2018/19. Aspenässkolans kvalitetsrapport. Lotta Larsson & Maria Johansson Lerum kommun 2018/19

2018/19 Aspenässkolans kvalitetsrapport Lotta Larsson & Maria Johansson Lerum kommun 2018/19

Ett av rektors viktigaste uppdrag är att vara pedagogisk ledare. Att skapa en organisation och en kultur där man pratar om sin undervisning och känner sig trygg med varandra. En skola där man lär av varandra och är öppna för förändringar, där kommunikation, delaktighet och förebildlighet är centrala begrepp. Att ge förutsättningar till mötestillfällen för gemensam planering samt pedagogiska och didaktiska diskussioner. En kultur där vi gör varandra bra och tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning, i syfte att öka elevers motivation och möjlighet att nå högre mål. I vårt ledarteam vill vi ge dessa förutsättningar genom att vara tydliga med vårt pedagogiska ledarskap och forma en infrastruktur som främjar delaktighet och inflytande på alla nivåer. Inom ramen för denna infrastruktur ska medarbetarna kunna känna trygghet i att det finns olika forum där de kan lyfta och diskutera frågor som känns angelägna för dem och arbetslagen. Alla elever skall utifrån ålder och mognad ges möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande över sitt lärande och ges möjlighet att utveckla de entreprenöriella förmågor och kompetenser som vi ser är viktiga redskap i vårt samhälle. Verksamheten ska präglas av ett demokratiskt ledarskap, där alla känner delaktighet och inflytande. Ledarskap på en skola utövas inte bara av rektor utan av alla dem som tar ett ansvar för skolans utveckling och elevernas lärande. Alla ska ges möjlighet att utvecklas i sin profession enlighet med vår vision att vara en skola med pedagogisk framåtanda och ett elevresultat i världsklass. Maria Johansson & Lotta Larsson Rektorer Aspenässkolan 2

Innehåll 1 Allmän del 4 1.1 Beskrivning av Aspenässkolan och skolenheternas indelning... 4 1.2 Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer... 5 1.1.1 5 1.1.2 5 1.3 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen... 5 1.4 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs... 5 1.5 Förskoleklassen... 5 1.6 Skolenheternas fritidshem... 6 1.7 Integrerade grundsärskoleelever... 6 1.8 Organisationens Förbättringshistoria beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren.... 6 1.9 Socioekonomisk fördelning... 7 1.10 Lokaler, utrustning och skolbibliotek... 7 1.2 IKT-utveckling... 7 1.11 Organisation av elevhälsa... 8 1.12 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning... 14 1.13 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner... 14 2 Resultat och analys 15 2.1 Grundskolan... 15 2.2 Enkätresultat grundskolan... 47 3 Strategisk del 68 3.1 Strategier för 2018... 69 4 Referenslitteratur 72 3

1 Allmän del 1.1 Beskrivning av Aspenässkolan och skolenheternas indelning Aspenässkolan är vackert belägen strax intill sjön Aspen och flera grönområden. På Aspenässkolan finns många engagerade, drivna och initiativrika medarbetare som sätter barn, utveckling och lärande i centrum. Enheten har en tydlig struktur och hög måluppfyllelse. I vårt upptagningsområde finns tre förskolor och de allra flesta av vårdnadshavarna med barn på dessa förskolor väljer Aspenässkolan. Vårdnadshavarna har höga förväntningar på verksamheten. De två skolenheterna har tillsammans haft 375 elever i verksamheten och är organiserade på följande sätt: Skolenhet F-2 Förskoleklass (a,b) + fritidshem 1: an (a, b, c) + fritidshem 2: an (a, b, c) + fritidshem Elevhälsoteam Skolenhet 3-5 3:an (a, b, c) + fritidshem 4: an (a, b,) 5: an (a, b, c) Elevhälsoteam Fritidspedagoger, förskollärare, grundskollärare samt resurspedagoger, d v s barnskötare och elevassistenter som arbetar med elever både enskilt och i grupp, ingår i arbetslagen till och med årskurs 3. I arbetslagen årskurs 4 och 5 ingår grundskollärare och resurspedagoger. Arbetslagen är organiserade årskursvis med ett tydligt samarbete kring arbetslagets alla elever, där elevgruppen får ta del av pedagogernas olika kompetenser. Pedagogerna formar sin verksamhet och undervisning utifrån elevers behov, intressen och färdigheter med utgångspunkt i ett värdeskapande lärande. Samtliga arbetslag har en arbetslagsledare, vars uppdrag bl a är att vara en länk mellan arbetslaget, enskild pedagog och skolenhetens ledning, samt att tillsammans med rektorerna driva skolutveckling. Ledningsgruppen träffas varannan vecka för att föra dialog kring skolans fokusområden i det systematiska kvalitetsarbetet, samt frågor från arbetslagen som rör den gemensamma verksamheten. Aspenässkolan har fyra förstelärare som ingår i ledningsgruppen, vilket ytterligare förstärker rektorernas idé att fokus i detta forum ska vara på utvecklingsfrågor kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet. 4

1.2 Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer 1.1.1 Maria Johansson, ansvarar för skolenhet F-2, samt har extra fokus på skolenheternas likabehandlingsarbete, fritidshemsverksamhet, ämnesgrupp, praktiserande lärarstudenter, lokalvård, administration, kris och beredskap. 1.1.2 Lotta Larsson ansvarar för skolenhet 3-5, samt har extra fokus på bibliotek, information och kommunikationsteknik, fastighet och vaktmästeri, schemaläggning, elevhälsa och skolmåltider 1.3 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Vår skolas infrastruktur är uppbyggd så att samtliga arbetslag har en arbetslagsledare, vars uppdrag bl a är att vara en länk mellan arbetslaget, enskild pedagog och skolenhetens ledning. Arbetslagen träffas en gång per vecka. Varje elev har en mentor, vars ansvar är att följa upp, dokumentera och återkoppla elevens utveckling till elev och vårdnadshavare. Skolans ledningsgrupp träffas varannan vecka för att föra en dialog kring aktuella frågeställningar och skolenheternas utvecklingsfrågor. Vi har fyra förstelärare med olika kompetenser som ingår i ledningsgruppen. Tanken med detta är att frågor som rör skolutveckling inte ska diskuteras i ett separat forum, utan genomsyra hela verksamheten. De fyra förstelärarna träffas även varannan vecka, då det inte är ledningsgruppsmöten, i ett eget forum där de diskuterar och fördelar skolutvecklingsfrågor utifrån sina specifika uppdrag och kompetenser. Varje vecka varvas pedagogiska caféer, med grundskole- respektive fritidskonferenser, vilka är forum för kollegialt lärande och intern kompetensutveckling. Elevhälsa och arbetslag träffas var 5:e vecka i 1-1,5 h på arbetslagsmötet, enligt ett rullande schema. EHT:s samtliga professioner och rektor deltar. Arbetslaget förbereder vilket ärende man önskar lyfta och mailar dagordningen för avstämning till specialpedagog ca en vecka före mötet. Varannan vecka genomförs lilla EHT. Där medverkar skolkurator, skolsköterska och specialpedagog. Vid dessa tillfällen förbereds elevärenden och i de fall det finns behov medverkar pedagoger för att lägga fram sina ärenden. Elevhälsan diskuterar även sitt uppdrag enligt gruppens egen upprättade elevhälsoplan. 1.4 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs 1.5 Förskoleklassen Under året har skolenhet F-2 haft två förskoleklasser. Förskoleklassens roll är att förena förskolans och skolans pedagogik. Verksamheten överbryggar såväl Lpfö som Lgr 11, 5

lek och lärande integreras. Pedagogerna är lyhörda för elevernas egna önskningar, behov och förutsättningar och anpassar verksamheten efter detta. Språklig medvetenhet, språkutveckling och temaarbete är några exempel på områden i den dagliga verksamheten. Vi kartlägger elevernas kunskaper i förskoleklassens vid två tillfällen per läsår, enligt skolans screeningplan inom svenska och matematik. Detta ger förutsättningar för pedagogerna att möta varje barn i matematik, läs- och skrivutvecklingen. 1.6 Skolenheternas fritidshem Skolenhet F-2 bedriver tre stycken fritidshem och skolenhet 3-5 bedriver ett fritidshem (åk 3) samt en öppen fritidsverksamhet för elever i åk 4 och 5. De barn som deltar i skolenheternas fritidshemsverksamhet organiseras utifrån sin ålder, med samverkan ex mellan F och årskurs 1. Fritidshemmen arbetar, tillsammans med grundskolans personal, för en ökad helhetssyn på barnets hela dag. Barnen möts av samma pedagoger under hela dagen och även lokalerna är samma. På fritidshemmet ges leken stort utrymme och barns delaktighet är viktig för verksamheten. Pedagogerna är lyhörda för elevernas egna önskningar, behov och förutsättningar och anpassar verksamheten efter detta. Den öppna fritidsverksamheten för årskurs 4 och 5 bedrivs på entreprenad av personalkooperativet Kreativ Fritid. Verksamheten går under namnet Aspenässkolans fritidsklubb 1.7 Integrerade grundsärskoleelever Skolenhet F-2 har två elever som läser enligt särskolans kursplan. Dessa får sin undervisning inom ramen för arbetslaget, med extra pedagogresurs i gruppen, utifrån ett inkluderande förhållningssätt. 1.8 Organisationens Förbättringshistoria beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren. Samtliga pedagoger har under läsåret deltagit i fortbildningen EL- och pedagogen med syftet att institutionalisera arbetet med entreprenöriellt lärande, samt utveckla detta mot det Värdeskapande lärandet. Entreprenöriellt lärande på skolan har pågått under flera år och är i implementeringsfasen. Pedagogiska caféer med fokus på bedömning har genomförts i syfte att utveckla bedömarkompetensen samt att ge pedagogerna kunskap att bedöma i fler steg. Detta arbete är implementerat, men fortsätter under kommande läsår. Elevhälsans uppdrag kring inkludering har fortsatt under året genom att vi ytterligare utvecklat arbetet kring screening och kartläggning i de olika mötena med arbetslagen. Vi anser att detta arbetssätt nu är institutionaliserat på skolan, och framöver handlar det mer om att finjustera modellen i takt med att verksamheten förändras. 6

Arbetet med IKT har implementerats i olika forum och vi fortsätter arbetet genom att utforma en IKT-plan baserad på en garanterad färdighetsnivå för årskurserna F-3 resp. 4-5. Skolans elevassistenter/resurspedagoger har under läsåret erbjudits en fortbildning i att möta elever inom NPF-spektret, som ett led i att öka kompetensen i verksamheten. 1.9 Socioekonomisk fördelning Enheten tar inte emot några socioekonomiska medel. 1.10 Lokaler, utrustning och skolbibliotek Barnen möts av samma pedagoger under hela dagen och även lokalerna och dess utrustning är gemensamma. Eleverna är utrustade med digitala lärverktyg 1-1, från och med årskurs 4. I de tidigare åldrarna finns Ipad att tillgå, ca en halv uppsättning/klass. Samtliga klassrum är utrustade med projektorer, och i de yngre åldrarna f-3, finns även dokumentkameror att tillgå i klassrummen. Vårt bibliotek är beläget i skolans huvudbyggnad, Piren. En lärare bemannar detta några timmar per vecka, och erbjuder då hjälp med att finna lämplig litteratur, samt presenterar nya böcker. Övrig tid är det tillgängligt men obemannat. Under kommande läsår avser vi att erbjuda läsecirklar och högläsning, samt även göra eleverna delaktiga genom att låta dem agera Biblioteksvärdar. Inom detta uppdrag kan de, förutom att ge boktips och presentera recensioner, få möjlighet att genomföra olika aktiviteter kopplade till böcker, läsning och media. Biblioteket används även som mötesrum för olika forum, bl a vår resursgrupp som träffas där för att läsa tillsammans, eller arbeta med digitala läromedel, som t ex OSMO. 1.2 IKT-utveckling Under 2017 har enhetens IKT arbete tagit sin utgångspunkt i den LIKA-värdering som gjordes året innan. Följande utvecklingsområden har varit underlag för arbetet: Eleverna har god tillgång till digitala läromedel och lärmiljöerna är anpassade så att IT kan användas i undervisningen på ett naturligt och kreativt sätt. Pedagogerna har god kompetens i att producera film-, ljud- och bildmaterial. Pedagogerna använder sig av digitalt baserade undervisningsmetoder som t ex Code Monkey, Flipped classroom, Youtube, Inläsningstjänst och GAFE i sin undervisning, framför allt i de klasser som har 1:1 Att alla elever och all personal på Aspenässkolan utvecklar förtrogenhet med ny teknik och att IKT är en naturlig del av allt arbete på skola. All kommunikation sker via Unikum och G-Suite. 7

En av skolans förstelärare har haft som sitt uppdrag att utveckla detta på skolan, bl. a genom work shops och Pedagogiska caféer. Extern kompetens i form av filmpedagoger har fortbildat arbetslagen. Årets LIKA-värdering visar att det vi framför allt behöver utveckla vidare är att all personal känner förtrogenhet med ny teknik och att IKT är en naturlig del av allt arbete på skolan. Genom att IKT används som ett naturligt inslag i vardagen och i undervisningen, skapas engagemang och motivation hos barnen och eleverna. Tekniken lyfter och stödjer den individuella kunskapsutvecklingen genom att fungera såväl lärande som kompensatoriskt. De digitala verktygen ska ge struktur och synliggöra lärandet. I utformningen av vår nya IKT-plan har vi därför utformat en garanterad färdighetsnivå för åk f-5, uppdelad på f-3 och 4-5. Vi har valt att kategorisera de digitala kompetenserna under rubrikerna kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Därutöver finns underrubriken Teknisk kompetens, för att ange nödvändiga baskunskaper som inte tas upp i styrdokumenten. Vi har utgått från EU:s nyckelkompetenser, läroplaner, kursplaner och skollag. 1.11 Organisation av elevhälsa Elevhälsan består av skolsköterska, kurator, psykolog, elevhälsopedagog, speciallärare samt två specialpedagoger. Elevhälsans medlemmar arbetar tvärprofessionellt utifrån sina olika kompetenser för att skapa en helhetsbild av elevens behov. Skolan har även tillgång till centrala resurser såsom skolläkare, coacher och team tal och språk med två specialpedagoger och en logoped. Elevhälsan samverkar i arbetet kring eleven/elevgruppen för att tillsammans med rektor, pedagoger och vårdnadshavare se möjligheter och förutsättningar för elevernas utveckling mot utbildningens mål. Arbetet syftar till att påverka, sprida kunskap och förståelse samt att bidra med underlag för konkreta insatser/lösningar på individ, grupp och organisationsnivå. Skolans elevhälsa samverkar bl.a. med Habiliteringen i Alingsås, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Barn och Ungdomspsykiatri, BVC, Närhälsan, Lerum vårdcentral, Barn och Ungdomsmedicinsk mottagning i Lerum, Sektor stöd och omsorg, Barnneurologiska utredningsteamet i Borås, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Aspenässkolan har utvecklat arbetssätt för att öka samverkan kring vårt förebyggande och hälsofrämjande arbete med syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsans samtliga professioner, rektor och arbetslagen har elevhälsomöten (EHM) två ggr/termin i 1-1,5 h. Arbetslaget förbereder vilken fråga eller dilemma man önskar lyfta och mailar dagordningen för avstämning till specialpedagog/lärare ca en vecka före mötet. Därutöver träffar Elevhälsan och rektor samtliga arbetslag för analysmöte varje termin. Syftet med detta möte är att skapa en god överblick genom kartläggning av elevernas situation och kunskaper. Denna kartläggning möjliggör utveckling av skolans lärmiljöer 8

(social, pedagogisk och fysisk) och att skapa riktade och behovsstyrda insatser på organisation, grupp- och individnivå. Arbetet utvärderas systematiskt genom att Elevhälsan och arbetslagen träffas varje termin för att följa upp insatser och åtgärder. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Alla som arbetar i skolan skall: Uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (Lgr 11, riktlinjer) 1. Elevens behov uppmärksammas Alla vuxna har ett ansvar att uppmärksamma och agera om en elev riskerar att inte uppfylla mål och kunskapskrav. Detta gäller även vid oro kring den enskildes mående eller sociala situation. Den som uppmärksammar behovet, vårdnadshavare eller skolpersonal, påtalar detta för elevens ansvarspedagog. Ansvarspedagogen lyfter elevens behov i det lilla arbetslaget Det uppmärksammade behovet tas upp i utvecklingssamtal med elev, vårdnadshavare och ansvarspedagog. Dokumentation i Unikum Arbetslaget informerar rektor och elevhälsan regelbundet om elevernas skolsituation och resultat. Detta sker på analysmöte en gång per termin. 2. Extra anpassningar genomförs av arbetslaget Dokumenteras i Unikum under fliken stödinsatser De extra anpassningarna kommuniceras med vårdnadshavarna. De kan även se de extra anpassningarna i Unikum. Extra anpassningar följs upp och utvärderas regelbundet. Om de fungerar fortsätter arbetslaget med de extra anpassningarna Om det efter en tid visar sig att eleven trots extra anpassningar inte utvecklas mot målen eller kunskapskraven i läroplanen tas ärendet upp på arbetslagets möte med Elevhälsan. Då behöver anpassningarna intensifieras. Elevhälsan stöttar arbetslaget i det fortsatta arbetet med anpassningar utifrån sina olika kompetenser. Det kan t.ex. handla om konsultation, samverkan med vårdnadshavare, metodhandledning, kartläggningsverktyg, observationer eller enstaka specialpedagogiska insatser under en begränsad period mm. Ansvarspedagog vidtalar vårdnadshavare att elevärendet lyfts på möte med Elevhälsan. 3. När de extra anpassningarna inte räcker till Ansvarspedagog eller annan berörd personal gör en anmälan till rektor (3. kap 8, skollagen) och en pedagogisk utredning ska skyndsamt ske. En fördjupad utredning syftar till att ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå vad som orsakar elevens behov av stöd. Elevens likaväl som vårdnadshavarens delaktighet är viktiga i utredningsprocessen och skolan bjuder in till detta. 9

Den fördjupade pedagogiska utredningen med en samlad analys sker i samverkan mellan arbetslag och Elevhälsan. Psykologisk-, social- och/eller medicinsk utredning kan ibland behöva komplettera den pedagogiska utredningen. Dessa insatser kan elevhälsan alternativt externa aktörer, såsom t. ex BUP tillhandahålla. 4. Beslut om särskilt stöd Utredningen ligger till grund för eventuellt beslut om upprättande av åtgärdsprogram eller beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram. Specialpedagog/speciallärare fattar beslut om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Pedagogisk utredning samt åtgärdsprogram dokumenteras i Unikum under fliken stödinsatser Särskilt stöd. Om beslut fattas att åtgärdsprogram inte ska upprättas fortsätter arbetet med att utveckla de extra anpassningarna. Nedanstående gäller för både extra anpassningar och åtgärdsprogram Det är viktigt med regelbunden dokumentation av uppföljning och utvärdering, minst en gång per termin. Det är även viktigt att samtliga som berörs av och är involverade i anpassningar och åtgärder kring en elev, har tillgång till den information som beskriver hur man ska arbeta för att ge eleven de extra anpassningar och/eller det särskilda stöd som den behöver. Upprättande av åtgärdsprogram 1. Efter att specialpedagog/speciallärare beslutat om att ett åtgärdsprogram ska upprättas, gör ansvarspedagog detta i samråd med elev och vårdnadshavare. Vid behov konsulteras en eller flera ur elevhälsan. Ansvarspedagog har huvudansvaret för att upprätta, informera berörda, dokumentera vidtagna åtgärder samt följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet. 2. Åtgärdsprogrammet skrivs i unikum under fliken särskilt stöd. Åtgärdsprogrammet inklusive information om hur man kan överklaga vidarebefordras till vårdnadshavarna. 3. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Det är även viktigt att fylla i datum som talar om när vårdnadshavare delgivits beslutet. 4. Uppföljning av åtgärdsprogram sker kontinuerligt i vardagen av berörd personal. Uppföljningen syftar till att se om det som är bestämt genomförs, hur det går och om förändringar behövs. 5. Utvärdering är en systematisk analys och helhetsbedömning av hur målen har uppnåtts, hur åtgärderna har fungerat och vilken effekt de visat. Detta sker gemensamt med ansvarspedagog, elev och elevens vårdnadshavare vid planerad tidpunkt. Mötet föregås av en utvärdering med samtliga berörda på skolan. 6. Om det vid utvärdering av åtgärdsprogrammet framkommer att det särskilda stödet inte räcker till, eleven fortfarande riskerar att inte uppfylla kunskapskraven eller annan oro kvarstår och arbetslaget känner att de behöver ytterligare stöd och hjälp för att komma vidare i arbetet kring eleven, tas ärendet upp på arbetslagets möte med elevhälsan. 10

7. I samband med utvärderingen beslutas om åtgärdsprogrammet ska kvarstå, om nytt åtgärdsprogram ska upprättas eller om åtgärdsprogrammet ska avslutas. Skolan har ett antal elevassistenter i arbetslag där det utifrån ovanstående kartläggningar framkommit att det finns behov av en sådan utifrån ett individ/grupperspektiv. Lärarna har huvudansvaret för undervisningen och samverkar med assistenten. Elevhälsan erbjuder anpassad enskild handledning och assistenterna får även fortbildning i form av Pedagogiska caféer riktade specifikt till den gruppen. Studie- och yrkesvägledning Skolenheterna arbetar med att ge eleverna en inblick i närsamhället och kunskap om ex olika yrken. Man arbetar t ex med området Lerum mer än du tror, ett arbete för att öka elevernas förståelse och kunskap kring sin närmiljö. I årskurs 1 har man arbetat med olika yrkeskategorier och bl. a annat bjudit in föräldrar som berättat om sina arbeten och kompetenser. Inflytande och samråd Aspenässkolans enheter arbetar för att elevernas delaktighet och inflytande över den egna utbildningen ska öka. Målet är att detta ska genomsyra verksamhetens hela infrastruktur. Elevråd och skolråd Varje elevgrupp har ett klassråd i syfte att förbereda och rapportera frågeställningar till respektive elevråd. Respektive skolenhet genomför elevråd där samtliga elevgrupper är representerade. Ansvarig för elevrådet är respektive rektor. Med regelbundenhet sammanstrålar skolenheternas elevråd till ett skolråd med syfte att lyfta gemensamma frågor som berör hela skolan. Utvecklingssamtal Eleven ges möjlighet att påverka den egna utbildningen genom sina båda utvecklingssamtal under läsåret. Elever på respektive skolenhet leder sitt eget utvecklingssamtal som ett led i att träna elever att vara delaktiga i sitt eget lärande. Vårdnadshavare Samtliga vårdnadshavare ges möjlighet till samråd och information om skolenheternas verksamhet. Det kan gälla frågor rörande pedagogiska planeringar, budget, lokal arbetsplan, utvärdering och framtidsfrågor. Inflytandet omfattar inte frågor rörande enskild elev eller personal. Trygghet och studiero Tillsammans med eleverna tar respektive skolenheter årligen fram ordningsregler som gäller för skolenheten. Dessa regler följs upp kontinuerligt i elevråden och i respektive klass. Utöver de skolgemensamma ordningsreglerna har pedagoger och elever tillsammans tagit fram egna ordningsregler för respektive årskurs och fritidshem. Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. 11

