Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 1

ISBN 978-91-86397-06-7 Dalarnas forskningsråd och författarna 2010 Dalarnas forskningsråd Myntgatan 2 791 51 Falun info@dfr.se 2

Sammanfattning 4 Inledning 7 Att samverka kring Lupp 7 Metod 8 Ungdomarnas bakgrunder 10 Fritid 13 Skola 27 Politik och inflytande 40 Hälsa och trygghet 48 Arbete och framtid 64 Sammanfattande diskussion 75 Fritid 76 Skola 77 Politik 78 Hälsa och trygghet 79 Arbete och framtid 79 En kommun för alla unga 80 Referenser 82 3

Sammanfattning I den här rapporten sammanställs och analyseras svaren från den Lupp-enkät (Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken) som under vintern 2009-2010 genomförts bland högstadie- och gymnasieungdomar i Älvdalens kommun. Enkäten har delats ut till samtliga årskurser på högstadiet med en svarsfrekvens på 91 procent. Totalt har 192 högstadieelever besvarat enkäten, 86 tjejer och 106 killar. Enkäten har även delats ut till samtliga årskurser på gymnasiet. Totalt 271 gymnasieelever besvarat enkäten, 69 tjejer och 202 killar. 237 gymnasieelever går på Älvdalens Utbildningscenter i Älvdalen och 34 gymnasieelever bor i Älvdalen men går på S:t Mikaelskolan i Mora. Svarsfrekvensen på Älvdalens utbildningscenter är 64 procent. Resultaten presenteras genom diagram och texter under fem huvudrubriker: fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid. I rapporten analyseras könsskillnader i materialet. Huvudfrågorna är: Hur uppfattar unga tjejer respektive unga killar i Älvdalens kommun sina liv och framtider? Vilka könsskillnader kan iakttas i materialet och hur kan dessa förstås? Könsskillnader är i många avseenden tydliga när det gäller vad ungdomarna fyller sin fritid med, men det finns också områden där sådana skillnader inte är särskilt framträdande. De allra flesta ungdomar i Älvdalen tycker att de har lagom mycket fritid. De vanligaste fritidssysselsättningarna bland både tjejer och killar på högstadiet såväl som på gymnasiet är att surfa och chatta på internet och att umgås med kompisar. Också idrott engagerar många, liksom att vara ute i naturen. Spontanidrott förekommer ofta många tränar på egen hand. Vad gäller övriga fritidssysselsättningar i Älvdalen är tjejer överrepresenterade när det gäller att skriva, läsa, dansa, spela teater och hålla på med annan skapande verksamhet, och killar när det gäller att jaga, fiska och meka. Tjejerna orienterar sig också i högre grad mot en större omvärld, och uppger sig i större utsträckning än killarna vilja komma till andra länder för att arbeta, studera eller jobba som volontärer. Bara en mindre del av ungdomarna verkar uppfatta sådana könsskillnader som ett problem. De flesta anser inte att de avstår från att göra saker på grund av sitt kön. Många gillar skolmiljön och tycker stämningen i skolan är bra, men det finns också relativt många som säger motsatsen. En del av ungdomarna på högstadiet ser mobbing som ett problem i skolan, närmare bestämt 28 procent av tjejerna och tolv procent av killarna. Det är färre gymnasieelever som tycker att mobbing är ett problem. Bland dem som går på gymnasiet i Älvdalen tycker två procent av tjejerna 4

