Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott

Transkript

1 Ordförande: Förvaltningschef: Ingemar Rogbrant Gudrun Lidén Andel av nettokostnad Bildningsnämnden 56,12% 43,88% Drift- och investeringsbudget Tkr och löpande priser Text DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader (slag 50,51,59) Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster 97 0 Nettoinvesteringar JÄMFÖRELSETAL Nettodriftkostnad kr per invånare Andel av nettodriftkostnad % 43,81 44,44 42,69 43,88 124

2 Sammandrag av driftkostnaderna Driftkostnad för 2008 (inkl. kapitalkostnader och internhyra.) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Nämnd och central adm Barnomsorg Skolskjutsar Skolmåltider Grundskola Gymnasieskola/Komvux Särskola Kulturskola Idrotts- o fritidsanläggningar Badanläggningar inomhus Fritidsgårdar Övrig fritidsverksamhet Biblioteksverksamhet Allmänkulturell verksamhet Nämnden totalt Enligt ram Ramjustering Intern hyra Kapitalkostnad Nämnden totalt Nämndens uppgift och övergripande mål Bildningsnämndens verksamhet är indelad i 17 resultatenheter. Elva av dessa enheter är skol-/barnomsorgsenheter. Därutöver bildar elevhälsan, kulturskolan, skolskjutsar, fritidsgårdar, bibliotek samt bad var sina enheter. Måltidsverksamheten ingår i kostenheten som från och med 2008 organisatoriskt ligger under tekniska servicenämnden. Centralt finns en stab med uppgifter inom nämndservice, ledning, administration och utveckling. Verksamheten är starkt decentraliserad, vilket innebär att resultatenhetschefen är ansvarig för sin enhets verksamhet, personal och ekonomi. Förvaltningschefen ska inrikta sitt arbete på utveckling, samordning, planering och uppföljning samt är ansvarig för helheten ur ett ledningsperspektiv. Detta skapar förutsättningar för ett nära och synligt ledarskap samt innebär att de beslut som rör brukarna fattas nära dem. Inom de olika resultatenheterna i bildningsförvaltningen bedrivs olika former av verksamhet inom områdena utbildning, kultur och fritid. De verksamheter som bedrivs är barnomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, elevhälsa, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, skolmåltider, skolskjutsar, fritidsgårdar, bad och bibliotek. Centralt administreras stöd till föreningslivet samt allmänkultur. Man planerar att flytta över skolskjutsar och måltidsverksamheten till tekniska servicenämnden Bildningsnämndens verksamheter vänder sig till många olika brukargrupper i alla åldrar och kan sammanfattas inom begreppet livslångt lärande. Där innefattas det formella lärandet 125

3 som bedrivs i de kommunala och fristående grundskolorna, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Där ingår också det icke formella lärandet i form av studier som bland annat bedrivs av våra folkbildningsorganisationer. I det livslånga lärandet innefattas även det informella lärandet som pågår ständigt i till exempel våra föreningar och på våra bibliotek. Det finns många naturliga kopplingar mellan dessa olika former av lärande samt även mellan de olika verksamhetsformerna och därmed också många tillfällen till samverkan. Samverkan är en förutsättning för god kvalitet i våra verksamheter. All barnomsorg och skola/utbildning för ungdomar och vuxna utgår från de nationella mål, uppdrag och bestämmelser som uttrycks i skollag, förordningar och läroplaner samt i FN:s barnkonvention. Dessutom styrs biblioteken av bibliotekslagen och konsumentrådgivningen av skuldsaneringslagen. Den strategiska planen som är det övergripande kommunala styrdokumentet beskriver den inriktning som kommunens verksamheter ska ha under mandatperioden. Inriktningsmål Följande övergripande mål är hämtade ur den strategiska planen och gäller för bildningsnämndens samtliga verksamheter: Nämnden ska aktivt arbeta för att hitta bra samarbetsformer kring samverkan med näringsliv och närsamhälle. Varje barn, elev och vuxen ska stimuleras att tillägna sig kunskaper och färdigheter för att utveckla sina egna unika förutsättningar. Utöver den strategiska planen finns ett antal dokument kring ledning och styrning samt sektorsprogram för ett antal områden som löper tvärs över samtliga nämnders verksamheter. Ram 2008 Inför budget 2008 har kommunfullmäktige beslutat om neddragningar som påverkar nämndens verksamheter på ett mycket genomgripande sätt års ramtilldelning till bildningsnämnden är tkr jämfört med 2007 års ram. De faktorer som påverkar ramtilldelningen är: tkr 2008 Påverkan demografin ) Ökade kostnader IV ) Kostnadsutjämning barnomsorg ) Asylsökande ) Statsbidrag vuxenutbildning ) Besparing 1 % av nettokostnad Summa ) Anpassning med 80 % till demografisk prognos. 2) Minskat bidrag p gr a minskat invånarantal i kommunen. 3) Justering i samband med att specialdestinerat bidrag blev generellt 4) Engångsbelopp år