I Skollagen (SFS 2010:800) och Lgr11 (Skolverket, 2017) fastslås att den svenska skolan vilar på demokratins grund och att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Det är varje skolenhets skyldighet att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling (SFS 2010:800). I Skolverkets allmänna råd för arbete mot diskriminering och kränkande behandling (2014) lyfts hur det främjande arbetet ska stärka förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Ett framgångsrikt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan öka barns och elevers möjligheter att lära och utvecklas (Skolverket, 2014). I skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning (2011) framkommer att en framgångsfaktor är att värdegrundsarbetet vävs in i all ordinarie undervisning, exempelvis genom diskussion och reflektion i relation till aktuellt undervisningsämne. För att tillse ovanstående lagrum och riktlinjer har Aspenässkolans årshjul för likabehandling tagits fram. Årshjulet är avsett att utgöra en ramstruktur och ett stöd i planeringen av skolans likabehandlingsarbete. Dess områden grundas i forskning samt skolverkets modul Främja likabehandling. Om en kränkande situation uppstår När en kränkning uppdagas och är av den karaktären att den inte låter sig hanteras av ansvarig pedagog, informeras rektor. Trygghetsgruppen agerar omgående i syfte att reda ut situationen, bl.a. genomförs elevintervjuer med de inblandade. Inom 24 timmar meddelas berörda vårdnadshavare. Samtalen följs upp inom en vecka. Ärendet dokumenteras i kommunens digitala elevmapp. Under denna period har arbetslaget extra uppsikt över de inblandade eleverna för att all form av kränkning ska upphöra. 12

I de fall då kränkningen inte upphör kallar ansvarig rektor omgående till ett elevhälsomöte. Åtgärder upprättas och tid för uppföljning sker inom en månad. Arbetet fortlöper tills det att kränkningarna har upphört. Detta gäller båda skolenheterna. Arbete mot diskriminering Skolans arbetslagsledare och skolkurator genomför årligen en kartläggning av risker för diskriminering i verksamheten. Riskkartläggningen grundas i observation och analys av skolans verksamhet. Bedömda riskområden för direkt alternativt indirekt diskriminering blir föremål för aktiva åtgärder som kontinuerligt följs upp samt uppdateras av arbetslagsledare och skolkurator terminsvis. Dessa åtgärder kan exempelvis handla om att arbetslagen ska arbeta med reflektionsuppgifter gällande normkritik för att skapa medvetenhet kring lärmiljöns och det egna handlandets konsekvenser för skolans elever. Ett steg i att motverka diskriminering i skolan är också att i linje med skolans årshjul för likabehandling tillse att eleverna får kunskap om diskriminering och sina rättigheter. Arbetslagsledarna ansvarar för att delge resterande arbetslag information kring aktuella främjande, förebyggande och åtgärdande insatser som ska vidtas, samt att tillse att dessa genomförs. Om det framkommer att personal diskriminerat en elev ska upptäckande personal meddela rektor omgående. Rektor samtalar med den berörda eleven och kontaktar vårdnadshavare inom 24 timmar. Därefter håller rektor samtal med berörd personal och anmäler ärendet till huvudman. Ärendet analyseras av rektor och någon ur Elevhälsan. Rektor dokumenterar ärendet i aktuell elevs elevakt i dokumentationssystemet PMO. Utifrån utredningen beslutar rektor om åtgärd för att motverka risken av fortsatt diskriminering. Det kan handla om samtal mellan parterna, handledning till personal, kuratorssamtal för eleven eller annan förändring av verksamheten. Vid grövre fall av diskriminering kan avstängning av personal under fortsatt utredning vara aktuellt. Beroende på åtgärden/åtgärdernas karaktär varierar det hur ärendet utvärderas och följs upp. Olika åtgärder kan behöva följas upp över olika lång tid. Beslut om uppföljning tas i samband med planering av aktiva åtgärder. Om uppföljning visar att diskriminering inte upphör trots de beslutade åtgärderna, måste en ny utredning göras där man fattar beslut om ytterligare åtgärder. 13

1.12 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning De elever som talar ett annat språk än svenska i hemmet har möjlighet att få undervisning i sitt modersmål under sin skolgång. Genom att integrera modersmålsundervisningen i förskoleklass skapas möjligheter till interkulturell förståelse och ömsesidig respekt för olika kulturer och olika modersmål. I de äldre åldrarna sker modersmålsundervisningen under och i direkt anslutning till skoldagen. Vårdnadshavare ansöker om modersmålsundervisning via en förtryckt blankett. Ansvarig rektor skriver under godkänd ansökan som skickas in till Lerums kommun, Sektor Lärande. Undervisningen kommer till stånd om det totalt är minst 5 elever i kommunen som söker undervisning i samma språk. Undervisningen har skett i mindre grupperingar, både under och efter skoltid Visst samarbete mellan modersmålslärare och skolans pedagoger har skett. Gäller för båda skolenheter. Under läsåret 17/18 har totalt 15 elever på båda skolenheterna fått undervisning i sitt modersmål. Följande språk är representerade; ryska, engelska, serbiska, polska, spanska, kurdiska, persiska, tyska och nederländska. 1.13 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Elevens ansvarspedagog är ansvarig för att följa upp elevens utveckling genom den individuella digitala utvecklingsplanen (IUP). Övriga ämnespedagoger som undervisar eleven ansvarar för att kommunicera elevens progression inom respektive ämne via elevens individuella utvecklingsplan. Detta gäller båda skolenheterna. Detta sker dels genom en fortlöpande formativ bedömning och dels genom tydligt dokumenterade och till eleven återkopplade elevresultat. Inför utvecklingssamtalen, vilka sker en gång per termin, får eleven själv reflektera över sin utveckling. Skriftliga omdömen ges på vårterminen varje år. Inför samtalet ges även vårdnadshavare möjlighet att ge återkoppling. I de fall det finns åtgärdsprogram kopplade till eleven sker en regelbunden uppföljning tillsammans med elev och vårdnadshavare. 14

2 Resultat och analys Skolenheternas resultat analyseras, under ledning av rektorerna, i grupper utifrån olika områden, t ex elevhälsoteam, ämnesgrupper, fritidsgrupp, förskoleklassgrupp. När vi hänvisar till resultat och små respektive stora skillnader använder vi oss av Skolverkets riktmärke där en liten skillnad innebär en skillnad som är mindre än fyra procentenheter (Skolverket, 2014). Alla presenterade resultat är analyserade utifrån pojkar och flickors prestationer. I rapporten tydliggörs skillnader och likheter inom respektive område. I de fall där inga skillnader presenteras kan läsaren utgå ifrån att så även är resultatet. I analysen av resultaten tänker vi i tre steg, resultat, undervisning, analys och strategier framåt. Skolan har under läsåret haft 370 elever och vi når höga resultat inom såväl måluppfyllelse i ämnen som inom trygghet och trivsel. Se tabell under respektive rubrik/område. Vi ser att andelen elever som når mer än godtagbara kunskaper i flera grupper ökat markant sedan 2017, vilket vi tänker kan bero på att vi under året haft ett fokus på att utveckla vår bedömarkompetens och en tydlighet kring begreppet Mer än godtagbara kunskaper, samt hur man kan differentiera uppgifter för att ge möjlighet till sådan bedömning. Vår vision är att vara en skola med pedagogisk framåtanda och ett elevresultat i världsklass, och när vi rektorer tittar på de resultat och analyser som denna del presenterar ser vi att vår skola även i år når långt. På våra verksamhetsbesök i skolan ser vi ett tillåtande klimat, glädje, arbetsro och fina relationer mellan elever och pedagoger. Vi ser pedagoger med ett stort engagemang och intresse för undervisning. Maria Johansson & Lotta Larsson, rektorer 2.1 Grundskolan Årskurs 1 Andel eleven som når kunskapskraven, med utgångspunkt i de kunskapskrav och det bedömningsstöd som finns i årskurs 1 i svenska och matematik. Totalt 2018 Flickor Pojkar Totalt 2017 Flickor Pojkar Svenska 94 % 88 % 100 % 94 % 97 % 92 % Matematik 96 % 92 % 100 % 93 % 97 % 89 % 15

Svenska Resultat I årskurs 1 har vi under året undervisat 52 elever i svenska, 28 pojkar och 24 flickor. Elevernas kunskaper bedöms utifrån läroplanens kriterier och som stöd i vårt bedömningsarbete har vi framför allt använt oss av Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling Skolverket (2016), Nya språket lyfter (Skolverket, 2016) samt observationer under ordinarie undervisning. Den andel elever som har förväntande kunskaper i svenska är 94 %. Detta är samma andel jämfört med förra årets resultat. De elever som detta år inte har förväntade kunskaper i svenska är flickor. I Skolverkets bedömningsstöd för läs- och skrivutveckling når 90 % av eleverna som minst avstämning A skriva. Av dessa 90 % är det 88 % flickor och 93 % av pojkar, vilket kan jämföras med föregående år då det var 93 % av flickorna och 87 % av pojkarna som minst nådde avstämning A skriva. I läsförståelse når hela 98 % av eleverna kunskapskravet, varav 96 % av flickorna och 100 % av pojkarna. Utifrån vårt resultat, inom respektive område, kan vi se att våra elever visar goda läs-och skrivkunskaper. Skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar är marginell. Den andel av eleverna som inte nått kunskapskravet i läsförståelse har ännu inte utvecklat kunskaper i att förstå innehållet vid egen läsning genom att kommentera och återge något av det lästa. När vi jämför med förra årets resultat ser vi även i år att de elever som inte nått avstämning A-skriva inte behärskar att göra mellanrum mellan orden, koppla ihop ljud och bokstav samt bilda meningar utan att markera dem med stor bokstav och punkt mer än sporadiskt. Undervisning I vår undervisning har vi strävat efter en varierad skriftspråksmiljö genom modellering, samtalande, läsande och skrivande. Eleverna har utifrån egna intressen och erfarenheter fått skriva faktatexter och skönlitterära texter gemensamt, enskilt eller tillsammans med pedagogerna. De har fått möta flera olika texttyper och hur de är uppbyggda genom genrepedagogiken och cirkelmodellen. Eftersom uppgifterna har varit av den karaktären att eleverna har kunnat skriva utifrån sin egen förmåga, har alla elever varit inkluderade i skrivprocessen (Johansson & Sandell Ring, 2017). Under läsåret har pedagogerna kontinuerligt arbetat med att utveckla elevernas läsförståelse bland annat genom högläsning med tillhörande textsamtal i par, små grupper och helklass. Genom modellering har pedagogerna visat eleverna olika strategier för att bli en god läsare. Eleverna har varje vecka haft individuell läs-läxa där de varit delaktiga i valet av böcker. Läsläxan har sedan följts upp i skolan. För att skapa ökad begriplighet, motivation och delaktighet har vi i samband med uppstarten av varje arbetsområde/lektion samtalat med eleverna om kunskapsmålen. För oss har det varit viktigt att eleverna redan från början vetat vad arbetet ska syfta till och vilka förmågor som ska utvecklas. Målet har synliggjorts på tavlan och kompletterats med lektionens undervisningsaktiviteter. Det är viktigt att mål och innehåll både uttalas och skrivs. Detta då många elever har behov av att både höra och se det som sägs. Att det är viktigt att klargöra mål och vad eleven förväntas göra är något som även Skolverket (2014) framhåller. För att anpassa undervisningen har vi använt oss av ILT, dokumentkamera, ipad, rättstavningsprogram, bildstöd etc. 16

Eleverna har getts stort utrymme att samspela med varandra genom exempelvis arbete i par, i grupp, kamratrespons och textsamtal. Vi strävar efter att lärandet ska ske interaktivt i samspel med andra elever. En förutsättning för att elever ska kunna utveckla språk, tankar och kunskaper är att de aktivt deltar och får varierande aktiviteter i undervisningen. Språkanvändning och kommunikation utgör enligt det sociokulturella perspektivet länken mellan barnet och omgivningen. Eleven blir delaktig i kunskaper och färdigheter genom kommunikation och lärande sker när eleverna deltar språkligt i sociala situationer (Säljö, 2014). För att identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar samt säkerställa en likvärdig bedömning av elevernas läs- och skrivförmåga har vi på skolan som en del i vår bedömning en gemensam screeningplan. Kartläggningsmaterialet ger även pedagogerna ett stöd i att se vilka möjligheter och hinder undervisningens utformning kan innebära för elevernas lärande när de utifrån elevernas resultat planerar sin fortsatta undervisning. Anpassningar görs på både grupp- och individnivå. Vi ser ibland att vi måste möta elever på fler sätt än vad klassrumsundervisning kan erbjuda. Lundberg och Sterner (2011) skriver att elever i behov av särskilt stöd ofta är i behov av en annan social och fysisk miljö än vad klassrummet kan tillhandahålla för att kunna ta till sig återkoppling/feedback. Detta erbjuder vi de elever som får undervisning i mindre grupp. En-till-en-undervisning kan öka elevernas engagemang och pedagogen kan fånga de tillfällen när eleven är som mest mottaglig för lärande. Genom denna undervisningsform kan pedagogen fånga upp missuppfattningar och eleven får direkt bekräftelse eller korrigering, vilket leder till att eleven lär sig använda effektiva strategier istället för felaktiga arbetssätt. De elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen har haft individuella anpassningar i form av BRAVKOD (BRA AVKODning), individanpassad träning av läsförståelse samt skrivträning. Vi pedagoger har även arbetat vidare och utvecklat vårt kunnande kring bedömning under våra Pedagogiska caféer det här läsåret. Analys Vi menar att det goda resultatet i svenska beror på att vi erbjuder en varierad skriftspråksmiljö genom modellering, samtalande, läsande och skrivande. Vi ser att ett regelbundet arbete med läsförståelse bland annat genom högläsning med tillhörande textsamtal i par, små grupper och helklass bidrar till elevernas förståelse och motivation. Elevernas delaktighet i valet av läsläxa har bidragit till en större läslust. Genom genrepedagogiken och cirkelmodellen eleverna fått möta flera olika texttyper vilket har främjat både utvecklingen av deras skrivande och gett dem en fördjupad förståelse för hur olika typer av texter är uppbyggda. I vår undervisning har eleverna getts stort utrymme att samspela med varandra genom exempelvis arbete i par, i grupparbeten, kamratrespons och textsamtal. Detta har skapat förutsättningar för eleverna att utveckla språk, tankar och kunskaper, vilket vi menar har bidragit till god måluppfyllelse. Vi menar också att tydliga kunskapsmål, som synliggjorts både skriftligt, muntligt med bildstöd samt digital teknik och interaktiva lärverktyg har bidragit till en ökad förståelse och meningsfullhet för våra elever. Ytterligare en anledning till vårt goda resultat i svenska i samtliga årskurser är att vi har legitimerade lärare varav flera lärare har flera års erfarenhet. I klassrummen upplever vi ett gott arbetsklimat, studiero samt en trygg arbetsmiljö för både elever och lärare. 17

Genom kartläggning utifrån vår gemensamma screeningplan har vi tidigt kunna identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd men också de elever som behöver extra utmaningar. Kartläggningsmaterialet har gett pedagogerna ett stöd i att se vilka möjligheter och hinder undervisningens utformning kan innebära för elevernas lärande och utifrån elevernas resultat har de anpassat planeringen av sin fortsatta undervisning. Vi ser att de insatser eleverna fått i form av individanpassad träning av läsförståelse, språkträning i mindre grupp bidragit till en högre måluppfyllelse. Detta menar vi beror på att läraren i en annan social och fysisk miljö än klassrummet kan fånga de tillfällen när eleven är som mest mottaglig för lärande. Genom att eleven får direkt bekräftelse eller korrigering lär sig eleven använda effektiva strategier istället för felaktiga arbetssätt (Lundberg & Sterner, 2011). I vårt resultat kan vi inte se någon signifikant skillnad mellan flickor och pojkar, inom respektive område. I läsförståelse är det endast en mindre del flickor som inte når målen. Skolverket (2016) skriver att i ett skolsystem som betonar likvärdig utbildning är det viktigt att det inte är stora skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Vårt resultat kan jämföras med samtliga OECD-länder där flickor presterar signifikant bättre i läsförståelse än pojkar. I Sverige har skillnaden mellan pojkar och flickor minskat, framför allt har lågpresterande pojkar förbättrat sina resultat i läsförståelse. I OECD har skillnaden mellan pojkar och flickor också minskat sedan 2012, men det är snarare en tendens att flickorna har blivit sämre (PISA, 2015). Undervisande lärare i årskurs 1 har samplanerat undervisningen. Vi menar att detta är ytterligare en aspekt för det goda resultatet. Det faktum att vi har planerat, sambedömt och utvärderat vår undervisning har med största sannolikhet bidragit till en högre kvalitet. Söderström (2012) skriver att lärare behöver reflektera tillsammans över sin undervisning och sina handlingar för att kritiskt granska sin verksamhet och dra lärdomar, som ett led i att förbättra undervisningen. Nästa steg Utifrån vårt resultat och analys kommer vi att fortsätta utveckla vår undervisning. Som ett steg mot våra tre fokusområden ledarskap, inkludering och delaktighet kommer vi under läsåret 2018/2019 fördjupa oss i kooperativt lärande som är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. Eleverna samarbetar efter bestämda principer för att uppnå hög delaktighet och ett dialogiskt klassrum. Det går också i linje med John Hatties forskning som lyfter fram samarbetsinriktat lärande och Dylan Wiliams teori att aktivera eleverna som resurser för varandra samt ger lärare verktyg och förutsättningar att genomföra sitt dubbla uppdrag som kunskaps- och värdegrundsförmedlare. Målet med kooperativt lärande är att uppnå hög ämneskunskap, aktivt deltagande hos samtliga elever, individanpassning, stärkande av sociala och personliga kompetenser och stimulerande arbetsmiljö för både elever och lärare (Kagan & Stenlev, 2017). Förra årets nästa steg var att skapa en bank med elevtexter att använda vid bedömning och mallar som kan användas vid skrivande och högläsningsböcker med tillhörande frågeställningar och uppgifter. Detta är ett pågående arbete som vi kommer att fortsätta utveckla. Syftet är att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga samt läsförståelse. Vi kommer även i år fortsätta utveckla vår bedömmarkompetens för att få en ökad samsyn och likvärdighet i våra bedömningar. 18

Matematik Resultat I årskurs 1 har 52 elever undervisats i matematik varav 28 är pojkar och 24 är flickor. Andel elever som nått kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik är 96 % jämfört med förra årets 93 %. Av årets 52 elever har 100 % av pojkarna och 92 % av flickorna godtagbara kunskaper. Elevernas kunskaper bedöms utifrån läroplanens kriterier och som stöd i vårt bedömningsarbete har vi använt oss av Bedömningsstöd i matematik (Skolverket 2016). I Skolverkets bedömningsstöd för matematik har eleverna under våren gjort en muntlig del och en skriftlig del. Den muntliga delen görs enskilt med en pedagog, utifrån det ser vi att 96 % har förväntade kunskaper. Den skriftliga delen görs enskilt i klassrummet med delprov i olika svårighetsgrader. Även här har 96 % godtagbara kunskaper. Vi ser också att många barn klarar en högre nivå än godtagbara kunskaper även om vi inte använder oss av bedömningen mer än godtagbara kunskaper i våra skriftliga omdömen för årskurs 1. Hälften av eleverna klarade en högre nivå på den muntliga delen och på den skriftliga delen klarade en tredjedel av eleverna den högre svårighetsgraden. Sammantaget kan vi se att pojkarna i årskurs 1 har ett högre resultat än flickorna. Undervisning På skolan har vi en gemensam screeningplan. Screeningen ger oss en överblick av elevernas kunskaper och ligger tillsammans med vår läroplan till grund för våra pedagogiska planeringar och vårt arbete i klasserna. I årskurs 1 använder vi Skolverkets bedömningsstöd för årskurs 1. Kartläggningen ger en bild över elevernas kunskaper och vad de behöver utveckla. Utifrån denna kartläggning planerar lärarna sin undervisning och vi kan identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, elever som behöver extra utmaningar samt vilka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och om en pedagogisk utredning då bör göras. Pedagogerna i årskurs 1 har valt att starta matematikundervisningen med konkret material, matematikspel och problemlösning. Efter novemberlovet kompletterade lärarna undervisningen med matematikboken. Vi arbetar på ett inkluderande arbetssätt genom att alla elever är delaktiga och arbetar med matematik utifrån sina kunskaper och förmågor. Vi ger eleverna differentierade uppgifter så att alla elever kan få utmanande uppgifter. Genom att eleverna är indelade i mattekompisar får alla eleverna vara med och bidra med sina tankar, funderingar och kunskaper genom att i ett mindre sammanhang få möjlighet att diskutera matematik med en kamrat. Pedagogerna i årskurs 1 har i problemlösningsuppgifter använt sig av EPA (Enskilt, Par, Alla), eleverna har först funderat enskilt, därefter diskuterat med sin mattekompis och till slut har man haft en gemensam diskussion i hela klassen. En del av eleverna i årskurs 1 har haft undervisning i liten grupp en gång per vecka under vårterminen. I den lilla gruppen har eleverna fått möjlighet att träna och fördjupa sina kunskaper efter sina egna behov. Rättning av elevernas resultat har till viss del sambedömts av lärarlaget i årskurs 1 Eleverna i årskurs 1 har haft en god fysisk miljö och lärare med god kompetens. 19

Analys Vi ser att vi ibland måste möta elever med särskilda behov på andra sätt än vad klassrumsundervisning kan erbjuda. Lundberg och Sterner (2011) skriver att elever i behov av särskilt stöd ofta är i behov av en annan social och fysisk miljö än vad klassrummet kan tillhandahålla för att kunna ta till sig återkoppling/feedback. Detta erbjuder vi några elever som får undervisning i mindre grupp. Vi ser elevernas engagemang och vi kan fånga de tillfällen när eleverna är som mest mottagliga för lärande. Vi kan med denna undervisningsform fånga upp missuppfattningar och eleverna få direkt bekräftelse eller korrigering, vilket leder till att eleverna lär sig använda effektiva strategier. Genom att eleverna får arbeta med differentierade uppgifter bibehåller vi deras lust att lära och ökar deras intresse för att utveckla sina kunskaper. I sammanställningen av resultaten i Skolverkets bedömningsstöd ser vi att det arbetsområde som eleverna visar ett lägre resultat på är likhetstecknets betydelse. Vi ser ett mönster i att eleverna i årskurs 1 har svårt att förstå begreppet likhetstecken. Detta är ett område som vi behöver arbeta mycket med. Vi ser ett behov av att alla matematiklärare på skolan behöver utveckla sin undervisning kring likhetstecknets betydelse. Nästa steg Nästa steg blir att de pedagoger som arbetar med matematik på skolan får möjlighet att utbyta erfarenheter och vidareutbilda sig hur vi på ett än bättre sätt kan undervisa våra elever i likhetstecknets betydelse. Till hösten planerar vi att starta matematik-undervisningen med konkret material; spel, problemlösning och färdighetsträning för att möta eleverna där de befinner sig för att senare under terminen komplettera med en matematikbok. Eftersom arbetet med mattekompisar har varit en framgångsfaktor är detta ett arbetssätt som vi kommer att fortsätta med, bl.a. för att lära eleverna att sätta ord och begrepp på sina matematiska kunskaper. Viktigt är också att fortsätta med genomgångar och diskussioner för att bl.a. träna och befästa matematiska ord och begrepp. För att bibehålla intresset för matematik hos alla våra elever är det viktigt att vi fortsätter att ge differentierade uppgifter som utmanar alla eleverna. Årskurs 3 Andel elever som bedöms nått nivån för godtagbara kunskaper i alla ämnen. Totalt 2018 Flickor Pojkar Totalt 2017 Flickor Pojkar 96 % 97 % 95 % 98 % 100 % 90 % Andel elever som nått nivån för godtagbara kunskaper i ämnena svenska, matematik, No, och So Totalt 2018 Flickor Pojkar Totalt 2017 Flickor Pojkar Svenska 96 % 97 % 95 % 100 % 100 % 100 % Matematik 96 % 97 % 95 % 100 % 100 % 100 % 20

