SMEDJEBACKENS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Södra Utbildningsområdet. Kvalitetsredovisning för Söderbärke fritidshem 2009/10

Relevanta dokument
SMEDJEBACKENS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Södra Utbildningsområdet. Kvalitetsredovisning för Söderbärke fritidshem 2008/09

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

2.1 Normer och värden

Arbetsplan 2018/19 Fritidshemmen Pärlan, Delfinen och Hajen, Strömtorpsskolan

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013

Kvalitetsrapport Fritidshem

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

KVALITETSREDOVISNING

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Kvalitetsredovisning

Karlshögs Fritidshem

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Vad för läsåret 2012/2013

Kvalitetsredovisning 2009/2010

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Kvalitetsrapport Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsredovisning

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Enhetsplan för Nödingeskolan

Arbetsplan för Parkens Förskola

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Arbetsplan Fritidshem

Kvalitetsarbete för fritidshemmen Galaxen och Kometen period 1 (juli-sept), läsåret

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Senast ändrat

Skolplan Med blick för lärande

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Arbetsplan. för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2018/2019

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

LOKAL ARBETSPLAN 2014

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Likabehandlingsplan för Lövåsens fritidshem

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Kyrkåsen och Sandbackas kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan 2010/2011

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret Budgetåret 2009

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Lokal arbetsplan för förskolan

Kvalitetsarbete för Fritidshemmet Piraten period 1 (juli-sept), läsåret 2013/2014

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Innehå llsfö rteckning

Kvalitetsarbete i förskolan

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsarbete i fritidshem

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola förskola

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Transkript:

SMEDJEBACKENS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Södra Utbildningsområdet Kvalitetsredovisning för Söderbärke fritidshem 2009/10

KVALITETSREDOVISNING FÖR SÖDERBÄRKE FRITIDSHEM GRUNDFAKTA Fritidshemsverksamheten i Broskolans rektorsområde består av två enheter: Vad skolas fritidshem och fritidshemmet i centrala Söderbärke. Här kommer vi att beskriva Söderbärke fritidshem. Fritidshemmet i Söderbärke har sin verksamhet i lokaler i Brustorpet-området där man är närmaste granne med Solhyttans förskola. Personalen på fritidshemmet har både enskilda personalmöten och möten tillsammans med Vads fritidshem. Personalresursen vid Söderbärke fritidshem läsåret 2009/10 är 2,65+0,50(inkludering). Barngruppen på fritids Söderbärke är 43-52 barn. Verksamheten har barnens önskemål som vägledande och kan erbjuda en mängd aktiviteter. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN Till grund för vår kvalitetsredovisning ligger förra årets kvalitetsredovisning, vår utvecklingsplan, vår självvärdering och enkäter och samtal. Vår självvärdering genomförs på olika sätt. Det är viktigt för oss att kvalitetsarbetet berör oss och inte bara blir en produkt för en högre instans. Vi har därför försökt att närma oss frågan på lite olika sätt. Vi har under detta år gjort en arbetsplan byggd på analyser och åtgärder på årets kvalitetsredovisning, där varje arbetslag har gett nya förslag på åtgärder inför läsåret 09/10 för att få en bättre måluppfyllelse. Genom enkäter, diskussioner, medarbetarsamtal och elevintervjuer har vi undersökt hur olika grupper upplever vårt arbete mot de uppsatta målen. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLESLE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL SAMT ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVIS- NING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA PERIODEN. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING. NORMER OCH VÄRDEN Fritidshemmen kompletterar skolan och hemmet på olika sätt. Fritidshemmet är ett komplement till skolan i vår strävan att de demokratiska värdena grundläggs hos våra barn. Vi har etablerat en arbetsmodell för att arbeta effektivare och på evidensbaserade grunder med barn i risk för långvarigt normbrytande beteende. I denna process ingår fritidshemmen. Mycket av barnens tid på fritidshemmet är samvaro i grupp där olika uppfattningar och viljor kommer till uttryck. Arbetslaget kan här tjäna som en god modell och detta är vi medvetna om. Vi försöker uppmärksamma de konflikter som uppstår och löser dem tillsammans med barnen. Vi är lyhörda och anpassar verksamheten efter barnens behov och önskemål. Vi är mycket uppmärksamma på barnens respekt för olikheter. Fritidshemmet ingår i skolans arbete mot kränkande särbehandling. Fritidshemmets eget arbete bygger på personalens närhet till barnen som ger vaksamhet och möjlighet till tydligt avståndstagande från all kränkande behandling. När akuta situationer av kränkande behandling uppstår agerar