och sex procent av killarna att mobbing är ett problem. Något fler bland de som läser på gymnasiet i Mora ser mobbing som ett problem på skolan, närmare bestämt elva procent av tjejerna och 13 procent av killarna. 55 procent av tjejerna och 36 procent av killarna på högstadiet bedömer att skolan skulle ingripa vid fall av mobbing. På gymnasiet upplever fler än hälften av eleverna att skolan skulle ingripa vid fall av mobbing, både bland dem som läser i Älvdalen och i Mora. En del elever upplever att främlingsfientlighet är ett problem på skolan, närmare bestämt elva procent av tjejerna och 18 procent av killarna på högstadiet. På gymnasiet i Älvdalen tycker 14 procent av tjejerna och tolv procent av killarna att främlingsfientlighet är ett problem på skolan. På gymnasiet i Mora upplever elva procent av tjejerna men ingen av killarna att främlingsfientlighet är ett problem. Fyra procent av tjejerna och fem procent av killarna på högstadiet tycket att sexuella trakasserier är ett problem på skolan. På gymnasiet i Älvdalen tycker sex procent av tjejerna och fyra procent av killarna att sexuella trakasserier är ett problem på skolan. Ingen av eleverna på gymnasiet i Mora tycket att sexuella trakasserier är ett problem på skolan. Många av ungdomarna skulle vilja ha mer att säga till om vad gäller vardagens alla frågor, som skolmat, schema, skolmiljön etc. Flertalet ser ganska små möjligheter att kunna påverka. Intresset för politik är lågt bland ungdomarna i Älvdalen. När frågan istället formuleras som Hur intresserad är du av samhällsfrågor? säger strax över en fjärdedel av högstadieungdomarna att de är ganska eller mycket intresserade. Ett flertal högstadieungdomar uttrycker dock ointresse även för samhällsfrågor. Intresset för samhällsfrågor är något större på gymnasiet. Killarna som läser på gymnasiet i Älvdalen utmärker sig genom ett särskilt lågt intresse för samhällsfrågor. Det är också viktigt att komma ihåg att även om merparten av ungdomarna säger sig vara ointresserade av politik så är det ändå en del som vill vara med och påverka i kommunen (något fler bland gymnasieeleverna). De skulle vilja träffa beslutsfattare för att diskutera med dem. De flesta ungdomar i Älvdalen skattar sin hälsa som god, men det finns också en mindre grupp som inte alls mår bra. Både på högstadiet och gymnasiet är tjejer mer utsatta för trötthet, stress och sömnsvårigheter än killar. De känner heller inte lika stor trygghet. Mobbning förekommer både på högstadiet och gymnasiet. Rasterna och klassrummet utgör arenor för mobbning. Tjejer är i högre grad än killar utsatta för mobbning och utfrysning via sms, e-post, hemsida eller telefon. Tänkvärt är att så pass få av ungdomarna uppfattar sig som eller erkänner att de är mobbare. Alkohol och drogvanor etableras i hög grad under högstadie- och gymnasieåren. Det gäller också rökning och snusande. Få ungdomar på högstadiet såväl som på gymnasiet i Älvdalen säger att de har provat hasch och marijuana. Relativt få av högstadieungdomarna har haft arbete (sommar- eller extrajobb). Fler av gymnasieeleverna har haft både extrajobb och sommarjobb. Ungefär hälften 5

av ungdomarna kan tänka sig att starta företag i framtiden. De stor del av ungdomarna ser det som troligt att de kommer att lämna kommunen efter gymnasiet. Studier, arbete och att prova något nytt är de främsta anledningarna till det. Släkt, familj och eventuella kommande barn är en vanlig anledning till att både killar och tjejer kan tänka sig för att flytta tillbaka. Värt att notera är att väldigt få av högstadieungdomarna helt avfärdar möjligheten att flytta tillbaka senare. Familj, släkt och uppväxtmiljön för eventuella kommande barn är det starkaste motivet för en återflytt bland både tjejer och killar. 6

