Drift- och investeringsbudget

Transkript

1 Ordförande: Förvaltningschef: Ingemar Rogbrant Gudrun Lidén Andel av nettodriftkostnad Bildningsnämnden Drift- och investeringsbudget 56,63 % 43,37 % Tkr och löpande priser Text DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster 45 Nettoinvesteringar JÄMFÖRELSETAL Nettodriftkostnad kr per invånare Andel av nettodriftkostnad % 44,3 43,7 44,1 43,4

2 Sammandrag av driftkostnaderna Driftkostnad för 2009 (inkl. kapitalkostnader och internhyra.) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Nämnd och central adm Barnomsorg Skolskjutsar Skolmåltider Grundskola Gymnasieskola/Komvux Särskola Kulturskola Idrotts- o fritidsanläggningar Badanläggningar inomhus Fritidsgårdar Övrig fritidsverksamhet Biblioteksverksamhet Allmänkulturell verksamhet Nämnden totalt Enligt budget Budgetjusteringar varav it varav intern hyra varav kapitalkostnad Nämnden totalt Nämndens uppgift och övergripande mål Bildningsnämndens verksamhet är indelad i 17 resultatenheter. Elva av dessa enheter är skol-/barnomsorgsenheter. Ett förslag finns om att lägga ner de två minsta skolorna under 2009, detta gäller Tråvads skola som bildar enhet tillsammans med Larvs skola samt Jungs skola. Därutöver bildar elevhälsan, kulturskolan, skolskjutsar och bibliotek var sina enheter samt fritidsgårdar och bad en gemensam enhet. Måltidsverksamheten ingår i kostenheten som från och med 2008 organisatoriskt ligger under tekniska servicenämnden. Från och med 2008 tillhör även skolbussar och chaufförer tekniska servicenämnden. Arbetsledning och skolskjutsplanering sköts dock som tidigare av bildningsförvaltningen. Centralt finns en stab med uppgifter inom nämndservice, ledning, administration och utveckling. Inom de olika resultatenheterna i bildningsförvaltningen bedrivs olika former av verksamhet inom områdena utbildning, kultur och fritid. De verksamheter som bedrivs är barnomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, elevhälsa, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, skolmåltider, skolskjutsar, fritidsgårdar, bad och bibliotek. Centralt administreras stöd till föreningslivet samt allmänkultur. Verksamheten är starkt decentraliserad, vilket innebär att resultatenhetschefen är ansvarig för sin enhets verksamhet, personal och ekonomi. Förvaltningschefen ska inrikta sitt arbete på utveckling, samordning, planering och uppföljning samt är ansvarig för helheten ur ett ledningsperspektiv. Detta skapar förutsättningar för ett nära och synligt ledarskap samt innebär att de beslut som rör brukarna fattas nära dem.

3 Bildningsnämndens verksamheter vänder sig till många olika brukargrupper i alla åldrar och kan sammanfattas inom begreppet livslångt lärande. Där innefattas det formella lärandet som bedrivs i de kommunala och fristående grundskolorna, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Där ingår också det icke formella lärandet i form av studier som bland annat bedrivs av våra folkbildningsorganisationer. I det livslånga lärandet innefattas även det informella lärandet som pågår ständigt i till exempel våra föreningar och på våra bibliotek. Det finns många naturliga kopplingar mellan dessa olika former av lärande samt även mellan de olika verksamhetsformerna och därmed också många tillfällen till samverkan. Samverkan är en förutsättning för god kvalitet i våra verksamheter. All barnomsorg och skola/utbildning för ungdomar och vuxna utgår från de nationella mål, uppdrag och bestämmelser som uttrycks i skollag, förordningar och läroplaner samt i FN:s barnkonvention. Dessutom styrs biblioteken av bibliotekslagen och konsumentrådgivningen av skuldsaneringslagen. Den strategiska planen som är det övergripande kommunala styrdokumentet beskriver den inriktning som kommunens verksamheter ska ha under mandatperioden. Övergripande mål Kommunens övergripande mål i den strategiska planen är: invånare år 2011 Gemensamma mål för alla nämnder är att: brukarpeng är infört i alla verksamheter där det är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. nettokostnaderna har sänkts efter uppräkning med 1 % per år fram till samarbetet med frivilligorganisationer ska förstärkas och utökas. Inriktningsmål Följande övergripande mål är hämtade ur den strategiska planen och gäller för bildningsnämndens samtliga verksamheter: Nämnden ska aktivt arbeta för att hitta bra samarbetsformer kring samverkan med näringsliv och närsamhälle. Varje barn, elev och vuxen ska stimuleras att tillägna sig kunskaper och färdigheter för att utveckla sina egna unika förutsättningar. Utöver den strategiska planen finns ett antal dokument kring ledning och styrning samt sektorsprogram för ett antal frågor som löper tvärs över samtliga nämnders verksamheter. Effektmål Följande effektmål är hämtade ur verksamhetsplanen och gäller för bildningsnämndens samtliga verksamheter: Normer och värde Alla blir bemötta med respekt Alla får möjlighet att utveckla en inre drivkraft som gör dem trygga