4 Ramfördelning inom bildningsnämnden Ramtilldelningen, som tas fram av ekonomiavdelningen och beslutas av kommunfullmäktige, tar endast hänsyn till demografiska förändringar i de olika åldersgrupperna med utgångspunkt i en prognos. Bildningsnämnden har i sin fördelning till de många olika verksamheterna många fler faktorer att ta hänsyn till. Man skulle kunna säga att kommunfullmäktige tar hänsyn till en del av kartan medan bildningsnämnden måste ta hänsyn till hela verkligheten. Barnomsorgen Enligt befolkningsprognosen minskar barnomsorgsbehovet i kommunen. I verkligheten sker inom förskola 1-5 år istället en stor ökning. Vi har i 2008 års budget 35 förskoleavdelningar, varav 4,0 i enskild regi. Detta är en ökning med två avdelningar från 2007 års budget. Förskolans utbyggnad ökar kostnaderna med tkr från år 2007 till år Grundskolan Antalet elever i grundskolan blir färre och ramtilldelningen minskar. Anledningen till minskningen är en anpassning till den demografiska utvecklingen med 80% år Bildningsnämndens resursfördelning till enheterna består dels av ett enhetsbidrag, dels ett bidrag per elev. Elevbidraget justeras vid upp- och nedgångar i elevantal medan enhetsbidraget blir oförändrat. Den demografiska modellen förutsätter att man kan göra neddragningar i alla verksamheter när elevantalet minskar. Detta är mycket svårt ex inom skolskjuts och skolmåltider. Detta gör att den demografiska anpassningen slår mycket hårdare än nämndens resursfördelning, som tillåter en långsammare och stabilare neddragningsprocess av personal och övriga resurser. Bildningsberedningen anser att en större överensstämmelse mellan de båda modellerna måste till. Gymnasiet Det totala resursbehovet är oförändrat på gymnasiet enligt prognosen. Nämnden har dock fått minskade intäkter och ökade utgifter inom området. Detta beror på att fler varaungdomar väljer att studera utanför kommunen och att färre ungdomar från andra kommuner väljer att studera här. Skolskjutskostnader Kostnaderna för skolskjuts ökar bland annat på grund av indexhöjning samt höjning av kostnaderna för bränsle, fordonsförsäkringar och skatt. Förutom dessa höjningar har antalet särskoleresor och längden på dessa ökat. Barn i behov av särskilt stöd Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd ökar. Detta beror bl a på att vi den senaste tiden haft många inflyttningar där det funnits barn som behövt extra stöd. Vi har även fått en del ökade kostnader för skolgång för barn som socialnämndens placerat i andra kommuner, vilket är kostnader som bildningsnämnden inte kan påverka. 127

5 Konsekvenser av förändringarna i budgeten Efter att bildningsnämnden gjort justeringar enligt nämndens egen resursfördelningsmodell för de reella ökningar och minskningar som skett inom barnomsorg, skola och gymnasium saknas tkr. Detta är pengar som måste tas direkt från verksamheterna. Detta innebär att bildningsnämndens verksamheter inom barnomsorg och skola, med nuvarande organisation och omfattning, totalt får en besparing på 5,08 % i stället för 1 % som övriga verksamheter får. Investeringar Bildningsnämnden har tilldelats medel till inventarier på tkr. Dessa pengar fördelas mellan alla verksamheter. De riktade medlen till datorer som nämnden fått tidigare år finns inte med i denna tilldelning. Nettokostnader i tkr. Investeringar Bun inventarier Alléskolan Parkskolan/Särskolan Västra skolan/frejgården Arentorp skola/barnomsorg Levene skola/barnomsorg Kvänum skola/barnomsorg Jung skola/barnomsorg Larv/Tråvad skola/barnomsorg Vedum skola/barnomsorg Lagmansgymnasiet Kulturskolan Torsgårdens förskola Elevhälsan Kostenheten Inv. gymnastiksalar/idrottshallar Inv. slöjdsalar Skolskjutsar Extra inv. datorer Kfn inventarier Biblioteken Fritidsgårdarna Baden Museum Badhusparken Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar

6 Kommunens investeringsbudget tas vid fullmäktiges sammanträde i november. För bildningsnämndens del är de mest angelägna investeringarna en ny förskola i Arentorp, omoch tillbyggnad av Levene skola, nya förskoleavdelningar som ersätter de paviljonger som nämnden nu hyr till en dyr kostnad. En sammanslagen fritidsgård/kulturskola i samarbete med estetiska programmet på gymnasieskolan (som går under arbetsnamnet Turning Torsbo) samt en konsthall med ett nytt bibliotek i samma byggnad är också prioriterade investeringsobjekt. Nämnden räknar med att få det extra anslaget på 600 tkr till datainvesteringar. Bildningsnämnd och administration Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Målgrupp. Resultatenheter, föreningar/organisationer och enskilda kommuninvånare. Tjänstegarantier Vi garanterar att: vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som handlägger ärendet (gäller ej fasta bidrag). all behandling av fasta bidrag skall vara klara för utbetalning senast 30 dagar efter sista ansökningsdag (utom lokalt aktivitetsstöd) under förutsättning att nödvändiga handlingar inkommit i tid. omgående lägga ut uppgifter om föreningars arrangemang m.m. på Vara kommuns hemsida under förutsättning att vi fått uppgifter om arrangemanget. minst en gång per år inbjuda föreningslivets representanter till informations- och diskussionsmöte. Verksamhetsbeskrivning Inom området bildningsnämnd och administration ingår politikerlöner, arvoden, kurskostnader, kostnader för uppvaktningar samt enhetsövergripande ledning och administration. Här inkluderas också skolskjutsplanering, bidragshantering och ledning av vissa projekt. 129

7 Förskolan, förskoleklass och skolbarnomsorgen Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Målgrupp. Barn 1-6 år, föräldrar samt grundskolan. Effektmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer och värden Alla barn har en inre drivkraft och trygghet. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn visar nyfikenhet och lust att lära under hela barnomsorgstiden. Ansvar och inflytande Barnet är med och utformar innehållet i den dagliga verksamheten. Samverkan Alla vårdnadshavare upplever att samverkan mellan hem och skola fungerar bra. Tjänstegarantier Vi garanterar att: vi ger er saklig information om våra olika barnomsorgsformer så att ni därigenom har valmöjlighet. vi kontaktar er inom fem arbetsdagar efter det att ansökan mottagits. vi erbjuder er barnomsorgsplats inom fyra månader efter det att ansökan mottagits. Om platsen inte är den mest önskade har ni förtur för omplacering till den barnomsorgsplats ni föredrar. ni och ert/era barn får en kontaktperson på den enhet där ert/era barn vistas. utvecklingssamtal tillsammans med er kontaktperson erbjuds en gång per år. 130

