Ordförande: Förvaltningschef: Ulf Genitz Gunilla Levén Gudrun Lidén Andel av nettokostnad Bildningsnämnden 56,33% 43,67% Drift- och investeringsbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter 57 525 54 935 58 370 18 536 Verksamhetens kostnader -332 387-333 078-338 292-308 065 varav personalkostnader (slag 50,51,59) -193 067-198 855-198 902-198 706 Nettokostnader -274 862-278 143-279 922-289 529 Budgetanslag 273 909 278 143 278 143 289 529 Över-/underskott -953-1 779 Balanserat över-/underskott 11 526 9 747 INVESTERINGSBUDGET Utgifter -7 754-4 283-3 488-4 092 Inkomster 97 Nettoinvesteringar -7 754-4 283-3 391-4 092 JÄMFÖRELSETAL Nettodriftkostnad kr per invånare 17 171 17 384 17 557 18 096 Andel av nettodriftkostnad % 44,33 44,44 44,17 43,67
Sammandrag av driftkostnaderna Driftkostnad för 2007 (inkl. kapitalkostnader och internhyra.) Text Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Nämnd och central adm. -5 860 33-5 827 Barnomsorg -69 987 11 787-58 200 Skolskjutsar -11 015 0-11 015 Skolmåltider -11 893 0-11 893 Grundskola -113 086 757-112 329 Gymnasieskola/Komvux -60 631 0-60 631 Särskola -9 568 2 084-7 484 Kulturskola -4 178 0-4 178 Idrotts- o fritidsanläggningar -3 038 1 092-1 946 Badanläggningar inomhus -3 699 1 468-2 231 Fritidsgårdar -2 711 833-1 878 Övrig fritidsverksamhet -2 316 10-2 306 Biblioteksverksamhet -8 418 419-7 999 Allmänkulturell verksamhet -1 663 53-1 610 Nämnden totalt -308 065 18 536-289 529 Enligt ram -255 513 17 193-238 320 Ramjustering -7 262-7 262 Intern hyra -39 220 1 343-37 877 Kapitalkostnad -6 070-6 070 Nämnden totalt -308 065 18 536-289 529 Bildningsnämndens uppgift och nämndsövergripande mål Enligt beslut i kommunfullmäktige 2006-05-29, 37 slås barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden samman till en bildningsnämnd från och med den nya mandatperiod som börjar i januari 2007. Vara kommuns barnomsorgs- och skolverksamhet präglas av målmedvetenhet, arbetsglädje, trygghet och beredskap för förändring. Skolan ska ha fokus på ett lärande där eleven själv stimuleras att inhämta kunskaper. Grunden för det livslånga lärandet ska påbörjas redan i förskolan. Nämndens verksamhet ska präglas av medinflytande och ansvar så att både barn/elever, föräldrar och medarbetare engagerar sig, känner sig delaktiga i utvecklingen och vill medverka till ständiga förbättringar av verksamheten. Skolan ska uppmuntra barn och ungdomar att vara delaktiga i samhället och samhället uppmuntras att vara en del av de ungas lärande. All barnomsorg och skola/utbildning för barn, ungdomar och vuxna utgår från de nationella mål, uppdrag och bestämmelser som uttrycks i skollag, förordningar och läroplaner samt i FN:s barnkonvention. Skollagen innehåller de grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Där finns bestämmelser om vilka grundläggande krav som ställs på kommunerna men också bestämmelser som är riktade till elever och föräldrar, nämligen sådana som rör skolplikt och rätten till utbildning. 127
Det finns tre läroplaner - en för förskolan (Lpfö 98), en för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och en för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). I läroplanerna, som reviderats något under 2006, beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Det finns många olika förordningar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, t ex förordningar om de olika skolformerna och om statsbidrag till personalförstärkningar i förskola, skola och fritidshem. En förordning är en rättsregel som beslutas av regeringen och dessa, liksom lagar och andra föreskrifter, är bindande och ska följas. I Vara kommun finns också ett genomarbetat system av styrdokument av vilka den strategiska planen är den viktigaste. Utifrån dessa nationella och lokala styrdokument utarbetas en verksamhetsplan som gäller för barn och ungdomar i förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, särskola, fritidshem, kulturskola, gymnasieskola samt studerande inom vuxenutbildningen. Planen skall även genomsyra verksamheter som skolskjutsar, skolmåltider och elevhälsan. De övergripande målen i denna plan omfattar områdena normer och värden, utveckling och lärande/kunskap, inflytande och ansvar samt samverkan. Kultur- och fritidsverksamhetens huvudsakliga uppdrag är att medverka till att kommunens invånare får tillgång till information, kunskap och aktiviteter som bidrar till ett innehållsrikt och omväxlande liv. Det är viktigt att all verksamhet omfattas av grundläggande demokratiska värderingar och att alla människors lika värde respekteras. Bland annat ska här finnas ett stimulerande kulturutbud via bibliotek, arrangemang och aktiviteter. Stommen i kulturoch fritidsverksamheterna är föreningslivet och det ideella arbetet. Kultur