4 Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever ges möjlighet att nå de nationella målen. Alla verksamheter har en god lärandemiljö för olika lärstilar som stimulerar lusten att lära. Inflytande och ansvar Alla har möjlighet att påverka sin vardag och utveckla förmågan att ta ansvar. Alla har ansvar för sin egen utveckling, för medmänniskor och den omgivande miljön. Samverkan Alla upplever att samarbetet mellan hem, skola, näringsliv, kultur, föreningsliv fungerar bra. Samverkan sker mellan verksamheterna inom enheten och mellan enheter. Alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. Ram 2009 Budget 2009 ( och plan 2012) medför många och drastiska förändringar för bildningsnämnden. Ett nytt centralt resursfördelningssystem har tagits fram som baserar sig på ett à-pris per barn/elev för barnomsorg, skola och gymnasium. Ramtilldelningen har dock skett enligt tidigare modell, à-priset används bara för att reglera skillnaden i budgetbelopp mellan två år beroende på om antalet barn och elever ökat eller minskat. I à-priset räknas samtliga kostnader in. Förutom direkt påverkbara kostnader räknas även kostnader för elevvård, skolskjuts och kost in, vilka i viss mån är påverkbara men inte kan förändras per enskild barn/elev. I priset ingår numera även hyror och kapitalkostnader. Dessa kostnader är inte alls påverkbara förrän antalet barn/elever har ökat eller minskat i stor omfattning. För att kunna lämna en byggnad, och därmed kunna påverka kostnaden, krävs en stor förändring i antal barn/elever. Det är dessutom inte helt självklart hur dessa kostnader ska belasta enheterna. Att lägga ut hyror och kapitalkostnader på varje enhet skulle troligen ge ojämlika förhållanden för elever på de olika enheterna. Dels är byggnaderna olika utformade, olika stora och olika dyra, dels kan elevantalet minska (eventuellt öka), olika på enheterna. Vilka effekter ett sådant system skulle få måste analyseras och diskuteras ordentligt. En uppenbar konsekvens vid elevminskning, blir dock att verksamheterna måste dra ner på personal för att kunna betala hyror. Den centrala resursfördelningsmodellen utgår från en demografisk prognos och hänsyn tas inte till högre kostnader i nuvarande verksamheter, nya uppdrag eller större behov av insatser och stöd för barn och unga. Exempel på sådana tillkommande kostnader är insatser för flyktingar och andra utlandsfödda barn och elever som kommer hit utan kunskaper i svenska, hemspråksundervisning, kraftigt ökande matkostnader, kraftigt ökande busskostnader, större behov av elevvårdsinsatser för allt fler barn och elever samt att försäkringskassan har minskat på bidragen till personliga assistenter. En djupare analys av konsekvenserna av det nya centrala resursfördelningssystemet behöver göras men det har ännu inte varit möjligt, eftersom modellen togs fram under sommarmånaderna och presenterades i augusti/september.

5 En annan stor förändring i budget 2009 är att it-kostnaderna skall läggas ut på varje enhet och enheterna skall sedan hyra datorer av it-avdelningen. Här finns fortfarande många oklarheter hur enheterna påverkas av förändringen, eftersom modellen ännu inte är helt utarbetad och det inte funnits möjlighet till delaktighet för de interna kunderna. Det deklarerades tydligt när detta började diskuteras att förändringen skulle bli fullständigt kostnadsneutral men ändå debiterades bildningsnämnden ytterligare ca 700 tkr. På frågan varför framkom det att it-avdelningen har utökat sina kostnader för personal, utbildning och licenser etc. motsvarande 1 miljon kronor och att detta skulle betalas av nämnderna. Kostenheten sorterar under samhällsbyggnadsförvaltningen och har aviserat att de pengar som bildningsnämnden avsatt till skolmåltider inte räcker till på grund av kraftigt ökande livsmedelspriser. Av ekonomiska skäl har även den ekologiska maten tagits ur sortimentet. Bildningsnämndens egen resursfördelningsmodell för grundskolan, som antagits av kommunfullmäktige 40/2008, är uppbyggd efter principen att enheterna får medel motsvarande ett visst antal pedagoger per 100 elever, en viss ledningsresurs per visst antal tjänster och ett visst belopp för kompetensutveckling. Investeringar Nettokostnader i tkr. Investeringar Bin inventarier Alléskolan Parkskolan/Särskolan Västra skolan/frejgården Arentorp skola/barnomsorg Levene skola/barnomsorg Kvänum skola/barnomsorg Jung skola/barnomsorg Larv/Tråvad skola/barnomsorg Vedum skola/barnomsorg Lagmansgymnasiet Kulturskolan Torsgårdens förskola Elevhälsan Kostenheten Inv. gymnastiksalar/idrottshallar Inv. slöjdsalar Extra inv. datorer Biblioteken Fritidsgårdarna Baden Museum Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar

6 Bildningsnämnden har tilldelats tkr i ordinarie ramtilldelning för reinvestering och investering i inventarier i de många verksamheterna. Dessa medel fördelas i förhållande till behov ut på enheterna förutom en mindre del som behålls centralt för att kunna täcka gemensamma investeringar. Aktuella investeringar i byggnationer är framför allt den nya förskolan som planeras i Arentorp. I Levene har projekteringen av den nya förskoleavdelning, som skall ersätta modulen, kommit långt och planeras (enligt tekniska serviceförvaltningen) vara klar i augusti Renoveringen av Levene skola inklusive biblioteksfilial har just startat med precisering av lokalbehov och förväntas komma i gång med byggnation under Ett nytt bibliotek planeras och en ny tidplan för detta har tagits. Om den realiseras kommer byggnationen i gång under I sektorsplanen för kultur har kommunfullmäktige beslutat att en sammanslagen fritidsgård/kulturskola, Turning Torsbo, skall vara verklighet år För att detta skall vara möjligt måste investeringsmedel liksom även medel för ökade driftskostnader avsättas. En stor osäkerhetsfaktor är hur nämnden/enheterna skall kunna klara av att bära ökade driftskostnader för ny- och ombyggnationer. Bildningsnämnd och administration Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Målgrupp. Resultatenheter, föreningar/organisationer och enskilda kommuninvånare. Tjänstegarantier Vi garanterar att: vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som handlägger ärendet (gäller ej fasta bidrag). all behandling av fasta bidrag skall vara klara för utbetalning senast 30 dagar efter sista ansökningsdag (utom lokalt aktivitetsstöd) under förutsättning att nödvändiga handlingar inkommit i tid. omgående lägga ut uppgifter om föreningars arrangemang m.m. på Vara kommuns hemsida under förutsättning att vi fått uppgifter om arrangemanget. minst en gång per år inbjuda föreningslivets representanter till informations- och diskussionsmöte. Verksamhetsbeskrivning Här ingår politikerarvoden, kurskostnader, uppvaktningar, skolskjutsplanering, bidragshantering, ledning av projekt samt övergripande ledning och administration.