8 Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Antal barn i Förskoleklass (inkl. Önum) , Antal barn i kommunal förskola Antal barn i alt. driven förskola Antal barn i familjedaghem Antal barn i kommunala fritidshem Antal barn i alternativa fritidshem Antal barn totalt (exkl förskoleklass) Andel som är inskrivna i bo vid 2 år 85% 86% 86% Andel som är inskrivna i bo vid 3 år 93% 96% 96% Andel som är inskrivna i bo vid 4 år 98% 96% 96% Andel som är inskrivna i bo vid 5 år 99% 98% 98% Antal barn placerade i andra kommuner 8, Antal barn från andra kommuner placerade i Vara Antal tim i snitt/barn på förskola ,3 26,4 27,9 26,4 Antal tim i snitt/barn på fritidshem 16,2 14,5 15,5 14,5 Verksamhetsbeskrivning Förskola 1-5 år Det finns 31,5 förskoleavdelningar i kommunal regi. Tre förskolor drivs helt privat, Önums förskola med 1,5 avdelningar, förskolan Larven med 1,5 avdelning och förskolan Arken med 0,5 avdelning. Solgården i Edsvära är en kommunal barnomsorgsenhet med stort föräldrainflytande. Familjedaghem I kommunen finns fem dagbarnvårdare som i sina hem tar emot barn mellan ett och tolv år. Dagbarnvårdarna ingår i enheternas barnomsorg och finns i Kvänum, Vedum och Vara tätort. Fritidshem Det finns fritidshem på samtliga åtta grundskoleenheter och verksamheten är integrerad på alla enheterna. Fritidshemmens personal arbetar under delar av dagen i skolan. Resursförskola På Torsgården finns resursförskolan integrerad i en av avdelningarna. Resursförskolan har cirka tio platser och syftar till att ge barn i svårigheter och deras föräldrar ett omfattande stöd och bättre förutsättningar att klara av sin vardag. Organisatoriskt lyder resursförskolan under resultatenheten Elevhälsan. 131

9 Förskoleklass Förskoleklassen, eller sexårsverksamheten, är en egen skolform. I kommunen är den integrerad i barnomsorg och skola och finns på varje enhet. Det är en skyldighet för kommunen att erbjuda och en rättighet för barn och föräldrar att utnyttja. Alla kommunens sexåringar går i förskoleklass. Omvärldsanalys Efterfrågan på förskoleplatser ökar i hela landet, så även hos oss i Vara kommun. Sedan 2004 har förskolan utökats med närmare tre avdelningar, varav 1,5 bara under det senaste året. Trots detta vet vi redan nu att det kommer att fattas platser i flera kommundelar redan under första halvåret Stora ansträngningar görs för att skapa bra alternativ men för det mesta är det nödvändigt att hyra paviljonger. Det pågår ett samverkansprojekt mellan social- och bildningsnämnderna för att skapa en gemensam organisation för att så tidigt som möjligt stötta familjer med barn i behov av särskilt stöd. Många barn måste av sociala skäl omhändertas av socialtjänsten; detta skulle kanske i vissa fall kunna undvikas om familjestödet byggdes ut. Ambitionen är att under slutet av år 2008 ha en ny, gemensam organisation för att arbeta med dessa familjer. Regeringen har aviserat att den vill ge kommunerna möjlighet att erbjuda vårdnadsbidrag till föräldrar med barn mellan ett och tre år. Nämnden kommer att ta upp denna fråga till behandling. Hur stort intresset är och hur det i så fall påverkar förskoleverksamheten måste utredas. Avstämning, mål - medel Utbyggnaden av förskolan har medfört ökade kostnader för nämnden. De förskolor som har startat en halv eller hel ny avdelning får förstärkning enligt resursfördelningsmodellen. Statsbidraget har fördelats mellan alla enheter beroende på storlek. Grundskola Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag

10 Verksamhetsmål Målgrupp. Elever 7-15 år, föräldrar och gymnasieskolan. Effektmål för grundskolan Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer och värden Alla elever har en inre drivkraft och utvecklar förståelse för och förtrogenheter med samhällets värdegrund. Utveckling och lärande/kunskaper Alla elever visar nyfikenhet och lust att lära under hela grundskoletiden. Ansvar och inflytande Alla elever har möjlighet att påverka sitt eget lärande och sin egen utveckling. Samverkan Alla elever har kontakter med näringsliv och närsamhälle. Effektmål för elevhälsan Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer och värden Alla barn ska få sina behov tillgodosedda inom kommunen. Utveckling och lärande/kunskaper Alla elever visar nyfikenhet och lust att lära under hela grundskoletiden. Ansvar och inflytande Öka självkänslan hos varje barn så att de har möjlighet att påverka sin skolsituation och ta ansvar. Samverkan Motivera föräldrar att ta emot hjälp. Bygga upp ett skyddsnät tidigt för barnens bästa. Tjänstegarantier Vi garanterar att: utvecklingssamtal med elev och föräldrar tillsammans med ansvarig kontaktlärare genomförs en gång per termin. Utvecklingssamtalet ska dokumenteras och följas upp vid kommande utvecklingssamtal. Föräldrar och elev ska i god tid ha möjlighet att ta del av frågor som tas upp vid samtalet. elever som riskerar att inte uppnå godkända betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska erbjuds möjlighet till extra stöd. 133