No 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % So 99 % 97 % 100 % 100 % 100 % 100 % Andel elever som når mer än godtagbara kunskaper i svenska, matematik, No och So. Totalt 2018 Flickor Pojkar Totalt 2017 Flickor Pojkar Svenska 68 % 70 % 66 % 16 % 31 % 3 % Matematik 70 % 70 % 71 % 4 % 4 % 3 % No 65 % 70 % 61 % 0 % 0 % 0 % So 49 % 55 % 45 % 0 % 0 % 0 % Andel elever som inte når nivån för godtagbara kunskaper i något enda ämne är 0 %. Svenska Resultat I årskurs 3 har vi under året undervisat 71 elever i svenska, 38 pojkar och 33 flickor. Elevernas kunskaper bedöms utifrån läroplanens kriterier och som stöd i vårt bedömningsarbete har vi använt oss av Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (Skolverket, 2016), Nya språket lyfter (Skolverket, 2016), Nationella prov i svenska, Bravkod, samt observationer under ordinarie undervisning. Resultatet visar att 96 % av eleverna har förväntade kunskaper i svenska. Detta är samma andel jämfört med förra årets resultat. Skillnaden mellan flickor och pojkar är i år obetydlig. Den andel av eleverna som bedöms ha mer än godtagbara kunskaper är 68 %, detta är en stor förbättring och kan jämföras med föregående år då det var 20 % av eleverna. Av det totala antalet pojkar i årskurs 3 har 66 % mer än godtagbara kunskaper och av det totala antalet flickor har 70 % mer än godtagbara kunskaper. Även här ser vi en signifikant skillnad om vi jämför med föregående år då det endast var 7 % av det totala antalet pojkar i årskurs 3 och 35 % av det totala antalet flickor som bedömdes ha mer än godtagbara kunskaper. I förra årets resultat kunde vi se att några elever låg lågt gällande textskrivning och avkodning även om de bedömdes nå målen. Detta har vi inte kunnat utläsa i årets resultat. De nationella provens olika delprov testade i år områdena tala, läsa, läsförståelse, textsamtal, skriva berättande text och faktatext. Liksom förra årets resultat har våra elever fått höga resultat på samtliga delprov. I år når 92 % av eleverna kravnivån, vilket kan jämföras med förra årets resultat, då 93 % av eleverna klarade kravnivån. De elever som inte når kravnivån i år är både pojkar och flickor, jämfört med förra året då det bara var pojkar. Utifrån resultatet kan vi inte se något mönster eller specifikt område där eleverna ligger lågt. 21

Undervisning I vår undervisning har vi strävat efter en varierad skriftspråksmiljö genom modellering, samtalande, läsande och skrivande. Eleverna har utifrån egna intressen och erfarenheter fått skriva fakta- och skönlitterära texter gemensamt, enskilt eller tillsammans med pedagogerna. De har fått möta flera olika texttyper och hur de är uppbyggda genom genrepedagogiken och cirkelmodellen. Eftersom uppgifterna har varit av den karaktären att eleverna har kunnat skriva utifrån sin egen förmåga, har alla elever varit inkluderade i skrivprocessen (Johansson & Sandell Ring, 2017). Under läsåret har pedagogerna kontinuerligt arbetat med att utveckla elevernas läsförståelse bland annat genom högläsning med tillhörande textsamtal i par, små grupper och helklass. Genom modellering har pedagogerna visat eleverna olika strategier för att bli en god läsare. Eleverna har varje vecka haft individuell läsläxa där de varit delaktiga i valet av böcker. Läsläxan har sedan följts upp i skolan. En förutsättning för att elever ska kunna utveckla språk, tankar och kunskaper är att de aktivt deltar och får varierande aktiviteter i undervisningen. Språkanvändning och kommunikation utgör enligt det sociokulturella perspektivet länken mellan barnet och omgivningen. Eleven blir delaktig i kunskaper och färdigheter genom kommunikation och lärande sker när eleverna deltar språkligt i sociala situationer (Säljö, 2014). Eleverna har getts stort utrymme att samspela med varandra genom exempelvis arbete i par, i grupparbeten, kamratrespons och textsamtal. Vi strävar efter att lärandet ska ske interaktivt i samspel med andra elever. Undervisningen har innefattat läsloggar, högläsning med textsamtal kopplat till olika texttyper där eleverna fått stanna upp i sin läsning och tillsammans gjort kopplingar mellan sin egen och andras förförståelse och textens innehåll. Westlund (2010) menar att läsförståelse med fördel tränas genom högläsning på gruppnivå då eleverna tillsammans aktiverar sina egna bakgrundskunskaper för att förstå textens innebörd och samtidigt deltar i samtal om texten. För att skapa ökad begriplighet, motivation och delaktighet har vi i samband med uppstarten av varje arbetsområde/lektion samtalat med eleverna om kunskapsmålen. För oss har det varit viktigt att eleverna redan från början vetat vad arbetet skulle syfta till och vilka förmågor som skulle utvecklas. Målet har synliggjorts på tavlan och kompletterats med lektionens undervisningsaktiviteter. Det är viktigt att mål och innehåll både uttalas och skrivs. Detta då många elever har behov av att både höra och se det som sägs. Att det är viktigt att klargöra mål och vad eleven förväntas göra är något som även Skolverket (2014) framhåller. Vi har även anpassat undervisningen genom ILT, dokumentkamera, ipad, rättstavningsprogram, bildstöd etc. För att identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar samt säkerställa en likvärdig bedömning av elevernas läs- och skrivförmåga har vi på skolan som en del i vår bedömning en gemensam screeningplan. Kartläggningsmaterialet ger även pedagogerna ett stöd i att se vilka möjligheter och hinder undervisningens utformning kan innebära för elevernas lärande när de utifrån elevernas resultat planerar sin fortsatta undervisning. 22

Anpassningar görs på både grupp- och individnivå. Vi ser ibland att vi måste möta elever på fler sätt än vad klassrumsundervisning kan erbjuda. Lundberg och Sterner (2011) skriver att elever i behov av särskilt stöd ofta är i behov av en annan social och fysisk miljö än vad klassrummet kan tillhandahålla för att kunna ta till sig återkoppling/feedback. Detta erbjuder vi de elever som får undervisning i mindre grupp. Vid en-till-en-undervisning ökar elevernas engagemang och läraren kan fånga de tillfällen när eleven är som mest mottaglig för lärande. Genom denna undervisningsform kan läraren fånga upp missuppfattningar och eleven får direkt bekräftelse eller korrigering, vilket leder till att eleven lär sig använda effektiva strategier istället för felaktiga arbetssätt. De elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen har haft individuella anpassningar i form av BRAVKOD (BRA AVKODning), individanpassad träning av läsförståelse samt skrivträning. Vi pedagoger har även arbetat vidare och utvecklat vårt kunnande kring bedömning under våra Pedagogiska caféer det här läsåret. Analys Vi menar att det goda resultatet i svenska beror på att vi erbjuder en varierad skriftspråksmiljö genom modellering, samtalande, läsande och skrivande. Vi ser att ett regelbundet arbete med läsförståelse bland annat genom högläsning med tillhörande textsamtal i par, små grupper och helklass bidrar till elevernas förståelse och motivation. Vårt resultat gällande elever som förväntas nå kunskapsmålen är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år, däremot kan vi se att andelen elever med mer än godtagbara kunskaper har ökat markant. Andelen flickor och pojkar är jämnt fördelade i båda dessa resultat. Vi menar att detta positiva resultat beror på att vi utvecklat vår kompetens kring bedömning samt att vi i kollegiet skapat en samsyn hur vi bedömer de elever som har mer än godtagbara kunskaper. Skolverket (2016) skriver att i ett skolsystem som betonar likvärdig utbildning är det viktigt att det inte är stora skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Vårt resultat kan jämföras med resultat i samtliga OECD-länder där flickor presterar signifikant bättre i läsförståelse än pojkar. I Sverige har skillnaden mellan pojkar och flickor minskat, framför allt har lågpresterande pojkar förbättrat sina resultat i läsförståelse. I OECD har skillnaden mellan pojkar och flickor också minskat sedan 2012, men det är snarare en tendens att flickorna har blivit sämre (PISA, 2015). Genom genrepedagogiken och cirkelmodellen har eleverna fått möta flera olika texttyper vilket har främjat både utvecklingen av deras skrivande och gett dem en fördjupad förståelse för hur olika typer av texter är uppbyggda. En ytterligare anledning till vårt goda resultat i svenska i samtliga årskurser är att vi har legitimerade lärare varav flera lärare har många års erfarenhet. I klassrummen upplever vi ett gott arbetsklimat, studiero samt en trygg arbetsmiljö för både elever och lärare. I vår undervisning har eleverna getts stort utrymme att samspela med varandra genom exempelvis arbete i par, i grupparbeten, kamratrespons, läsloggar och textsamtal. Detta har skapat förutsättningar för eleverna att utveckla språk, tankar och kunskaper, vilket vi menar har bidragit till god måluppfyllelse. Vi menar också att tydliga kunskapsmål, som synliggjorts både skriftligt, muntligt med bildstöd samt digital teknik och interaktiva lärverktyg har bidragit till en ökad förståelse och meningsfullhet för våra elever. 23

Ytterligare en anledning till vårt goda resultat är att vi vid genomförandet av de Nationella proven har sett till elevernas behov och gjort de anpassningar de har rätt till. Proven har genomförts i halvklass, enskilt med pedagog eller med utökad tid. Genom detta har vi individanpassat genomförandet av provet och inkluderat alla elever. Anpassningarna har genomförts på ett sådant sätt så att provet fortfarande prövat de förmågor och kunskaper som avsetts. Genom kartläggning utifrån vår gemensamma screeningplan har vi tidigt kunna identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd men också de elever som behöver extra utmaningar. Kartläggningsmaterialet har gett pedagogerna ett stöd i att se vilka möjligheter och hinder undervisningens utformning kan innebära för elevernas lärande och utifrån elevernas resultat har de anpassat planeringen i sin fortsatta undervisning. Vi ser att de insatser eleverna fått i form av individanpassad träning av läsfo rståelse, språkträning i mindre grupp bidragit till en högre måluppfyllelse. Detta menar vi beror på att läraren i en annan social och fysisk miljö än klassrummet kan fånga de tillfällen när eleven är som mest mottaglig för lärande. Genom att eleven får direkt bekräftelse eller korrigering lär sig eleven använda effektiva strategier istället för felaktiga arbetssätt (Lundberg och Sterner (2011). Undervisande lärare i årskurs 3 har samplanerat undervisningen. Vi menar att detta är ytterligare en anledning till det goda resultatet. Det faktum att vi har planerat, sambedömt och utvärderat vår undervisning har med största sannolikhet bidragit till en högre kvalitet. Söderström (2012) skriver att lärare behöver reflektera tillsammans över sin undervisning och sina handlingar för att kritiskt granska sin verksamhet och dra lärdomar, som ett led i att förbättra undervisningen. Nästa steg Utifrån vårt resultat och analys kommer vi att fortsätta utveckla vår undervisning. Som ett steg mot våra tre fokusområden ledarskap, inkludering och delaktighet kommer vi under läsåret 2018/2019 fördjupa oss i kooperativt lärande som är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. Eleverna samarbetar efter bestämda principer för att uppnå hög delaktighet och ett dialogiskt klassrum. Det går också i linje med John Hatties forskning som lyfter fram samarbetsinriktat lärande och Dylan Wiliams teori att aktivera eleverna som resurser för varandra samt ger lärare verktyg och förutsättningar att genomföra sitt dubbla uppdrag som kunskaps- och värdegrundsförmedlare. Målet med kooperativt lärande är att uppnå hög ämneskunskap, aktivt deltagande hos samtliga elever, individanpassning, stärkande av sociala och personliga kompetenser och stimulerande arbetsmiljö för både elever och lärare (Kagan & Stenlev, 2017). Förra årets nästa steg var att skapa en bank med elevtexter att använda vid bedömning och mallar som kan användas vid skrivande och högläsningsböcker med tillhörande frågeställningar och uppgifter. Detta är ett pågående arbete som vi kommer att fortsätta utveckla. Syftet är att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga samt läsförståelse. Vi kommer även i år fortsätta utveckla vår bedömarkompetens för att få en ökad samsyn och likvärdighet i våra bedömningar. 24

Matematik Resultat I årskurs 3 har 71 elever undervisats i matematik varav 38 är pojkar och 33 är flickor. Andel elever som nått kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik är 96 % jämfört med förra årets 100 %. Av årets 71 elever har 68 % av eleverna mer än godtagbara kunskaper och i år ser vi att 73 % av flickorna och 63 % av pojkarna har mer än godtagbara kunskaper. Förra året hade 7 % av eleverna mer än godtagbara kunskaper. Elevernas kunskaper bedöms utifrån läroplanens kriterier och som stöd i vårt bedömningsarbete har vi använt oss av Bedömningsstöd i matematik (Skolverket 2016) och de Nationella proven. Sammantaget kan vi se att de Nationella proven visar att eleverna har goda kunskaper i de olika delarna av ämnet matematik. Undervisning På skolan har vi en gemensam screeningplan i matematik. Denna screening ger oss en överblick över elevernas kunskaper och vilka färdigheter eleverna behöver utveckla. Detta ligger tillsammans med vår läroplan till grund för våra pedagogiska planeringar och vårt arbete i klasserna. Vi har använt Skolverkets bedömningsstöd och Nationella proven för att få en bild av elevernas kunskaper och då även uppmärksammat de elever som är i behov av särskilt stöd. I årskurs 3 har vi planerat undervisningen gemensamt, vi har varvat problemlösning, färdighetsträning i bl.a. matteboken, gemensamma genomgångar med matematiska samtal och spel. Eleverna har i mån av tillgång använt Ipads för att träna olika matematiska moment. Eleverna har varit delaktiga i vilka delar de känt behov av att träna vidare på. De har varit indelade i mattekompisar där de gemensamt har diskuterat och löst olika matematiska problem. Eleverna har haft tillgång till ett stort utbud att konkret material som används dagligen. Vi arbetar idag på ett varierat arbetssätt och använder mycket konkret material för att öka elevernas förståelse för matematiken. Utifrån förra årets något lägre resultat i området subtraktionsalgoritmer har vi under detta läsår haft ett extra fokus på detta område och regelbundet låtit eleverna träna på algoritmräkning. Under läsåret har eleverna regelbundet tränat på tid och tidsskillnader på ett varierat och differentierat sätt. Alla elever har fått undervisning i programmering på klassnivå. Några av eleverna har fortsatt att arbeta med programmering och även befäst sina kunskaper genom att lära sina kamrater. Eleverna har även fortsatt att programmera under fritidstid. Varje vecka har eleverna blivit erbjudna att komma till "Studiestugan", där olika matematiska områden har behandlats. "Studiestugan har varit en lärarledd lektion efter elevernas ordinarie schema. På "Studiestugan" har eleverna erbjudits förberedande lektion för att öka förförståelsen för kommande lektioner samt fördjupat arbete i olika arbetsområden. Analys De goda resultaten på de Nationella proven tror vi beror på att vi pedagoger gemensamt har planerat och diskuterat matematikundervisningen för att få en samsyn. De Nationella proven har sambedömts för att säkerhetsställa en likvärdig bedömning av våra elever. Eleverna har haft tre erfarna pedagoger, god fysisk miljö och ett gott arbetsklimat. Vårt goda resultat tror vi beror på att vi bl.a. undervisat eleverna på ett varierat arbetssätt då ett och samma arbetssätt inte passar alla elever. Genom att undervisa eleverna i olika effektiva strategier har alla fått möjlighet att 25

hitta sitt sätt att lösa matematiska problem på. En annan bidragande orsak till det goda resultatet är att skolan har gjort en stor satsning på konkret material som finns tillgängligt i alla klassrum. Vi ser att en framgångsfaktor är att gå från konkret material till representativ och därefter till abstrakt nivå. Att använda konkret material är idag en helt naturlig del i undervisningen och därmed en stor vinst för alla elever på ett tillåtande sätt. En annan framgångsfaktor som lärarna uttrycker är arbetet med mattekompisar. Detta arbete har gett en stor delaktighet bland eleverna där alla elevers matematikkunskaper har tagits tillvara. Ett inkluderande arbetssätt har gynnat alla elevers utveckling. Jämfört med föregående års resultat kring subtraktionsalgoritmer, då eleverna hade svårigheter kring detta moment, ser vi nu att årets elever inte har de svårigheterna då eleverna fått träna detta regelbundet under läsåret. Vi ser att eleverna kontinuerligt behöver träna på tid, tidsuppfattning och beräkning av tid då många elever idag inte naturligt tränar på klockan. Genom dagliga genomgångar, matematiska diskussioner och repetitioner har vi befäst eleverna kunskaper och ökar måluppfyllelsen. Vi menar att "Studiestugan" har bidragit till det goda resultatet både genom repetition och förberedelse inför kommande mattelektioner. Nästa steg På årets nationella prov testade man inte elevernas kunskaper om mätning av tid. Vi ser att arbete kring analog- och digitaltid är något man behöver arbeta med kontinuerligt då många elever idag har svårt att avläsa tid. Matematikuppgifter kring beräkning av tid, tidsskillnader och beräkning av tid är något som är svårt och som vi pedagoger behöver ge våra elever mer möjlighet att träning på. Eftersom arbetet med mattekompisar har varit en framgångsfaktor är detta ett arbetssätt som vi kommer att fortsätta med, bl.a. för att lära eleverna att sätta ord och begrepp på sina matematiska kunskaper. Viktigt också att fortsätta med genomgångar och diskussioner för att bl.a. träna och befästa matematiska ord och begrepp. För att bibehålla intresset för matematik hos alla våra elever är det viktigt att vi fortsätter att ge differentierade uppgifter som utmanar alla eleverna. NO Resultat Läsåret 2017/2018 har 71 elever, 38 pojkar och 33 flickor undervisats i NO i årskurs 3. 100 % av eleverna har godtagbara kunskaper. Av dessa elever har 60 % av pojkarna och 69 % av flickorna mer än godtagbara kunskaper. Undervisning Under läsåret har undervisningen haft fokus på ämnesområden som kroppen, återvinning, lösningar och blandningar, magnetism, statisk elektricitet, näringskedjor, olika naturområden, djurens släktträd och växters gruppering. Undervisningen har bedrivits på ett varierat sätt där eleverna har fått ta del av olika filmer, diskutera och experimentera. Ett mål har varit att eleverna skulle lära sig att ställa hypotes, genomföra enkla experiment samt analysera hur det gick. För att öva upp dessa förmågor har eleverna fått arbeta på olika sätt både individuellt, i mindre grupper och gemensamt i helklass. Eleverna har även fått skapat en egen NO-bok, gjort en exkursion till Aspens strand samt haft ett öppet hus för föräldrar då de visat sina experiment. Det läromedel som utgjort bas för undervisningen har varit Boken om NO (Persson, 2013). 26

Analys De goda resultaten tror vi beror på behöriga och erfarna lärare. Eleverna har varit aktiva och delaktiga i undervisningen. Engagerade elever har tagit med sig egna böcker för att visa läraren på tips och idéer. När delaktigheten finns tror vi också att lusten till att lära ökar. Vi har arbetat mycket tillsammans i olika grupper, eleverna har tyckt att det varit roligt att ställa hypoteser, diskutera, prova och analysera sina resultat. Nästa steg Vårt nästa steg blir att skapa ett bättre sammanhang genom att bedriva delar av undervisningen ute. Därutöver planerar vi att använda oss av Aspenässkolans science center i större utsträckning. I vårt science center har vi bland annat tillgång till mikroskop kopplat till datorer, vilket vi ser som en möjlighet att integrerar IKT i vår undervisning på ett naturligt sätt. SO Resultat Läsåret 2017/2018 gick 71 elever, 33 flickor och 38 pojkar, i årskurs 3. Samtliga har fått undervisning i ämnet SO. 98,5 % av eleverna har uppnått kravnivån för godtagbara kunskaper. 47,8% har godtagbara kunskaper och av dessa är 41 % flickor och 59 % pojkar. 49,2% har mer än godtagbara kunskaper. Av dessa är 51,4% flickor och 48,5% pojkar. Undervisning Undervisningen i SO i årskurs 3 har till stor del bedrivits tematiskt, tema såsom till exempel Forntiden. Pedagogerna har arbetat ämnesöverskridande i ämnena bild, svenska och SO. De har använt sig av så kallade VÖL- diagram där eleverna innan ett arbetsområde får tala om vad det redan kan om ämnet/arbetsområdet, vad de önskar lära sig och vad de sedan har lärt sig när det är dags att avsluta. I läroplanen står det om elevers ansvar och inflytande, samt lärares ansvar att stötta och främja detta. Genom arbetet med VÖL-diagrammen blev eleverna engagerade och delaktiga i undervisningen. I arbetet med de pedagogiska planeringarna har pedagogerna tagit hänsyn till vad som framgick av VÖL-diagrammen. Genom att lyssna till alla elever, även de som har särskilda behov, har undervisningen kunnat utformas på ett sätt som inkluderar och ger stimulans åt alla elever. På fritids har eleverna också haft möjlighet att fördjupa sig i so-arbetet som pågått under skoldagen. I läroplanen står det om elevers ansvar och inflytande, samt lärares ansvar att stötta och främja detta. Arbetslaget har medvetet blandat skolverksamhet med fritidsverksamhet och har då på ett bra sätt kunnat jobba med entreprenöriellt lärande, EL, som är ett undersökande arbetssätt och som ska genomsyra vår verksamhet. Det entreprenöriella förhållningssättet ger förutsättningar för motivation till lärande och stimulerar nyfikenheten (Falk Lundqvist, 2014). Pedagogerna har lyssnat till vad eleverna vill och kan göra, och knyter an det till temat eller ämnet. Bedömningen har utgått från läroplanens kunskapskrav i ämnet SO. Pedagogerna har gjort en sambedömning av varje enskild elevs kunskaper, för att få en så rättvis bedömning som möjligt. Analys Jämfört med förra året ser vi att vi i år har en större elevgrupp i årskurs 3, 71 elever i år mot 55 elever förra året. Förra året fick alla elever godkänt i ämnet SO, och detta år har vi en liten andel som inte nått upp till kunskapskraven. 27