Inledning Hur är det att vara ung i Älvdalen år 2010? Hur ser tjejer och killar i kommunen på sina liv och framtider? En väl fungerande kommunal ungdomspolitik måste bygga på kunskap om hur ungdomars situation ser ut i den egna kommunen, men också i allmänhet. Den måste mäta och förstå hur de offentliga insatser som görs lokalt påverkar ungas liv. Ungdomsstyrelsens Lupp-enkät (som står för Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken) har utvecklats i samarbete med kommuner och forskare för att vara ett sådant verktyg. Enkätformulären, ett för högstadiet och ett för gymnasiet, spänner över områdena fritid, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och fritid. Frågorna tar med andra ord ett brett grepp på ungas livssituation. Fördelen med att använda denna enkät är att den dels är väl beprövad och dels öppnar möjligheter till jämförelser nationellt och regionalt. Den här rapporten syftar till att med hjälp av Lupp ge en bild av hur unga i Älvdalens kommun ser på sin nuvarande situation och sina framtida möjligheter. Den ska också sätta in en del av resultaten i ett vidare socialt och kulturellt sammanhang och jämföra dem med resultat från några andra dalakommuner. Rapporten ska ses som en utgångspunkt för fortsatt arbete med att förstå och förbättra situationen för unga i kommunen. Det är ett arbete som självklart ska ske i dialog med ungdomarna själva. Utöver detta finns möjligheter till fortsatt fördjupning inom enkätens olika delområden. Rapporten kompletteras med en pdffil där svaren på de allra flesta enkätfrågorna finns sammanställda i tabeller eller diagram. Enkätsvaren finns också tillgängliga på Ungdomsstyrelsens hemsida tillsammans med ett enkelt webbaserat verktyg för bearbetning, vilket ger ännu större möjligheter till fortsatt fördjupning. Intresserade inom skolan, elevhälsan, föreningslivet och övriga kommunala förvaltningar kommer förhoppningsvis att vilja arbeta vidare med de delar av enkäten som är av störst intresse för respektive verksamhet. Att samverka kring Lupp Sedan Lupp kom till 2001 har ett hundratal svenska kommuner genomfört enkäten, däribland flera dalakommuner. Genom att upprepa undersökningen kontinuerligt blir det möjligt att följa utvecklingen i den egna kommunen över tid, och se utfallet av de insatser som görs. Den kommun som väljer att genomföra Lupp ansvarar själv för databearbetning och analys av det insamlade materialet. Kommunen kan välja att utföra arbetet internt, samarbeta med någon utomstående forskare eller välja en 7

kombinationslösning. Ett problem är ofta att det blir för kostsamt att leja ut bearbetning och analys samtidigt som kvaliteten på analysen blir låg om den utförs av lekmän. Dalarnas forskningsråd arbetar långsiktigt och i samarbete med andra regionala aktörer för att bygga upp forskning och utveckling kring regionens unga, deras situation och möjligheter. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter av att ha arbetat med Lupp på kommunal och regional nivå ser vi stora vinster med en utökad samverkan kring den här typen av undersökningar. Den modell Dalarnas forskningsråd nu prövar, att bearbeta och analysera enkäter från flera kommuner samtidigt, håller inte bara nere kostnaderna utan ger också andra samordningsvinster. De senare består dels i att tid frigörs som kan användas för att göra en fördjupad analys, dels i möjligheter till jämförelser och erfarenhetsutbyte mellan de deltagande kommunerna. Varje kommun får i och med det ut mer av undersökningen jämfört med om den genomförts enskilt. Metod Fyra dalakommuner deltar i detta samverkansprojekt: Malung-Sälen, Rättvik, Säter och Älvdalen. Var och en av de fyra deltagande kommunerna har under hösten 2009 och början av 2010 genomfört Lupp bland sina högstadie- och/eller gymnasieelever. Ett par av kommunerna har valt att göra en totalundersökning, medan de övriga valt att koncentrera sig på en eller ett par årskurser på respektive stadium. Respektive kommuns ungdomskonsulent har haft huvudansvaret för att i samarbete med skolorna genomföra enkätundersökningen i den egna kommunen. Enkäterna öppnades under oktober 2009. Ett första möte med de fyra kommunernas ungdomskonsulenter hölls i november samma år på Dalarnas forskningsråd. De medverkande kommunernas olika förutsättningar och förväntningar på Lupp diskuterades. Under januari och februari 2010 levererades enkätmaterialet av Ungdomsstyrelsen till DFR. En stor svårighet i de flesta enkätundersökningar är att få god svarsfrekvens. Att enkäterna genomförts på lektionstid har bidragit till att vi i det här projektet i de flesta fall fått en hög andel svarande. Likaså har den tid och det engagemang som ungdomssamordnare, rektorer och lärare i respektive kommun lagt ned på att skapa praktiska förutsättningar och motivera ungdomar att delta varit väl investerad. Om detta inte fungerar brukar det vara svårt eller rent av omöjligt att uppnå den svarsfrekvens som behövs för att materialet ska gå att analysera. I Älvdalen har enkäten delats ut till samtliga årskurser på högstadiet med en svarsfrekvens på 91 procent. Totalt har 192 högstadieelever besvarat enkäten, 86 tjejer och 106 killar. Enkäten har även delats ut till samtliga årskurser på gymnasiet. Totalt 271 gymnasieelever besvarat enkäten, 69 tjejer och 202 killar. 237 gymnasieelever går på Älvdalens Utbildningscenter i Älvdalen och 34 gymnasieelever bor i Älvdalen men 8