11 Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Antal elever i kommunal grundskola Antal elever i Önum friskola 65, Kostnad per elev i grundskolan i tkr 61,4 65,3 64,9 64,7 Antal lärare per 100 elever i Vara 7,8 7,7 8,1 8,1 Antal lärare per 100 elever i kommungr. 8,4 8,4 8,6 8,6 Antal lärare per 100 elever i riket 8,2 8,2 8,4 8,4 Antal vuxna per 100 elever i Vara 9,2 9,3 9,1 9,1 Antal elever från Vara i andra kommuner Antal elever från andra kommuner i Vara Verksamhetsbeskrivning Grundskolan skall ha nio årskurser och eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång. Utbildningen skall vara nationellt likvärdig. Skolplikten gäller från höstterminen det år då barnet fyller sju år. Samtliga grundskoleenheter, utom Alléskolan, har ansvar för fritidshem i sin verksamhet. Förutom Park- och Alléskolan så har enheterna även ansvar för förskola 1-5 år och i Kvänum, Vedum och Västra skolan i Vara så ingår även familjedaghem. Friskolan i Önum har förskola, förskoleklass, grundskola år 1-5 samt fritidshem. Friskolan tilldelas kommunala resurser enligt samma principer som de kommunala enheterna. En enhetsövergripande resursenhet, Elevhälsan, stöttar verksamheten på enheterna med skolsköterska, skolläkare, kurator, specialpedagog, logoped samt psykolog. Tillsammans med individ- och familjeenheten driver elevhälsan en resursskola på Odengården med sju elever. Verksamheten lyder organisatoriskt under Elevhälsan. Omvärldsanalys Elevantalet fortsätter att minska men vi kan också notera många inflyttningar. I Kvänum, till exempel, har man fått 17 nya elever, av vilka man inte visste om 14 vid skolans slut i juni. Även i Arentorp har många barnfamiljer flyttat in. Den rapport som bildningsberedningen har lämnat tar upp ett antal scenarier som gäller strukturella förändringar av grundskolan. Bildningsnämnden kommer att göra en djupare utredning av detta och ta fram olika möjligheter till strukturförändringar. Samtidigt bör det övergripande målet i den strategiska planen att kommunen skall öka till invånare år 2010 att vägas in i detta resonemang. Ett antal asylsökande familjers barn kommer till våra skolor och man behöver ta individuell hänsyn till deras behov. Det behövs extra resurser för att hjälpa dem till en god start på den nya bostadsorten och det gäller inte bara i undervisningen utan även för deras fritid. Modersmålsundervisningen hade 2007 sex grupper i serbiska och engelska. Önskemål om fler språk har lämnats in. 134

12 Det är ett faktum att antalet nyinflyttade barn med många sociala svårigheter ökar kraftigt. Det krävs stora resurser för stödja dessa barn på ett bra sätt och ofta räcker inte skolans resurser och kompetenser till. Även placeringar i andra kommuner ökar, vilket också medför ökade kostnader för bildningsnämnden. Det finns ett stort fokus på att öka det företagsamma lärandet, detta för att stimulera till ökad initiativförmåga och på sikt egenföretagande. Vara har ansökt till Nutek om bidrag för att starta en kommunal teknikskola på ungefär samma sätt som en kulturskola. Ett ökat samarbete med företag och närsamhälle är viktigt. Avstämning, mål - medel Den stora ramminskning som görs på grund av minskat barnantal och de ökande kostnaderna inom bildningsnämnden som redovisats tidigare kommer att medföra stora påfrestningar på verksamheten. För grundskolans del motsvarar neddragningarna ca 25 heltidstjänster. Eftersom läsår och budgetår inte stämmer överens är det mycket svårt att göra neddragningarna i början av budgetåret. Det innebär att det i realiteten handlar om ca 50 heltidstjänster till hösten. Det kommer att bli svårt, kanske omöjligt, att behålla den höga kvalitet som Vara blivit känd för. Gymnasieskola/vuxenutbildning Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Målgrupp. Elever som slutat grundskolan i Vara, Essunga och Grästorp, övriga interkommunala elever, högskola, universitet, övrig eftergymnasial utbildning samt näringslivet. Effektmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer och värden Alla elever är väl förberedda för framtiden. Utveckling och lärande/kunskaper Alla elever får de stöd de behöver för att utvecklas. Alla elever upplever att Lagmansgymnasiet är i framkant när det gäller utbildning. 135

13 Ansvar och inflytande Alla elever tar eget ansvar för sin utbildning. Samverkan Samarbeta med grundskolan kring betyg och bedömning. Samarbeta med företag och öka internationaliseringen. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Antal elever i Vara gymnasieskola varav interkommunala elever Elever från Vara i Vara gymnasieskola Antal elever från Vara kommun i interkommunal gymnasieutbildning Antal elever från Vara kommun i gymnasieutbildning Verksamhetsbeskrivning Gymnasieskolan Utbildningen i gymnasieskolan omfattar totalt 17 nationella program samt det individuella programmet. I Vara anordnas elva nationella program samt det individuella programmet. Särskolan har specialutformat program, verksamhetsträning samt estetiskt program. PROGRAM Barn- och Fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Individuella programmet INRIKTNINGAR Fritid Pedagogisk och social verksamhet Husbyggnad Automation Datorteknik Elteknik Dans Musik Maskin- och lastbilsteknik Personbilsteknik Transport Handel och service Restaurang och måltidsservice 136

14 Industriprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Gymnasiesärskolan CNC/CAD Svets- och plåtbearbetning Matematik och datavetenskap Miljövetenskap Naturvetenskap Ekonomi Kultur Samhällsvetenskap Språk Industriteknik El och automation Specialutformat program Estetisk Verksamhetsträning För utbildningar som inte anordnas vid gymnasieskolan i Vara hänvisas kommunens elever i första hand till Skara och Lidköping. Essunga och Vara har ett samverkansavtal vilket innebär att Essungaelever skall välja Lagmansgymnasiet i första hand, under förutsättning att utbildningen finns här. Grästorp har samverkansavtal av samma karaktär med både Vara och Trollhättan. Vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning anordnas enligt bestämmelser i skollagen. Verksamheten organiseras enligt följande riktlinjer: 1. Kommuninvånare som har rätt att deltaga i grundläggande samt gymnasial vuxenutbildning skall i första hand erbjudas utbildning anordnad i kommunen. 2. I Vara kommun anordnas grundläggande utbildning, gymnasial utbildning samt SFI, svenska för invandrare. Omvärldsanalys Förhoppningarna är att kunna vidareutveckla och ytterligare öka de internationella kontakterna, men det är osäkert om ekonomin tillåter det. Planeringen av Lagmansgymnasiets organisation styrs av elevernas val. Idag finns många möjligheter att välja inriktning och studieort och det gör att det blir en kort framförhållning. Marknadsföring av skolan är viktig. För närvarande råder osäkerhet om på vilket sätt gymnasiereformen ska genomföras. Regeringsskiftet har även medfört att rekryteringen till vuxenutbildningen försvårats då rekryteringsbidraget dragits in. Det riktade statsbidraget har också det dragits in vilket medför att framtiden känns oviss. Rekryteringen av vuxenstuderande påverkas också mycket av situationen på arbetsmarknaden. Kvalitetsredovisningen visar att det finns områden som måste tas tag i. Även om mobbing är sällsynt i Vara och låg vid jämförelse med andra orter så är det alarmerande och oroande 137