är en viktig framgångsfaktor för Vara kommun och betydelsefull i konkurrensen med andra kommuner om invånare och tillväxt. Nämndens verksamheter skall verka för delaktighet och stimulera eget skapande, främja konstnärlig och kulturell förnyelse och kvalitet samt ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället. Samarbete skall finnas med bland annat hembygdsföreningarna för att föra vårt kulturarv vidare. Vara kommun har en fin natur som erbjuder ett antal olika möjligheter till rekreation och friluftsliv. Många anläggningar för både utomhus- och inomhusidrott finns att använda i kommunens olika delar. Möjlighet till frilufts- sport och idrottsaktiviteter samt engagemang i andra fritidsföreningar är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv. Speciellt barn och ungdomar skall stimuleras till att aktivera sig i en aktiv fritid. I Vara kommuns strategiska plan anges den inriktning som verksamheterna inom kulturoch fritidsområdet skall ha. Biblioteksverksamheten styrs även av bibliotekslagen. Utifrån dessa dokument har en verksamhetsplan utarbetats med riktlinjer för verksamheterna. De övergripande målen för kultur- och fritidsverksamheten inriktar sig på en meningsfull fritid, ett rikt och stimulerande kulturutbud, stöd till föreningslivet, att föra kulturarvet vidare samt att skapa möjligheter till naturupplevelser och rekreation. 128
Ram 2006 Kommunfullmäktige beslutade vid sitt möte den 19 juni 2006 att de demografiska förändringarna ska slå igenom med 50% i budget 2007. Det innebär för barn- och utbildningsområdet att ramen minskas med 600 tkr. Vilken procentsats som ska gälla för kommande år ska fastställas av fullmäktige under den kommande mandatperioden. Då revisorerna har anmärkt på att det är svårt att skilja på kostnader för administrativa nätet och nätet för utbildningsverksamhet har en ramjustering gjorts mellan IT-avdelningen och bildningsnämnden. 1 388 tkr har överförts som motsvarar de tre tjänster på IT som arbetar i grundskolan och gymnasiet. Förskolan har under andra halvåret 2005-2007 fått en förstärkning från staten för att kunna öka personaltätheten. Detta statsbidrag, som har fördelats ut till både kommunala och fristående förskolor, uppgår till 2,5 milj kr för år 2007. För gymnasieskolans del har en ökad satsning på Individuella programmet medfört att Vara kommun får ett riktat statsbidrag till denna utbildning med drygt 800 tkr. Denna reglering görs direkt i ramen för 2007. Skolskjutsar har haft mycket stora kostnadsökningar de senaste åren och nämnden fördelade internt om medel så att skolskjutsverksamheten fick en ökad budget 2006 med 2,5 milj kr. Trots detta visar prognosen för året negativa siffror. Det är svårt att förändra och rationalisera då turerna styrs helt av var elever bor och vilken typ av skjuts man har, behöver och har rätt till. Det har inte gjorts några löneuppräkningar i nämndens budget för år 2007 utan dessa pengar skall betalas ut först när resultatet av lönerevisionen är klar. Nya regler för sjukförsäkring trädde i kraft den 1 januari 2005 och de innebär bland annat att arbetsgivaren ska betala en särskild sjukförsäkringsavgift på 15% av sjukpenningen för anställda som är sjukskrivna på heltid. Nämnden har därigenom fått en ny kostnad på ca 400 tkr som inte man fått täckning för. Om den nya politikerorganisationen innebär förändringar som medför nya kostnader för nämnderna, måste det vara en förutsättning att nämnderna kompenseras sådana eventuella kostnadsökningar. Vara kommun har ställt sig positiv till att ta emot familjer som fått asyl enligt den nya asyllagen. Kommunen får statsbidrag för detta och ärendet handhas av socialnämnden. Det är en förutsättning att, i den omfattning bildningsnämndens verksamheter berörs, medel följer med nya uppdrag. Inom kultur- och fritidssektorn är inga ramjusteringar aktuella för år 2007. 129
Investeringar Investeringar Nettokostnader i tkr. Text Bokslut Budget Prognos Budget Bun inventarier 183 852 440 Alléskolan 118 129 129 Parkskolan/Särskolan 36 94 94 Västra skolan/frejgården 146 46 51 Arentorp skola/barnomsorg 98 88 20 Levene skola/barnomsorg 49 74 60 Kvänum skola/barnomsorg 160 160 174 Jung skola/barnomsorg 19 95 95 Larv/Tråvad skola/barnomsorg 51 100 50 Vedum skola/barnomsorg 168 50 50 Lagmansgymnasiet 1 006 1 009 1 009 Kulturskolan 40 65 65 Torsgårdens förskola 49 41 41 Elevhälsan 13 31 20 Kostenheten 500 50 0 Inv. gymnastiksalar/idrottshallar 39 71 19 Inv. slöjdsalar 35 115 197 Skolskjutsar 3 530 200 99 Extra inv. datorer 516 534 534 Kfn inventarier 304 128 128 Biblioteken 529 98 98 Fritidsgårdarna 106 41 41 Baden 58 108 50 Museum 95 15 Badhusparken 9 9 Utgifter 7 744 4 283 3 488 Inkomster 97 Nettoinvesteringar 7 744 4 283 3 391 4 092 Bildningsnämnd och administration Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter 0 33 36 33 Verksamhetens kostnader -4 617-5 766-4 907-5 860 Nettokostnader -4 617-5 733-4 871-5 827 Budgetanslag 5 538 5 733 5 733 5 827 130
VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Resultatenheter, föreningar/organisationer och enskilda kommuninvånare. Inriktningsmål Följande övergripande mål är hämtade ur den strategiska planen och gäller för samtliga verksamheter inom respektive verksamhetsområden: Utbildningsförvaltningen Personalen skall stimuleras att utveckla nya pedagogiska inriktningar och metoder. Försök skall genomföras vad gäller alternativa lärmiljöer och tidplaner. Alternativa profileringar, till exempel inom musik, miljö, teknik och rörelse skall finnas tillgänglig inom skola och barnomsorg. Kulturskolans verksamhet är en viktig del i detta. Skolan skall samverka aktivt på olika sätt med näringslivet. Arbetet kring barn i behov av särskilt stöd skall prioriteras. Upprustning och pedagogisk utformning av skolgårdsmiljöerna skall göras. Möjlighet till högskolestudier på distans skall erbjudas. Det livslånga lärandet skall främjas, en samverkan mellan vuxenutbildningen och näringslivet är en viktig del i detta arbete. Kultur och fritid Aktiviteter riktade till barn och ungdomar skall prioriteras. Kommunen skall stödja och stimulera föreningslivet. Bibliotekets roll som informations- och kulturbärare skall stärkas. Verksamheten skall aktivt verka för att kulturarvet och hembygdens historia vårdas och förvaltas i vår kommun. Förutsättningar för människor i alla åldrar att delta i och utöva kulturella aktiviteter skall skapas. Tjänstegarantier Vi garanterar att: vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som handlägger ärendet (gäller ej fasta bidrag). all behandling av fasta bidrag skall vara klara för utbetalning senast 30 dagar efter sista ansökningsdag (utom lokalt aktivitetsstöd) under förutsättning att nödvändiga handlingar inkommit i tid. omgående lägga ut uppgifter om föreningars arrangemang m.m. på Vara kommuns hemsida under förutsättning att vi fått uppgifter om arrangemanget. minst en gång per år inbjuda föreningslivets representanter till informations- och diskussionsmöte. VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde 2006-05-29, 37 att barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden skall slås samman till en bildningsnämnd från och med den nya mandatperioden som börjar 2007. 131
Inom området bildningsnämnd och administration ingår politikerlöner, arvoden, kurskostnader, kostnader för uppvaktningar samt enhetsövergripande ledning och administration. Här inkluderas också skolskjutsplanering, bidragshantering och ledning av vissa projekt. Förskolan, förskoleklass och skolbarnomsorgen Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter 14 475 15 065 15 506 11 787 Verksamhetens kostnader -63 939-69 371-69 085-69 987 Nettokostnader -49 464-54 306-53 579-58 200 Budgetanslag 48 852 54 306 54 306 58 200 VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Barn 1-6 år, föräldrar samt grundskolan. Effektmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. Tjänstegarantier Vi garanterar att: vi ger er saklig information om våra olika barnomsorgsformer så att ni därigenom har valmöjlighet. vi kontaktar er inom fem arbetsdagar efter det att ansökan mottagits. vi erbjuder er barnomsorgsplats inom fyra månader efter det att ansökan mottagits. Om platsen inte är den mest önskade har ni förtur för omplacering till den barnomsorgsplats ni föredrar. ni och ert/era barn får en kontaktperson på den enhet där ert/era barn vistas. utvecklingssamtal tillsammans med er kontaktperson erbjuds en gång per år. 132
NYCKELTAL Kostnader i löpande priser. Nyckeltal Bokslut Budget Prognos Budget Antal barn i Förskoleklass (inkl. Önum) 152 143 138 150,5 Antal barn i kommunal förskola 1-5 518 535 544 560 Antal barn i alt. driven förskola 1-5 50 71 76 80 Antal barn i familjedaghem 61 52 45 27 Antal barn i kommunala fritidshem 491 480 475 475 Antal barn i alternativa fritidshem 52 54 59 40 Antal barn totalt (exkl förskoleklass) 1 172 1 192 1 199 1 182 Andel som är inskrivna i bo vid 2 år 85% 80% 85% Andel som är inskrivna i bo vid 3 år 93% 88% 93% Andel som är inskrivna i bo vid 4 år 98% 96% 98% Andel som är inskrivna i bo vid 5 år 99% 95% 99% Antal barn placerade i andra kommuner 7,5 8 8,5 7 Antal barn från andra kommuner placerade i Vara 7 4 6 2 Antal tim i snitt/barn på förskola 1-5 27,2 26,4 27,9 26,4 Antal tim i snitt/barn på fritidshem 15,8 14,5 16,6 14,5 VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Förskola 1-5 år Det finns 31 förskoleavdelningar i kommunal regi. Tre förskolor drivs helt privat, Önums förskola med 1,5 avdelningar, förskolan