Vi ser att den andel som har mer än godtagbara kunskaper är betydligt högre i år jämfört med förra året. Denna förändring, menar vi, beror på att vi utvecklat vår bedömarkompetens och att vi skapat en samsyn inom kollegiet kring hur vi bedömer de elever som har mer än godtagbara kunskaper. Nästa steg På våra grundskollärarkonferenser har vi under läsåret bland annat arbetat med bedömning. Detta för att få en mer likvärdig bedömning av eleverna, samt att utveckla skolans kollegiala bedömningsarbete. Då vi jobbar mer samstämmigt kommer arbetet med bedömning att underlättas. Målet är att vi alltså ska ta fram gemensamma bedömningsunderlag, där vi pedagoger känner oss trygga i vad som ska bedömas och hur. Detta ger oss också möjlighet att ännu tydligare visa eleverna vilka mål vi tillsammans ska jobba mot. Årskurs 5 Andel elever som bedöms nått nivån för godtagbara kunskaper i samtliga (varje, respektive, enskilda) ämnen. Totalt 2018 Flickor Pojkar Totalt 2017 Flickor Pojkar 97 % 94 % 100 % 94 % 98 % 89 % Andel elever som bedöms nå kunskapskraven för lägst E i: Totalt 2018 Flickor Pojkar Totalt 2017 Flickor Pojkar Svenska 98 % 97 % 100 % 96 % 100 % 92 % Matematik 98 % 97 % 100 % 95 % 98 % 92 % Engelska 98 % 97 % 100 % 95 % 98 % 92 % Bild 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Hkk 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Idh 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Musik 100 % 100 % 100 % 95 % 100 % 89 % Biologi 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Fysik 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Kemi 63 % 63 % 64 % 66 % 73 % 59 % Geografi 100 % 100 % 100 % 99 % 100 % 97 % Historia 100 % 100 % 100 % 99 % 100 % 97 % 28

Religion 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Samhällskunskap 100 % 100 % 100 % 99 % 100 % 97 % Slöjd 100 % 100 % 100 % 94 % 100 % 86 % Teknik 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Andel elever som bedöms nå mer än godtagbara kunskaper i samtliga (varje, respektive, enskilda) ämnen. Totalt 2018 Flickor Pojkar Totalt 2017 Flickor Pojkar Svenska 68 % 66 % 70 % 81 % 93 % 68 % Matematik 68 % 56 % 79 % 31 % 30 % 32 % Engelska 78 % 63 % 94 % 21 % 13 % 30 % Bild 45 % 66 % 24 % 0 % 0 % 0 % Hkk 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Idh 55 % 59 % 52 % 17 % 10 % 24 % Musik 23 % 28 % 18 % 3 % 5 % 0 % Biologi 80 % 75 % 85 % 66 % 73 % 59 % Fysik 68 % 69 % 67 % 66 % 73 % 59 % Kemi 63 % 63 % 64 % 66 % 73 % 59 % Geografi 54 % 44 % 64 % 83 % 90 % 76 % Historia 60 % 59 % 61 % 81 % 90 % 70 % Religion 63 % 63 % 64 % 79 % 90 % 68 % Samhällskunskap 75 % 66 % 85 % 81 % 90 % 70 % Slöjd 0 % 0 % 0 % 6 % 10 % 3 % Teknik 0 % 0 % 0 % 58 % 60 % 57 % Svenska Resultat I årskurs fem har vi under året undervisat 65 elever i svenska, av dessa är 32 flickor och 33 pojkar. Elevernas kunskaper bedöms utifrån läroplanens kriterier och som stöd i vårt bedömningsarbete har vi använt oss av Nya språket lyfter Skolverket (2016), Läst och DLS. 29

Resultatet visar att hela 100 % av eleverna har förväntade kunskaper, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för förra läsåret som då var 96 %. 66 % av det totala antalet elever bedöms nå mer än godtagbara kunskaper i svenska, vilket är ett något lägre resultat vid en jämförelse av förra året, då 83 % av eleverna nådde mer än godtagbara kunskaper. Detta resultat gäller både flickor och pojkar. Av det totala antalet pojkar i årskurs fem har 67 % mer än godtagbara kunskaper och av det totala antalet flickor har 65 % mer än godtagbara kunskaper. Förra året var motsvarande siffror 74 % av pojkarna och 90 % av flickorna. I förra årets resultat framkom att eleverna i årskurs fem visade på goda kunskaper gällande centrala förmågor som tala, lyssna, samtala, läsa men att några av eleverna låg lågt gällande olika typer av textskrivning. Detta kunde vi även se i föregående års resultat då 19 % av eleverna (majoriteten pojkar) hade låga resultat. Årets resultat skiljer sig från de två föregående. I år ser vi att eleverna har en ökad medvetenhet kring olika språkmönster, strukturer samt att olika texter har olika syften. Undervisning I vår undervisning har vi strävat efter en varierad skriftspråksmiljö genom modellering, samtalande, läsande och skrivande. Vi har sedan vi fick eleverna i åk 4 arbetat aktivt med att utveckla elevernas läsflyt och läsförståelse. Detta har vi gjort på flera olika sätt. Under årskurs 5 har eleverna bland annat fått läsa skönlitterära böcker. I litteratursamtal samt arbete med faktatexter har eleverna arbetat aktivt med svåra ord som dykt upp. Dels har vi tillsammans pratat om orden i direkt anslutning till att de dykt upp. Vi har också skapat begreppsordlistor på stora papper, vilka satts upp i klassrummet. Dessa begreppsordlistor har återkommit till under arbetets gång för att repetera eller för att knyta an till ord eller begrepp som återkommit under arbetets gång. Eftersom uppgifterna har varit av den karaktären att eleverna har kunnat skriva utifrån sin egen förmåga, har alla elever varit inkluderade i skrivprocessen. Vi har arbetat utifrån den genrepedagogiska modellen, vilken syftar till att skapa en medvetenhet hos elever om olika språkmönster, strukturer samt att olika texter har olika syften. Vi har genom arbetet velat utveckla elevernas vardagsspråk, men också att ge dem ett effektivt skolspråk. Kunskapen har kommit eleverna till del genom explicit undervisning där vi stegvis har undervisat om specifika språkliga drag för den genre som varit i fokus till exempel berättande texter såsom nyhetsartiklar och notiser eller argumenterande texter (Johansson & Sandell Ring, 2017). I samband med uppstarten av våra olika arbets-/temaområden har vi samtalat med eleverna om målen. De har också varit delaktiga i framtagandet av våra pedagogiska planeringar. För oss har det varit viktigt att eleverna redan från början vetat vad arbetet skulle syfta till och vilka förmågor som skulle utvecklas. Vi har arbetat fram pedagogiska planeringar till samtliga områden vi arbetat med. Varje lektion har inletts med att tala om vad målet för just denna lektion varit, vilket för oss varit ett sätt att skapa ökad begriplighet på. Målet har synliggjorts på tavlan och kompletterats med lektionens undervisningsaktiviteter. Det är viktigt att mål och innehåll både uttalas och skrivs. Detta då många elever har behov av att både höra och se det som sägs. Att det är viktigt att klargöra mål och vad eleven förväntas göra är något som även Skolverket (2014) framhåller. 30

Vi har även anpassat undervisningen genom ILT, dokumentkamera, rättstavningsprogram, bildstöd etc. För att identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar samt säkerställa en likvärdig bedömning av elevernas läs- och skrivförmåga har vi på skolan som en del i vår bedömning en gemensam screeningplan. Kartläggningsmaterialet ger även pedagogerna ett stöd i att se vilka möjligheter och hinder undervisningens utformning kan innebära för elevernas lärande när de utifrån elevernas resultat planerar sin fortsatta undervisning. Anpassningar görs på både grupp- och individnivå. Vi ser ibland att vi måste möta elever på fler sätt än vad klassrumsundervisning kan erbjuda. Lundberg och Sterner (2011) skriver att elever i behov av särskilt stöd ofta är i behov av en annan social och fysisk miljö än vad klassrummet kan tillhandahålla för att kunna ta till sig återkoppling/feedback. Detta erbjuder vi de elever som får undervisning i mindre grupp. En-till-en-undervisning kan öka elevernas engagemang och läraren kan fånga de tillfällen när eleven är som mest mottaglig för lärande. Genom denna undervisningsform kan läraren fånga upp missuppfattningar och eleven får direkt bekräftelse eller korrigering, vilket leder till att eleven lär sig använda effektiva strategier istället för felaktiga arbetssätt. De elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen har haft individuella anpassningar i form av BRAVKOD (BRA AVKODning), individanpassad träning av läsförståelse samt skrivträning. Vi pedagoger har även arbetat vidare och utvecklat vårt kunnande kring bedömning under våra Pedagogiska caféer det här läsåret. Analys Vi menar att det goda resultatet i svenska beror på att vi erbjuder en varierad skriftspråksmiljö genom modellering, samtalande, läsande och skrivande. Vi ser att ett regelbundet arbete med läsförståelse bland annat genom högläsning med tillhörande textsamtal i par, små grupper och helklass bidrar till elevernas förståelse och motivation. Att läsa både hemma och i skolan är något som Aidan Chambers (2016) menar kan vara framgångsrikt och gynna läsningen. Flera av eleverna menade att kombinationen av att läsa och reflektera själv hemma och sedan tillsammans i klassen bidrog till att de förstod boken bättre. De uttryckte även att frågorna som användes vid textsamtalen medförde att de lärde sig mycket om landet och hur andra barn kan ha det. Vi tror också att de samtal som förts i smågrupper kan ha bidragit till att eleverna fått en djupare diskussion när de sedan pratat i helklass. Arbetet med litteratursamtal, svåra ord samt begreppsordlistor är något som inte endast gynnar elever i behov av stöd utan alla elever. Vi tror att detta är en av anledningarna till det mycket höga resultatet i svenska. Att arbetsområdet varit begripligt och känts meningsfullt tror vi också har varit en viktig aspekt. Att eleverna förstått syfte och vad arbetet ska leda till har varit ett annat. I vår undervisning har eleverna getts stort utrymme att samspela med varandra genom exempelvis arbete i par, i grupparbeten, kamratrespons, läsloggar och textsamtal. Detta har skapat förutsättningar för eleverna att utveckla språk, tankar och kunskaper, vilket vi menar har bidragit till god måluppfyllelse. Vi menar också att tydliga kunskapsmål, som synliggjorts både skriftligt, muntligt med bildstöd samt digital teknik och interaktiva lärverktyg har bidragit till en ökad förståelse och meningsfullhet för våra elever. 31

Vi tror att en viktig anledning till våra goda resultat i svenska i samtliga årskurser är att vi har många erfarna och utbildade lärare och en trygg arbetsmiljö för både elever och lärare. I klassrummen upplever vi ett gott arbetsklimat och studiero. I vårt resultat ser vi att andelen pojkar och flickor som förväntas nå målen samt mer än förväntade kunskaper är jämt fördelat. Skolverket (2016) skriver att i ett skolsystem som betonar likvärdig utbildning är det viktigt att det inte är stora skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Vårt resultat kan jämföras med resultat i samtliga OECD-länder där flickor presterar signifikant bättre i läsförståelse än pojkar. I Sverige har skillnaden mellan pojkar och flickor minskat, framför allt har lågpresterande pojkar förbättrat sina resultat i läsförståelse. I OECD har skillnaden mellan pojkar och flickor också minskat sedan 2012, men det är snarare en tendens att flickorna har blivit sämre (PISA, 2015). Genom kartläggning utifrån vår gemensamma screeningplan har vi tidigt kunna identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Kartläggningsmaterialet har gett pedagogerna ett stöd i att se vilka möjligheter och hinder undervisningens utformning kan innebära för elevernas lärande när de utifrån elevernas resultat har anpassat planeringen i sin fortsatta undervisning. Vi ser att de insatser eleverna fått i form av individanpassad träning av läsförståelse, språkträning i mindre grupp bidragit till en högre måluppfyllelse. Detta menar vi beror på att läraren i en annan social och fysisk miljö än klassrummet kan fånga de tillfällen när eleven är som mest mottaglig för lärande. Genom att eleven får direkt bekräftelse eller korrigering lär sig eleven använda effektiva strategier istället för felaktiga arbetssätt (Lundberg & Sterner (2011). Undervisande lärare i årskurs 5 har samplanerat undervisningen. Vi menar att detta är ytterligare en anledning till det goda resultatet. Det faktum att vi har planerat, sambedömt och utvärderat vår undervisning har med största sannolikhet bidragit till en högre kvalitet. Söderström (2012) skriver att lärare behöver reflektera tillsammans över sin undervisning och sina handlingar för att kritiskt granska sin verksamhet och dra lärdomar, som ett led i att förbättra undervisningen. Nästa steg Som ett steg mot våra tre fokusområden ledarskap, inkludering och delaktighet kommer vi under läsåret 2018/2019 fördjupa oss i kooperativt lärande som är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. Eleverna samarbetar efter bestämda principer för att uppnå hög delaktighet och ett dialogiskt klassrum. Det går också i linje med John Hatties forskning som lyfter fram samarbetsinriktat lärande och Dylan Wiliams teori att aktivera eleverna som resurser för varandra samt ger lärare verktyg och förutsättningar att genomföra sitt dubbla uppdrag som kunskaps- och värdegrundsförmedlare. Målet med kooperativt lärande är att uppnå hög ämneskunskap, aktivt deltagande hos samtliga elever, individanpassning, stärkande av sociala och personliga kompetenser och stimulerande arbetsmiljö för både elever och lärare (Kagan & Stenlev, 2017). Förra årets nästa steg var att skapa en bank med elevtexter att använda vid bedömning och mallar som kan användas vid skrivande och högläsningsböcker med tillhörande frågeställningar och uppgifter. Detta är ett pågående arbete som vi kommer att fortsätta utveckla. Syftet är att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga samt läsförståelse. Vi kommer även i år fortsätta utveckla vår bedömmarkompetens för att få en ökad samsyn och likvärdighet i våra bedömningar. 32

Matematik Resultat I årskurs 5 har 65 elever undervisats i matematik varav 33 är pojkar och 32 är flickor. Andel elever som nått kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik är 98 % jämfört med förra årets 95 %. Av årets 65 elever har 68 % av eleverna mer än godtagbara kunskaper och i år ser vi att 55 % av flickorna och 79 % av pojkarna har mer än godtagbara kunskaper. Elevernas kunskaper bedöms utifrån läroplanens kriterier och som stöd i vårt bedömningsarbete har vi bl.a. använt oss av Förstå och använda tal (McIntosh 2008) och ALP. Undervisning På skolan har vi en gemensam screeningplan i matematik. Den kartläggning denna screening ger oss över elevernas kunskaper och vilka färdigheter eleverna behöver utveckla ligger tillsammans med vår läroplan till grund för våra pedagogiska planeringar och vårt arbete i klasserna. I årskurs 5 har vi inte strikt följt något speciellt läromedel utan plockat in olika böcker och arbetsmaterial beroende på vad det är vi vill att eleverna skall träna på. I årskurs 5 har vi lagt upp undervisningen gemensamt för att ta vara på erfarenhet och kompetens. Vi har gett eleverna differentierade uppgifter så att alla elever kan få utmanande uppgifter där de befinner sig. Vi har regelbundet haft korta genomgångar med matematiska samtal då vi startat upp nya arbetsområden och vid repetition. Vi har kontinuerligt arbetat med problemlösning och eleverna har då oftast fått arbeta två och två, vissa med fasta mattekompisar för att låta eleverna med ord och begrepp sätt ord på sina matematiska kunskaper och föra matematiska diskussioner. Under detta arbete har vi tränat på färdigheter som att kunna förklara och presentera sina lösningar samt att i samtal kunna använda sig av matematiska ord och begrepp. Under läsåret har eleverna förutom ren färdighetsträning av t.ex. skriftliga räknemetoder fått arbeta laborativt med konkret material samt genom spel fått träna på huvudräkning, bråk m.m. Eleverna har regelbundet tränat genom sina digitala lärverktyg. Här har det varit lätt att nivåanpassa vid t.ex. färdighetsträning. Eleverna har även fått programmera genom att bl.a. använda Block Craft. Analys Utifrån diagnoserna Förstå och använda tal och ALP 4 ser vi att eleverna visar goda kunskaper gällande positionssystemet, uppåt- och nedåträkning med stora tal, sambandet mellan tal i bråkform och del av figur, tal i decimaltal på tallinje, generaliserad tabellkunskap i addition och multiplikation, multiplikation med en- och tvåsiffriga tal i huvudet samt skriftliga räknemetoder i addition med tiotalsövergångar och subtraktion med växling. De goda resultaten tror vi beror på ett varierat arbetssätt, ett tätt samarbete pedagogerna emellan där vi tagit vara på erfarenhet och kompetens och en god fysisk miljö. En annan bidragande orsak till de goda resultaten är att eleverna haft tillgång till konkret material, varierat och differentierat arbetssätt. Genom regelbundna genomgångar, matematiska diskussioner och repetitioner har vi befäst elevernas kunskaper och ökat måluppfyllelsen. Vi ser också att "mattekompisar" har varit ett sätt att bättre sätta ord på sina matematiska färdigheter. Utifrån diagnoserna kan vi se att eleverna behöver utveckla sina kunskaper inom områden som på olika sätt berör samband, t.ex. samband mellan decimaltal och längdenheter, samband mellan bild och divisionsuttryck och samband mellan 33

räknehändelser och uttryck. Vi kan inte se några skillnader mellan flickor och pojkars resultat i dessa utvecklingsområden. Nästa steg Vid årets analys ser vi att vi behöver arbeta mer med matematiska samband. Att kunna skriva räknehändelser till givna matematiska uttryck är någonting eleverna får träna sig mycket på under de tidiga skolåren men det är viktigt att vi låter eleverna fortsätta med detta även i högre åldrar då uttrycken blir mer komplexa. Vi ser att våra elever i åk 5 behärskar decimaltal, ett område inom matematiken som vi förra året såg som ett förbättringsområde, de är säkra på positionssystemet och hur decimaltal är uppbyggda men behöver få träna sig mer på att koppla decimaltalen till t.ex. längd- och volymenheter. Eftersom arbetet med mattekompisar har varit en framgångsfaktor är detta ett arbetssätt som vi kommer att fortsätta med, bl.a. för att lära eleverna att sätta ord och begrepp på sina matematiska kunskaper. Viktigt också att fortsätta med genomgångar och diskussioner för att bl.a. träna och befästa matematiska ord och begrepp. För att bibehålla intresset för matematik hos alla våra elever är det viktigt att vi fortsätter att ge differentierade uppgifter som ger alla elever möjlighet att utmana sig själva. Engelska Resultat I årskurs 5 har vi under läsåret undervisat 65 elever, 33 pojkar och 32 flickor, i engelska. Bedömningen av elevernas färdigheter och kunskaper grundar sig framförallt på läroplanens kriterier och GERS, Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Resultatet visar att 98,5 % av eleverna har förväntade kunskaper, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för förra läsåret som då var 95 %. Av de elever som hade förväntade kunskaper bedömdes 78,5 % ha mer än godtagbara kunskaper, vilket är en stor förbättring jämfört med förra året då endast 22 % av eleverna bedömdes ha mer än förväntade kunskaper. Av årets 78,5% som hade mer än förväntade kunskaper var 62,5% flickor och 94 % pojkar. När det gäller de receptiva färdigheterna, lyssna och läsa, ser vi mycket goda resultat för såväl flickor som pojkar. Hela 54 % av eleverna har lätt för att förstå och tolka innehållet i en enkel text. Majoriteten av de elever som har svårigheter med att förstå enkla texter är flickor. Vi ser även mycket goda resultat då det gäller den receptiva färdigheten lyssna där hela 67 % av eleverna har lätt för att förstå och tolka innehållet i tydligt talad engelska. Likt resultatet för läsförståelsen ser vi att majoriteten av de elever som har svårigheter är flickor. Resultaten grundar sig framförallt på skolverkets diagnosmaterial och dess bedömningsstöd för årskurs 5-6. Vad de gäller de produktiva färdigheterna tala och skriva visar resultatet att en övervägande majoritet kan uttrycka sig skriftligt och muntligt. 62 % av eleverna, majoriteten pojkar, bedöms dessutom kunna formulera sig på en högre kvalitativ nivå där texterna är mer sammanhängande och beskrivande. När det gäller den produktiva färdigheten tala ser vi att det framförallt är pojkar som formulerar sig på en kvalitativt högre nivå. Undervisning Eleverna har under läsåret arbetat med flera olika temaområden såsom Stories, English speaking countries och Superheroes. Samtliga temaområden har byggt på pedagogiska planeringar med 34

tydlighet kring mål, undervisning och bedömning. De pedagogiska planeringarna har tagits fram tillsammans med eleverna som ett led i göra dem delaktiga i undervisningen. Detta har samtidigt inneburit att vi lättare har kunnat utgå från elevernas intressen, erfarenheter och tankar om arbetssätt (Skolverket, 2015). Att knyta an till elevernas intressen och erfarenheter är något som enligt Lundahl (2012) främjar språkinlärningen. Vi har också arbetat medvetet och aktivt med att undervisningen ska vara varierad och lustfylld och gärna värdeskapande för någon annan (Skolverket, 2017). Ett exempel på värdeskapande arbete under läsåret har varit vår brevkontakt med en skolklass i Zambia. Våra olika temaområden har syftat till att utveckla elevernas funktionella och kommunikativa förmågor, men också till att ge dem olika verktyg för att utveckla språkliga strategier för olika sammanhang. Vi har också arbetat aktivt med att skapa ett gott klassrumsklimat med goda relationer mellan våra elever, men också mellan lärare och elever. Goda relationer är av stor vikt i ett språkklassrum för att eleverna ska våga uttrycka sig och bygga upp ett gott språkligt självförtroende (Hattie & Yates, 2014). Vi har också arbetat med differentierad undervisning, vilket inneburit att vi på olika sätt stöttat och accelererat och berikat eleverna utifrån elevernas specifika behov. Detta har skett såväl inom klassens ram, men också med grupper av elever eller individuellt. Vi har på olika sätt arbetat med bildstöd, spel, digitala verktyg och olika konkreta material för att förstärka lärandet. Vi har också arbetat aktivt med differentierade texter och läsförståelsestrategier, vilket underlättar då elever ska läsa och förstå ett främmande språk (Skolverket, 2012). För att utveckla elevers digitala sök- och läskompetenser har vi använt oss av Skolverkets stödmaterial Digital läsförståelse i engelska (2014). Därutöver har de receptiva färdigheterna utvecklats genom en medvetenhet från lärarens sida att kontinuerligt, i alla undervisningssituationer, använda det engelska språket i såväl tal som skrift. Estling, Vannestål och Lundberg (2000) menar att läraren är en viktig språklig förebild i klassrummet då hen använder språket på ett naturligt sätt i undervisningen. Som ett ytterligare led i att skapa goda förutsättningar för lärandet har vi arbetat med kvalitativa nivåer. Genom att till exempel låta eleverna analysera texter på olika språkliga nivåer tillsammans med kamrater har de erbjudits en slags modellering för hur texter kan se ut då de själva ska skriva. Det har varit ett led i att synliggöra förväntningar och progression i lärandet. Eleverna har även fått arbeta med bedömning av sina egna texter utifrån dessa förebilder. Detta har varit ett led i att utveckla de egna texterna såväl som deras metakognitiva förmåga (Lundahl, 2011). Under detta läsår har Google classroom blivit en plattform där eleverna har getts och genomfört uppgifter och där undervisande lärare har kunnat ge skriftlig, men också muntlig återkoppling på elevernas arbete. Plattformen har också används för att skapa tydlighet kring läxor. Vad det gäller läxor arbetar vi kontinuerligt för att de ska knyta an till aktuell undervisning. De innebär för oss att läxorna förbereds och följs upp i skolan, vilket är viktigt för att främja elevernas lärprocesser (Skolverket, 2014). Analys Våra resultat har förbättrats ytterligare jämfört med förra året och framförallt kan vi se att andelen elever med mer än godtagbara kunskaper har ökat markant. Denna positiva förändring, menar vi, beror på att vi utvecklat vår bedömarkompetens och att vi skapat en samsyn inom kollegiet kring hur vi bedömer de elever som har mer än godtagbara kunskaper. Liksom förra året är det fler pojkar än flickor som bedöms ha mer än godtagbara kunskaper. Detta menar vi beror på att pojkar generellt använder Youtube, vloggar och dataspel i större utsträckning och att dessa aktiviteter bidrar till att de lättare ser syftet med att vara duktiga på engelska. Bilden 35