15 att siffrorna ändrats på ett negativt sätt. Att ta hand om de elever som behöver stöd och även se till att elevinflytandet ökar är ett förbättringsområde. Lärarna vid Lagmansgymnasiet är mycket engagerade och har stor frihet att utforma undervisningen. Det finns flera bra exempel på så kallad infärgning. Lagmansgymnasiet är mycket konkurrensutsatt, inte minst från många nya frigymnasier med automatisk riksrekrytering. Det är avgörande med god kvalitet och marknadsföring för att locka elever till programmen. Det är därför viktigt att Lagmansgymnasiet fortsätter att utveckla nydanande inriktningar och program, 2008 startar till exempel en ny Storbandsutbildning och planer finns också på en ny utbildning med hästinriktning. I gamla Skaraborgs län samarbetar flera kommuner kring Gymnasium Skaraborg. Det innebär att elever från dessa kommuner kan välja gymnasieskola fritt i området. Barn- och utbildningsnämnden har valt att avvakta tills vidare då kommunen ligger i utkanten av Skaraborg och ser Västra Götaland som den naturliga regionen. Ambitionen är att eleverna skall få större valfrihet och ges fler möjligheter till individuell utformning av sin utbildning. Det medför samtidigt större kostnader för hemkommunen. Frisökningen medför en stor osäkerhet kring hur många elever som kommer att välja Lagmansgymnasiet. Avstämning, mål medel Lagmansgymnasiet har under året brottats med en besvärlig ekonomisk situation och resultatet är negativt. Det negativa resultatet beror på att kostnader för interkommunal ersättning överstiger det som budgeterats. Särskolan Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Målgrupp. Elever med svåra funktionshinder samt deras föräldrar, gymnasiesärskolan. Effektmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: 138

16 Normer och värden Alla elever bygger upp en inre drivkraft och utvecklar förståelse och förtrogenheter i samhällets värdegrund. Utveckling och lärande/kunskaper Alla elever visar nyfikenhet och lust att lära under hela grundskoletiden. Ansvar och inflytande Alla elever får möjlighet att påverka sitt eget lärande och sin egen utveckling. Samverkan Alla vårdnadshavare upplever att samverkan mellan hem och skola fungerar bra. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Antal individintegrerade elever i grundskolan 0 0 0,5 1 Antal elever i grundsärskola/träningsskola 13, ,5 18,5 Antal grundsärskoleelever i annan kommun Antal elever gymnasiesär och vht-träning ,5 15 varav från annan kommun 10 12,5 7 5 Antal gymnasiesär- och vht-träningselever i annan kommun 11, Verksamhetsbeskrivning Grundsärskolan och träningsskolan finns på Parkskolan. Individintegrerade elever finns på en enhet. Eleven går då kvar på enheten och verksamheten är integrerad. Inom gymnasiesärskolan finns verksamhetsträning, specialutformade program samt estetiskt program. Omvärldsanalys Samarbetet mellan gymnasiesärskolan och grundsärskolan är viktig och kommer att vidareutvecklas. Gymnasiesärskolans estetiska program har ett värdefullt samarbete med det estetiska programmet på ungdomsgymnasiet. Hela särskolans verksamhet finns nu som en del av Parkskolans resultatenhet. Särskolan har samma läroplan som den övriga grundskolan, respektive den övriga gymnasieskolan. Därmed markeras att alla elever, oberoende av utvecklingsnivå, omfattas av samma värdegrund. Däremot har särskolan egna kursplaner som är anpassade till skolformen och till de olika behov skolan ska kunna tillgodose för var och en av särskolans elever. Varje elev skall ha en individuell utvecklingsplan. 139

17 Kulturskolan Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Målgrupp. Barn och ungdomar i alla åldrar. Effektmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer och värden Alla elever har en god relation till sin lärare. Utveckling och lärande/kunskaper Alla elever känner lust att lära och berika sina kunskaper. Ansvar och inflytande Alla elever har möjlighet att påverka sitt lärande och sin utveckling med hjälp av olika konstformer/estetiska uttryck. Samverkan Intresset för kulturskolans verksamhet ökar. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Antal elever instrument Antal elever popgrupper Antal elever solosång Antal elever i barnkör Antal elever i dans Antal elever i drillning Antal elever i drama/teater Antal elever i bild S:a antal elever Elev kan delta i flera än en aktivitet, exempelvis i både dans och instrumentalundervisning 140