går på S:t Mikaelskolan i Mora. Svarsfrekvensen på Älvdalens utbildningscenter är 64 procent. Enkätmaterialet har bearbetas i statistikbearbetningsprogrammet SPSS. Resultatet av denna bearbetning har därefter analyserats mera ingående. Den pågående analysen presenterades för och diskuterades med ungdomskonsulenterna vid ett möte i mars 2010. Arbetet med bearbetning och analys har på Dalarnas forskningsråd involverat flera personer. Helena Kåks har varit projektledare med ansvar för att samordna arbetet och skriva inledning och slutdiskussion. Johanna Jansson har ansvarat för de kommunvisa körningarna i SPSS och även skrivit resultatdelen av rapporten. Johan Kostela har förberett statistikkörningarna genom att skapa datormodeller (syntaxer) för bearbetningen. Resultaten presenteras genom diagram och texter under fem huvudrubriker, vilka täcker in de sju huvudområdena i enkätformuläret. Valet har fallit på att i första hand undersöka och analysera eventuella könsskillnader i materialet. De huvudfrågor vi ställer är: Hur uppfattar unga tjejer respektive unga killar i Älvdalenss kommun sina liv och framtider? Vilka könsskillnader kan iakttas i materialet och hur kan dessa förstås? Valet att göra en analys baserad på kön motiveras av ett behov av ökad kunskap på området. Av betydelse är också att kön är den enda bakgrundsfaktor som fullt ut låter sig hanteras inom ramen för Lupp. Exempelvis social bakgrund, som också är en tung bakgrundsfaktor, låter sig inte lika enkelt definieras utifrån enkätmaterialet. Resultatdelen följs av en avslutande del där de viktigaste resultaten sammanfattas och diskuteras. 9

Ungdomarnas bakgrunder Unga utgör ingen homogen grupp. Ökad kunskap om och förståelse för ungas situation förutsätter kunskap om deras bakgrunder i ekonomisk, social och kulturell mening. Inte minst har föräldrars yrkesval och värderingar stor betydelse för hur ungdomar väljer att forma sina liv. Lupp-enkäten ger viss sådan bakgrundsinformation. Högstadiet Av de högstadieungdomar som deltog i enkätstudien bor 65 procent tillsammans med båda sina föräldrar. 22 procent bor ibland hos sin mamma och ibland hos sin pappa och 13 procent bor enbart med en av sina föräldrar. De flesta bor i villa, gård eller radhus (85 procent). Nio procent bor i lägenhet och fyra procent uppger att inget alternativ stämmer för deras boende. De allra flesta är födda i Sverige (94 procent). Två procent är födda i Norden, 0,5 procent i Europa och en procent utanför Europa. De flesta har även föräldrar som är födda i Sverige. 93 procent av mammorna är födda i Sverige. En procent av högstadieeleverna har en mamma som är född i Norden och en procent har en mamma som är född i Europa. Tre procent av mammorna är födda utanför Europa. De flesta av högstadieeleverna har även en pappa som är född i Sverige (91 procent). Två procent är födda i Norden, lika många inom Europa och tre procent utanför Europa. 99 procent av de svarande ungdomarna är svenska medborgare och en procent är det inte. 77 procent av högstadieeleverna uppger att deras mammas nuvarande sysselsättning är arbete. Fyra procent har en mamma som studerar. Två procent har en mamma som är mammaledig. Nio procent av mammorna är arbetslösa, en procent är pensionerad/förtidspensionär och tre procent är sjukskrivna. En procent vet inte vad deras mammas nuvarande sysselsättning är och tre procent uppger att det är något annat än de svarsalternativ som finns att välja mellan i enkäten. De flesta av högstadieeleverna har en pappa som arbetar (91 procent). En procent studerar och tre procent är arbetslösa. En halv procent är sjukskrivna och två procent har en annan sysselsättning än de alternativ som finns att välja mellan i enkäten. Tre procent vet inte vad deras pappas sysselsättning är. Gymnasiet Av de gymnasieelever (både de som går på gymnasiet i Älvdalen och i Mora) som besvarat enkäten bor 39 procent med båda sina föräldrar. 15 procent bor ibland hos sin mamma och ibland hos sin pappa och elva procent bor enbart med en av sina föräldrar. Sju procent har svarat att de bor själva. Tre procent bor med 10