bekräftas av Sundqvist (2015), som pekar på att dataspelandet har en positiv påverkan på elevers ordförråd och främjar den språkliga utvecklingen. Vi är också övertygade om att lärarens skicklighet och erfarenhet ligger till grund för de goda resultaten. Detta är en bild som även bekräftas av Langelotz (2014). Även det faktum att eleverna varit involverade i planering och genomförandet av undervisning tror vi har påverkat elevernas motivation i positiv riktning. Detta har i sin tur lett till engagemang och goda resultat. Den differentierande och inkluderande undervisningen som bedrivits under året har med största sannolikhet bidragit till att vi har kunnat stötta de elever med lite större svårighet och samtidigt kunnat utmana de elever som kommit längre i sin språkliga utveckling. Vi ser också att de kunskaper vi fått med oss genom förra årets Läslyft har påverkat undervisningen positivt. När det gäller de receptiva färdigheterna kan vi se att såväl flickor som pojkar generellt är något bättre på hörförståelse än läsförståelse. Samtidigt kan vi konstatera att pojkarna är säkrare på både läs- och hörförståelse. Att våra elever har så goda resultat vad gäller de receptiva färdigheterna menar vi beror på att eleverna ser mycket film, använder sociala medier och reser tillsammans med sina familjer. Här får de snabb återkoppling på sina kunskaper och förstår nyttan med att kunna engelska. Då det gäller de produktiva färdigheterna är vi övertygade om att arbetet med kvalitativa nivåer har bidragit till att elevernas utveckling. Tydliga mål kombination förebilder och samtal om hur man skriver eller uttrycker sig muntligt har hjälpt eleverna att utvecklas utifrån sin egen nivå. Att eleverna individuellt och tillsammans med kamrater har fått arbeta med samtal och bedömning av sina egna texter utifrån dessa förebilder har även bidragit till att deras metakognitiva förmåga utvecklats. Att eleverna utvecklats under året ger de själv uttryck för sina självbedömningar, men också i sina IUP: er och i samtal med varandra och lärarna. Nästa steg Då resultaten överlag är goda ser vi att undervisningen bör fortsätta på inslagen linje, men att vi behöver fortsätta att utveckla vår undervisning för att en större andel flickor ska nå mer än förväntade kunskaper. Vår förhoppning är att sektor Lärandes utbildningsinsats för lärare som undervisar engelska i yngre åldrar ska kunna ge oss verktyg och inspiration att höja resultaten ytterligare för såväl flickor som pojkar. Vi ser ett fortsatt behov av att utveckla vår gemensamma bedömarkompetens för att få en ökad samsyn och likvärdighet i våra bedömningar. Vi kan även konstatera att vi behöver fortsätta att utveckla elevernas ordförråd med både vanligt förekommande ord men också svårare ord, fasta språkliga uttryck och artighetsfraser. Därutöver behöver vi fortsätta ge dem språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda (Skolverket, 2017). Under året kommer vi försöka starta upp arbetet med etwinning. Genom samarbeten som genomförs på lektionerna får eleverna möjlighet att lära sig i samspel med jämnåriga i Europa - att använda digital teknik för att kommunicera, jämföra, dela och bygga kunskap på ett sätt som är förenligt med våra läroplansmål, och också skapa värden för andra och oss själva som ett led i vårt värdeskapande arbete. 36

Bild Resultat Läsåret 2017/2018 har 65 elever i årskurs 5, 32 flickor och 33 pojkar, undervisats i Bild. Av dessa 65 elever har 100 % av flickorna godtagbara kunskaper och 66 % mer än godtagbara kunskaper i bild. Av pojkarna har 100 % godtagbara kunskaper och 24 % mer än godtagbara kunskaper. Sammanlagt har 45 % av eleverna mer än godtagbara kunskaper. Undervisning Årets årskurs 5 har både i åk 4 och 5 fram till årsskiftet 2017-18 haft vikarie i bild som inte haft behörighet i ämnet. Vikarien och nuvarande lärare, som också saknar behörighet i ämnet, har fått stöd och hjälp i att följa läroplanen och göra bedömningar, t.ex. genom pedagogiska caféer och samtal med kollegor. Med hjälp av elevernas IPads har läraren kunnat arbeta en hel del med instruktionsvideos. Detta har möjliggjort för alla elever att kunna ta del av instruktioner så ofta de vill och arbeta i sin egen takt. Teckning och foto har varit en stor del av undervisningen. Analys En genuin vilja hos lärarna att ge god undervisning till alla elever, utifrån givna förutsättningar, har bidragit till det goda resultatet. En fråga som ställdes under året är om eleverna kan ha haft en alltför teoretisk bildundervisning i åk 4. Därför har vårens undervisning varit mer praktiskt inriktad. Digitala verktyg har varit viktiga för såväl undervisning som inkludering. Vikarier och lärare har angett att det varit svårt att bedöma eleverna. Digital teknik underlättar undervisningen, bidrar positivt till elevernas lärande och ger stora möjligheter till ett mer inkluderande arbetssätt. Vårterminens lärare har angett att det känts svårt att undervisa och göra bedömningar när man saknar formell utbildning i bildämnet. En specifik svårighet har varit att stötta de elever som vill utveckla sitt bildarbete och önskar vägledning för att utveckla sina kunskaper. Längden på lektionerna som har vari 40 minuter per vecka, har upplevts för kort av både lärare och elever. Det är för kort tid för att starta, genomföra och avsluta en lektion, alla elever hinner inte bli färdiga. Nästa steg För att kunna ge eleverna möjlighet att utvecklas mer skulle t.ex. 80 minuter varannan vecka vara en möjlighet. Stöd till vikarier och lärare som saknar formell behörighet för att säkra kvaliteten på undervisning och lärande, samt i bedömningssituationer. Under året har Aspenässkolan frigjort lokaler för en efterlängtad bildsal som kan användas såväl under skoltid som fritidstid. En liten ämnesgrupp för Bildämnet har bildats. Ämnesgruppen har för avsikt att se över progression och undervisningens innehåll i de olika årskurserna. En kontakt har även tagits med bildlärare på Torpskolan och under hösten planeras en första träff. Syftet med det är att ge goda förutsättningar för att eleverna ska få den kunskap de behöver hos oss innan de går vidare till Torpskolan, eller annan högstadieskola. 37

Hem- och konsumentkunskap Resultat Samtliga elever har nått målen för godkända kunskaper. Eleverna har fått arbeta i par om två, kille och tjej. Undantag har gjorts då det funnits särskild anledning eller då det funnits mer av t.ex. killar. Undervisning Då eleverna endast fått ca 7 lektioner per grupp har jag försökt att göra lektionerna så praktiska som möjligt. Eleverna har fått lära sig att hantera, planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang. Vi har även nosat på konsumentekonomi samt kostcirkeln. Analys Tiden har varit en faktor när det gäller möjligheten att utmana eleverna att nå högre resultat. Nästa steg Många av eleverna börjar på Torpskolan och kommer att fortsätta sin hem- och konsumentkunskapsundervisning där. Hädanefter kommer eleverna i år 5 att få utökad undervisningstid i HK. Idrott och hälsa Resultat I årskurs 5 har 100 % av eleverna godtagbara kunskaper. Fördelningen är 32 flickor och 33 pojkar. 55,4 % av eleverna har mer än godtagbara kunskaper. Av dessa 55,4% är 59 % flickor och 52 % pojkar. Måluppfyllelsen inom ämnet Idrott och Hälsa är således hög och eleverna är överlag väl motiverade och visar glädje. Generellt uttrycker eleverna att ämnet Idrott och Hälsa är uppskattat och att de vill ha längre lektioner. Undervisningens utformning med elevinflytande och flexibilitet för de som behöver mer fokus på lek, samarbete och rörelseglädje, har gett goda resultat och eleverna kan och vill delta efter egen förmåga. Undervisning I årskurserna 5 har eleverna haft åldershomogen undervisning. Den schemalagda undervisningstiden har varit 100 minuter per vecka uppdelat på två tillfällen à 50 minuter. Höstens undervisning i Idrott och Hälsa har fokuserat på det centrala innehållet i Läroplanen under avsnitt Rörelse och där eleverna genom lek, danser och olika redskapsbanor ska träna på de grovmotoriska grundformerna, enklare regler, takt och rytm, koordination och rumsuppfattning. Lekar har skett både i inomhus- och utomhusmiljö. I början av lektion sker en samling och genomgång av innehåll. Efter avslutad lektion sker kontinuerligt en muntlig utvärdering och reflektion kring hur upplägget har fungerat. Detta är ett led i att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande, men också i undervisningens upplägg och innehåll. Vissa moment har genomförts med hjälp av IKT t.ex. danser, filmer om bad- och isvett och första hjälpen. För detta arbeta har bland annat olika träningsappar använts. Detta tack vare att det nu finns en flyttbar projektor och filmduk att tillgå. Fokus har, som innan, legat på 38

problemlösning, tolkning och förtydligande av ord, uttryck, olika beskrivningar och regler, och i förlängningen elevernas förmåga att lösa problem och att sätta ord på sina olika tolkningar och perspektiv. Stor vikt har lagts vid samarbetsförmåga, hänsynstagande och säkerhetstänk vid olika aktiviteter. Detta ser vi som ett sätta att komma åt elevernas känsla av delaktighet och inkludering. Vidare har vi under hela läsåret arbetat med att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor då ett sätt att arbeta med dessa har varit att de fått planera och leda egna lektioner. Under vecka 38 genomfördes en temavecka för hela skolan med inriktning Hälsa och Livsstil. Under veckan fick eleverna samtala och lära sig mer om både psykisk och fysisk hälsa. Under Hälsoveckan genomsyrades elevens dag av hälsotänk, och alla yrkesgrupper på skolan var involverade. Under veckan genomfördes gemensam morgongymnastik på skolgården, Skoljoggen, afrikansk dans, rastlekar, samt föreläsningar av Elevhälsoteamet om psykisk hälsa för årskurs 4-5. I augusti fick eleverna möjligheten att träna simning i sjön Aspen, som ligger på gångavstånd. Detta möjliggör mer simundervisning, vilket vi ser som positivt. Förhoppningen är att detta skall bli en tradition. Analys Under det gångna läsåret har fokusområde under våra pedagogiska caféer varit bedömning. Detta har resulterat i att pedagogerna har blivit mycket bättre på bedömning och tolkning av bedömningsunderlag och vi kan se att vi på skolan fått en mer likvärdig bedömning. För idrott och hälsa har det bland annat inneburit att andelen elever som bedömts ha med än godtagbara kunskaper har ökat från 17 % till 55,4%. Efter förra årets utvärdering kunde vi se att det fanns ett behov av att arbeta mer med förtydligande av målen inom ämnet Idrott och Hälsa. Mer tid har därför lagts ned på att gå igenom och förtydliga målen för eleverna. Detta menar vi har bidragit till årets goda måluppfyllelse. I åk 5 har eleverna fått planera och leda egna lektioner för varandra, där de även har fått koppla sitt lektionsinnehåll till målen inom ämnet. Större fokus har överlag lagts på att förtydliga mål för eleverna. Bland annat har målen legat ute på Google classroom och funnits uppsatta i förenklad form i idrottshall. Vi ser även att elevernas färdigheter tränas och grundlagts i F-2, vilket även det bidragit till den goda måluppfyllelsen. Undervisningen samplaneras till stora delar för att eleverna skall kunna nå målen i årskurs 5, och detta har gett goda resultat. Nästa steg Vårt nästa steg är att ämnet Idrott och Hälsa och betydelsen av fysisk aktivitet för elevers lärande skall få ännu mer fokus under kommande läsår. Efter utvärdering av läsårets framgångsrika hälsovecka framkom att ett mer långvarigt och kontinuerligt arbete kring hälsa är önskvärt. Tanken är att elevernas inflytande skall öka ännu mer, bland annat vill vi ta hjälp av elevråd på skolan för att ta reda på hur eleverna skulle vilja få in mer kontinuerlig fysisk aktivitet på skolschemat på bästa sätt. Utöver detta har vi redan igång rastaktiviteter med många involverade elever genom TL (Trivselledarna). Vi ser att TL skulle kunna utvecklas ytterligare genom ökat elevinflytande. Vi har tagit del av studier från andra skolor och projekt, där man kan se att ökad fysisk aktivitet kan kopplas till ökad måluppfyllelse och ökat välmående. Vi vill även utveckla IKT ytterligare i undervisningen t.ex. genom att lägga ut filmer för eleverna på Google classroom, låta eleverna filma själva och prova Geocaching kopplat till orienteringsundervisningen. 39

Under läsåret har flera av idrottslärarna i Lerum tagit eget initiativ och träffats för att diskutera bedömning, lektionsupplägg m.m. Behovet av att träffas oftare var tydligt, speciellt med tanke på resonemang kring bedömning. Nästa steg är att vi vill få möjlighet att planera in fler träffar just med tanke på samarbete, sambedömning och en mer likvärdig undervisning i kommunen. Vår förhoppning är att kvaliteten på undervisningen inom ämnet Idrott och Hälsa skall öka. NO Resultat Läsåret 2017/2018 har 65 elever, 32 flickor och 33 pojkar, undervisats i NO i årskurs 5. Av dessa 65 elever har 100 % godtagbara kunskaper i biologi. Därtill har 75 % av flickorna och 85 % av pojkarna mer än godtagbara kunskaper i biologi. När det gäller fysik har 100 % av eleverna godtagbara kunskaper och 69 % av flickorna och 67% av pojkarna har mer än godtagbara kunskaper i fysik. I kemi har även här 100% av eleverna godtagbara kunskaper och 63% av flickorna samt 64% av pojkarna har mer än godtagbara kunskaper. Undervisning Årets årskurs 5 har under höstterminen haft en outbildad vikarie i NO för att sedan under vårterminen få behörig lärare. I fysik har eleverna bland annat arbetat med läromedlet Boken om fysik och kemi (Persson, 2015), genomfört experiment samt använt sig av flera olika undervisningsfilmer. Vi har berört arbetsområdena energi, elektronik och magnetism. I biologin har vi arbetat med läromedlet Koll på NO (Hjernquist & Rudstedt, 2012). Detta läromedel har kompletterats med undervisningsfilmer, spel, diskussioner och egna arbeten där eleverna bland annat kunnat hämta fakta från olika hemsidor. Arbetsområdet har främst fokuserat på kroppens olika organ, deras funktion och placering. Även i kemin har vi tagit utgångspunkt från läromedlet Koll på NO, och fokus har framförallt legat på att ge grunder i kemin om vad atom, molekyl, grundämne, kemisk förening, surt är. Vi har även arbetat mycket med att befästa olika typer av begrepp som finns i kemi såsom lösning, blandning och kemiska reaktioner. Vi har gjort olika experiment, både i grupp och helklass. Vi har använt oss av undervisningsfilmer, diskussioner samt ett avslutande enskilt arbete om alla begreppen. Analys En muntlig överlämning från vikarierande vikarie till ordinarie lärare skedde i januari. Det faktum att pedagogiska planeringar från höstens undervisning saknas har bidragit till att vi haft svårigheter att göra en samlad analys av hela läsåret. Vi kan konstatera att eleverna har fått med sig tre stora arbetsområden detta läsår, men att det också kan finnas brister där eleverna inte fått med sig kunskaper som förväntats på grund av lärarsituationen. Den behöriga läraren som tillträdde under vårterminen har varit tvungen att prioritera bland de arbetsområden som fanns kvar och som vi bedömde var mest angelägna. Vi kan konstatera att biologiavsnittet om kroppen och dess organ blev något längre tidsmässigt än planerat. Detta berodde på att vi ville säkerställa en så rättvis och allsidig bedömning av elevernas kunskaper (Skolverket, 2017). En positiv bieffekt av detta var dock att elevernas resultat blev bättre än i både fysiken och kemin. En bidragande orsak till att resultaten blev 40

bättre tror vi beror på att eleverna fick mycket repetition och variation i sin undervisning samt också ett större djup i sina kunskaper. Jämför vi årets biologiresultat med läsåret 2016/17 kan vi bland annat se att andelen pojkar som fått mer än godtagbara kunskaper har ökat markant från 61 % till 85 %. Flickorna ökade i sin tur från 70 % till 75 %. Resultaten i fysik och kemi är detta läsår likvärdiga med läsåret 2016/17. Att resultaten är fortsatt goda, trots att vi haft vikarie tror vi beror på att höstterminens vikarie var engagerad och insatt i ämnet precis som tidigare lärare varit. Nästa steg Nästa läsår kommer vi försöka ha alla No-ämnena tillsammans med tekniken i mindre block och mer ämnesövergripande. Vår förhoppning är att detta kommer att bidra till större känsla av sammanhang och på så sätt till fördjupad kunskap. För att skapa en ökad känsla av sammanhang kommer vi att försöka bedriva delar av undervisningen utomhus när vi läser om växter och djur istället för att bara läsa om dem i en bok. Ytterligare sätt är att använda oss av Aspenässkolans Science center där vi har tillgång till mikroskop kopplade till datorer. Genom detta arbetssätt ser vi att vi också en möjlighet att på ett naturligt sätt inkludera IKT i vår undervisning. Vi planerar även för att återuppta vårt samarbete i NO och matematik med Knappekullaskolan och Torpskolan. Vår förhoppning är att detta samarbete ska komma igång redan under hösten 2018. Syftet med detta samarbete är bland att vi lärare ska få möjlighet att få diskutera undervisning och bedömning för att förbättra våra elevers lärande och kunskapsresultat. SO Resultat Läsåret 2017/2018 gick 65 elever i årskurs 5, av dessa var 32 flickor och 33 pojkar. Alla fick undervisning i ämnet SO. I år 5 bedöms varje enskilt So-ämne för sig. I ämnet historia har 100 % av eleverna uppnått godtagbara kunskaper. 40 % har godtagbara kunskaper och 60 % har mer än godtagbara kunskaper. Av eleverna med mer än godtagbara kunskaper är 48,7% flickor och 51,3 % pojkar. Även i ämnet geografi har 100 % uppnått kravnivån. Liksom i historia har ca hälften av eleverna, 53,8 %, mer än godtagbara kunskaper. Av dessa är 40 % flickor och 60 % pojkar. I samhällskunskap har 100 % godtagbara kunskaper och en större andel, 75 %, bedöms ha mer än godtagbara kunskaper. I samhällskunskap är det en större andel pojkar, 85 %, som har mer än förväntande kunskaper än flickor, 66 %. Även i det fjärde So-ämnet, religion, har 100 % av eleverna uppnått kravnivån och drygt hälften av eleverna, 63 %, har mer än förväntade kunskaper. Ingen skillnad med avseende på kön kan noteras. Undervisning I årskurs 5 har pedagogerna arbetat på ett medvetet sätt med tydlighet kring mål och undervisningens innehåll. Vilket enligt William (2013) är en viktig ingrediens för att skapa lärande. De har haft en varierad undervisning som ett led i att nå varje enskild elev och också skapa lust kring skolarbete. Detta lustfyllda lärande har delvis utgått från elevernas tankar och önskemål i de olika so-ämnena, och har resulterat i bland annat byggande av Vasaslott och att användning av flippat klassrum. Eleverna har i olika grupper samtalat och diskuterat kring 41

värdegrundandsfrågor. Detta har gjorts i såväl samhällskunskap som religion. Pedagogerna har undervisat mycket ämnesövergripande där ämnen som svenska och bild varit en självklar del av so-undervisningen. En viktig del av undervisningen har också varit att arbeta med källkritik. Bedömningen i ämnet SO tar sin utgångspunkt i läroplanen. Under läsåret har olika typer av bedömningsunderlag använts, exempelvis muntliga redovisningar, skriftliga tester, digitala presentationer samt Vasaslottsbyggen. Analys Jämfört med förra årets resultat, 2016/2017, ser vi att andelen elever som har mer än godtagbara kunskaper i So-ämnena är lägre i år än förra året, vilket är skillnad om vi jämför med flera andra ämnen i årets rapport. Detta menar vi kan bero på att det fortfarande råder en viss osäkerhet kring hur vi ska tänka när vi bedömer elevernas kunskaper gällande godtagbara kunskaper och mer än godtagbara kunskaper. Vi anser att vi är en god bit på väg gällande att bedöma eleverna likvärdigt. Dock är det ett långsiktigt arbete som vi kan utveckla och bli ännu bättre på. Om man jämför resultat mellan flickor och pojkar i de olika So-ämnena ser vi att det i är en relativt jämn fördelning. Det bedömer vi kan bero på att pedagogerna har bjudit in eleverna att vara delaktiga i undervisningens upplägg, och att eleverna under eget ansvar fått välja hur arbetet ska redovisas. Detta möjliggör ett lustfyllt lärande för varje enskild elev, oavsett om man är pojke eller flicka. Därför tror vi att resultaten detta läsår är jämnt fördelade mellan könen. Nästa steg På våra grundskollärarkonferenser har vi under året bland annat arbetat med bedömning. Detta för att få en mer likvärdig bedömning av eleverna, samt att utveckla skolans kollegiala bedömningsarbete. Då vi jobbar mer samstämmigt kommer arbetet med bedömning att underlättas. Ett nästa steg är alltså att vi ska ta fram ett gemensamt bedömningsunderlag i Soämnena, där vi lärare känner oss trygga i vad som ska bedömas och hur, samt hur vi ska tänka gällande bedömning av godtagbara kunskaper och mer än godtagbara kunskaper. Detta ger också oss pedagoger möjlighet att ännu tydligare visa eleverna vilka mål de ska jobba mot och också arbeta med. Slöjd Resultat I årskurs 5 har 65 elever undervisats i slöjd, 32 s flickor och 33 pojkar. Samtliga elever bedöms ha godtagbara kunskaper i slöjd. Resultaten grundar sig på terminens arbete i slöjden. Undervisning Eleverna har, under framförallt vårterminen, haft genomgång av slöjdens arbetsprocess och börjat bekanta sig med hur man använder sig av denna i arbetet. Här blir det synligt hur viktigt det är med en kontinuerlig dokumentation för att kunna följa upp resultat och undervisning. De moment som eleverna fått arbeta med i hårda material under årskurs 5 är idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet. Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg (Skolverket, 2017). Dessa moment har eleverna bland annat fått träna då de tillverkat sinkade lådor. Vad gäller de mjuka materialen har eleverna arbetat med moment 42