fritidshemmets personal utifrån tydliga rutiner. Dessa rutiner presenteras för barn och föräldrar. Vår fritidspersonal är nära våra barn. Personalen arbetar med att få en gemensam värdegrund. Personalen finns alltid i närheten och kan därför snabbt hantera de konflikter som uppstår. Arbetet med normbrytande beteende har varit framgångsrikt. Hälsa och livsstil Vi är medvetna om att barnens attityder, värderingar och handlingsmönster formas i samvaron med oss vuxna och de andra barnen. Aktiviteterna är styrda av barnens behov och önskemål utifrån ålder och utveckling. Vi utnyttjar de förutsättningar och möjligheter som finns t ex. vår närhet till sjö och hagmark ger möjligheter till stor variation utifrån årets växlingar. Personalens olika kompetenser skapar bra möjligheter för att stimulera olika sidor av barnens utveckling. Fritidshemmets aktiviteter ger barnen impulser till en hälsosam livsstil. Medvetet kostval och resurshantering utifrån kommunens eko-profil påverkar barnen genom handling och upplevelser. Uppföljning av likabehandlingsplanen Vi har väl fungerande rutiner för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar. Likabehandlingsplanen diskuterades i flera led vid läsårets start och ordningsregler och trivselregler reviderades. Vi har under året arbetat med att göra en ny plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling. Vi har arbetat inom vårt fritidshem, tillsammans med andra fritidshem, förskolor, och skolor. Vi har genomfört en omfattande enkätundersökning till föräldrar för att kunna göra en bra nulägesanalys. Vi har sett över vårt förhållningssätt. Det har pågått ett intensivt arbete med att utforma den nya planen enligt nuvarande bestämmelser och lagar. Nya åtgärder Arbeta med att implementera och förankra nya planen och arbeta enlig den.

KUNSKAPER Varje stund på fritidshemmet är en viktig del av barnens utveckling. De enskilda barnens behov och förutsättningar beaktas, men personalresursen och barnens relativt korta tid på fritidshemmet ger inte alltid förutsättningar för individualisering. Fritidshemmen präglas av ett stort utrymme för lek. Aktiviteterna är av den karaktären att barnens nyfikenhet och lust att lära stimuleras, samt öka förmågan till kreativitet. Barnen ska trivas och ha roligt. Verksamheten har hela tiden en inriktning på social och motorisk träning. Man försöker använda lokaler, omgivande natur och samhälle för aktiviteter och studiebesök. Barnen är nöjda med fritidshemmets verksamhet. För en del barn är tiden på fritidshemmet den enda tid de har tillsammans med andra barn förutom tiden i skolan, därför är de sociala aktiviteterna viktigast. BARNS INFLYTANDE Personalen försöker vara lyhörd för barnens önskemål och intressen. Olika sätt att tillvarata önskemålen finns. Det kan ske i dialog, via en förslagslåda eller rent spontant. Vid samtal med de vuxna förekommer ofta ord som ansvar, respekt och hänsyn. Våra fritidsbarn har möjligheter att påverka sin tid på fritids. Vi är lyhörda och tar stor hänsyn till deras behov. De flesta av aktiviteterna kommer ur barnens behov och önskemål av fri lek och aktiviteter. Det som begränsar barnens möjligheter till inflytande är personalresursen och lokalerna. Aktiviteterna utgår från barnens önskemål och förmåga till ansvar. FRITIDSHEMMET OCH HEM Olika sätt för kontakter finns. Det är direkta samtal i samband med hämtning. Vi erbjuder också föräldrafika på dagtid. Föräldrarna erbjuds/inbjuds till samtal varje termin samt kallas till extra samtal vid behov. Vi har inte en daglig kontakt med alla föräldrar. Det stora flertalet föräldrar tycker att kontakten är bra och tillräcklig. För nytillkomna barn finns etablerade rutiner som skapar en trygghet för barn och föräldrar. De senaste åren har vi haft ett stort tryck på våra båda fritidshem, under våren har arbetet med att ordna plats för alla dragit ut på tiden. Barn placeras i fritidshem först sedan samtal förts mellan personal och ansvarig rektor. Barngruppens sammansättning och lokalernas möjligheter är av avgörande betydelse för placering, men har inte alltid beaktats. Rektor håller kontinuerlig kontakt med de föräldrar som söker plats. Vi informerar om vår verksamhet via den dagliga kontakten och via månadsbrev. Föräldrarna är nöjda med den kontakt som finns.

ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Övergångarna mellan de olika verksamheterna fungerar bra för barnen. Våra fritidshem tar vid där skolan slutar, tidsmässigt sett. Ett fåtal barn är på förskolan innan skolan verksamheten är då i huvudsak inriktad på omsorg. Vid skolans slut ger fritidshemmet barnen möjligheter till en rad olika aktiviteter. Vi har utvärderat våra verksamhetsförändringar och beaktat detta då nya verksamhetsförändringar föreslagits. Vi har utvärderat våra samverkansrutiner Övergångar mellan de olika verksamheterna fungerar bra, trots att personalen inte upplever att samverkan fungerar på ett tillfredsställande sätt. Våra genomförda verksamhetsförändringar kommer att påverka möjligheterna till bättre samverkan med förskolan. Fritidspersonalen kommer delvis att vara mer involverade i de äldre eleverna. FRITIDSHEMMET OCH OMVÄRLDEN Fritidshemmet samverkar också med närsamhället genom att samnyttja lokaler och andra gemensamma ytor som badplatsen, Folkets Park, Hembygdsgården och biblioteket. Fritidshemmet samverkar med närsamhället då det behövs. REKTORS ANSVAR Personalen på våra fritidshem tar ett stort ansvar för den pedagogiska verksamheten. Rektor har goda kunskaper om fritidshemmens mål och uppdrag. Personalen har tid för planering uppföljning och utvärdering. Detta för att öka kvaliteten och för att arbeta mot de nationella målen. Det finns ett bra samarbetsklimat där dialogen fungerar. Rektorerna arbetar för att få en tidig delaktighet inför förändringar så att personalen kan vara med och påverka. Rektor försöker närvara vid fritidshemmens planering. Resultat av föregående års åtgärder Vi har försökt förbättra vår framförhållning.. Vi har en väl fungerande verksamhet. Vi samverkar kring alla beslut. Besluten tas alltid utifrån barnens och personalens bästa, men ofta väger ekonomiska faktorer över. BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Våra fritidshem är en del av skolans resurs. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd sker i samverkan med skolan och hemmet. Fritidshemmets personal deltar i elevvårdskonferenser/nätverksmöten och även barnens tid på fritidshemmet beaktas. Samordningen inför elevvårdskonferenser/nätverksmöten är ibland besvärlig då fritidshemmets personal har svårt att delta då skolans personal har möjlighet och vice

versa. Resurserna kring dessa barn är till stor del styrda mot barnens tid i skolan. Fritidshemmets verksamhet utformas utifrån vår medvetenhet om dessa barns behov. Några av våra barn har behov av särskilt stöd även på fritidshemmet. Detta stöd måste ibland ges inom befintliga resurser. Vår organisation har ett 1-16 års perspektiv. Rektor har ansvar för barnen i det perspektivet och elevhälsan är också uppbyggd i detta perspektiv. Väldigt få barn i behov av särskilt stöd är okända. Behoven är identifierade tidigt. Detta betyder tyvärr inte att alla behov kan tillgodoses. Vid placering på fritidshem sker detta alltid efter samråd med föräldrar och berörda instanser. Vi har försökt organiserat elevvårdskonferenser/nätverksmöten så att all berörd personal kan delta. Behovet av resurser för barn i behov av särskilt stöd inom fritidshemmets verksamhet löses oftast inom befintliga resurser. Verksamhetens karaktär gör att behoven är annorlunda på fritidshemmet, detta är viktigt att beakta. Samordningen inför möten är viktig. PERSONALORGANISATION / KOMPETENSUTVECKLING / ARBETSMILJÖ Vår personalsammansättning tillgodoser inte de krav på pedagogisk utbildning som föreligger. Personalens personliga erfarenheter och kompetenser bidrar stort till att en omväxlande och utvecklande verksamhet kan erbjudas. Lokalerna är anpassade till antalet inskrivna barn. Farhågor inför höstens större barngrupper finns dock. Vi anpassar verksamheten efter lokalerna och den omgivande miljön. Vi har haft svårt att hantera kösituationen de senaste vårarna. Vi bedriver en 12 timmars verksamhet. Vi har öppet 06.00 18.30. Ytterliggare anpassning är svårt att göra utifrån de resurser som vi har. Vi har under läsåret genom fört en omfattande kompetenskartläggning med all personal. Vi har utvärderat vårt förändringsarbete. Arbetsmiljön för både barn och personal kommer att ha stora möjligheter till att förbättras i de nya lokalerna. Arbetssätt och rutiner måste anpassas till de nya förutsättningarna. Nya åtgärder Rekrytera personal med pedagogisk utbildning.

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Verksamheten har i stort sett förutsättningar för att arbeta mot fritidshemmens mål. De dagar då det är fullbelagt kan kvaliteten på verksamheten sjunka, pedagogiken får då ge vika för omsorgen. Det som avgör verksamhetens innehåll är antalet barn i de lägre åldrarna. Omorganisationen förbättrar våra förutsättningar. Personalen arbetar för fritidshemmets utveckling och utökad samverkan med skolan. Personalen har adekvat utbildning och/eller erfarenhet. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Fritidshemmet kompletterar skolan och hemmet på olika sätt. Fritidshemmet är ett komplement till skolan i vår strävan att de demokratiska värdena grundläggs hos våra barn. Barnens relativt korta vistelsetid påverkar personalens möjligheter till måluppfyllelse. Personalen har en gemensam värdegrund. Fritidshemmet ger impulser till en hälsosam livsstil. Våra fritidshem präglas av ett stort utrymme för lek. Våra barn har möjligheter att påverka sin tid på fritids. Kontakten med förskola och skola kan bli bättre. Övergångar fungerar tillfredsställande. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd sker i samverkan med skola och hem. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Maria Ronsten