marken (som vid belastat tillstånd) Lastöverföringen får ej vara manövrerad Vid vägningen skall man hålla sig till följande ordningsföljd (främre stödaxel resp bakre stödaxel räknas till bakaxeln): Tvåaxligt fordon Den 1:a axeln Den 2:a axeln För kontroll även hela fordonet Treaxligt fordon med två bakaxlar Den 1:a axeln 2:a med 3:e axeln För kontroll även hela fordonet 3.7 Kontroll-, inställnings- och anslutningsarbeten före och efter montering av påbyggnaden Vid TGL/TGM skall nedanstående inte kontrolleras/ställas in: ALB-inställning: Inga arbeten krävs efter monteringen av påbyggnaden. Kontroll-/inställningsarbeten som måste genomföras av påbyggnadstillverkaren innan resp efter det att påbyggnaden har monterats. Före påbyggnadsmonteringen skall medföljande takspoilers från MAN och monterade takspoilers på fordonschassits ram monteras på förarhyttens tak. Vid luftfjädrade fordonschassin är luftfjädringen blockerad med träklossar i upplyft läge. Innan strålkastarna ställs in och innan färden påbörjas skall träklossarna avlägsnas. Nivåregleringen av bakaxeln får först manövreras fr o m en bakaxelbelastning (t ex genom påbyggnaden) på 500 kg. Grundinställning av strålkastarna, se även avsnitt 6.6 i detta häfte. Kontrollera batteriladdningen enligt laddningskalendern, skriv in i batteriladdningskortet, se även kapitel 6, Elsystem, elektronik, ledningar. Kalibrera den digitala färdskrivaren DTCO efter monteringen och komplettera uppgifterna om registreringsnummer och registreringsland. Vid nya färdskrivare skall man sedan april 2011 även skriva in uppgifter om registreringsnummer och registreringsland tillsammans med företagskortet utan att de kalibrerade uppgifterna ändras. TRUCKNOLOGY GENERATION L och M (TGL/TGM) 27