Larven med 1 avdelning och den nystartade förskolan Arken som vid årsskiftet 2007 kommer att ha 0,5 avdelning. Solgården i Edsvära är en kommunal barnomsorgsenhet med stort föräldrainflytande. Familjedaghem I kommunen finns fr o m januari 2007 fem dagbarnvårdare som i sina hem tar emot barn mellan ett och tolv år. Dagbarnvårdarna ingår i enheternas barnomsorg och finns i Kvänum, Vedum och Vara tätort. Fritidshem Det finns fritidshem på samtliga åtta grundskoleenheter och verksamheten är integrerad på alla enheterna. Fritidshemmens personal arbetar under delar av dagen i skolan. Resursförskola På Torsgården finns resursförskolan integrerad i en av avdelningarna. Resursförskolan har cirka tio platser och syftar till att ge barn i svårigheter och deras föräldrar ett omfattande stöd och bättre förutsättningar att klara av sin vardag. Organisatoriskt lyder resursförskolan under resultatenheten Elevhälsan. En enhetsövergripande resursenhet, Elevhälsan, stöttar verksamheten på skol- och barnomsorgsenheterna med skolsköterskor, skolläkare, kuratorer, specialpedagoger, psykolog och logoped. 133
Förskoleklass Förskoleklassen, eller sexårsverksamheten, är en egen skolform. I kommunen är den integrerad i barnomsorg och skola och finns på varje enhet. Det är en skyldighet för kommunen att erbjuda och en rättighet för barn och föräldrar att utnyttja. Alla kommunens sexåringar går i förskoleklass. Omvärldsanalys Som en följd av regeringens proposition Kvalitet i förskolan (2004/05:11) har ett flertal skrifter publicerats kring ämnet och riktade statsbidrag lämnas till och med år 2007. Det förekommer också en intensiv debatt i media kring förskolans kvalitet. Förskolegruppernas storlek (dvs antal barn/avdelning) tas ofta upp och från flera politiska partier uttalas en önskan om att sänka barnantalet. Under hösten 2005 gjorde Skolverket en stor inspektion av Varas förskolor och ger förskolorna i Vara ett mycket högt betyg. Rapporten skriver bland annat att verksamheten arbetar medvetet och aktivt för att ge barnen goda förutsättningar att utveckla självtillit, förståelse för gemensamma normer och värderingar samt förmåga att ta ansvar och samspela med andra på ett respektfullt och omtänksamt sätt. Flera enheter har haft studiebesök från andra kommuner som är intresserade av att lära av Varas förskolor. Efterfrågan på barnomsorg har varit konstant hög under 2006 och förväntas fortsätta på samma nivå under 2007. Framför allt i Arentorp, Vedum, Tråvad och Vara är efterfrågan på platser stor. Under åren 2004-2007 har antalet förskoleavdelningar ökat med 3,7 avdelningar från 29,3 till 33 avdelningar. Svenska kyrkan öppnade under hösten en ny förskola i sina egna lokaler i Vedum. Vid ingången av 2007 beräknas förskolan ha en halv avdelning, dvs ca 10 barn. Den nya förskoleavdelning som kommunen bygger i anslutning till GP-byns förskola beräknas vara klar till årsskiftet 2006/07 och skall ersätta de lokaler som hyrts av Vara pastorat. Riksdagen har beslutat att det skall vara lika lätt att starta fristående förskolor som fristående grundskolor. Tidigare hade kommunen beslutanderätt för fristående förskolor. Avstämning, mål - medel Utbyggnaden av förskolan har medfört ökade kostnader för nämnden. De förskolor som har startat en halv eller hel ny avdelning får förstärkning enligt resursfördelningsmodellen. Statsbidraget har fördelats mellan alla enheter beroende på storlek. Grundskola Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter 9 860 6 358 9 917 757 Verksamhetens kostnader -119 207-115 768-120 732-113 086 Nettokostnader -109 347-109 410-110 815-112 329 Budgetanslag 108 089 109 410 109 410 112 329 134
VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Elever 7-15 år, föräldrar och gymnasieskolan. Effektmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. Tjänstegarantier Vi garanterar att: utvecklingssamtal med elev och föräldrar tillsammans med ansvarig kontaktlärare genomförs en gång per termin. Utvecklingssamtalet ska dokumenteras och följas upp vid kommande utvecklingssamtal. Föräldrar och elev ska i god tid ha möjlighet att ta del av frågor som tas upp vid samtalet. elever som riskerar att inte uppnå godkända betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska erbjuds möjlighet till extra stöd. NYCKELTAL Kostnader i löpande priser. Nyckeltal Bokslut Budget Prognos Budget Antal elever i kommunal grundskola 1 808 1 701 1 723 1 631 Antal elever i Önum friskola 74,5 66 65,5 60 Kostnad per elev i grundskolan i tkr 58,1 64,1 59,75 66,43 Antal lärare per 100 elever i Vara 7,5 7,7 7,7 7,7 Antal lärare per 100 elever i kommungr. 8,1 8,1 8,4 8,4 Antal lärare per 100 elever i riket 8,1 8,1 8,1 8,2 Antal vuxna per 100 elever i Vara 8,9 9,2 9,3 9,3 Antal elever från Vara i andra kommuner 27 16,5 25 21 Antal elever från andra kommuner i Vara 13,5 9 9 5 135
VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Grundskolan skall ha nio årskurser och eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång. Utbildningen skall vara nationellt likvärdig. Skolplikten gäller från höstterminen det år då barnet fyller sju år. Samtliga grundskoleenheter, utom Alléskolan, har ansvar för fritidshem i sin verksamhet. Förutom Park- och Alléskolan så har enheterna även ansvar för förskola 1-5 år och i Kvänum, Vedum och Västra skolan i Vara så ingår även familjedaghem. Friskolan i Önum har förskola, förskoleklass, grundskola år 1-5 samt fritidshem. De tilldelas kommunala resurser enligt samma principer som de kommunala enheterna. En enhetsövergripande resursenhet, Elevhälsan, stöttar verksamheten på enheterna med skolsköterska, skolläkare, kurator, specialpedagog, logoped samt en psykologtjänst. Tillsammans med individ- och familjeenheten driver elevhälsan en resursskola på Odengården med plats för max tio elever. Verksamheten lyder organisatoriskt under Elevhälsan. Omvärldsanalys Elevantalet i grundskolan fortsätter att sjunka men inte så snabbt som de tidigare prognoserna visade. Glädjande nog har ett antal barnfamiljer flyttat till kommunen. Skolverkets inspektionsrapport visade på mycket goda resultat. Levene skola lyftes till och med fram som den enda skola hittills i Sverige där inspektörerna inte kunde hitta ett enda utvecklingsområde. Alla skolor får goda omdömen men några utvecklingsområden påpekas, bland annat gemensamma diskussioner och analys kring bedömning och betyg. Det utvecklingsarbetet har påbörjats. Modersmålsundervisningen har legat på en mycket låg nivå under senare år. Det har inte varit någon efterfrågan på sådan. Skolverket påpekade dock att kommunen aktivt måste söka upp sådana familjer där en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för att erbjuda modersmålsundervisning. Förutsättningen är att det är fler än fem barn med samma språk och att man kan få tag på en lämplig lärare. En förfrågan har gått ut till dessa elever. Antalet barn som flyttat till Vara från ett annat land har ökat mycket det senaste året. Det är också en viktig uppgift att ge dessa barn kunskaper i det svenska språket, sfi, så att deras integrering i den svenska skolan och det svenska samhället blir så bra som möjligt. Antal grundskolebarn som får sfi-undervisning ökar. Ett under år 2006 omdiskuterat ämne är avgifter i skolan. Skollagen stipulerar att utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Hur denna skrivning skall tolkas skall avgöras på kommunnivå. Nämnden avser att besluta om riktlinjer i denna fråga. Avstämning, mål - medel Enligt nämndens resursfördelningsmodell minskas resurserna för grundskolan och ökas medlen till gymnasieskolan och barnomsorgen. 136
Gymnasieskola/vuxenutbildning Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter 24 636 25 204 24 820 0 Verksamhetens kostnader -85 696-81 438-82 433-60 631 Nettokostnader -61 060-56 234-57 613-60 631 Budgetanslag 61 417 56 234 56 234 60 631 VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Elever som slutat grundskolan i Vara, Essunga och Grästorp, övriga interkommunala elever, högskola, universitet, övrig eftergymnasial utbildning samt näringslivet. Effektmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. NYCKELTAL Kostnader i löpande priser. Nyckeltal Bokslut Budget Prognos Budget Antal elever i Vara gymnasieskola 791 842 788 838 varav interkommunala elever 284 305 282 307 Elever från Vara i Vara gymnasieskola 507 537 506 552 Antal elever från Vara kommun i interkommunal gymnasieutbildning 209 206 213 220 Antal elever från Vara kommun i gymnasieutbildning 716 743 719 772 137
VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Gymnasieskolan Utbildningen i gymnasieskolan omfattar totalt 17 nationella program samt det individuella programmet. I Vara anordnas elva nationella program samt det individuella programmet. Särskolan har Specialutformat program, Verksamhetsträning samt Estetiskt program. PROGRAM Barn- och Fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet INRIKTNINGAR Fritidsverksamhet Pedagogiskt arbete Socialt arbete ny lå 07/08 Husbyggnad Automatiseringsteknik Informations- och kommunikationsteknik Elteknik Dans Musik Fordonsteknik Transport och logistik Handel och service Administrativ service ny lå 07/08 Restaurang och måltidsservice Individuella programmet Industriprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet CNC/CAD Svets- och plåtbearbetning Matematik och datavetenskap Miljö och natur Naturvetenskap och matematik Ekonomi Miljö och samhällsbyggnad ny lå 07/08 Samhälle Språk och kultur hopslagna lå 07/08 Industriteknik 138