7 Förskolan, förskoleklass och skolbarnomsorgen Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Barn 1-6 år, föräldrar samt grundskolan. Tjänstegarantier Vi garanterar att: vi ger er saklig information om våra olika barnomsorgsformer så att ni därigenom har valmöjlighet. vi kontaktar er inom fem arbetsdagar efter det att ansökan mottagits. vi erbjuder er barnomsorgsplats inom fyra månader efter det att ansökan mottagits. Om platsen inte är den mest önskade har ni förtur för omplacering till den barnomsorgsplats ni föredrar. ni och ert/era barn får en kontaktperson på den enhet där ert/era barn vistas. utvecklingssamtal tillsammans med er kontaktperson erbjuds en gång per år. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Budget FÖRSKOLA Antal inskrivna barn 1-5 år Andel (%) inskrivna barn av samtl 1-5 år Andel (%) inskr. barn i enskild regi Antal inskrivna barn/avdelning Andel (%) årsarb m ped högsk.utb FAMILJEDAGHEM Antal inskrivna barn 1-5 år FRITIDSHEM Antal inskr barn 1-5 år (inkl ensk regi) FÖRSKOLEKLASS Antal elever (inkl Önum) TOTAL KOSTNAD Kostnad (tkr) per barn/elev 42,9 42,2 46,3 48,0

8 Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Indikatorer Resultat Budget 2009 Kvalitetsformulering Andel (%) som får plats på önskat datum % 91 % 91% Antal barn per personal 2006 i genomsnitt Barn/personal 5,9 6,0 Verksamhetsbeskrivning Förskola 1-5 år Det finns 31 förskoleavdelningar i kommunal regi. Tre förskolor drivs helt privat, Önums förskola med 2 avdelningar och förskolan Arken-Larven med 2 avdelningar. Solgården i Edsvära är en kommunal barnomsorgsenhet med stort föräldrainflytande. Familjedaghem I kommunen finns fyra dagbarnvårdare som i sina hem tar emot barn mellan ett och tolv år. Dagbarnvårdarna ingår i enheternas barnomsorg och finns i Kvänum, Vedum och Vara tätort. Fritidshem Det finns fritidshem på samtliga åtta grundskoleenheter och verksamheten är integrerad på alla enheterna. Fritidshemmens personal arbetar under delar av dagen i skolan. Resursförskola På Torsgården finns resursförskolan integrerad i en av avdelningarna. Resursförskolan har cirka tio platser och syftar till att ge barn i svårigheter och deras föräldrar ett omfattande stöd och bättre förutsättningar att klara av sin vardag. Organisatoriskt lyder resursförskolan under resultatenheten Elevhälsan. Förskoleklass Förskoleklassen, eller sexårsverksamheten, är en egen skolform. I kommunen är den integrerad i barnomsorg och skola och finns på varje enhet. Det är en skyldighet för kommunen att erbjuda och en rättighet för barn och föräldrar att utnyttja. Alla kommunens sexåringar går i förskoleklass. Omvärldsanalys Regeringen har aviserat att den vill ge kommunerna möjlighet att erbjuda vårdnadsbidrag till föräldrar med barn mellan ett och tre år. Nämnden har tagit upp denna fråga till behandling och undersökt hur stort intresset är men inte tagit något beslut om det ska införas eller ej. Regeringen har också kommit med ett förslag om barnomsorgspeng och allmän förskola för treåringar. Barnomsorgspengen innebär en utvidgad etableringsfrihet för annan pedagogisk verksamhet, exempelvis familjedaghem och flerfamiljslösningar. Ersättningen ska följa med barnen oavsett vilken verksamhet föräldrarna väljer för barnomsorgen. Syftet med förslaget är att öka såväl föräldrarnas valfrihet som mångfalden. Angående allmän förskola så har kommunen i dag skyldighet att anordna allmän förskola för barn från och med höstterminen det år barnet fyller fyra år. Förslaget är att detta ändras till höstterminen det år barnet fyller tre år. Den allmänna förskolan ska omfatta minst 525 timmar om året och vara avgiftsfri. Den svenska läroplanen för förskolan betonar flerspråkiga barns rätt till utveckling av alla språk. Förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. Kommunerna är skyldiga att leva

9 upp till läroplanens krav, exempelvis genom speciellt modersmålsstöd till barn med annat modersmål än svenska. Det pågår ett samverkansprojekt mellan social- och bildningsnämnderna för att skapa en gemensam organisation för att så tidigt som möjligt stötta familjer med barn i behov av särskilt stöd. Många barn måste av sociala skäl omhändertas av socialtjänsten; detta skulle kanske i vissa fall kunna undvikas om familjestödet byggdes ut. Beslut har tagits om en ny, gemensam organisation för att arbeta med dessa familjer, IRMA. Lokalproblem har dock inneburit att alla delar i organisationen inte kunnat genomföras fullt ut. Avstämning, mål - medel Utbyggnaden av förskolan har medfört ökade kostnader för nämnden. De förskolor som har startat en halv eller hel ny avdelning får förstärkning enligt resursfördelningsmodellen. Statsbidraget har fördelats mellan alla enheter beroende på storlek. En ny permanent avdelning kommer att stå klar i Levene i augusti 2009, vilket kommer att ge bättre kvalitet för förskolan. Grundskola Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Elever 7-15 år, föräldrar och gymnasieskolan. Tjänstegarantier Vi garanterar att: utvecklingssamtal med elev och föräldrar tillsammans med ansvarig kontaktlärare genomförs en gång per termin. Utvecklingssamtalet ska dokumenteras och följas upp vid kommande utvecklingssamtal. Föräldrar och elev ska i god tid ha möjlighet att ta del av frågor som tas upp vid samtalet. elever som riskerar att inte uppnå godkända betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska erbjuds möjlighet till extra stöd.