såsom modeller, mönster och arbetsbeskrivningar. De har arbetat med olika typer av verktyg, bland annat digitala verktyg. De flesta elever har tillverkat kläder, väska och mjukisdjur. Både då det gäller hårda och mjuka material har elever träna förmågor såsom att läsas och följa instruktioner samt genomföra matematiska beräkningar. Analys Resultaten i ämnet slöjd är goda då samtliga elever i åk 5 når målen. Det vi ser att vi behöver arbeta vidare med är hur vi ska bedömer elevernas kunskaper gällande godtagbara kunskaper och mer än godtagbara kunskaper. Vi bör därför fundera över hur vi ska möjliggöra för eleverna att visa olika nivåer av sina kunskaper. Något som försvårat bedömningsarbetet under detta läsår är att vi saknat behöriga lärare. Under våren tillträdde dock en behörig slöjdlärare, vilket gynnat såväl undervisningen som bedömningsarbetet Vi kan konstatera att en något traditionell syn på ämnet råder, viktiga delar såsom mål, struktur och planering till viss del saknats. Detta har medfört att förhållandevis mycket tid gått åt till att svara på samma frågor från elever. Vi kan också konstatera att vi behöver finna en ökad balans mellan de teoretiska delarna i slöjdämnet och elevernas egna förväntningar och förförståelse av ämnet. Av tradition har slöjdämnet uppfattats som en kreativ verkstad som ska vara luststyrd snarare än kunskapsstyrd. Att möta många elever på en begränsad lektionstid gör individuell och formativ feedback svårt. För att lyckas med det krävs rutiner kring dokumentation och en gemensam förståelse av slöjdens arbetsprocess. Sedan tidigare har terminen delats mellan de två slöjdarterna. Syftet har varit att minska kunskapsglappet för eleverna, vilket ofta blir då det går lång tid emellan man de olika slöjdarterna. Detta menar vi skapat stress som påverkat arbetsprocessen negativt. Vi ser också att med längre perioder kan eleverna ges möjlighet till att fördjupa och befästa sina kunskaper. För detta menar vi att det krävs en termin. Ytterligare en aspekt är att eleverna som har den senare delen av terminen missar undervisning då det ofta sker fler schemabrytande aktiviteter där. För att förebygga att eleverna glömmer sin kunskap kommer vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen termin där arbetet löper parallellt oavsett slöjdart. Nästa steg Vi är två lärare som undervisar i slöjden parallellt med varandra, vilket vi ser som en enorm fördel då via då kant stötta varandra både vad gäller planering, undervisning och bedömning. Vårt samarbete menar vi kommer att gynna undervisningskvaliteten. Vi kommer arbeta vidare med hur vi kan bedöma elevernas kunskaper gällande godtagbara kunskaper och mer än godtagbara kunskaper. Det vi framförallt kommer att fokusera på under nästa läsår är att öka förståelsens för slöjdämnets syfte och innehåll. Vi ser att både elever, lärarkollegor och föräldrar behöver få en ökad kunskap då slöjdämnet många gånger kan berika på många plan. Det kommer vi bland annat att göra genom att skicka ut information som förklarar skillnaden mellan traditionell slöjdundervisning och dagens slöjdundervisning till vårdnadshavare och lärarkollegor. Nästa läsår kommer vi också att arbeta med ett terminsövergripande schema. I mitten av respektive termin kommer vi att ha ett gemensamt tema med en pedagogisk planering och ett tydligt lektionsupplägg för varje lektion. På detta sätt kommer vi kunna hålla samman undervisningen på ett bättre sätt och det blir en tydlighet både gentemot elever, föräldrar och oss 43

själva. Vi tänker oss att lektionerna innehåll introduktion och lektionsstruktur som medför att eleverna får träna kamratfeedback och att det söker kunskap hos varandra i första hand. Slöjdens arbetsprocesser fokuserar på det egna lärandet och därför är det också väldigt viktigt att eleverna lär sig att söka svar på sina frågor på olika sätt. Vi ser även att vi behöver beakta de pedagogiska planeringarna från Torpskolan för att säkerställa att vår undervisning länkar samman med deras undervisning och att vår gemensamma helhet svarar an mot läroplanen. Ett långsiktigt mål i slöjden är att utveckla det digitala användandet och det handlar i första hand att eleverna ska lära sig dokumentera slöjdprocessen med stöd av sina digitala lärverktyg, ipads eller Chromebooks. De digitala verktygen kan även användas för att söka inspiration och information eller för att tillsammans med kamrater göra små instruktionsfilmer som de kan använda sig av i slöjdprocessen. Det skulle till exempel kunna vara att tänk på det här när du vill såga rakt eller sy med sömsmån. Instruktionsfilmerna kan sedan utgöra hjälpmedel för kamrater då de ska komma vidare i sina slöjdprocesser samtidigt som det frigör utrymme för oss lärare att ägna tid till enskilda elever för att utmana och utveckla enskilda elevers lärande. Ytterligare en vinst är att ingen behöver bli ståendes väntandes på att få tid med läraren. Genom detta hoppas vi även nå en ökad möjlighet att lyfta och urskilja elever med väl godtagbara resultat. Musik Resultat 65 elever, 32 flickor och 33 pojkar, har undervisats i musik under läsåret 2017/18. Av 65 elever har alla uppnått godtagbara kunskaper och 15 elever har mer än godtagbara kunskaper. Av dessa 15 elever är 9 flickor och 6 pojkar. Jämfört med föregående läsår har resultatet förbättrats för såväl flickor som pojkar. Då var måluppfyllelsen i ämnet 96 %. Undervisning Under läsåret har eleverna i årskurs 5 undervisats på olika sätt såväl i halvklass, mindre grupperingar som individuellt. Detta har medfört att undervisningen har kunnat anpassas bättre efter varje elevs behov. Exempelvis tillämpades detta när eleverna fick lära sig ackordspel på gitarr, piano eller rytmik i olika former för att sedan avsluta med att lära sig spela grundläggande trumkomp. Genom olika delmoment har eleverna först fått en helhetsbedömning i sitt instrumentspel, för att sedan fördjupa sig i en mindre grupp. Under höstterminen har eleverna genomfört ett luciatåg inför hela skolan och även föräldrar. Viktiga moment som då genomförts har varit stämsång, unison- och kanonsång. De har även, i samarbete med kulturskolan, fått komponera musik samt sätta text till sin musik på temat vänskap. Under hela den processen var läraren ett viktigt stöd. Sedan har detta redovisats inför publik i Dergårdsteatern i en gemensam allsång tillsammans med andra skolor i kommunen. Eleverna har därutöver lärt sig om musik från olika kulturella sammanhang och genrer i populärmusikens historia, (afroamerikansk). Där har undervisningen bland annat utgått ifrån ett textmaterial som tagits fram och anpassats av läraren. Materialet har sedan kompletterats med en PowerPoint för varje genre där ytterligare texter, bilder och Youtube-klipp har kunnat stödja elevernas lärande. Under perioden har eleverna även fått sjunga samt skriva enkla låtar i en tidstypisk genre. Detta har sedan avslutats med teoretiska prov där lyssningsuppgift ingått. 44

Avslutningsvis har de till och från under läsåret använt sig av digitala verktyg i form av Ipads. Där har de fått ägna sig åt skapande, men också fått lära sig om grundläggande musikproduktion i musikredigeringsprogrammet Garage Band (Skolverket, 2018). Analys Andelen elever som har förväntade kunskaper har sedan förra läsåret ökat vilket vi i bland annat tror beror på alla elever har kunnat delta i undervisning, vilket inte var fallet under föregående läsår. En bidragande orsak till att resultaten förbättrats tror vi beror på att läraren haft eleverna under en längre tidsperiod, i det här fallet två år, och därmed haft möjlighet att bygga en goda relationer till samtliga elever. Undervisningen har även detta läsår kunnat bedrivas i halvklass, vilket vi ser har bidragit till en till ett större lugn och god arbetsro. Detta har menar vi medfört att eleverna har blivit mer uthålliga och haft energi till aktuell uppgift. Undervisning i halvklass har även medfört att pedagogen har haft större möjlighet att individualisera undervisningen och därmed kunnat se och möta varje elevs behov på ett mer tillfredsställande sätt. Att läraren tillhört ett arbetslag och jobbat ämnesöverskridande med teman tillsammans med andra lärare i arbetslaget tror vi har varit gynnsamt. Syftet har varit att skapa större sammanhang för eleverna och ökat lärande, vilket vi också tycker oss se (skolverket, 2018). Eleverna har när de när de fick prova på att lära sig olika instrument arbetat både individuellt och i grupp. I detta sammanhang har eleverna kunnat stötta varandra och vi ser att eleverna blivit mer självgående och har möjlighet att hjälpa varandra, något som Dewey (1889) framhåller som en viktig del i lärandet. Läraren har då kunnat lägga tiden till att hjälpa enskilda elever och mer ingående se vilka behov som behöver följas upp för att de ska nå sin fulla potential. För de elever som redan har ett stort musikintresse har kulturskolan efter skoltid erbjudit frivillig blåsorkester. Att elever fått göra ett aktivt val jämfört med tidigare läsår, har bidragit till att många elever når ökade kunskap i ämnet musik. Nästa steg För att stimulera elever till att bli mer aktiva under lektionstid vill vi fortsätta bedriva undervisningen i kortare projektperioder, gärna ämnesöverskridande, som har tydliga avslut. Ett avslut kan innebära en redovisning i en scenisk framställning i klassrummet eller en större föreställning för skolan. Syftet är att målet ska bli tydligare för eleven och lärandet därmed förbättras. Vidare vill vi påbörja arbetet med att synliggöra läroplanens mål för eleverna på ett tydligare sätt. Här tror vi att matriser kan vara ett sätt. Det skulle till exempel kunna sitta en matris vid varje instrument. Vårt mål är att varje elev ska kunna läsa sig till vad som krävs och vad som bedöms för att därigenom bli mer självständiga och hitta motivation till fortsatt utveckling. Vår förhoppning är även att detta arbetssätt ska bidra till att de elever som kommit lite längre i sin utveckling lättare ska kunna ta ytterligare steg framåt. Inför stora som små sammanhang som återkommer på vår skola, allt från skolstart och avslutning till redovisning i ett annat ämne behöver elever scenvana. För att träna elevernas scenvana ser vi att vi i än större utsträckning ska utnyttja musiksalens scen. Här ges eleverna möjlighet att i en lugn och trygg miljö prova att stå på scen, vilket för många är förknippat med nervositet. Vi ser även att vi vill fortsätta bedriva vår undervisning i halvklass då det gynnat elevernas lärande på ett positivt sätt och därmed även bidragit till de goda resultaten. 45

Teknik Resultat Läsåret 2017/2018 har 65 elever, 32 flickor och 33 pojkar, undervisats i teknik i årskurs 5. Av dessa 65 elever har 100 % av flickorna och pojkarna godtagbara kunskaper. Undervisning Eleverna har under läsåret haft teknik i form av programmering, men också i form av teknikdag. Under både höst- och vårtermin har eleverna delvis haft obehöriga lärare i teknik. Då teknikundervisningen fokuserade på programmering var det framförallt Code.org, Light-bot, Schratch-box samt avsluta med Code Monkey som de fick prova på. Code Monkey är ett programmeringsspråk på engelska med ursprung i java script. De hade också en brobyggardag. Där eleverna i liten grupp fick rita en ritning, göra egna konstruktioner samt kostnadsberäkna materialet till sin bro. Broarna bedömdes i hållfasthet, design och ritning. Analys Vi kan se att teknikämnet delvis blivit eftersatt under detta läsår och det menar vi beror på att behörig lärare har saknats. När det gäller programmering har dock behörig lärare undervisat eleverna. Denna lärare har tagits från ett annat arbetslag och tiden har därför varit begränsad. De inslag som eleverna ändå har fått har varit mycket uppskattade och eleverna har varit mycket engagerade och aktiva. Nästa steg Inför nästa läsår kommer teknik och No-ämnena att undervisas i block, på så sätt vill vi säkerhetsställa att eleverna får undervisning i teknik i rätt omfattning. 46

2.2 Enkätresultat grundskolan GR-enkäten GR-enkäten besvaras av alla elever i årskurs 1-5 under mars månad. Enkäten fångar elevers syn på olika områden i skolan, se figur 1 och 2 nedan. Varje område innehåller ett antal underfrågor där presenterat index är en summering av samtliga frågor. Så här har vi arbetat Skolan har som övergripande mål att arbeta med entreprenöriellt lärande, elevhälsa och inkludering. Under läsåret har samtliga pedagoger på skolan deltagit i en vidareutbildning kring entreprenöriellt lärande med syfte att öka elevernas inflytande och delaktighet i sitt eget lärande. Vidare handlar det också om att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer. Under läsåret 2017/2018 har skolan även fokuserat på utveckling av arbetet med IKT och bedömning. Aspenässkolan har en trygghetsgrupp, vilken tillsammans med resterande personal arbetar aktivt för att tillse elevernas upplevelse av trygghet. Under året har vi bland annat genomfört trygghetsvandringar, tagit fram ett årshjul för likabehandling och diskrimineringsarbete, vidtagit tidiga insatser vid oroande frånvaro samt kränkningsärende, deltagit i utvecklingen av kommungemensam handlingsplan kring främjande av närvaro samt fortsatt arbetat med trivselledarprogrammet TL. Utöver trygghetsgruppens ansvarsområden har vi även genomfört hälsosamtal med samtliga elever i förskoleklass, årskurs två och fyra och haft fadderverksamhet. Pedagogerna arbetar dagligen med att tillse att skolans grundläggande värden genomsyrar undervisningen och hela verksamheten. Resultat årskurs 2 2015 2016 2017 2018 Lerum GR Anpassning efter elevens behov 96 95 98 95 90 91 Argumentation och kritiskt tänkande 96 94 88 89 Delaktighet och inflytande 88 87 91 87 83 82 Grundläggande värden i skolan 96 91 95 95 87 88 Skolmiljö 81 71 76 76 69 71 47

Stimulans 99 96 99 95 92 93 Studiero 53 65 69 56 55 57 Trygghet 96 91 96 95 89 89 Veta vad som krävs 95 85 94 91 84 86 Fritidshem 88 89 91 92 79 82 Helhet 92 85 93 85 80 81 Figur 1, Åk 2 ovan visas det sammanräknade värdet per frågeområde för de senaste åren som enkäten genomförts. Resultat jämförs också med genomsnittsvärdet för frågan i hela kommunen och medelvärdet för GR 2018. Årets resultat för årskurs 2 visar att eleverna känner sig trygga på Aspenässkolan. Det sammantagna resultatet för trygghet är i stort oförändrat jämfört med föregående år och högre jämfört med övriga Lerum och GR. Resultatet visar ingen skillnad mellan flickor och pojkar. Ovanstående resultat gäller även för frågorna, delaktighet och inflytande, argumentation och kritiskt tänkande, skolmiljö, anpassningar efter elevens behov, grundläggande värden i skolan, stimulans, veta vad som krävs samt fritidshem. Vad gäller frågeområdena studiero och helhet kan vi se ett lägre resultat än föregående år. Aspenässkolans resultat gällande studiero är i linje med övriga Lerum och GR. Det är inte någon markant skillnad mellan hur pojkar och flickor svarar i frågan. Gällande helhet ligger vårt resultat högre än Lerum och GR och visar likvärdighet mellan flickor och pojkar. När det gäller frågan om skolmiljön ligger toalettmiljön fortfarande något lägre än övriga frågor. Dock ser vi ett högre resultat än föregående år. Eleverna skattar fortsatt skolmaten högt. Analys årskurs 2 Eleverna i årskurs 2 skattar fortsatt Aspenässkolan högt i sina enkätsvar. De framhåller att de känner sig trygga i skolan. Känslan av trygghet hos eleverna kan tänkas vara ett resultat av att de upplever att de har vuxna att prata med i skolan och vänner som är snälla. Med grund i de goda resultaten kring trygghet dras slutsatsen att det sjunkande resultatet avseende helheten i stort har med studiero och toalettmiljön att göra. Elevernas skattning av studieron i skolan grundas i endast en fråga. Därför är det problematiskt att se tydliga orsakssamband. Vi ser att det finns vissa skillnader mellan hur de olika klasserna skattar sin studiero. Klasserna som skattar sin studiero högre har även skattat sin möjlighet till delaktighet i sin egen utbildning högre. Enligt skolverkets rapport Delaktighet för lärande (2015) visar forskning att elever vilka får större utrymme för delaktighet också uppvisar högre 48

grad av motivation till lärande. Det kan tänkas att högre motivation skulle kunna leda till bättre koncentration i inlärningsmoment vilket möjligen kan förklara de siffror enkäten visar gällande högre grad av studiero i de klasser där eleverna också skattade sin möjlighet till delaktighet högre. Någon ytterligare förklaring till detta går inte att utläsa i enkäten och behöver därför undersökas vidare. Det fortsatt höga resultatet kring att det finns bra saker att göra på rasterna, kopplar vi även i år samman med skolans satsning på organiserad rastverksamhet genom Trivselledarprogrammet. Enkäten visar även fortsatt höga resultat kring fritidshemmet, vilket kan härledas till deras arbete för ökad delaktighet. Tidigare har det noterats att några elever upplever att det inte finns platser de kan gå till när de vill ha lugn och ro, ett resultat om i årets enkät förbättrats. Resultat årskurs 5 2015 2016 2017 2018 Lerum GR Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 79 83 88 85 79 82 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det 86 88 87 92 84 86 Jag har studiero på lektionerna 69 77 67 71 58 61 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 69 63 63 71 60 62 I min skola respekterar vi varandra 76 89 77 88 74 76 Mina lärare är rättvisa mot oss elever 86 87 79 81 73 77 På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 69 81 68 82 64 65 Jag känner mig trygg i skolan 88 90 84 94 84 83 Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev 83 85 93 88 86 86 Figur 2, Åk 5 ovan visas det sammanräknade värdet per fråga för de senaste åren som enkäten genomförts. Resultat jämförs också med genomsnittsvärdet för frågan i hela kommunen och medelvärdet för GR 2018. Endast frågor som bedömts jämförbara mellan åren inkluderas i denna tabell. 49

Eleverna i åk 5 känner sig trygga på Aspenässkolan. Årets resultat är högre än föregående år och är högre jämfört med övriga kommunen och GR. Resultatet gäller även frågeområdena stimulans, tillit till elevens förmåga, anpassning efter elevens behov, argumentation och kritiskt tänkande, grundläggande värden i skolan, delaktighet och inflytande, ordningsregler, studiero, elevhälsa och nöjdhet, inom vilka frågorna i tabellen ovan innefattas. Pojkarna svarar i något högre utsträckning än flickor att de vet vem de ska prata med om någon varit elak mot en elev. Över lag så ser vi att pojkarna i årskurs fem i större utsträckning än flickorna ger positiva svar på frågorna som ställs i enkäten. Analys årskurs 5 Aspenässkolans index för årskurs 5 är generellt högre än föregående år, och ligger fortsatt högre än såväl GR som kommunen. Det goda resultatet kan ha flera möjliga förklaringar, men enkäten påvisar att eleverna har en stor tilltro till sina pedagogers förmåga. Eleverna svarar att deras pedagoger tillser att skolans ordningsregler följs, att de får den hjälp de behöver i skolarbetet samt att pedagogerna förklarar så att de förstår. Vidare framhåller eleverna att man på Aspenässkolan respekterar varandra. Eleverna svarar även att de har möjlighet att påverka sin utbildning vilket delvis kan tänkas kopplat till skolans satsning på entreprenöriellt lärande där elevernas delaktighet är av stor vikt. Vi ser att det i större utsträckning än i 2017 års enkät finns en osäkerhet kring huruvida skolans personal reagerar om någon varit elak mot en elev. Andelen elever som svarar att det är ganska positiva till att personalen skulle reagera i dessa situationer är i årets enkät betydligt högre än förra året. Dock syns ingen markant ökning av elever som upplever att skolans personal inte skulle reagera alls eller i liten utsträckning om situationer som dessa uppstår. En möjlig förklaring till resultatet kan tänkas vara att frågan gällande om de vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev är otydligt ställd och kan tolkas på olika sätt. Det är möjligt att eleverna utan vidare förklaring av frågan har olika uppfattning om vad som innefattas i begreppet reagerar. Ytterligare en tänkbar orsak till årets resultat är att eleverna möjligen inte har full insyn i hur skolan arbetar vid kränkningar. Otydligheten kring orsaken till elevernas svar behöver utredas vidare genom samtal med eleverna, dels kring vad skolan gör, och dels hur de ser att en förbättring skulle kunna åstadkommas. Resultatet på området studiero har förbättrats jämfört med förra året och ligger högre än GR och resterande kommunen. Förbättringen syns främst i att eleverna i lägre utsträckning än föregående år svarar att de blir störda av andra elever under lektionstid. Skolans satsning på entreprenöriellt lärande och elevernas delaktighet kan tänkas vara en bidragande faktor i den förbättrade studieron. Vi ser en markant ökning i elevernas upplevelse av att få vara delaktiga i sin utbildning och detta kan tänkas bidra till ett ökat intresse för inlärning och en förbättrad koncentration under lektioner. Sammantagen analys årskurs 2 och 5 Aspenässkolans fina resultat kan härledas till skolans målmedvetna arbete med systematiskt kvalitetsarbete, arbetet med skolans nuvarande och tidigare fokusområden: EL, inkludering, läslyftet, bedömning för lärande, värdeskapande lärande samt arbetet kring utveckling av elevhälsan. Skolans ledning och personal visar stort engagemang i arbetet mot ovanstående fokusområden. 50