El och automation ny lå07/08 Gymnasiesärskolan Specialutformat program Estetisk För utbildningar som inte anordnas vid gymnasieskolan i Vara hänvisas kommunens elever i första hand till Skara och Lidköping. Essunga och Vara har ett samverkansavtal vilket innebär att Essungaelever skall välja Lagmansgymnasiet i första hand, under förutsättning att utbildningen finns här. Grästorp har samverkansavtal av samma karaktär med både Vara och Trollhättan. Vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning anordnas enligt bestämmelser i skollagen. Verksamheten organiseras enligt följande riktlinjer: 1. Kommuninvånare som har rätt att deltaga i grundläggande vuxenutbildning skall i första hand erbjudas utbildning anordnad i kommunen. 2. Kommuninvånare som inte tidigare slutfört 3-årig gymnasieutbildning och som är behörig att deltaga i gymnasial vuxenutbildning skall erbjudas sådan utbildning enligt 2.1 och 2.2. 2.1 I Vara kommun: 46 platser för gymnasial utbildning Dessutom finns 56 heltidsstuderande som finansieras genom särskilda statsbidrag. 2.2 Hos andra utbildningsanordnare: Annan utbildning på gymnasial nivå, sådana kurser som ej kan erbjudas i hemkommunen samt riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. 3. I Vara kommun anordnas, förutom gymnasial utbildning, även grundläggande vuxenutbildning, 30 platser/läsår samt SFI, svenska för invandrare, 30 platser. Omvärldsanalys Det tidigare påbörjade arbetet med internationalisering fortsatte under 2006. Som exempel kan nämnas: - ett tjugotal ungdomar från Catarroja, Spanien, besökte Vara - elever på Handels- och administrationsprogrammet gjorde ett besök i Mäntsälä, Finland - elever från det samhällsvetenskapliga programmet gjorde en studieresa till Polen - elever som studerar språk har besökt Berlin och Paris - elever från det estetiska programmet har besökt Berlin - fyra ungdomar tilldelades stipendium i form av en studieresa till Bryssel - på Hotell- och Restaurangprogrammet har fyra elever förlagt delar av sin arbetsplatsförlagda utbildning till Spanien resp Finland, vilket finansierades genom EU:s Leonardo da Vinciprogram - skolledare från Banbury School, England, besökte Lagmansgymnasiet Förhoppningarna är att kunna vidareutveckla och ytterligare öka de internationella kontakterna, men det är osäkert om ekonomin tillåter det. 139
Lagmansgymnasiet inspekterades av Skolverket under senhösten 2005 och i den sammanfattande bedömningen beskrivs eleverna som överlag trygga och att de trivs mycket bra i sin skola. Vidare skrivs att lokalerna är tilltalande, välvårdade och mycket väl anpassade för den verksamhet som beskrivs. Eleverna har begränsat inflytande genom elevrådet och deras möjligheter att påverka arbetsformer och innehåll i kurserna varierar beroende på lärares inställning. Gymnasieelever i Vara når grundläggande behörighet till universitet och högskolor i nästan samma utsträckning som elever i genomsnitt i riket. Elever vid gymnasiesärskolan når, efter sina förutsättningar, goda resultat. De flesta av de studerande vid vuxenutbildningen får minst godkända betyg. Lärarna vid Lagmansgymnasiet är mycket engagerade och har stor frihet att utforma undervisningen. Det finns flera bra exempel på s k infärgning. Vuxenutbildningen erbjuder ett varierat utbud av kurser men har minskat i omfattning. Efter Kunskapslyftets slut får kommunerna söka statligt stöd för vuxnas lärande, ett bidrag som är specialdestinerat till vuxenutbildning. Syftet är att man aktivt skall söka upp de personer i kommunen som har en låg utbildningsnivå. Man skall också under denna tid utveckla nya former för vuxnas lärande. Regeringen väntas ta beslut om att den gymnasiereform som varit på gång under många år kommer att genomföras från och med hösten 2007. Bland förändringarna finns en större satsning på det individuella programmet, ämnesbetyg i stället för kursbetyg och historia som nytt kärnämne. Lagmansgymnasiet är mycket konkurrensutsatt, inte minst från många nya frigymnasier med automatisk riksrekrytering. Det är avgörande med god kvalitet och marknadsföring för att locka elever till programmen. I gamla Skaraborgs län samarbetar flera kommuner kring Gymnasium Skaraborg. Det innebär att elever från dessa kommuner kan välja gymnasieskola fritt i området. Barn- och utbildningsnämnden har valt att avvakta tills vidare då kommunen ligger i utkanten av Skaraborg och ser Västra Götaland som den naturliga regionen. Höstterminen 2007 träder den nya gymnasiereformen i kraft. Förändringarna sammanfattas i elva steg: 1. Ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg 2. En gymnasieexamen införs 3. Gymnasiearbete stärker helhetssynen i utbildningen 4. Ökad kvalitet på det individuella programmet 5. Frisökning ger eleverna ökad valfrihet och stimulerar regional samverkan 6. Historia blir nytt kärnämne 7. Kärnämnen bör präglas av utbildningens inriktning 8. En modern lärlingsutbildning förnyar yrkesutbildningen 9. Förstärkt kvalitet på yrkesutbildningarna i gymnasieskolan 10. Större kurser för sammanhang och fördjupning 11. Lokala kurser måste kvalitetssäkras av Skolverket 140