18 Verksamhetsbeskrivning Kulturskolan erbjuder frivillig undervisning i musik/drama/teater/bild/dans för elever i grund- och gymnasieskola. Kulturskolan deltar/driver även kulturprojekt tillsammans med kommunens olika enheter, finansierade av centrala medel. Omvärldsanalys Ett pågående projekt är ett samarbete med Alléskolan för att skapa ett estetisk spår. Samtliga sjätteklassare omfattas av denna satsning som genomförs av Kulturskolans lärare tillsammans med Alléskolans bild- och musiklärare. Tanken är den att detta projekt även ska fortsätta under åren 7-9 och då med en breddning av kulturbegreppet till att innefatta även sådana saker som scenbygge, ljussättning och ljudteknik mm. År två av detta projekt startar under höstterminen 2007 och därmed förändras det ursprungliga upplägget såtillvida att resurserna inte räcker till att starta både en bred ingång för sjätteklassare och sjundeklassare. Projektet fortsätter i år med enbart sjundeklassare utifrån deras egen elevens valtid. Gruppen elever omfattar 54 stycken. De kulturprojekt som genomförs tillsammans med kommunens olika enheter röner stor uppskattning. Denna typ av projekt kan sägas vara flaggskeppen i samarbetet. Det ska dock betonas att de mindre fortlöpande projekten är av väl så god kvalitet, men röner av naturliga skäl inte lika stor uppmärksamhet. Eftersom projekten ingår i Kulturskolans ordinarie budget och inte kostar enheterna något extra är efterfrågan större än tillgången. För Kulturskolans del öppnas många nya möjligheter i samband med Konserthusets nya verksamhet. Många pedagoger delar sin tid mellan Kulturskolan och det estetiska programmet på Lagmansgymnasiet, vilket för samman dessa två verksamheter på ett bra sätt. Det är glädjande att Vara Konserthus har blivit en sådan publikframgång. Samtidigt, paradoxalt nog, innebär det mycket små möjligheter för Kulturskolan att använda sig av Konserthuset i det dagliga arbetet. En trend som finns i hela Sverige är att det sker en nedgång i intresset för att spela blåsinstrument, så även i Vara. Denna nedgång har nu vänts till en viss uppgång och ett ökande intresse kan noteras. Dock är intresset störst för att spela gitarr, trummor och att vara med i rockgrupper. Det stora intresset för dessa instrument innebär problem, det finns inte plats att ta emot alla. Tidigare år har de varit garanterade plats efter högst ett års väntetid, men framgent kan inte sådana garantier ges. En förändring till det bättre är att avhoppen från undervisningen har minskat. Detta sammantaget med att intresset har ökat gör att köerna kommer att öka ytterligare. Det är mycket otillfredsställande att behöva säga nej till ett barn att få börja spela när intresset är som störst. Utsikterna att kanske få stå i kö närmare två år kan knappast vara befrämjande för kreativiteten och lusten att lära. Risken finns att de helt avstår från att delta. Tyvärr har det visat sig i flera fall att när de kontaktas och får besked att de för börja väljer de att avstå. Lusten har försvunnit under väntetiden. En lösning på detta vore att medel till inrättande av minst en halvtidstjänst i gitarr, trummor ställdes till Kulturskolans förfogande. Kulturskolan, Torsbo Fritidsgård och Lagmansgymnasiets estetiska program är tre verksamheter med hög kvalitet. Dessa tre verksamheters ledare har tillsammans skapat en vision som går ut på att förena enheternas styrkor och samordna deras olika typer av verksamheter under ett och samma tak. Därigenom skapas en mötesplats för barn och ungdomar 141

19 där den egna kreativiteten sätts i centrum. Ett par av målen är att huset ska vara tillgängligt stora delar av dygnet och motverka segregation genom möten mellan människor. Kostenheten Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Målgrupp. Elever, personal och övriga vuxna som äter mat på kommunens förskolor, skolor och inom skolbarnsomsorgen. Effektmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer och värden Alla elever upplever att skolmåltiderna serveras i en trivsam och lugn miljö. Utveckling och lärande/kunskaper Skolmåltiderna är integrerade i det pedagogiska arbetet och det är en lärande miljö kring måltiderna. Ansvar och inflytande Alla elever har möjlighet att påverka måltidssituationen. Samverkan Skola och skolmåltider samverkar kring hälsofrågor. Tjänstegarantier Vi garanterar att: du får en näringsrik och vällagad lunch där grönsaker serveras dagligen. Lunchen ger tredjedel av dagsbehovet av näring och energi. vid medicinska skäl serveras specialkost. på förskolorna ska, i genomsnitt, frukosten ge ca 20 procent, lunchen ca 25 procent samt mellanmålet ca % av det dagliga energi- och näringsbehovet för barnen. 142

20 Verksamhetsbeskrivning Skolmåltidsverksamheten är en del i kommunens gemensamma kostorganisation. All måltidsverksamhet inom förskolor, skolor och äldreomsorg samt caféverksamhet på gymnasieskolan och kommunhuset ingår i kostenheten. Organisatoriskt lyder den under socialnämnden men flyttas enligt politiskt beslut till tekniska servicenämnden vid årsskiftet 2007/2008. Samarbetet mellan förvaltningarna fungerar bra och alla större beslut förankras från båda håll. Skolmåltidsverksamheten har till syfte att erbjuda eleverna på skolorna i kommunen ett lagat mål mat per dag. Skollunchen är avgiftsfri till och med vårterminen det år eleven fyller 20 år. Måltidsverksamheten är organiserad så att köken på de olika orterna i kommunen samarbetar. Flertalet av den personal som arbetar med att servera skollunch delar sin arbetstid mellan skolan och ett närliggande kök inom äldreomsorgen. Idag tillagas skollunch i sju olika kök i kommunen. I Alléköket lagas även huvudkomponenten till skollunchen för tre skolor. Då det gäller förskolematen finns tillagningskök där det enbart lagas förskolemat i tre kök. Två förskolor är samordnade med skola. Tre kök inom äldreomsorgen lagar mat till intilliggande förskolor. Köket på Lagmansgymnasiet fungerar som ett centralkök för tillagning av specialmat. Från detta kök beställer övriga köksenheter specialmat efter sina särskilda behov. Omvärldsanalys Skolmåltiden är en viktig faktor i kommunens folkhälsoarbete när det gäller att öka kunskapen om kostens betydelse för hälsan bland barn, ungdomar, föräldrar samt personal i våra verksamheter. Även när det gäller att bidra till en hållbarare miljö och ett ökat kretsloppstänkande spelar skolmåltiden en viktig roll. Det finns nationellt ett politiskt mål att 25 % av de livsmedel som upphandlas och tillagas i stat, kommun och landsting skall vara baserade på ekologiskt certifierad produktion Den stora utmaningen inom skolmåltidsverksamheten är att, med begränsade resurser, möta de förväntningar som finns bland de cirka matgäster som dagligen äter skollunch i kommunen. En trend är att det efterfrågas mer mångkulturell mat. Samtidigt är det den traditionella skolmaten som fortfarande tilltalar de flesta matgästerna, den skapar trygghet och kontinuitet, inte minst för de yngre barnen. Skolmåltidsverksamhetens ansvar som bärare av svensk matkultur är en fråga som ofta kommer upp till diskussion i olika sammanhang, exempelvis på matråd och personalmöten. De senaste åren har arbetet inom kostenheten, då det gäller skolmåltidsverksamheten, handlat mycket om hur utbudet ska kunna förändras för att fler personer ska äta och att få de som redan äter att äta det de behöver, energi- och näringsmässigt. Konkret har det införts alternativa rätter, på vissa av skolorna alla dagar och på samtliga när mat serveras som man på förhand vet inte tilltalar alla. Alternativa rätter kombinerat med större utbud av grönsaker har medfört att man tagit ett stort kliv framåt då det gäller att nå målet att eleverna ska få i sig 30 % av sitt dagliga energi- och näringsbehov då de äter lunch i skolan. 143