10 Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Antal elever år Andel (%) elever i fristående skolor 3,5 3,4 3,0 4,0 Antal lärare/100 elever 8,1 8,1 8,2 7,8 Antal elever från Vara i andra kommuner ,5 Antal elever från andra kommuner i Vara Kostnad (tkr)/elev 66,7 68,8 70,2 69,9 Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Kvalitetsformulering Uppnått resultat i förhållande till övriga kommuner 2006 Effektivitet i förhållande till övriga kommuner 2006 Indikatorer Resultat Snitt nätverkskommuner Skolindex Ranking 31 Ranking 128 plac av 290 Skolindex Ranking 5 Ranking 138 plac av 290 Verksamhetsbeskrivning Grundskolan har nio årskurser och eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång. Utbildningen skall vara nationellt likvärdig. Skolplikten gäller från höstterminen det år då barnet fyller sju år. Samtliga grundskoleenheter, utom Alléskolan, har ansvar för fritidshem i sin verksamhet. På grund av neddragningar i nämndens budget har beslut fattats om att lägga ner grundskole- och fritidsverksamheten på de två minsta skolorna i kommunen, Jung och Tråvad. Friskolan i Önum har förskola, förskoleklass, grundskola år 1-5 samt fritidshem och tilldelas kommunala resurser enligt samma principer som de kommunala enheterna. En enhetsövergripande resursenhet, Elevhälsan, stöttar verksamheten på enheterna med skolsköterska, skolläkare, kurator, specialpedagog, logoped samt psykolog. Tillsammans med individ- och familjeenheten pågår ett samverkansprojekt mellan social- och bildningsnämnderna för att skapa en gemensam organisation för att så tidigt som möjligt stötta familjer med barn i behov av särskilt stöd. Beslut har tagits om en ny, gemensam organisation för att arbeta med dessa familjer, IRMA. Lokalproblem har dock inneburit att alla delar i organisationen inte kunnat genomföras fullt ut. Omvärldsanalys Elevantalet fortsätter att minska. Vi kan dock se att minskningstakten bromsas något under de kommande åren. För att anpassa organisationen till den minskade ekonomiska ramen krävs att omfattande strukturella förändringar genomförs med ett helhetsperspektiv på nämndens alla verksamheter. Samtidigt bör det övergripande målet i den strategiska planen att kommunen skall öka till invånare år 2010 att vägas in i detta resonemang. Ett antal asylsökande familjers barn kommer till våra skolor och man behöver ta individuell hänsyn till deras behov. Det behövs extra resurser för att hjälpa dem till en god start på den nya bostadsorten och det gäller inte bara i undervisningen utan även för deras fritid. Ju fler flyktingar och utlandsfödda elever som finns i verksamheten desto större behov av förbe-

11 redelseklass, framför allt för tonåringar. Det är ett faktum att antalet nyinflyttade barn med många sociala svårigheter ökar kraftigt. Det krävs stora resurser för stödja dessa barn på ett bra sätt och ofta räcker inte skolans resurser och kompetenser till. Även placeringar i andra kommuner ökar, vilket också medför ökade kostnader för bildningsnämnden. Det finns ett stort fokus på att öka det företagsamma lärandet, detta för att stimulera till ökad initiativförmåga och på sikt egenföretagande. Ett ökat samarbete med företag och närsamhälle är viktigt. Avstämning, mål medel Den stora ramminskning som görs på grund av minskat barnantal och de ökande kostnaderna inom bildningsnämnden som redovisats tidigare kommer att medföra stora påfrestningar på verksamheten. Det kommer att bli svårt, kanske omöjligt, att behålla den höga kvalitet som Vara blivit känd för. Gymnasieskola/vuxenutbildning Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Elever som slutat grundskolan i Vara, Essunga och Grästorp, övriga interkommunala elever, högskola, universitet, övrig eftergymnasial utbildning samt näringslivet. Nyckeltal Antal elever i Vara gymnasieskola varav interkommunala elever Elever från Vara i Vara gymnasieskola Antal elever från Vara kommun i interkommunal gymnasieutbildning Antal elever från Vara kommun i gymnasieutbildning

12 Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Kvalitetsformulering Uppnått resultat i förhållande till övriga kommuner 2006 Effektivitet i förhållande till övriga kommuner 2006 Indikatorer Resultat Snitt nätverkskommuner Skolindex Ranking 173 Ranking 128 plac av 290 Skolindex Ranking 99 Ranking 138 plac av 290 Verksamhetsbeskrivning Gymnasieskolan Utbildningen i gymnasieskolan omfattar totalt 17 nationella program samt det individuella programmet. I Vara anordnas elva nationella program samt det individuella programmet. Särskolan har specialutformat program, verksamhetsträning samt estetiskt program. PROGRAM Barn- och Fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Individuella programmet Industriprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet INRIKTNINGAR Fritid Pedagogisk och social verksamhet Husbyggnad Automation Elteknik Dans Musik Maskin- och lastbilsteknik Personbilsteknik Transport Handel och service Restaurang och måltidsservice CNC/CAD Svets- och plåtbearbetning Matematik och datavetenskap Miljövetenskap Naturvetenskap Ekonomi Kultur Samhällsvetenskap Språk