Nästa steg Med grund i årets enkätresultat bedöms det av vikt att skolan fortsatt arbetar med ett relationellt och entreprenöriellt fokus där delaktighet och elevinflytande får stort utrymme. Utifrån respektive årskurs enkätresultat tar varje arbetslag fram sina prioriterade områden i den årliga planen för likabehandling. De årliga planerna skrivs och implementeras vid terminsstart. Trots en förbättring vad gäller studiero i flera årskurser ser vi att det är ett område som fortsatt behöver prioriteras då det generellt skattas lägre än andra frågeområden hos samtliga årskurser. I vårt arbete framåt för god studiero behöver vi ställa fler klargörande och fördjupande frågor till eleverna för att få ett större underlag att utgå ifrån i en vidare analys och eventuella insatser. Frånvaro Eleverna på båda skolenheterna har hög närvaro. Vid frånvaro arbetar skolenheterna enligt skolans gemensamma plan. Vid hög frånvaro hos elev, både långvarig och/eller ströfrånvaro, kontaktar pedagogen vårdnadshavare som första åtgärd. Det är viktigt att pedagogen får en bild av varför eleven inte kommer till skolan. Vid behov utarbetar pedagogen tillsammans med elev och vårdnadshavare en plan för att öka elevens närvaro. Eventuellt kan rektor eller en representant från elevhälsan medverka. Om problem kvarstår efter uppföljningssamtal kontaktar pedagogen elevhälsan. Av vikt i arbetet med att motverka skolfrånvaro är ett tidigt agerande då en elev uppvisar tendenser på att stanna hemma under längre perioder. Vid oro kring frånvaro kontaktar därför pedagogen elevhälsan för att skyndsamt sammankalla till ett extra möte där beslut fattas om fortsatta åtgärder, exempelvis möte med vårdnadshavare och kartläggning tillsammans med elev. Så här arbetar vi främjande och förebyggande I skolenheternas främjande och förebyggande arbete kring närvaro finns flera inslag. Några framgångsfaktorer i detta arbete tycks vara elevernas egen delaktighet, en organiserad rastverksamhet, dialog med skolans anställda kring bemötande och relationer samt en skoldag som är förutsägbar, hanterbar och meningsfull. Vi strävar efter att se varje elev i sitt sammanhang och har som mål att tillgodose elevens behov såväl fysiskt, psykiskt, socialt och pedagogiskt. Förskoleklassen På Aspenässkolan har vi under läsåret 2017/2018 haft 2 klasser med totalt 52 förskoleklasselever; 33 flickor och 19 pojkar. Vi kartlade eleverna under början av höstterminen och i mitten på vårterminen i syfte att få en övergripande bild av elevernas fonologiska och matematiska medvetenhet och för att anpassa vår undervisning efter elevgruppens specifika behov. Under detta läsår har vi arbetat inom förskoleklassens 5 områden; språk och kommunikation, matematik, teknik, kultur och estetiskt, parallellt och i tematisk form utifrån elevernas intressen och idéer. 51

Förskoleklassen som verksamhetsform ska: stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. (9 kap. 2 Skollagen.) Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. (SKOLFS2016:38) Språk och kommunikation Resultat I vår kartläggning fokuserade vi på elevernas fonologiska medvetenhet att se samband mellan ljud och bokstav samt alfabet och alfabetisk ordning. (Skolverket 2011, s. 222) Varje elev kunde vid höstens kartläggning få max 40 poäng. Resultatet visade att 42 elever, 29 flickor och 13 pojkar, låg mellan 31och 40 poäng. Vårterminens kartläggning visade att 48 elever, 32 flickor och 16 pojkar hade resultat över 31 poäng. HT 2017 VT 2018 Undervisning Undervisningen i förskoleklassen ska också bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning. Undervisningen i förskoleklass ska ta tillvara på elevernas tidigare erfarenheter, utvidga och fördjupa dessa, samtidigt som den ska vara framåtblickande och förbereda eleverna för fortsatt skolgång. På så sätt kan undervisningen i förskoleklassen bidra till att skapa sammanhang och progression för eleverna i deras övergångar från förskolan samt till skolan och fritidshemmet. ( Kommentarer till läroplanens tredje del- förskoleklassen, sid 7 Skolverket) Högläsning har haft en central roll i vårt dagliga arbete och vi har arbetat med att ge eleverna möjligheten att utveckla sin förmåga att urskilja språkliga strukturer, samt att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer (Skolverket, 2011, s 223). Under detta läsår har vi använt oss av läromedlet ABC klubben Förskoleklass- Lyckostjärnan med tillhörande arbetsbok och den digitala delen med 4 appar att arbeta med på ipads. Abc klubben står på vetenskaplig grund där språkpedagog Anna Stridh visar på att materialet bygger på ett Läs och Skrivstimulerande arbetssätt. Materialet bygger på en berättelse ur högläsningsboken Lyckostjärnan, där uppgifterna i arbetsboken knyter an till innehållet. Här tränas ordförråd, begreppsbildning, finmotorik, att återberätta samt förmågan att lyssna och samtala om innehållet. 52

Den digitala delen bygger mer på elevens fonologiska medvetenhet. Parallellt med Lyckostjärnan arbetar vi med bokstäver och andra symboler. Vi tittar på Livet i Bokstavslandet (UR) som på ett lustfyllt och lekfullt sätt förmedlar bokstävernas ljud och form, rim, sammansatta ord, m.m. för att stimulera elevernas fonologiska förmåga och läs och skrivlust. Vi har under högläsning arbetat med flera av verktygen vi fått genom Läslyftet och tips i Lyckostjärnan lärarhandledning t.ex. Ordförståelse, Se inre bilder, blunda, tänka själv - för att sedan samtal om, prata med en kompis, olika rim och ramsor, motorisk träning och små enkla hemmauppdrag. Hemmauppdragen ur Lyckostjärnan har varit mycket uppskattade av både elever och vårdnadshavare. Vi ser även att våra dagböcker/ritböcker och tankeböcker, där eleverna efter vi läst fått rita och skriva, har gett eleverna inspiration att på ett lekfullt sätt skriva sig till läsning. Vi såg ingen större skillnad mellan pojkar eller flickors fonologiska medvetenhet. Analys Till den språkliga kartläggningen har vi även i år använt oss av arbetsmaterial från UR:s program Livet i Bokstavslandet som delvis bygger på Ingvar Lundbergs Bornholmsmodell. Kartläggningen i detta arbetsmaterial upplevde vi gav en god bild av elevernas fonologiska medvetenhet. Materialet innehöll inga bilder utan byggde på intervju och samtal. Det språkliga intresset skiljer sig inte mellan pojkar och flickor då vi ofta arbetar två och två och samarbetar i våra arbetsböcker. Alla har samma mål att lära sig läsa. Att hjälpa varandra, oavsett vem, blir en självklar del i klassrummet. Vänskapstemat under hösten lägger grunden för allas lika värde. Eftersom vi har många elever med högt resultat har vi valt att redan starta Skolverkets bedömningsmatris Nya Språket Lyfter i Unikum, som visar på elevens läs och skrivutveckling. Vi ser att högläsningen har en positiv inverkan på elevernas språkutveckling och att förmågan att lyssna och bearbeta en text har utvecklats. Som Anne-Marie Körling (Körling, 2012) lyfter i sin bok Den meningsfulla högläsningen, utvecklar eleverna även sin empatiska förmåga via högläsningen och vi har haft många samtal och diskussioner kring de texter vi läst. Vi upplever att eleverna har utvecklats sitt ordförråd, begreppsuppfattning och lyssnarteknik då eleverna visat större delaktighet och inlevelse under högläsning. Eleverna har när som helst under dagen tillgång till böcker och övningsmaterial när lust och intresse uppstår. Nästa steg Vi vill utveckla elevernas läsande och skrivande genom fortsatt arbete med verktygen från Läslyftet. Vi kommer fortsatt att i våra planeringar ta med tanken med att Läsa och skriva i alla ämnen. Vi arbetar vidare med textsamtal vid högläsning enligt de modeller vi lärt oss som cirkelmodellen, bildpromenad och sokratiska samtal. Vi vill också arbeta vidare med faktatexter genom att använda oss av olika karaktärsschema. Vi vill utveckla sagoskrivning och bildframställan med hjälp av formen för ett hinderschema, ett sätt att ge eleverna strukturer för skrivande och berättande. Vi ger eleven möjlighet att skapa sina sagor i digital form i olika pedagogiska språkappar. Att ge elever lättillgängligt material under hela dagen för att fånga 53

elevens intresse när den helst uppstår. Till hösten 2018 kommer vi i använda oss av Skolverkets nya kartläggningsmaterial för Förskoleklass. Matematik Matematiska resonemang och uttrycksformer Resultat I matematik har vi vid höstens kartläggningstillfälle använt oss av Diamants diagnos God taluppfattning inom grundläggande aritmetik Diagnosen är muntlig och omfattar tio uppgifter där eleverna ges möjlighet att visa om de har god taluppfattning inom områden som, att använda talraden för uppräkning, känna igen talens grannar och skriva siffror. I kartläggningen kunde eleverna få max 15 poäng. Resultatet visade att 44 elever hade över 10 poäng, varav 29 flickor och 15 pojkar. För vårens kartläggning har vi använt oss av Förstå och använda tal test 1, McIntosh. Här behandlas begrepp, antalsuppfattning, addition och subtraktion. I kartläggningen kunde eleverna få max 15 poäng. Resultatet visade att 48 elever hade över 10 poäng, varav 32 flickor och 16 pojkar HT 2017 VT 2018. Undervisning Vi har inom matematiken arbetat med böckerna Favoritmatematik från Studentlitteratur och Tänka, räkna och resonera från NCM. Böckerna bygger på vardagsmatematik, där eleverna möter enkla matematiska resonemang för att undersöka och reflektera över problemställningar samt olika sätt att lösa problem både i klassrummet och i naturen. Vi använder oss av laborativt material, spel, naturmaterial och lekar. Vi har arbetat med kooperativt lärande, 2-2, enskilt och i lärgrupper. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. (Skolverket, 2011) Som en del i undervisningen använder vi oss också av URs filmer Livet i mattelandet och Katten, musen Tiotusen m.m. Eleverna befäster sina kunskaper genom att arbeta med olika matteappar på Ipads t.ex. Vektra eller att dokumentera sina kunskaper i pappersform. 54

Analys Vi ser ingen skillnad i resultat mellan pojkar och flickor i årets kartläggning. Vi ser tydligt en kunskapsutveckling hos alla elever under läsåret. Eleverna visar klart sitt intresse för matematiken i vardagen, genom upptäckter i naturen, leken, konstruktion, skapandet, ramsor och i musiken. Vi pedagoger har blivit mer uppmärksamma på hur vi kan hitta matematiken i elevens vardag. Vi erbjuder en lärmiljö som utmanar eleverna i sitt matematiska tänkande, så att de får uppleva, sedan pröva och till slut förstå det matematiska resonemanget. Nästa steg Vi fortsätter med Favoritmatematik då vi finner upplägget bra i kombination med praktiskt arbete utifrån Tänka, Räkna och resonera. Vi ser vikten i att kombinera praktiska övningar hämtade ur elevernas vardag med matematiska termer. Arbetet med problemlösning och öppna uppgifter kommer också ligga till grund för vårt arbete. Vi pedagoger fortsätter vara uppmärksamma på var vi kan hitta matematiken i elevens vardag och intressen, såsom i naturen, skapandet, musiken och leken. Vi kommer att ge eleverna fler möjligheter att använda sig av digitala hjälpmedel. Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse Resultat I elevernas IUP Social kompetens kan vi se att elevernas kontaktnät ökat och flera leker över könsgränserna både inne och ute. Leken har utvecklat elevernas förmåga att kommunicera, samarbeta och lösa konflikter och nu på våren kan vi se att de klarar att relatera till varandra på ett positivt sätt och bjuder in varandra till lek. Våra Bry sig om regler har haft effekt på gruppens utveckling. Vi kan också se att lekens innehåll förändrats och att en lek kan leva vidare över dagar, deltagarna tar vid där de slutade genom att de kan använda lekmaterial från förrådet och leklådor. Genom utevistelse till skogen/parken kontinuerligt ser vi att eleverna tagit ökat ansvar för sig själv, naturen och i leken. Idrotten tillsammans med åk 1 har gett eleverna i förskoleklass ökad trygghet genom att de äldre eleverna hjälper och stöttar de yngre. Undervisning I förskoleklassen arbetar vi temaövergripande i alla de fem ämnesområdena utifrån det centrala innehållet i Läroplanen. Genom att utgå från elevernas behov och intressen, samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper-progression I uppstarten av förskoleklassen arbetar vi med ett Vänskapstema, där lek och trygghet får en stor betydelse. I temat ingår samarbetsövningar samt gruppstärkande lekar och lära känna aktiviteter. Vi lär oss om våra Bry sig om regler som handlar om att vara en god kamrat, ta ansvar, bjuda in till lek mm, och introducerar skolans regler. 55

Vi lägger stor vikt vid att lära oss enkla skolgårdslekar och vi pedagoger finns som stöd i den egna valda leken. Skolan har under året haft tillgång till Trivselledare. De har startat upp olika slags lekar för övriga elever på skolan på 10-rasterna två dagar i veckan. Vi har ett förråd med lekmaterial för utlåning. Möjlighet till olika fysiska aktiviteter finns på de olika ställena beroende på vad vi lär. Den egeninitierade leken får också stort utrymme under dessa förmiddagar. Förskoleklassen har idrott tillsammans med åk 1 en gång i veckan. Elever med särskilt behov har haft extra idrott en gång i veckan tillsammans med andra elever i åk f-2 på skolan. Analys Vänskapstemats innehåll utvecklar gruppen och individen och skapar goda relationer. Skapande i olika uttrycksformer genomsyrar förskoleklassens arbetssätt och lärande. Vi målar, konstruerar, dramatiserar, sjunger, skapar film och ljud i digitala verktyg. Genom att eleverna bjuder hem olika kompisar till lek ser vi att kontaktnätet ökar under året. Vi ser också att arbetet med vänklasser har ökat kontaktnätet för våra elever. Flera av våra elever har deltagit i TL ledarnas rastaktiviteter på tisdagar och torsdagar. Nästa steg I år kommer vi att arbeta med två förskoleklasser parallellt både i arbetslag och på fritidshemmet. Arbetet fortskrider med samma tema Vänskap men med en ny elevgrupp. Vi kommer fortsätta samarbeta och utveckla arbetet med vår nya vänklass i åk 3. Vår tanke är också att använda oss av de lekar och aktiviteter som är kopplade till vårt läromedel i matematik och språk under hela dagen. Natur, teknik och samhälle Resultat Vi ser att eleverna har fått ökat intresse och kunskap om natur, teknik och miljö under förskoleklassåret genom våra tema. Eleverna har utvecklat sin förmåga att skapa goda relationer, samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt. De känner sig trygga med varandra, klarar enkla konflikter och känner till skolans regler. Vi ser också att eleverna fått en ökad självständighet och tillit till sin egen förmåga och tar ett större ansvar. Vi ser att eleverna har blivit mer förtrogna med de digitala verktygen genom att de använder dem i sitt arbete och i leken. Undervisning Förskoleklassen har en fm förlagd utomhus i parken, skogen eller vid sjön. Vi går ut oberoende av väder och är ute fram till lunch. Vi utforskar och använder naturrummet i olika lärsituationer. Vi följer årstidsväxlingarna i naturen, lär oss om djur och växter. Vi har utgått från boken NO tips och idéer i förskola och förskoleklass och gjort flera naturexperiment av olika slag. Den digitala tekniken används dagligen i form av lärande filmer (SLI, Youtube) samt att eleverna arbetar med lärplattor på olika sätt i alla ämnen. Skolans kultursatsning var i år film och foto, där eleverna fick utbildning i att använda Ipod och Ipad för fotografering. Ett uppdrag kunde vara, fota något som är cirkelformat i rummet! Komma tillbaka, visa, andra fick gissa 56

var fotot togs, återberätta vad man såg och återkoppla till verkligheten, alltså var i rummet föremålet fanns. Varje klass har sin egen Blogg där vi dokumenterar elevernas lärande och kommunicera med omvärlden. Analys När vi ger eleverna utökade möjligheter att utforska omvärlden ute i naturen, i närområdet eller i parken tränas elevernas olika förmågor. Vi ser att de fem mest övergripande förmågorna som omnämns i våra styrdokument tränas på ett naturligt sätt. På vägen dit och hem kommunicerar vi vad vi ser, beskriver föremål och visar varandra. Vi analyserar och förklarar t.ex. en spindels livscykel. Nya begrepp och ord förklaras i ett naturligt sammanhang på platsen. Vi samlar in och använder ipaden att fota olika föremål samtalar om och jämför. Eleverna utforskar och ställer egna frågor och vill veta mer om natur, teknik och samhälle. Ju mer vi visar, analyserar och visar naturens möjligheter att vara i, lyssna på olika ljud och läten och vandra i kuperade marker. Desto mer växer deras förmågor. Genom att skapa röda trådar mellan våra olika ämnen ger vi eleverna möjlighet till ett livslångt lärande, se omvärlden i olika perspektiv, olika sammanhang och i olika områden. Tänk att en pinne från skogen kan målas om till en orm och skrämma ett rådjur från rabatten. Nästa steg Vi ser att vi är på rätt väg och fortsätter arbeta på samma sätt utifrån våra pedagogiska planeringar, med vissa justeringar utifrån elevgruppens sammansättning och behov. Skapande och estetiska uttrycksformer Resultat Vi kan se att de flesta av våra elever har utvecklats i sina uttrycksformer genom deras resultat och framförallt genom deras förtrogenhet med skapandet och ökat självförtroende. Det speglar även deras uttryck i drama, sång, rörelse och dans. Vi pedagoger har blivit säkrare att använd bilden i olika uttrycksformer, genom utbildningen i Läslyftet. I bygg och konstruktion blir detta mer än synligt då flera arbeten gått från att sätta ihop materialet till rena uppfinningar. Vi ser att både pojkar och flickor har utvecklats och ser ingen skillnad i val av material. Killarna väljer att arbeta mer med lego och Kaplastavar. Att pärla något blir ofta ett tema som genomsyrar hela gruppen. När någon startar upp utifrån ett tema, en tradition eller någon populära figurer, ja då finns det nästan inga gränser för vem eller hur små eller stora pärlfigurerna kan bli. Även 3D former byggs tillsammans. Eleverna kallar det kompis figur. Som en kompis teckning eller en saga de utvecklar gemensamt. Undervisning Skapande i olika uttrycksformer genomsyrar förskoleklassens arbetssätt och lärande. Vi har målat, konstruerat, dramatiserat, sjungit, skapat film och ljud i digitala verktyg. Vi har erbjudit olika tekniker och material. Eleverna får möjlighet att samtala om och reflektera över sitt eget 57

och andras skapande. De ges därmed möjlighet att utveckla olika sätt att uttrycka sig på. T.ex. framföra små egna sagor eller shower med musik till för sina kamrater. Analys I uppstarten har vi för trygghetens skull använt tekniker som alla kan lyckas med för att sedan gå vidare och utveckla andra sätt att uttrycka sig på. Några elever har svårt att skapa inre bilder och där måste vi vara ett stöd genom att visa på och vara förebilder. Nästa steg Till hösten kommer nya förskoleklassbarn och processen börjar om. Vi pedagoger tar med oss de lärdomar som varit bra och inventerar gruppens behov. I våra planeringar vill vi bli mer tydliga med vilka uttrycksformer vi vill använda oss av. Att göra eleverna mer medvetna om att skapandet också är ett sätt att uttrycka sig på. Tolka varandras uttryckssätt. Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten 3.5.1 GR-enkäten med frågor om fritidshemmet Denna enkät får samtliga elever fr.o.m. åk 1 besvara under skoltid under vårterminen varje år. I enkäten får de besvara frågor om såväl skola som fritids gällande trivsel, inflytande, lärande m.m. Indexvärdet är beräknat på ett genomsnitt av samtliga fyra frågor. Värdet på Index samt samtliga frågor är från 1-100. Där siffran 100 står för det högsta värdet. Resultat Nedan visas det sammanräknade värdet på fritidshemmet. I = Index P = Pojkar F = Flickor I P F År 1 79 75 83 År 2 92 90 94 År 3 90 90 91 Sifforna för det sammanräknade Index resultatet är: År 1: Lerum 84, Aspenäs 79 År2: GR 82, Lerum 79, Aspenäs 92 År 3: Lerum 77, Aspenäs 90 I år får vi inte se flickor och pojkar uppdelat på fler frågor annat än i det sammanräknade Index, varför vi inte kan göra den jämförelsen på övriga frågor. Kommenterad [CJ1]:? 1. På frågan om eleverna trivs på fritidshemmet är svaren följande: 58

År 1: 92 % År 2: 100 % År 3: 100 % 2. Frågeområdet som behandlar elevernas syn på om de kan påverka sin verksamhet på fritidshemmet är svaren följande: År 1: 79 % År 2: 96 % År 3: 97 % 3. På frågan om det finns platser på fritids som jag kan gå till om jag vill ha lugn och ro är svaren följande: År l: 70 % År 2: 93 % År 3: 89 % 4. På frågan om jag lär mig saker på fritids är svaren följande: År 1: 77 % År 2: 91 % År 3: 91 % Analys På Aspenässkolans fritidshem trivs eleverna mycket bra enligt de siffrorna som kommit fram. Vi tolkar det som att vi bedriver en god verksamhet för eleverna. I vår sammanställning har vi räknat ihop Stämmer helt och hållet och Stämmer delvis. I GRrapporten är inte förskoleklass med. Två av våra fritidshem är dock organiserade i F-1. I enkätsvaren är alla åk 1:s svar sammanslagna, dock så är 1:orna uppdelade så att ca 1/3 av alla 1:or går på en annan avdelning. Denna uppdelning mellan olika avdelningar gör svaren något missvisande och mer svåranalyserat. Framför allt med tanke på frågan Det finns platser på fritids som jag kan gå till om jag vill ha lugn och ro då de olika avdelningarna ser väldigt olika ut både lokalmässigt och i gruppsammansättningarna. Att resultatet på denna fråga är lägre förstås bäst med tanke på förutsättningar i skolans fysiska miljö, kontra det antal elever som vistas på fritidshemmen. De små rum som finns måste prioriteras till våra elever i behov av särskilt stöd och kan därför inte användas som små platser att dra sig undan till för övriga elever på fritidshemmen. Vi har istället försökt att arbeta med att skapa rum i rummen. I föräldrasamtal och elevsamtal har det visat sig att eleverna trivs, så vi känner oss frågande till de låga siffrorna. Vi kommer att följa upp detta under nästa läsår genom att studera GRrapporten och förhoppningsvis är frågorna samma så att det går att följa siffrorna över tid. Dock så kommer fritidsgrupperna att se annorlunda ut till nästa läsår och det kommer även att ske ett lokalbyte för fritidshemmet där nuvarande åk 1 kommer att vara. Vi kommer även att fortsätta med elev- och föräldrasamtal under nästa läsår. 59