21 Skolskjutsar Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Målgrupp. Elever i förskoleklass, grundskola och gymnasium som har mer än ett visst antal kilometer till skolan eller av särskilda skäl fordrar skolskjuts. Barn i förskoleklass, samt skolelever erbjuds skolskjuts den del av vägen som överstiger två km för förskoleklass samt år 1-6 och tre km för år 7-9 samt gymnasieelever. Effektmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer och värden Alla blir bemötta med respekt. Eleverna upplever resan trygg och säker. Utveckling och lärande/kunskaper Skolskjutsarna är en del i det pedagogiska arbetet och det är en lärande miljö i bussen. Ansvar och inflytande I möjligaste mån försöker vi tillgodose elevens önskemål om hållplats utefter färdvägen. Samverkan Skola och skolskjuts samarbetar kring trafiksäkerhet. Tjänstegarantier Vi garanterar att: elever i förskoleklass till och med år 6 behöver inte gå längs eller korsa E20 eller väg 47 utan hjälp av vuxen. minst vart tredje år tränas utrymning i skolbussarna med start i förskoleklass. hämtning/lämning med skolbuss ska inte ske tidigare än 60 minuter före skolstart respektive skolslut för elever i förskoleklass år 6. Målet är att det även ska gälla år 7-9 där vi inte klarar målet för enstaka elever. 144

22 Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Skjutsade elever Kostnad per skjutsad elev/år (tkr) 8,5 9,2 9,6 7,4 Verksamhetsbeskrivning Hemkommunens skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts regleras i skollagen. Skjuts skall ordnas om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos elev eller någon annan särskild omständighet. Skolskjutsplaneringen sker av ansvarig person på utbildningskansliet. Samordning sker i möjligaste mån mellan förskoleklass, särskolans, grundskolans och gymnasieskolans skjutsbehov. Kommunen har tre chaufförer anställda och äger tre egna bussar, varav en anskaffades 2003 och de övriga De egna fordonen kör cirka mil per år. Övriga skolskjutsar sköts via avtal med entreprenörer. Rätt till skolskjuts gäller endast till skolenheten i det upptagningsområde där eleven bor. Skolskjutsen är avgiftsfri till och med vårterminen det år då eleven blir 20 år. För elever i särskolan gäller individuell prövning av avstånd och tidsgränser. Utöver skjutsning till och från skolan förekommer skjutsning under skoldagen till och från aktiviteter som inte kan ordnas på egna skolan. Omvärldsanalys 60 % av kommunens grundskolelever åker skolskjuts. Från och med 1/ finns en lag på att alla nytillverkade bussar måste ha säkerhetsbälte och kommunens tre bussar uppfyller nu det kravet, liksom merparten av entreprenörernas bussar. Kostnaderna för skolskjutsar ökar bland annat på grund av indexhöjning. Kostnaderna för bränsle ökar liksom kostnader för fordonsförsäkringar och skatt. Ersättning till entreprenörerna indexregleras enligt AKI (arbetskostnadsindex), KPI (konsumentprisindex) och PPI (bränsleindex). Nuvarande avtal regleras enligt dessa index under hösten 2007 med juni 2005 som basmånad. Eftersom kommunens egen chaufförsgrupp bara är tre personer är det mycket svårt att hitta ett fungerande vikariesystem vid sjukdom och liknande. Det vore en stor fördel om dessa tre chaufförer kunde ingå i ett större arbetslag där ytterligare några personer kunde ta busskörkort för att kunna hoppa in när det behövs. Från och med 1/ kommer chaufförer och kommunens egna bussar att föras över till tekniska servicenämnden. Avstämning, mål - medel Trots att budgeten för skolskjutsar har utökats de senaste åren har kostnaderna stigit ännu mer och 2008 måste budgeten ökas ytterligare med 300 tkr för att komma i balans. 145

23 Verksamhet idrotts- och fritidsanläggningar Torsvallens idrottsplats Grusplanen i Kvänum Nästegårdshallen Alléhallen Västra skolans gymnastiksal Oltorps friluftsområde Div mindre isbanor Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Målgrupp. Kommuninvånare och i viss mån besökare i Vara kommun. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Uthyrda tim Alléhallen BT-lok Antal tim som skolan utnyttjar Uthyrda tim Nästegårdshallen BT-lok/mot lok Antal timmar som skolan nyttjar i Nästegårdshallen Uthyrda tim Västra skolan gymn sal Verksamhetsbeskrivning Verksamheten omfattar uthyrning av Alléhallen, Nästegårdshallen och Västra skolans gymnastikhall samt driftsbidrag till Torsvallens idrottsplats, grusplanen i Kvänum, Oltorps friluftsområde samt isbanor i Atentorp, Levene, Vedum, Emtunga, Tråvad, Jung och Vara. Omvärldsanalys Föreningarna i Kvänum har erbjudits överta ägandet av den byggnad med omklädningsrum som finns i Oltorps friluftsområde och som ägs av bildningsnämnden. Arbete pågår med att se över hur ett övertagande skulle kunna se ut. 146