13 Teknikprogrammet Gymnasiesärskolan Industriteknik El och automation Data Specialutformat program Estetisk Verksamhetsträning För utbildningar som inte anordnas vid gymnasieskolan i Vara hänvisas kommunens elever i första hand till Skara och Lidköping. Essunga och Vara har ett samverkansavtal vilket innebär att Essungaelever skall välja Lagmansgymnasiet i första hand, under förutsättning att utbildningen finns här. Grästorp har samverkansavtal av samma karaktär med både Vara och Trollhättan. Vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning anordnas enligt bestämmelser i skollagen. Verksamheten organiseras enligt följande riktlinjer: 1. Kommuninvånare som har rätt att deltaga i grundläggande samt gymnasial vuxenutbildning skall i första hand erbjudas utbildning anordnad i kommunen. 2. I Vara kommun anordnas grundläggande utbildning, gymnasial utbildning samt SFI, svenska för invandrare. Omvärldsanalys Stor vikt läggs vid internationaliseringsarbetet och alla elever erbjuds en studieresa, förlagd utomlands, under årskurs ett. Syftet är att eleverna inom ramen för sina programmål gör en resa med motivationshöjande effekt, får insyn i och ökad förståelse för främmande kulturer. Studieresan främjar den pedagogiska mångfalden genom att den bygger på upplevelsebaserad inlärning som ger en bra grund för den kommande studietiden och gemenskapen tillsammans på Lagmansgymnasiet. Planeringen av Lagmansgymnasiets organisation styrs av elevernas val. Idag finns många möjligheter att välja inriktning och studieort och det gör att det blir en kort framförhållning. Med tanke på att kommande elevunderlag kommer att minskas blir marknadsföring av skolan är mycket viktig. Inom den kommunala vuxenutbildningen har antalet intresserade minskat vilket påverkas av situationen på arbetsmarknaden samt möjligheter till studiefinansiering. Marknadsföringen är viktig men det som är avgörande är god kvalitet. Kvalitetsredovisningen visar att det finns områden som måste tas tag i. Att ta hand om de elever som behöver stöd och även se till att elevinflytandet ökar är exempel på förbättringsområde som är prioriterade. Lärarna vid Lagmansgymnasiet är mycket engagerade och har stor frihet att utforma undervisningen. Det finns flera bra exempel på så kallad infärgning. I gamla Skaraborgs län samarbetar flera kommuner kring Gymnasium Skaraborg. Det innebär att elever från dessa kommuner kan välja gymnasieskola fritt i området. Bildnings-

14 nämnden har valt att avvakta tills vidare, då kommunen ligger i utkanten av Skaraborg och ser Västra Götaland som den naturliga regionen. Ambitionen är att eleverna skall få större valfrihet och ges fler möjligheter till individuell utformning av sin utbildning. Det medför samtidigt större kostnader för hemkommunen. Avstämning, mål medel Lagmansgymnasiet har under året brottats med en besvärlig ekonomisk situation och resultatet är negativt. Det negativa resultatet beror på att kostnader för interkommunal ersättning överstiger det som budgeterats. Särskolan Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Elever med svåra funktionshinder samt deras föräldrar, gymnasiesärskolan. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Budget Antal elever grundsär+träningsskola ,5 17,5 Antal lärare/100 elever 22, ,7 30 Antal elever gymnasiesärskola Verksamhetsbeskrivning Grundsärskolan och träningsskolan finns på Parkskolan. Individintegrerade elever finns på en enhet. Eleven går då kvar på enheten och verksamheten är integrerad. Inom gymnasiesärskolan finns verksamhetsträning, specialutformade program samt estetiskt program. Omvärldsanalys Hela särskolans verksamhet finns nu som en del av Parkskolans resultatenhet. Samarbetet mellan gymnasiesärskolan och grundsärskolan är viktig och kommer att vidareutvecklas. Gymnasiesärskolans estetiska program har ett värdefullt samarbete med det estetiska programmet på ungdomsgymnasiet.

15 Särskolan har samma läroplan som den övriga grundskolan, respektive den övriga gymnasieskolan. Därmed markeras att alla elever, oberoende av utvecklingsnivå, omfattas av samma värdegrund. Särskolan har egna kursplaner som är anpassade till skolformen och till de olika behov skolan ska kunna tillgodose för var och en av särskolans elever. Varje elev skall ha en individuell utvecklingsplan. Kulturskolan Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader udgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Barn och ungdomar i alla åldrar. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Budget Antal elever instrument/sång Antal elever popgrupper Antal elever dans Antal elever drillning Antal elever drama/teater Antal elever bild Totalt antal elever i kulturskolan Kostnad kr/invånare Elev kan delta i flera än en aktivitet, exempelvis i både dans och instrumentalundervisning Verksamhetsbeskrivning Kulturskolan erbjuder: frivillig undervisning i musik/drama/teater/bild/dans för elever i grund- och gymnasieskola. kulturprojekt tillsammans med kommunens olika enheter, finansierade av centrala medel. Omvärldsanalys De kulturprojekt som genomförs tillsammans med kommunens olika enheter röner stor uppskattning. Arentorp, Levene och nu senast Västra skolan har tillsammans med Kulturskolan framfört var sin stor föreställning i Konserthuset. Denna typ av projekt kan sägas