pojkvän/flickvän och 17 procent med kompisar. Åtta procent har svarat att inget svarsalternativ stämmer överens med deras boende. 53 procent av gymnasieeleverna bor i villa, gård, eller radhus. 24 procent bor i studentrum/studentlägenhet och tolv procent bor inneboende/inackorderad. Sex procent bor i lägenhet med förstahandskontrakt och tre procent i lägenhet med andrahandskontrakt. Två procent har svarat att inget alternativ stämmer för deras boende. De flesta gymnasieelever är födda i Sverige (96 procent). En procent har svarat att de är födda i Europa och lika många att de är födda utanför Europa. 96 procent av gymnasieeleverna har en mamma som är född i Sverige. En procent har en mamma som är född i Norden och lika många har en mamma som är född i Europa. 94 procent av gymnasieeleverna har en pappa som är född i Sverige. Två procent har en pappa som är född i Norden och lika många har en pappa som är född i Europa. En procent har en pappa som är född utanför Europa. Alla tjejer som besvarat enkäten är svenska medborgare. 99 procent av killarna är svenska medborgare och en procent är det inte. 97 procent av tjejerna som svarat på enkäten går på gymnasiet. En procent går i grundskolan och en procent på komvux. 99 procent av killarna går på gymnasiet. En procent går på komvux och en arbetar heltid och har fast anställning. Fyra procent har svarat att de deltar i någon utbildning på kvällar och helger. Gymnasieeleverna får även svara på vad som är deras föräldrars nuvarande sysselsättning. 78 procent av gymnasieeleverna har en mamma som arbetar. Fyra procent har en mamma som studerar och en procent har en mamma som är mammaledig. Sex procent har en mamma som är arbetslös och två procent har en mamma som är pensionerad/förtidspensionerad. Fyra procent av har en mamma som är sjukskriven och en procent har en mamma vars nuvarande sysselsättning är något annat än de svarsalternativ som fanns att välja mellan i enkäten. En procent av gymnasieeleverna vet inte vad deras mammas nuvarande sysselsättning är. 91 procent av gymnasieeleverna har en pappa vars nuvarande sysselsättning är arbete. Två procent av gymnasieeleverna har en arbetslös pappa och en procent en pappa som är pensionerad/förtidspensionerad. En procent av gymnasieeleverna har en pappa som är sjukskriven och tre procent har en pappa vars nuvarande sysselsättning är något annat än de svarsalternativ som fanns att välja mellan i enkäten. Två procent har svarat att de inte vet vad deras pappas nuvarande sysselsättning är. Enkäten innehåller även frågor om deras föräldrars högsta avslutade utbildning. 23 procent av gymnasieeleverna har svarat att deras mammas högsta avslutade utbildning är gymnasieskola eller motsvarande. 18 procent har en mamma vars högsta avslutade utbildning är yrkesutbildning efter gymnasiet. 17 procent har en mamma som har studerat på universitet eller högskola och sex procent har en mamma vars högsta avslutade utbildning är grundskola eller motsvarande. 31 11

procent av gymnasieeleverna har svarat att de inte vet vad som är deras mammas högsta avslutade utbildning. 31 procent av gymnasieeleverna har svarat att deras pappas högsta avslutade utbildning är gymnasieskola eller motsvarande. 15 procent har svarat att deras pappas högsta avslutade utbildning är grundskola eller motsvarande. 12 procent har en pappa som gått yrkesutbildning efter gymnasiet och sju procent har en pappa som läst på universitet eller högskola. Tre procent av gymnasieeleverna har svarat att deras pappa inte gick ut grundskolan och 32 procent att de inte vet vad som är deras pappas högsta avslutade utbildning. 12

