2010-12-07 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna I denna faktasammanställning redovisas uppgifter om kulturverksamheternas omfattning i Eskilstuna. Tillgången på statistik för kulturområdet är dessvärre förhållandevis begränsad och det går därför inte att ge en i alla avseenden fullständig och rättvisande bild av alla de aktiviteter som pågår i kommunen. Förutom att kultursektorn först och främst har ett egenvärde i sig, betyder den också mycket för Eskilstunas attraktivitet som boendemiljö. Kulturnäringarna är också viktiga ur ekonomisk tillväxtsynpunkt. Direkt sysselsätter branschen knappt tusen personer, men har också stor betydelse för andra branscher och inte minst besöksnäringen. Utvecklingen i förhållande till jämförbara kommuner Utövare och deltagare i kulturverksamheter Antalet utövare och deltagare i olika kulturaktiviteter är, som redan påpekats, statistiskt svårfångat. Studieförbunden redovisar fortlöpande uppgifter över antalet deltagare inom de verksamheter de bedriver. Diagram 1 Antal deltagare i studieförbundens kulturverksamheter i Eskilstuna och jämförelsekommuner år 2009, antal per 100 invånare. Källa: Eskilstuna kommun/ SCB Har du frågor som rör analysen kontakta analytiker Bo Wictorin Eskilstuna kommun, näringsliv Tel: 016 710 54 56, e-post: bo.wictorin@eskilstuna.se eskilstuna.se/analysen
År 2009 var det sammanlagt över hundra tusen deltagare i någon av studieförbundens kulturprogramverksamheter. Det motsvarar 116 deltagare per 100 invånare. Många eskilstunabor deltog således i flera olika aktiviteter under året. I jämförelse med flertalet jämförelsekommuner och riket i övrigt är det emellertid en förhållandevis låg siffra (diagram 1). Endast i Västerås var antalet deltagare per invånare av samma omfattning, medan övriga jämförelsekommuner ligger på en högre eller en väsenligt högre nivå. För riket som helhet var antalet deltagare 172 per 100 invånare. Sång och musik hör till den klart mest populära kulturaktiviteten. 40 procent av det totala antalet deltagare i kulturprogramverksamheten avsåg sång och musik (diagram 2). Det hör också till ett av de områden som ökat under senare år. Diagram 2. Deltagare i kulturprogramverksamhet i Eskilstuna per delområde år 2005 och 2009, antal deltagare per 100 invånare. Källa: Eskilstuna kommun/ SCB Det är också inom sång & musik samt dans där Eskilstuna klarar en jämförelse med övriga kommuner bäst, medan skillnaderna är större när det gäller exempelvis föreläsningar. Bland jämförelsekommunerna är antalet deltagare inom sång & musik av ungefär samma omfattning i Eskilstuna som i Västerås och Norrköping, men högre i de övriga. När det gäller dans är omfattningen lägre i Borås, Västerås och Örebro, men högre i Linköping och Gävle och väsentligt högre i Norrköping. Genomgående är deltagandet i studieförbundens kulturaktiviteter högre bland kvinnor än män. I Eskilstuna var antalet deltagare per 100 invånare 25 procent högre bland kvinnor i jämförelse med männen. Motsvarande skillnad gäller även för riket i sin helhet. I vilken mån som statistiken över studieförbundens aktiviteter är beskrivande för kulturintresset överhuvudtaget i de olika kommunerna är ovisst. Därför bör man vara försiktig med att dra allt för långtgående slutsatser av den jämförelse som gjorts. Sysselsättning inom kulturområdet Antalet sysselsatta inom kulturnäringarna i Eskilstuna uppgick år 2008 till knappt 850 personer. Begreppet kulturnäringar har här definierats brett och inkluderar verksamheter som tidningar, arkiv, bibliotek, artister, arkitekter, etc 1 (diagram 3). 1 Definitionen är densamma som används exempelvis för Kreativa näringar, ett program som syftar till stimulera företagande inom kultursektorn. Analysen 2010:8 2(6)