16 vara flaggskeppen i samarbetet. Det ska dock betonas att de mindre fortlöpande projekten är av väl så god kvalitet, men röner av naturliga skäl inte lika stor uppmärksamhet. Eftersom projekten ingår i Kulturskolans ordinarie budget och inte kostar enheterna något extra, är efterfrågan större än tillgången. För Kulturskolans del öppnades många nya möjligheter i samband med Konserthusets verksamhet. Många pedagoger delar sin tid mellan Kulturskolan och det estetiska programmet på Lagmansgymnasiet, vilket för samman dessa två verksamheter på ett bra sätt. Det är glädjande att Vara Konserthus har blivit en sådan publikframgång. Samtidigt, paradoxalt nog, innebär det mycket små möjligheter för Kulturskolan att använda sig av Konserthuset i det dagliga arbetet. Under de senaste åren har också svårigheter uppstått att använda sig av konserthuset som arena för kulturskolans föreställningar p.g.a. hyran och de begränsningar som övrig konsertverksamhet medför för kulturskolans möjligheter att finna lämpliga konsertdatum. En trend som finns i hela Sverige är att det sker en nedgång i intresset för att spela blåsinstrument, så även i Vara. Denna nedgång har nu vänts till en viss uppgång och ett ökande intresse kan noteras, främst beträffande blåsinstrument. Dock är intresset störst för att spela gitarr, trummor och att vara med i rockgrupper. Det stora intresset för dessa instrument innebär problem, det finns inte plats att ta emot alla. Under läsåret stod 55 elever på kö. Tidigare år har de varit garanterade plats efter högst ett års väntetid, men framgent kan inte sådana garantier ges. En förändring till det bättre är att avhoppen från undervisningen har minskat. Detta sammantaget med att intresset har ökat gör att köerna kommer att öka ytterligare. Det är mycket otillfredsställande att behöva säga nej till ett barn att få börja spela när intresset är som störst. Utsikterna att kanske få stå i kö närmare två år kan knappast vara befrämjande för kreativiteten och lusten att lära. Risken finns att de helt avstår från att delta. Tyvärr har det visat sig i flera fall att när de kontaktas och får besked att de får börja väljer de att avstå. Lusten har försvunnit under väntetiden. En lösning på detta vore att medel till inrättande av minst en halvtidstjänst i gitarr, trummor ställdes till Kulturskolans förfogande. Kulturskolan, Torsbo Fritidsgård och Lagmansgymnasiets estetiska program är tre verksamheter med hög kvalitet. Dessa tre verksamheters ledare har tillsammans skapat en vision som går ut på att förena enheternas styrkor och samordna deras olika typer av verksamheter under ett och samma tak. Därigenom skapas en mötesplats för barn och ungdomar där den egna kreativiteten sätts i centrum. Ett par av målen är att huset ska vara tillgängligt stora delar av dygnet och motverka segregation genom möten mellan människor. Bildningsnämnden är positiv till att tillsammans med andra berörda nämnder utreda möjligheterna till en sådan gemensam verksamhet. Genom denna typ av öppen verksamhet finns förhoppningen att många fler kan få tillgång till kultur i bred bemärkelse. Arbetet på denna vision fortsätter. Bl.a. har ett studiebesök i Höganäs gjorts, där det sedan några år redan finns samma typ av anläggning/verksamhet. Studiebesök har även gjorts i Partille. I sektorsprogrammet Kultur anges att detta skall vara klart Avstämning, mål medel Projektet att tillsammans med Alléskolan skapa ett estetisk spår har på grund av neddragningar i Alléskolans och Kulturskolans budget samt att bidraget från regeringens sats-

17 ning skapande skola blev mycket lägre än förväntat i nuvarande form att lagts på is. Några enstaka nedslag av kulturinsatser kommer dock att ske under läsåret Kostenheten Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Elever, personal och övriga vuxna som äter mat på kommunens förskolor, skolor och inom skolbarnsomsorgen. Tjänstegarantier Vi garanterar att: du får en näringsrik och vällagad lunch där grönsaker serveras dagligen. Lunchen ger tredjedel av dagsbehovet av näring och energi. vid medicinska, etiska eller religiösa skäl serveras specialkost. på förskolorna ska, i genomsnitt, frukosten ge ca 20 procent, lunchen ca 25 procent samt mellanmålet ca % av det dagliga energi- och näringsbehovet för barnen. Verksamhetsbeskrivning Skolmåltidsverksamheten är en del i kommunens gemensamma kostorganisation. All måltidsverksamhet inom förskolor, skolor, äldreomsorg, caféverksamhet på gymnasieskolan och kommunhuset samt Restaurang Legato på Konserthuset ingår i Kostenheten. Organisatoriskt lyder den under tekniska servicenämnden. Samarbetet mellan förvaltningarna fungerar bra och alla större beslut förankras från båda håll. Skolmåltidsverksamheten har till syfte att erbjuda eleverna på skolorna i kommunen ett lagat mål mat per dag. Skollunchen är avgiftsfri till och med vårterminen det år eleven fyller 20 år. Måltidsverksamheten är organiserad så att köken på de olika orterna i kommunen samarbetar. Flertalet av den personal som arbetar med att servera skollunch delar sin arbetstid mellan skolan och ett närliggande kök inom äldreomsorgen. Idag tillagas skollunch i sju olika kök i kommunen. I Alléköket lagas även huvudkomponenten till skollunchen för tre skolor. Då det gäller förskolematen finns tillagningskök där det enbart lagas förskolemat i tre kök, två förskolor är samordnade med skola och två kök inom äldreomsorgen lagar mat till intilliggande förskolor. Köket på Lagmansgymnasiet fungerar som ett centralkök för tillagning av specialmat. Från detta kök beställer övriga köksenheter specialmat efter sina särskilda behov.