I år 2 och 3 ligger Aspenäs högt i jämförelse med hela kommunen och även åk 2 förhållande till GR. Vi tror att detta beror på att eleverna själva får vara med och påverka vad de gör på fritids. Vi ser även att dessa årskurser har haft bra siffror kontinuerligt över tid. Eleverna tycker att de får vara med och påverka sin verksamhet. Dessa siffror är inte förvånande då vårt arbetssätt är att inkludera och att vara lyhörda för deras idéer samt vad vi får till oss från vårdnadshavare och elever. 3.5.2 Resultat för fritidshemmet i förhållande till kap 4 i läroplanen, Lgr 2017 Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap (SFS 2010:800, 14 kap 2 ). Fritidshemmets kompletterar förskoleklassen och skolan. Dels genom de olika områdena som fritidshemmet utgår ifrån men även till läroplanens första två delar som handlar om bl.a. värdegrunden, normer, kunskaper och delaktighet. Aspenässkolans fritidshem arbetar med att ge eleverna goda möjligheter att nå en hög måluppfyllelse i skolans samtliga ämnen, men även att erbjuda eleverna en meningsfull och stimulerande fritid. Att Aspenässkolan når höga resultat i samtliga ämnen tror vi även kan kopplas till den fritidsverksamhet som skolan har. Pedagogerna samtalar med eleverna och fångar deras tankar och idéer, fångar upp det som eleverna har visat intresse för, funderar över, har erfarenheter av och arbetar vidare med det. Utifrån detta och det centrala innehållet i våra styrdokument, sker en planering för varje avdelning, med ex veckans aktiviteter eller temat för avdelningen. En viktig del för vårt fritidshem är också att utmana eleverna att pröva nya aktiviteter och på så sätt bredda sin repertoar. Eleverna får då träna olika färdigheter, som t ex ansvarstagande, och samspel. Många gånger ser vi på fritidshemmet att eleven tränar och leker det som det har lärt sig under den mer styrda skoldagen. Eleven fördjupar eller utvecklar då sitt lärande inom området, t ex skriver mer på en berättelse, arbetar vidare med en bilduppgift eller fortsätter att programmera mer på fritids. När vi låter eleverna på ett mer lekfullt sätt arbeta och befästa kunskaper i leken får de fler arenor att träna på. På vårt fritids finns också möjligheter till vila i form av icke styrda aktiviteter, några elever sitter och pysslar, några är ute och leker mer fritt. Under läsåret 2017-2018 har de fyra fritidsavdelningarna på Aspenässkolan; Bryggan, Kajutan, Piren nere och Piren uppe, arbetat för att erbjuda eleverna meningsfulla gemensamma aktiviteter utifrån det centrala innehållet. De fyra övergripande kunskapsområdena är följande; språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, natur och samhälle och lekar, fysisk aktivitet och utevistelse. Fritidshemmen på Aspenässkolan har haft följande två prioriterade målområden under läsåret: Språk och kommunikation och Entreprenöriellt Lärande. Vi presenterar respektive målområde, resultat och analys, för sig. 60

Språk och kommunikation Enligt Lgr11 har skolan i sin helhet skyldighet att se till att eleverna efter grundskolans slut: kan använda det svenska spraket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. (Skolverket, 2011). Skolan har också en skyldighet att se till att eleverna har verktyg att kunna känna igen och använda olika typer av kommunikation: kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften. (Skolverket, 2017) Undervisning Under läsåret har alla fritidshem arbetat med språkutveckling och haft extra fokus på maktspråk och språkbruk. Vi har utgått från boken En bok om maktspråk tilltal och språkbruk (Mohr & Weberg 2017). Språket är en tillgång och hur vi använder det påverkar oss och vår omgivning. Vad man säger och hur man säger saker har betydelse. Både för dig själv och andra. Att utforska språket ur olika perspektiv, ger en medveten het och en möjlighet att faktiskt skapa en miljö som ger positiv respons till de som vistas där. (Mohr & Weberg, 2017). Att vi valde att jobba med språkbruket på detta sätt är för att vi har sett och hört att det språkliga klimatet och elevernas attityder gentemot andra har blivit hårdare. Språkbruket påverkar hur eleverna interagerar med varandra och hur det sociala klimatet ser ut. Alla fritidspedagoger har till ett par tillfällen läst in sig på olika delar av boken. Vi har även tittat på olika övningar som är knutna till dessa. Efter detta har vi arbetat med elever kring det aktuella språkbruksområdet. Vi har i olika grad och på olika sätt genomfört övningarna. Resultat Alla avdelningar ser i sin verksamhet att eleverna blivit mer medvetna om hur språk och kommunikation påverkar det sociala klimatet. Vi ser också att eleverna i större gard söker vuxenstöd för att påverka och få till en attitydförändring kring språket. Vi som personal har också blivit mer medvetna kring både elevers och vuxnas språkbruk. I arbetet kring olika typer av språkbruk har vi naturligt också kommit in på ord och begreppsförståelse. T.ex. vad innebär det att vara kränkt eller mobbad. Vi har också sett att både elever och vuxna blivit mer medvetna kring all typ av kommunikation. Inte bara de ord som sägs, utan även kroppsspråk, tonfall och härskartekniker. Språkbruket i olika grupper skapar långsamt normer och om de innehåller dold diskriminering eller andra kränkningar som accepteras kan de långsamt leda till att de upplevs som en sanning. (Mohr &Weberg 2017) Några exempel vi sett på att eleverna blivit mer medvetna kring språkbruket är; Några elever har på eget initiativ valt att göra en film kring hur de löser konflikter som kan uppstå på fotbollsplanen. Eleverna pausar ibland i sina lekar för att snabbt reda ut mindre konflikter själva i gruppen. När du sa det kändes det inte bra för mig, vad menar du egentligen. 61

Eleverna kommer till oss vuxna för att få hjälp att förändra ett språkbruk som för dem inte känns bra. Samtliga avdelningar lägger likt tidigare år mycket tid på olika samtalsformer. Personalen ser att eleverna i högre utsträckning vågar uttrycka sig, vilket man tror beror på ett positivt samtalsklimat. Ett exempel på detta är fritidsråden och klassråden, ett forum för medbestämmande. I åk 2 och åk 3 har man valt att ha fritidsråd och klassråd vid samma tillfälle. Detta för att se till alla elevernas hela skoldag. Här får eleverna lämna förslag på olika aktiviteter, påverka och utveckla de aktiviteter som genomförs samt komma med önskemål om vad som ska köpas in. Men rådet är även ett forum för kamratsamtal, i vilket eleverna tränas i att kunna sätta ord på sina känslor. På de olika fritidshemmen har vi haft olika temaarbeten. Bland annat har några arbetat med ett tema kring vilda djur. I detta tema har språket haft en stor och betydande roll. Här har eleverna lärt sig att lyssna och ta till sig fakta genom att se på film och läsa böcker. De har sedan fått samtala med varandra för att tillsammans få fram så mycket fakta som möjligt kring de olika djuren. Därefter har vi gjort en skriftlig sammanställning av denna fakta. Eleverna har fått jobba med att bygga faktameningar och lära sig nya ord och begrepp och att använda detta på ett fungerande sätt. Eleverna har även fått bygga en utställning där de lyft fram allt de lärt sig och också sett hur man kan kommunicera kunskap genom bild och text. Några har haft ett tema kring talang. En idé som kom från eleverna och genomfördes under elevernas hela dag, skola och fritids. Eleverna tillverkade olika skyltar för aktiviteten samt skrev inbjudningar, vilket ledde till diskussioner kring hur man skriver på ett trevligt och inbjudande sätt. Analys Lärarna upplever att eleverna är mer medvetna kring sitt eget och andras språkbruk. Vi ser detta genom att lyssna på när eleverna talar med varandra men också genom samtal kring temat med eleverna. Vi kan i samtalen uppfatta elevernas ökade medvetenhet kring hur språket påverkar det sociala klimatet. Vi ser också att förra årets prioriterade mål, Språk och kommunikation, detta läsår fortsatt på ett naturligt sätt i verksamheten. Exempelvis har text- och boksamtal, elevernas egen läsning och strukturerade läsmiljöer nu blivit naturliga inslag i verksamheten utan att detta varit fokusområden. Även skrivandet och berättandet, har blivit spontana och icke planerade aktiviteter som eleverna själva tagit initiativ till, t ex i form av skrivna berättelser men även genom andra uttryckssätt, som film och bildberättelser. Fritidshemmet kompletterar skola och förskoleklass genom att eleverna får en obruten tid för sin aktivitet, vilket är utvecklande och att de får bli färdiga, samt att vi fångar upp områden/aktiviteter när det händer. Lärandet kan då bli ännu mer situationsstyrt och utgå ifrån det som sker. Nästa steg Vi planerar att utveckla arbetet kring maktspråk och härskartekniker. Vi kommer att genomföra fler övningar kring ämnet på alla fritidshemmen. Vi kommer även att börja utnyttja och använda oss mer av skolans bibliotek, då vi tycker att bibliotek och läsande är viktigt för elevernas utveckling, fantasi och sociala stimulans. 62

Skapande och estetiska uttrycksformer Det kan innebära att eleverna får uttrycka sina tankar och åsikter, sina känslor och upplevelser med hjälp av t ex. fysiska aktiviteter, drama, dans, musik, bild och form, såväl med som utan digitala verktyg och tekniker. (Fritidshemmet-Ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del.) Undervisning Då vi i vårt dagliga arbete arbetar med de estetiska uttrycksformerna stämmer detta väl överens med vår verksamhet på de olika fritidshemmen. Man kan se ett tydligt exempel i dansen på skolgården på eftermiddagarna där elever från alla fritidshem dansar och lär sig tillsammans och av varandra. Både pojkar och flickor är med och shufflar och flossar. Vi har även alla fritidshemmen tillsammans påbörjat en utsmyckning till skolan i form av en tavla med fiskar gjorda i lera. På ett lov gjordes bl.a. batik ihop med eleverna. Resultat Vi får ofta höra från eleverna hur roligt de tycker det är med de gemensamma aktiviteterna. Eleverna får en chans att pröva och omsätta de tankar och idéer de har i sitt kreativa skapande, det kan vara att fortsätta med ett arbete i bilden, som påbörjats i skolan, eller att fortsätta i ett tema som startas under skoldagen. Genom detta arbetssätt skapar vi en härlig vi-känsla på fritids som även gynnar trivseln i skolan och förskoleklass. Analys Vi upplever att det är ett gott skapande klimat bland eleverna på de olika fritidshemmen. Detta tror vi beror på att vi ofta arbetar både avdelningsvis och med alla fritidshemmen tillsammans. Genom detta arbetssätt, som präglas av olika estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt, skapas det en möjlighet till kreativitet för eleverna på fritids. Tillsammans med hela gruppen ges eleverna möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga, vilket ger ett mervärde för hela fritids och även för hela skolan genom en gemensam utsmyckning. I den här lärprocessen har de elever som upplever svårigheter under skola/förskoletid, möjlighet att uttrycka och utveckla sig på andra sätt. Nästa steg Under sommarlovet påbörjas nästa gemensamma aktivitet. Eleverna får designa en logga för Aspenässkolans fritids, och själva trycka på tröjor. I våra planeringar kommer vi att planera in besök för arbete i vår nya bildsal för att utveckla de estetiska uttrycksformerna. Natur och samhälle Genom undervisningen på i fritidshemmet ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. 63

Undervisning Denna del innehåller många olika delar, bl.a. ser vi att eleverna använder sig av matematik genom konstruktion och bygglek dagligen på alla våra fritidshem. Under sommarlovet går vi till Aspen och badar. Vi ser en glädje och entusiasm samt respekt för lek och allvar. Eleverna tränar sig på att simma, vattenlek, kamratskap, samarbete och även att stärka sin självkänsla. Varje sommar gör alla fritidshem en gemensam utflykt där vi med hjälp av olika kommunikationshjälpmedel tar oss till platser både i närmiljön men också utanför kommunen. Eleverna har även fått prova på programmering på olika sätt, i skolans science center. Resultat Science center uppskattades väldigt mycket inledningsvis, vissa elever anmälde sig till denna aktivitet varje vecka. Vi ser att detta även har spridit sig tillbaka till fritidshemmen där eleverna programmerar på ipads och Bluebots. Analys Vi ser en fritidspedagogik i förändring vilket medför att det inte bara är klassrumslärandet som betyder något för eleverna. Dagen upplevs mer som en helhet och det blir naturligt att du kan fortsätta programmera, läsa eller skriva även på fritids. Nästa steg Vi måste skapa förutsättningar och möjligheter för att främja elevernas handlingskraft. På så sätt kan vi komplettera skola och förskoleklass vad det gäller programmering och problemlösning. Lekar, fysisk aktivitet och utevistelse Genom att eleverna får vara fysiskt aktiva inomhus och utomhus, under olika årstider och i olika väder får de erfarenhet av att röra sig i olika miljöer och under olika betingelser. (Fritidshemmet-Ett kommentarsmaterial till läroplanens fjärde del) Undervisning Eleverna har fritidsgympa 1ggr/v. Där är eleverna med och planerar samt väljer lekar och aktiviteter efter stigande ålder. De tränar på att planera och leda en aktivitet. Genom nytt utematerial och förråd ser vi stimulerande lekar som utvecklas och bidrar till fler elevers deltagande vid utevistelse på vår gård. Fritidshemmet använder sig också av den skog som finns nära, samt den lekpark som ligger bredvid skolan. Där ges möjlighet till olika lekar och fysiska aktiviteter. Alla elever, men framförallt de äldre eleverna, ges möjligheter att simträna tack vare närheten till Aspen. Resultat Skolgården under eftermiddagarna sjuder av liv. Vi ser att aktiviteter från fritidsgympan sprider sig ut på skolgården och tvärt om. Detta stärker de eleverna som ansvarar för aktiviteten. Ex. dansen på skolgården där elever från flera årskurser samspelar och lär varandra nya danser och 64

moves. Oavsett väder så är eleverna aktiva. Det är bara kläderna som förändras, regnkläder, eller badkläder och vattenspridare på, sedan hoppar, dansar och leker de. Analys Både pojkar och flickor är lika aktiva i samband med fysiska aktiviteter och utevistelse. Detta tror vi beror på att vi möter eleverna där de befinner sig, t ex. med tillgång gill aktuell musik, rörelser, lekar och annat som är aktuellt för dem. Aspenässkolans geografiska läge gör att vi har fantastiska möjligheter i vår närmiljö. I Almekärrsparken kan eleverna röra sig på många olika sätt under olika årstider och väder. Detta skapar möjligheter att uppleva rörelseglädje och utveckla ett intresse för fysisk aktivitet. Närheten till Aspen gör att eleverna får möjlighet att bada och träna simning. Kanske dessa olika aktiviteter sammantaget bidrar till att eleverna når höga idrottsresultat. Nästa steg Elevernas behov av fysisk aktivitet är viktigt att tillgodose. Vi kommer fortsätta att ge eleverna möjlighet till bad i Aspen för att träna vattenvana och stärka sin simkunnighet. Även tala om vikten av fysisk uteaktivet och rörelse oavsett väder. Genom detta arbetssätt kompletterar fritidshemmet skolan och förskoleklassen varje eftermiddag samt under alla lov. Entreprenöriellt Lärande EL, ett av Aspenässkolans egna prioriterade områden. Entreprenöriellt lärande beskrivs enligt följande på skolverkets websida och i boken Entreprenöriell fritidspedagogik. (Ackesjö m.fl. Liberförlag 2017). Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärande främjar också kompetens att ta beslut, kommunicera och samarbeta. Undervisning På samtliga fritidshem har lärarna bl.a. försökt locka eleverna att våga pröva på nya aktiviteter, för att sedan själv kunna hålla i en egen för sina kamrater. Under året har man arbetat med olika aktiviteter under olika dagar. Det entreprenöriella lärandet på fritids kompletterar skolan och förskoleklassen då eleverna kan ha mer tid och möjligheter att få utveckla och utgå från sina egna intressen på fritids. Det ges möjlighet att arbeta under friare former än i skola och förskoleklass. Vi värnar om den obrutna tiden. Vi utgår ofta från elevernas tankar, idéer och intressen när vi planerar fritidsverksamheten. Elevernas medbestämmande är viktigt och vi har Fri-råd där vi kan fånga upp elevernas önskemål. Eleverna får själva planera och hålla i olika aktiviteter. Idéer och förslag kommer ofta spontant från eleverna och vi försöker ta vara på deras kreativitet så mycket som möjligt. Under året har eleverna gjort och visat upp bland annat; Melloshower med dans och musik, de har spelat teater, byggt hinderbanor åt varandra, genomfört en talang tävling, medverkat och skapat temat kring vilda djur där de också gjorde en utställning kring temat, skapat en utställning kring Star Wars och kommit på och gjort mängder med olika aktiviteter under den fria leken. I flera av dessa aktiviteter har eleverna bjudit in sina kompisar och pedagoger och därigenom skapat värde för andra. De har samtidigt övat sina entreprenöriella förmågor och inspirerat varandra att utföra och skapa egna aktiviteter på fritids. 65

Vi tycker att elevernas genomförande av egna idéer skapat gemenskap och en vi-känsla på alla fritidshemmen. Några kommentarer från eleverna har varit: Åh är det fritidsgympa! Jag älskar fritids på loven. Bra när vi får samarbeta. Bra när vi är ärliga. I fritidshemmet finns det många möjligheter för lärandet att ske både formellt, informellt och situationsstyrt. En utgångspunkt kan vara att lärandet sker ständigt och inte enbart i arrangerade inlärningssituationer. Analys Klimatet på de olika fritidshemsavdelningarna är tillåtande med flexibel personal som ser möjligheter istället för svårigheter. Lärarna ser elever som kommer med egna förslag och vågar prova och utmana sig själva. Framförallt ser lärarna elever som utvecklas och kontinuerligt utmanar sin trygghetszon. Vi har kontinuerligt haft samtal med eleverna kring vad och hur de lär sig på fritids. Vi har sett att det är viktigt att synliggöra elevernas eget lärande och synen på vad lärande är. När det gäller de elever som i större utsträckning väljer bort fritids upplever lärarna att detta beror på att de går i trean. Det är spännande att få gå hem själv, när man vill och med vem man vill. Forskning visar på att det viktigaste för eleverna är kompisarna. När vissa väljer att sluta är det inte lika roligt för kompisarna som stannar kvar. (Schröder & Tuisku, 2013) Nästa steg Utöver de avdelningsvis planerade aktiviteterna finns det samarbete mellan avdelningarna i samband med lov och fritidshemmens dag, där vill vi fortsätta utveckla och tillvarata elevernas idéer och förslag. Denna dag ordnas enligt tradition en dag tillsammans utomhus. Vi vill också fortsätta ta tillvara elevernas egna idéer och skapa förutsättningar så att eleverna kan genomföra sina idéer och aktiviteter. 3.5.3 Barnkonsekvensanalys i fritidshemmet Arbetet på fritidshemmet utgår från elevernas delaktighet. Utifrån olika barngruppers utveckling och lärande organiserar vi verksamheten och skapar goda lärandemiljöer. I alla beslut som fattas skall hänsyn tas till vad som är elevens bästa. Pedagoger och rektor behöver därför samspela med eleven i verksamheten och så långt som möjligt förstå situationen ur elevens perspektiv. Pedagoger och rektor behöver vara lyhörda och ställa frågor till eleverna för att få fram och ta del av elevernas tankar. Detta görs bl. a på elevråd, dagliga samtal med eleverna eller på ex Friråden. Ibland måste olika prioriteringar göras pga. av t ex förändrade förutsättningar. Det är då rektor och pedagogers ansvar att förändra verksamheten utifrån vad vi bedömer, under rådande omständigheter, som det bästa för eleven i helhet. 66

Synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål kan lämnas till skolenheterna på olika sätt. Dels genom enhetens gemensamma mejllåda eller till respektive rektor för skolenheten, via mejl eller samtal. Nedan följer de vanligast förekommande synpunkter och klagomål som inkommit under läsåret, sammanlagt 20 st. Osäkert förråd som gått i baklås. Sopningen av skolgården utfördes när eleverna var ute. Elever kastar sten på förbipasserade bilar. Vårdnadshavare har oro för andra elever. Vårdnadshavare har haft synpunkter på att skolan har få toaletter. Vårdnadshavare har haft synpunkter på musikundervisningens omfattning. Synpunkt på att pedagogiska planeringar inte fanns i samtliga ämnen. Vårdnadshavare som inte fått plats för sitt barn på skolan. Vårdnadshavare har haft synpunkter på bemötande från personal på skolan. Vårdnadshavare har lyft den trafikfarliga situation som råder utanför skolan, då eleverna lämnas och hämtas. Frågan har varit uppe på klass- och enhetsråd. Rektorer har informerat i sina informationsbrev. 67

3 Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2017 års kvalitetsrapport Förbättringshistoria 2015-2018 initierat implementerat institutionaliserat Genus/Normkritiskt tänkande Miljö Ämnesgrupper Fritidshemsgrupp Systematiskt kvalitetsarbete X X X X X Läslyftet X Arbetslagsutveckling X Trivselledare X Vi har under flera år haft fokus på att utöka elevers delaktighet i sitt lärande och vi kan se att vi kommit en bit på väg här, men att detta behöver vara ett fortsatt fokus i vår strategiska plan. I år har pedagogerna haft som uppgift att bedöma i vilken utsträckning eleverna når mer än godkänt i kunskapsmålen, och det är glädjande att se att en så stor andel elever gör detta. Dock skiljer sig resultaten mycket mellan ämnena och vi rektorer ser att detta med bedömning är nytt och ovant för våra pedagoger. Vi behöver utveckla vår tolkningsgemenskap kring vad som ska bedömas, vilka krav, kriterier och kännetecken som bedömningen ska utgå från. För att etablera en tolkningsgemenskap behöver man tillsammans dra upp generella riktlinjer. Detta ger vi förutsättningar för under nästa läsår, då vi kommer att ha fokus på bedömning. Vårt arbete med inkludering är väl implementerat och vi ser i vårt kvalitetsarbete att nästa steg är att vidga begreppet ytterligare till att gälla elever på flera nivåer. Vi vill i än större utsträckning kunna erbjuda elever ytterligare berikning, acceleration och fördjupning. I dagsläget erbjuder vi spetsundervisning i engelska i matematik i särskild undervisningsgrupp en gång per vecka som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Vi fortsätter att ytterligare utveckla arbetet kring screening och kartläggning, utifrån inkludering ur ett grupp perspektiv. Elevhälsan har tillsammans med arbetslagen implementerat två 68

hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt för att skapa samsyn kring elevhälsa, tillgängliga lärmiljöer och ökad måluppfyllelse. Vår IKT-plan implementerades och vi har nu arbetat fram en ny plan, där vi har valt att kategorisera de digitala kompetenserna under rubrikerna kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Därutöver finns underrubriken Teknisk kompetens, för att ange nödvändiga baskunskaper som inte tas upp i styrdokumenten. Vi har utgått från EU:s nyckelkompetenser, läroplaner, kursplaner och skollag. Båda skolenheterna har arbetat med att implementera entreprenöriellt lärande. Värdeskapande lärande har initierats på skolenheterna. Detta fokus behåller vi fortsatt framåt, även om vi ser att pedagogerna nu har en ökad medvetenhet kring vikten av att låta elevernas röst höras. Utbildningsinsatsen EL och pedagogen har gett ytterligare en skjuts i medvetenheten kring elevers delaktighet i sitt lärande. Skolan behöver dock fortsätta att arbeta med detta utifrån att vi rektorer ser att detta inte är helt institutionaliserat i verksamheten. 3.1 Strategier för 2018 69