Fritid Att ha en innehållsrik fritid med möjligheter till föreningsaktiviteter, kulturupplevelser, fysisk aktivitet, gemenskap och tillfällen att utöva inflytande påverkar både den fysiska hälsan och upplevelsen av att må bra. Fritiden ger utrymme för det under tonåren så viktiga identitetsskapande och genererar erfarenheter och ett socialt kapital som kan påverka både yrkesval och framtida möjligheter i vidare mening. Fritiden värderas också högt av de flesta unga människor. Många unga är engagerade i föreningar av olika slag. Den andelen sjunker dock på riksnivå, en utveckling som har sammankopplats med ökade utbildningskrav och ett ökat medieutbud. Högstadiet I Lupp-enkäten får högstadieeleverna svara på hur mycket fritid de har. Svaren redovisas i diagrammet nedan uppdelat mellan tjejer och killaren. Diagrammet visar att de flesta, både tjejer och killar, tycker att de har lagom med fritid och att de hinner med att göra det de vill. Hur mycket fritid har du? jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill c Kille Tjej jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid 10 20 30 40 50 60 70 Procent 13

Diagrammet nedan visar en könsskillnader där killarna i större utsträckning än tjejerna är nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter. Fler killar än tjejer har svarat att det finns väldigt mycket att göra på fritiden medan fler tjejer än killar tycker att det finns ganska lite att göra på fritiden. Hur mycket, av det du är intresserad av, finns att göra på fritiden? det finns väldigt lite/ingenting att göra det finns ganska lite att göra det finns ganska mycket att göra Kille Tjej det finns väldigt mycket att göra 10 20 30 40 50 60 Procent De största fritidssysselsättningarna bland både tjejer och killar är att surfa och chatta på Internet och umgås med kompisar. 92 procent av tjejerna och 87 procent av killarna surfar/chattar på internet minst en gång i veckan. 90 procent av tjejerna och 93 procent av killarna umgås med kompisar minst en gång i veckan. En stor del av högstadieungdomarna i Älvdalen skriver på fritiden. 65 procent av tjejerna och 52 procent av killarna gör det minst en gång i veckan. 52 procent av tjejerna och 57 procent av killarna idrottar eller motionerar i någon klubb eller förening minst en gång i veckan. I enkäten ställs även frågan huruvida ungdomarna motionerar utanför någon klubb eller förening. 50 procent av tjejerna och 59 procent av killarna gör det minst en gång i veckan. Intresset för att gå på sportevenemang utan att själv delta är inte lika stort som att idrotta själv. 49 procent av högstadietjejerna går aldrig på sportevenemang, 20 procent gör det varje år, 19 procent varje månad och sex procent varje vecka. Av killarna är det något fler som gör det regelbundet. 37 procent gör det dock aldrig, 29 procent varje år, 21 procent varje månad och sju procent varje vecka. Av tjejerna är det 59 procent som går på konsert varje år men bara två procent som gör det varje månad. Ingen gör det oftare än så. Det är något färre killar än 14