18 Omvärldsanalys Skolmåltiden är en viktig faktor i kommunens folkhälsoarbete när det gäller att öka kunskapen om kostens betydelse för hälsan bland barn, ungdomar, föräldrar samt personal i våra verksamheter. Även när det gäller att bidra till en hållbarare miljö och ett ökat kretsloppstänkande spelar skolmåltiden en viktig roll. Det finns nationellt ett politiskt mål att 25 % av de livsmedel som upphandlas och tillagas i stat, kommun och landsting skall vara baserade på ekologiskt certifierad produktion Den stora utmaningen inom skolmåltidsverksamheten är att, med begränsade resurser, möta de förväntningar som finns bland de cirka matgäster som dagligen äter skollunch i kommunen. En trend är att det efterfrågas mer mångkulturell mat. Samtidigt är det den traditionella skolmaten som fortfarande tilltalar de flesta matgästerna, den skapar trygghet och kontinuitet, inte minst för de yngre barnen. Skolmåltidsverksamhetens ansvar som bärare av svensk matkultur är en fråga som ofta kommer upp till diskussion i olika sammanhang, exempelvis på matråd och personalmöten. Skolmåltidsverksamheten är också verktyg att nå ut med kunskap om mat och där grundlägga goda samt sunda matvanor som blir en bra plattform i det kommande livet. De senaste åren har arbetet inom kostenheten, då det gäller skolmåltidsverksamheten, handlat mycket om hur utbudet ska kunna förändras för att fler personer ska äta, och att de som redan äter får tillgodosett sig det de behöver, energi- och näringsmässigt. Konkret har det införts alternativa rätter samt vegetarisk kost på alla skolor alla dagar. Alternativa rätter kombinerat med större utbud av grönsaker har medfört att man tagit ett stort kliv framåt då det gäller att nå målet att eleverna ska få i sig 30 % av sitt dagliga energi- och näringsbehov då de äter lunch i skolan. Avstämning, mål medel På grund av de kraftigt ökade livsmedelspriserna klarar vi ej av att nå det politiska målet på 25 % ekologiskt odlade livsmedel. Skolskjutsar Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Elever i förskoleklass, grundskola och gymnasium som har mer än ett visst antal kilometer till skolan eller av särskilda skäl fordrar skolskjuts. Barn i förskoleklass samt skolelever er-

19 bjuds skolskjuts den del av vägen som överstiger två km för förskoleklass, tre km för år 1-6, tre km för år 7-9 samt sex km för gymnasieelever. Tjänstegarantier Vi garanterar att: elever i förskoleklass till och med år 6 behöver inte gå längs eller korsa E20 eller väg 47 utan hjälp av vuxen. minst vart tredje år tränas utrymning i skolbussarna med start i förskoleklass. hämtning/lämning med skolbuss ska inte ske tidigare än 60 minuter före skolstart respektive skolslut för elever i förskoleklass år 6. Målet är att det även ska gälla år 7-9 där vi inte klarar målet för enstaka elever. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Skjutsade elever Kostnad per skjutsad elev/år (tkr) 9,8 7,4 9,7 10,0 Verksamhetsbeskrivning Hemkommunens skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts regleras i skollagen. Skjuts skall ordnas om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos elev eller någon annan särskild omständighet. Skolskjutsplaneringen sker av ansvarig person på utbildningskansliet. Samordning sker i möjligaste mån mellan förskoleklass, särskolans, grundskolans och gymnasieskolans skjutsbehov. Kommunen har tre chaufförer anställda och äger tre egna bussar, varav en anskaffades 2003 och de övriga De egna fordonen kör cirka mil per år. Övriga skolskjutsar sköts via avtal med entreprenörer. Rätt till skolskjuts gäller endast till skolenheten i det upptagningsområde där eleven bor. Skolskjutsen är avgiftsfri till och med vårterminen det år då eleven blir 20 år. För elever i särskolan gäller individuell prövning av avstånd och tidsgränser. Utöver skjutsning till och från skolan förekommer skjutsning under skoldagen till och från aktiviteter som inte kan ordnas på egna skolan. Omvärldsanalys 55 % av kommunens grundskolelever åker skolskjuts. Från och med 1/ finns en lag på att alla nytillverkade bussar måste ha säkerhetsbälte och kommunens tre bussar uppfyller nu det kravet, liksom merparten av entreprenörernas bussar. Kostnaderna för skolskjutsar ökar bland annat på grund av indexhöjning. Kostnaderna för bränsle ökar liksom kostnader för fordonsförsäkringar och skatt. Ersättning till entreprenörerna indexregleras enligt AKI (arbetskostnadsindex), KPI (konsumentprisindex) och PPI (bränsleindex). Nuvarande avtal regleras enligt dessa index under hösten 2007 med juni 2005 som basmånad.

20 Eftersom kommunens egen chaufförsgrupp bara är tre personer är det mycket svårt att hitta ett fungerande vikariesystem vid sjukdom och liknande. Det vore en stor fördel om dessa tre chaufförer kunde ingå i ett större arbetslag där ytterligare några personer kunde ta busskörkort för att kunna hoppa in när det behövs. Från och med 1/ tillhör chaufförer och kommunens egna bussar tekniska servicenämnden. Arbetsledning och planering sköts som tidigare av bildningsförvaltningen. Avstämning, mål - medel Trots att budgeten för skolskjutsar har utökats de senaste åren har kostnaderna stigit ännu mer. Idrotts- och fritidsanläggningar Torsvallens idrottsplats, Västra skolans gymnastiksal, Grusplanen i Kvänum, Oltorps friluftsområde, Nästegårdshallen, Div mindre isbanor, Alléhallen Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Kommuninvånare och i viss mån besökare i Vara kommun. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Budget Uthyrda tim Alléhallen BT-lok Antal tim som skolan utnyttjar Uthyrda tim Nästegårdshallen BT-lok/mot lok Antal timmar som skolan nyttjar Uthyrda tim Västra skolan gymn sal Verksamhetsbeskrivning Verksamheten omfattar uthyrning av Alléhallen, Nästegårdshallen och Västra skolans gymnastikhall, driftsbidrag till Torsvallens idrottsplats, grusplanen i Kvänum, Oltorps friluftsområde samt isbanor i Atentorp, Levene, Vedum, Emtunga, Tråvad, Jung och Vara.