Ambitionen är att eleverna skall få större valfrihet och ges fler möjligheter till individuell utformning av sin utbildning. Det medför samtidigt större kostnader för hemkommunen. Frisökningen medför en stor osäkerhet kring hur många elever som kommer att välja Lagmansgymnasiet. Avstämning, mål medel Ett riktat statsbidrag betalas ut för att man ska kunna erbjuda heldagsstudier och höja lärarkompetensen på det individuella programmet. För övrigt följer inga statliga pengar med gymnasiereformen. Särskolan Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter 2 632 3 102 2 903 2 084 Verksamhetens kostnader -11 304-11 224-11 055-9 568 Nettokostnader -8 672-8 122-8 152-7 484 Budgetanslag 9 744 8 122 8 122 7 484 VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Elever med svåra funktionshinder samt deras föräldrar, gymnasiesärskolan. Effektmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. 141
NYCKELTAL Kostnader i löpande priser. Nyckeltal Bokslut Budget Prognos Budget Antal individintegrerade elever i grundskolan 0,5 0 0 0 Antal elever i grundsärskola/träningsskola 26 20 22 20 Antal grundsärskoleelever i annan kommun 7,5 8 7 6 Antal elever gymnasiesär och vht-träning 22,5 22 24 21 varav från annan kommun 14 14 12,5 12,5 Antal gymnasiesär- och vht-träningselever i annan kommun 10 11 10,5 12 VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Grundsärskolan och träningsskolan finns på Parkskolan. Individintegrerade elever finns för tillfället inte på någon enhet. Eleverna går då kvar på enheten och verksamheten är integrerad. Inom gymnasiesärskolan finns Verksamhetsträning, Specialutformade program samt Estetiskt program. Omvärldsanalys Samarbetet mellan gymnasiesärskolan och grundsärskolan är viktig och kommer att vidareutvecklas. Gymnasiesärskolans estetiska program har ett värdefullt samarbete med det estetiska programmet på ungdomsgymnasiet. Antalet elever i grundsärskolan sjunker och hela verksamheten finns nu som en del av Parkskolans resultatenhet. Särskolan har samma läroplan som den övriga grundskolan, respektive den övriga gymnasieskolan. Därmed markeras att alla elever, oberoende av utvecklingsnivå, omfattas av samma värdegrund. Däremot har särskolan egna kursplaner som är anpassade till skolformen och till de olika behov skolan ska kunna tillgodose för var och en av särskolans elever. Varje elev skall ha en individuell utvecklingsplan. Kulturskolan Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter 778 705 655 0 Verksamhetens kostnader -5 040-4 868-4 853-4 178 Nettokostnader -4 262-4 163-4 198-4 178 Budgetanslag 4 089 4 163 4 163 4 178 142
VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Barn och ungdomar i alla åldrar. Effektmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. NYCKELTAL Kostnader i löpande priser. Nyckeltal Bokslut Budget Prognos Budget Antal elever instrument 342 330 330 330 Antal elever popgrupper 32 22 22 22 Antal elever solosång 15 20 20 20 Antal elever i barnkör 0 5 5 5 Antal elever i dans 60 70 70 70 Antal elever i drillning 18 8 8 8 Antal elever i drama/teater 22 25 25 25 Antal elever i bild 29 30 30 30 S:a antal elever 490 509 509 509 1 Elev kan delta i flera än en aktivitet, exempelvis i både dans och instrumentalundervisning VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Kulturskolan erbjuder: frivillig undervisning i musik/drama/teater/bild/dans för elever i grund- och gymnasieskola. kulturprojekt tillsammans med kommunens olika enheter, finansierade av centrala medel. 143
Omvärldsanalys De kulturprojekt som genomförs tillsammans med kommunens olika enheter röner stor uppskattning. Arentorps, Levene och nu senast Västra skolan har tillsammans med Kulturskolan framfört var sin stora föreställning i Konserthuset. Denna typ av projekt kan sägas vara flaggskeppen i samarbetet. Det ska dock betonas att de mindre fortlöpande projekten är av väl så god kvalitet, men röner av naturliga skäl inte lika stor uppmärksamhet. Eftersom projekten ingår i Kulturskolans ordinarie budget och inte kostar enheterna något extra är efterfrågan större än tillgången. Ett projekt som startas nu under hösten 2006 är ett samarbete med Alléskolan för att skapa ett estetisk spår. Samtliga sjätteklassare omfattas av denna satsning som genomförs av Kulturskolans lärare tillsammans med Alléskolans bild- och musiklärare. Tanken är den att detta projekt även ska fortsätta under åren 7-9 och då