24 Verksamhet badanläggningar inomhus Allébadet Nästegårdsbadet Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Målgrupp. Kommuninvånare och besökare i Vara kommun. Effektmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer och värden Alla vågar komma hit och känner sig bemötta på ett bra sätt. Utveckling och lärande/kunskaper Alla elever är simkunniga i år 5 utifrån sina förutsättningar. Ansvar och inflytande Eleverna har inflytande över sin egen simundervisning. Samverkan Badschema som tillgodoser alla. Tjänstegarantier Vi garanterar att: då ordningsregler följs, en säker och trygg simhallsmiljö med bevakning av kunnig och kompetent personal. vattentemperaturen i badbassängen är 28 o, en dag i veckan 32 o i Kvänumsbadet och att bastun håller en temperatur på minst 80 o. lokalerna är hygieniska och välstädade. simundervisning ordnas för både barn och vuxna under förutsättning att deltagarantalet är tillräckligt. förändringar av bokade tider i bad- och idrottshallar på grund av speciella arrangemang meddelas föreningens kontaktperson minst 14 dagar i förväg. 147

25 Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Allébadet antal besökare Nettokostnad per besökare 33,06 27,92 38,62 38,88 Nästegårdsbadet antal besökare Nettokostnad per besökare 41,29 30,56 33,74 33,43 Allébadet Antal timmar för allmänheten Antal tim som skolan använder Antal uthyrda tim, procent av möjlig uthyrningstid varav VBSS 724 (75%) 800 (VBSS 400) Antal badande allmänhet Antal styrketräning Antal barn i sommarsimskola Antal barn i eftermiddagssimskola Antal vuxna i simskola Nästegårdsbadet Antal tim för allmänheten Antal tim som skolan använder Antal uthyrda tim Antal badande allmänhet Antal styrketräning Antal massage- och övr behandlingar Antal barn i sommarsimskola Antal barn i eftermiddagssimskola Antal vuxna i simskola Verksamhetsbeskrivning Verksamheten omfattar Allébadet och Nästegårdsbadet. Omvärldsanalys Båda baden är i akut behov av renovering. I nuvarande budget finns, enligt beslut i fullmäktige, medel avsatta för renovering av Allébadet men ej av badet Kvänum. Den massageverksamhet i mindre omfattning som finns vid Nästegårdsbadet i Kvänum ökar i omfattning. För att kunna utöka lokalerna och möta efterfrågan måste investeringar göras. Ett beslut behöver tas. Det av Vara Småstad nyöppnade utomhusbadet är en satsning som kan få betydelse för badens verksamhet i framtiden. Till exempel kan det bli aktuellt med samverkan kring simskoleverksamheten under sommarmånaderna. 148

26 Verksamhet fritidsgårdar Kommunala fritidsgårdar i Vara och Kvänum Kommunal fritidsgård i Vedum som drivs tillsammans med föräldraföreningen Fritidsgård i Håkantorp som drivs av intresseföreningen med visst kommunalt stöd Fritidsklubb Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Målgrupp. Alla kommuninvånare är i större eller mindre omfattning kunder, dock med följande prioritering: Högstadieelever år Mellanstadieelever 9-12 år Gymnasieelever år Föreningslivet hyresgäster Privatpersoner hyresgäster Effektmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer och värden Alla vågar komma hit och känner sig välkomna. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/ungdomar får möjlighet att utveckla ett intresse. Ansvar och inflytande Välbesökta stormöten. Samverkan Samverka på olika plan för barnens/ungdomarnas bästa. Tjänstegarantier Vi garanterar att: du som besöker fritidsgårdsverksamheten alltid skall bli bemött på ett positivt sätt, präglat av respekt och förståelse. vi skall finnas till hands för dig som vill prata om både viktiga och oviktiga saker. du vid minst tre tillfällen per termin skall erbjudas live -upplevelser som till exempel konsert, teater, idrottsevenemang och friluftsliv på någon av gårdarna. stormöten ordnas en gång per månad för att du som besökare skall bli delaktig i, och kunna påverka och ta visst ansvar för verksamheten. 149

27 vi gör allt vi kan för att all verksamhet vid fritidsgårdarna skall vara drogfri och fri från våldstendenser. I förebyggande syfte skall någon av gårdarna genomföra ett större förebyggande evenemang varje termin. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Torsbo Fritidsgård, besöksfrekvens Kvänum Fritidsgård, besöksfrekvens Vedum Fritidsgård, besöksfrekvens Torsbo Antal timmar öppet Antal uthyrda tim Antal medlemskort fördelat på pojke resp. flicka 160/ / /170 Antal deltagare i fritidsklubb Kvänum Antal timmar öppet Antal uthyrda tim Antal medlemskort fördelat på pojke resp. flicka 50/60 50/60 50/60 Vedum Antal timmar öppet Håkantorp Antal timmar öppet Verksamhetsbeskrivning Verksamheten omfattar Torsbo Fritidsgård i Vara, Kvänums Fritidsgård och Vedums Fritidsgård som alla tre är kommunalt drivna, samt Fritidsgården i Håkantorp som är föreningsdriven men med visst ekonomiskt stöd av kommunen. Vid Torsbo och i Kvänum bedrivs både dag- och kvällsverksamhet, vid de övriga enbart kvällsverksamhet. På Torsbo fritidsgård bedrivs också barnomsorg i form av e fritidsklubb för 25 barn. Fritidsklubben är sista länken i barnomsorgskedjan för åldersgruppen 9-13 år. Omvärldsanalys Efter snart 30 års användande är Torsbo fritidsgård i starkt behov av upprustning. Tillsammans med Kulturskolan och Lagmansgymnasiet finns en vision under arbetsnamnet Turning Torsbo om att kunna bedriva hela eller delar av de tre verksamheterna under samma tak. Som en del av visionen har ett samarbete med Chalmers arkitektutbildning skett som gett oss två olika förslag på en upprustning och/eller utbyggnad av Torsbo. Under flera år har önskemål från i första hand gymnasieelever om ett ungdomskafé diskuterats. Ett utbyggt Torsbo skulle tillgodose detta behov. Behovet av och önskemålen om ett samarbete med fältverksamheten är fortfarande stort. 150