21 Omvärldsanalys Föreningarna i Kvänum har erbjudits överta ägandet av den byggnad med omklädningsrum som finns i Oltorps friluftsområde och som ägs av bildningsnämnden. Arbete pågår med att ta fram ett avtal för övertagandet. Nästegårdsbadets bordtennislokal har inte hyrts ut under år 2008 p.g.a. att Öttums Bordtennsklubb inte har haft någon bordtennisverksamhet under året. Anledningen till att verksamheten har legat nere är att klubben inte har några ungdomsledare. Enligt klubbens ordförande finns ingen lösning i sikte och klubben kommer troligen att upphöra. Badanläggningar inomhus Allébadet Nästegårdsbadet Sommarsimskola Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Kommuninvånare och besökare i Vara kommun. Tjänstegarantier Vi garanterar att: då ordningsregler följs, en säker och trygg simhallsmiljö med bevakning av kunnig och kompetent personal. vattentemperaturen i badbassängen är 28 o, en dag i veckan 32 o i Kvänumsbadet och att bastun håller en temperatur på minst 80 o. lokalerna är hygieniska och välstädade. simundervisning ordnas för både barn och vuxna under förutsättning att deltagarantalet är tillräckligt. förändringar av bokade tider i bad- och idrottshallar på grund av speciella arrangemang meddelas föreningens kontaktperson minst 14 dagar i förväg.

22 Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Budget Allébadet Antal besökare Antal tim (à 40 min) skolan använder Antal uthyrda tim, % av möjlig uthyrningstid 575=60% =62% 600 varav VBSS VBSS Antal timmar för allmänheten Antal badande allmänhet Antal styrketräning Antal barn i sommarsimskola Antal barn i eftermiddagssimskola Antal vuxna i simskola Nettokostnad per besökare 38,0 38,9 44,1 41,6 Nästegårdsbadet Antal besökare Antal tim som skolan använder Antal uthyrda tim Antal tim för allmänheten Antal badande allmänhet Antal styrketräning Antal massage- och övr behandlingar Antal barn i sommarsimskola Antal barn i eftermiddagssimskola Antal vuxna i simskola Nettokostnad per besökare 40,1 33,4 44,0 45,6 Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Kvalitetsformulering Antal tim/vecka simhallen har öppet utöver tiden på vardagar Indikatorer Resultat Budget 2009 Antal timmar/ 16,5 16,5 vecka Verksamhetsbeskrivning Verksamheten omfattar Allébadet och Nästegårdsbadet. Här bedrivs verksamhet såsom bad för allmänheten med möjligheter till motionssim, speciell tid för pensionärer, simundervisning för skolans elever enligt skolans läroplan, sommarsimskola, babysim, vuxensim, vattenaerobic, vattengymnastik, styrketräning och solarium. På Nästegårdbadet bedrivs även massage och spabehandlingar. Baden hyrs också ut till föreningar och privatpersoner Omvärldsanalys Båda baden är i stort behov av renovering och viss utbyggnad, för att kunna motsvara och uppfylla dagens badgästers behov. Många bad har idag en lek- och plaskyta för barn, kombinerad undervisnings- och rehabbassäng. Detta är ett minimikrav för att leva upp till ett modernt bad på talet.

23 Fritidsgårdar Kommunala fritidsgårdar finns i Vara, Kvänum och Vedum. Vid fritidsgården i Vara finns också barnomsorg i form av en fritidsklubb. Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Alla kommuninvånare är i större eller mindre omfattning kunder, dock med följande prioritering: Högstadieelever år Mellanstadieelever 9-12 år Gymnasieelever år Föreningslivet hyresgäster Privatpersoner hyresgäster Tjänstegarantier Vi garanterar att: du som besöker fritidsgårdsverksamheten alltid skall bli bemött på ett positivt sätt, präglat av respekt och förståelse. vi skall finnas till hands för dig som vill prata om både viktiga och oviktiga saker. du vid minst tre tillfällen per termin skall erbjudas live -upplevelser som till exempel konsert, teater, idrottsevenemang och friluftsliv på någon av gårdarna. stormöten ordnas en gång per månad för att du som besökare skall bli delaktig i, och kunna påverka och ta visst ansvar för verksamheten. vi gör allt vi kan för att all verksamhet vid fritidsgårdarna skall vara drogfri och fri från våldstendenser. I förebyggande syfte skall någon av gårdarna genomföra ett större förebyggande evenemang varje termin.

24 Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Budget Torsbo Besöksfrekvens Antal timmar öppet Antal uthyrda tim Antal medlemskort; pojke resp. flicka 150/ / /170 Antal deltagare i fritidsklubb Kvänum Besöksfrekvens Antal timmar öppet Antal uthyrda tim Antal medlemskort; pojke resp. flicka 50/60 20/30 20/30 Vedum Besöksfrekvens Antal timmar öppet Totalt Kostnad totalt kr/invånare Ökningen av antal uthyrda timmar i Kvänum beror på att Nästegårdsskolan hyr fritidsgården för hela läsåret för en speciell undervisningsgrupp. Håkantorp har inte haft någon verksamhet sedan sommaren Verksamhetsbeskrivning Verksamheten omfattar Torsbo Fritidsgård i Vara, Kvänums Fritidsgård och Vedums Fritidsgård som alla tre är kommunalt drivna. Vid Torsbo och i Kvänum bedrivs både dagoch kvällsverksamhet. I Vedum bedrivs vid det enbart kvällsverksamhet. På Torsbo fritidsgård bedrivs också barnomsorg i form av en fritidsklubb för 25 barn. Fritidsklubben är sista länken i barnomsorgskedjan för åldersgruppen 9-13 år. Omvärldsanalys Tillsammans med Kulturskolan och Lagmansgymnasiet finns en vision, under arbetsnamnet Turning Torsbo, om att kunna bedriva hela eller delar av de tre verksamheterna under samma tak. Som en del av visionen har ett samarbete med Chalmers arkitektutbildning skett som gett oss två olika förslag på en upprustning och/eller utbyggnad av Torsbo. Under flera år har önskemål från i första hand gymnasieelever om ett ungdomskafé diskuterats. Ett utbyggt Torsbo skulle tillgodose detta behov. På orter i landet där man redan har genomfört denna samverkan har samtliga verksamheter fått fler utövare och besökare. Behovet av ett förbättrat samarbete med fältverksamheten är fortfarande stort.