med en breddning av kulturbegreppet till att innefatta även sådana saker som scenbygge, ljussättning och ljudteknik mm. För Kulturskolans del öppnas många nya möjligheter i samband med Konserthusets nya verksamhet. Många pedagoger delar sin tid mellan Kulturskolan och det Estetiska programmet på Lagmansgymnasiet, vilket för samman dessa två verksamheter på ett bra sätt. Det är glädjande att Vara Konserthus har blivit en sådan publikframgång. Samtidigt, paradoxalt nog, innebär det mycket små möjligheter för Kulturskolan att använda sig av Konserthuset i det dagliga arbetet. En trend som finns i hela Sverige är att det sker en nedgång i intresset för att spela blåsinstrument, så även i Vara. Denna nedgång har nu vänts till en viss uppgång och ett ökande intresse kan noteras, främst beträffande blåsinstrument. Dock är intresset störst för att spela gitarr, trummor och att vara med i rockgrupper. Det stora intresset för dessa instrument innebär problem, det finns inte plats att ta emot alla. Under läsåret 2005-2006 stod 63 elever på kö. Tidigare år har de varit garanterade plats efter högst ett års väntetid, men framgent kan inte sådana garantier ges. En förändring till det bättre är att avhoppen från undervisningen har minskat. Detta sammantaget med att intresset har ökat gör att köerna kommer att öka ytterligare. Det är mycket otillfredsställande att behöva säga nej till ett barn att få börja spela när intresset är som störst. Utsikterna att kanske få stå i kö närmare två år kan knappast vara befrämjande för kreativiteten och lusten att lära. Risken finns att de helt avstår från att delta. Tyvärr har det visat sig i flera fall att när de kontaktas och får besked att de för börja väljer de att avstå. Lusten har försvunnit under väntetiden. En lösning på detta vore att medel till inrättande av minst en halvtidstjänst i gitarr, trummor ställdes till Kulturskolans förfogande. Kulturskolan, Torsbo Fritidsgård och Lagmansgymnasiets estetiska program är tre verksamheter med hög kvalitet. Dessa tre verksamheters ledare har tillsammans skapat en vision som går ut på att förena enheternas styrkor och samordna deras olika typer av verksamheter under ett och samma tak. Därigenom skapas en mötesplats för barn och ungdomar där den egna kreativiteten sätts i centrum. Ett par av målen är att huset ska vara tillgängligt stora delar av dygnet och motverka segregation genom möten mellan människor. Barn- och utbildningsnämnden är positiv till att tillsammans med andra berörda nämnder utreda möjligheterna till en sådan gemensam verksamhet. Genom denna typ av öppen verksamhet finns förhoppningen att många fler kan få tillgång till kultur i bred bemärkelse Arbetet på denna vision fortsätter bl.a. med ett studiebesök i Höganäs i mitten av september 06 där det sedan några år redan finns samma typ av anläggning/verksamhet. 144
Kostenheten Måltider till barnomsorg och skolor Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader 11 665 12 079 11 879 11 893 Nettokostnader -11 665-12 079-11 879-11 893 Budgetanslag 11 843 12 079 12 079 11 893 VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Elever, personal och övriga vuxna som äter mat på kommunens förskolor, skolor och inom skolbarnsomsorgen. Effektmål Skollunchen skall ge den näring och energi som motsvarar 30 % av dagsbehovet. Skolmåltiderna skall erbjuda en variationsrik och allsidig kost och vara integrerad i det pedagogiska arbetet. Goda kostvanor skall grundläggas i en trivsam och lugn miljö. Elever som behöver individuell kost skall erbjudas detta. Tjänstegarantier Vi garanterar att: du får en näringsrik och vällagad lunch där grönsaker serveras dagligen. Lunchen ger tredjedel av dagsbehovet av näring och energi. vid medicinska skäl serveras specialkost. på förskolorna ska, i genomsnitt, frukosten ge ca 20 procent, lunchen ca 25 procent samt mellanmålet ca 15-20 % av det dagliga energi- och näringsbehovet för barnen. VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Skolmåltidsverksamheten är en del i kommunens gemensamma kostorganisation. All måltidsverksamhet inom förskolor, skolor och äldreomsorg samt caféverksamhet på gymnasieskolan och kommunhuset ingår i kostenheten. Organisatoriskt lyder den under socialnämnden, samarbetet mellan förvaltningarna fungerar bra och alla större beslut förankras från båda håll. Skolmåltidsverksamheten har till syfte att erbjuda eleverna på skolorna i kommunen ett lagat mål mat per dag. Skollunchen är avgiftsfri till och med vårterminen det år eleven fyller 20 år. Måltidsverksamheten är organiserad så att köken på de olika orterna i kommunen samarbetar. Flertalet av den personal som arbetar med att servera skollunch delar sin arbetstid mellan skolan och ett närliggande kök inom äldreomsorgen. 145