Diagram 3 Andel sysselsatta per bransch inom kulturområdet i Eskilstuna år 2008. Källa: Eskilstuna kommun/scb Den största andelen sysselsatta finns inom tidnings- och bokutgivning, vilka svarar för drygt en fjärdedel av antalet sysselsatta inom kulturbranscherna. Kultur i en begränsad mening, d v s lärare i den kommunala musikskolan, artistisk verksamhet och kommunala kulturinstitutioner svarar för knappt hälften av antalet sysselsatta eller omkring 400 personer. Diagram 4 Antalet sysselsatta inom kulturområdet av totalt antal sysselsatta i Eskilstuna och jämförelsekommuner år 2004 och 2008, antal per 1000 sysselsatta. Källa: Eskilstuna kommun/scb Analysen 2010:8 3(6)
Andelen sysselsatta inom kulturnäringarna i Eskilstuna är något lägre än i flertalet jämförelsekommuner, undantaget Linköping och Norrköping, där andelen är påtagligt högre (diagram 4). Den viktigaste förklaringen till Linköpings förhållandevis höga andel är att andelen sysselsatta inom dataprogram-/tv-spelsverksamhet är hög. I Norrköping svarar istället artistisk verksamhet och drift av teatrar och konserthus för stora andelar, liksom radio & TV- produktion. Borås, som totalt sett har en ungefär lika hög andel sysselsatta inom kulturområdet som Eskilstuna, har en klart högre andel sysselsatta inom industri- och produktdesignverksamhet än övriga kommuner. Beroende på delområde är med andra ord variationerna stora mellan de olika kommunerna. En viktig skillnad mellan Eskilstuna/Borås och övriga kommuner är att man inte har länsinstitutioner i likhet med de övriga kommunerna. Eskilstuna har däremot en högre andel sysselsatta inom arkitektverksamhet än övriga kommuner, bortsett från Västerås där den är högre. Kommunala och statliga anslag till kulturen Kommunens kostnader (netto) för kulturområdet uppgick till drygt 1 100 kronor per invånare år 2009. Det motsvarar omkring 2½ procent av kommunens totala kostnader. Eskilstuna kommuns kostnader för kultur är i förhållande till invånarantalet av i stort sett samma storleksordning som flertalet jämförelsekommunerna (diagram 5). I Borås och Gävle är dock kostnaderna per invånare markant högre och motsvarar 1250 respektive 1 364 kronor per invånare. I Örebro är kostnaderna per invånare lägre och motsvarar 1 020 kronor. Diagram 5 Kommunala kostnader (netto) för kultur i Eskilstuna och jämförelsekommuner år 2005 och 2009. Källa: Eskilstuna kommun/scb De statliga anslagen till kulturverksamhet kanaliseras till en betydande del genom länens organisationer. I förhållande till länens invånarantal är här skillnaderna betydliga. Analysen 2010:8 4(6)
I jämförelse med övriga län är Sörmland det län som, näst Jönköpings län, mottar minst statliga kulturmedel per invånare (diagram 6). Hur de statliga medlen fördelas inom respektive län är emellertid ovisst. Diagram 6 Statliga medel per invånare till kulturområdet per län år 2006, 2007 och 2008. Källa: Eskilstuna kommun/kulturrådet Utbildning inom kulturområdet När det gäller utbildning inom kulturområdet har Eskilstuna en lång tradition inom den kommunala musikskolan. Antalet elever som är aktiva inom musikkolan är omkring 1 800 och det bedrivs undervisning inom totalt 33 olika instrument eller ämnesområden. Förutom den kommunala musikskolan bedrivs undervisning inom grundskolans ram i speciella musikklasser. Antalet elever i musikklass med sång som inriktning har i genomsnitt varit 60 i varje årskull (årskurs 4 9). De senaste två åren har dock antalet som påbörjat undervisning i sångklasserna minskat kraftigt och är nu omkring 30 (diagram 7). Sedan några år är det också möjligt att studera i musikklass, men med instrument som huvudämne (årskurs 7 9). Antalet elever per årskull är här cirka 30. Analysen 2010:8 5(6)
Diagram 7 Antalet elever i grundskolans musikklasser per läsår. Källa: Eskilstuna kommun Inom gymnasieskolans estetiska program studerar sammanlagt 200 elever läsåret 2010/2011. Det motsvarar ungefär två hela klasser per årskull. Lite drygt hälften studerar musik och därnäst är det bild & formgivning som har flest antal studerande (diagram 8). Under de tre senaste åren har antalet elever minskat med drygt en fjärdedel. Det gäller inte minst dans respektive teater, som från och med läsåret 2010/2011 inte har några studerande i årskurs 1. Diagram 8 Antal studerande i Eskilstuna inom gymnasieskolans estetiska program per delområde. Källa: Eskilstuna kommun Analysen 2010:8 6(6)