tjejer som går på konsert årligen (42 procent). En procent går på konsert varje månad och lika många varje vecka. Ingen gör det oftare än så. En större del tjejer än killar går på teater/musikal/dansuppvisning. 54 procent av tjejerna gör det varje år, två procent varje månad och fyra procent varje vecka. 25 procent av killarna gör det varje år och en procent varje månad. Ingen av killarna har svarat att de gör det oftare så. 43 procent av tjejerna uppger att de går på museum eller utställning varje år och två procent gör det varje månad. Något fler killar är tjejer går årligen på museum/utställning. 52 procent gör det varje år och två procent varje månad. Att sjunga, spela instrument eller skapa musik är ett stort intresse bland tjejer i Älvdalen. 50 procent av tjejerna gör det minst en gång i veckan. Bland killarna är det 22 procent som gör det minst en gång i veckan. Att träna dans eller spela teater är inte ett lika stort intresse men det är ändå fler tjejer än killar som gör det. 13 procent av tjejerna jämfört med två procent av killarna gör det minst en gång i veckan. 36 procent av tjejerna målar, syr eller håller på med någon annan skapande verksamhet minst en gång i veckan. Av killarna är det betydligt färre som gör det, närmare bestämt åtta procent. Det är fler killar (32 procent) än tjejer (23 procent) som åker skateboard eller snowboard under säsong minst en gång i veckan. 13 procent av killarna och 16 procent av tjejerna gör det varje månad. Det är färre tjejer än killar som mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar eller andra tekniska saker minst en gång i veckan (8 procent av tjejerna och 42 procent av killarna). Rollspel är ingen stor fritidssysselsättning i Älvdalen bland högstadieeleverna. 16 procent av tjejerna gör det varje år, sex procent varje månad och två procent minst en gång i veckan. Nio procent av killarna gör det varje år, tre procent varje månad och sex procent gör det minst en gång i veckan. 57 procent av tjejerna och 55 procent av killarna är ute i naturen minst en gång i veckan. Resultatet visar att killarna jagar och/eller fiskar oftare än vad tjejerna gör. Fem procent av tjejerna och 26 procent av killarna fiskar och/eller jagar minst en gång i veckan. Fler tjejer än killar deltar i föreningsverksamhet minst en gång i veckan, närmare bestämt 30 procent av tjejerna och 19 procent av killarna. 41 procent av tjejerna och 29 procent av killarna uppger att de går på café varje år. 40 procent av tjejerna och 25 procent av killarna gör det varje månad. Fler killar (11 procent) än tjejer (5 procent) gör det varje vecka. Det är fler som går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande. 66 procent av killarna och 37 procent av tjejerna gör det minst en gång i veckan. 34 procent av tjejerna och 43 procent av killarna går runt på stan med kompisar på fritiden minst en gång i veckan. Fem procent av tjejerna och nio procent av killarna går på fest varje vecka. 26 procent av tjejerna och lika stor andel killar gör det varje månad. 15

En stor fritidssysselsättning bland killarna är att spela dator- eller tv-spel. 45 procent av tjejerna och 83 procent av killarna gör det minst en gång i veckan. Det är däremot få som spelar om pengar på nätet, 97 procent av tjejerna och 93 procent av killarna gör det aldrig. Det är fler tjejer (70 procent) än killar (46 procent) som läser minst en gång i veckan. Tio procent av tjejerna och tre procent av killarna besöker bibliotek utanför skoltid minst en gång i veckan. Högstadieungdomarna hjälper till hemma i stor utsträckning, 84 procent av tjejerna och 79 procent av killarna gör det minst en gång i veckan. I enkäten tillfrågas högstadieeleverna om det finns något de skulle vilja göra på sin fritid men som de inte gör på grund av att de är tjej eller kille. 52 procent av tjejerna och 58 procent av killarna uppger att det inte finns det. FÖRENINGSENGAGEMANG I enkäten ställs även en fråga om ungdomarnas medlemskap i olika föreningar. 45 procent av tjejerna och 43 procent av killarna är aktiva i någon idrottsförening eller klubb. Färre är aktiva medlemmar i någon hobbyförening, närmare bestämt 20 procent av tjejerna och 16 procent av killarna. Relativt få är aktiva i friluftsföreningar (6 procent av tjejerna och 9 procent av killarna). 14 procent av tjejerna och tre procent av killarna är aktiva medlemmar i någon kulturförening. Två procent av tjejerna och fem procent av killarna är aktiva medlemmar i någon datorförening eller spelförening. Fem procent av tjejerna och två procent av killarna är aktiva medlemmar i någon religiös förening eller församling. Intresset för att delta i något politiskt parti eller ungdomsförbund är inte så stort. Sju procent av tjejerna och två procent av killarna är aktiva medlemmar i någon sådan förening. Sex procent av tjejerna och fyra procent av killarna är aktiva medlemmar i någon förening eller organisation för samhällsfrågor. Fler ungdomar är aktiva medlemmar i skolförening, det rör sig om 19 procent av tjejerna och 16 procent av killarna. Nio procent av killarna och fyra procent av tjejerna är medlemmar i någon supporterklubb. 16 procent av tjejerna och lika många killar är aktiva medlemmar i någon slags förening som inte finns representerad bland svarsalternativen i enkäten. Diagrammet nedan visar i hur stor utsträckning högstadieeleverna upplever att de kan vara med och påverka föreningens verksamhet. Fler tjejer än killar upplever att de kan vara med och påverka i den utsträckning de vill. Fler killar än tjejer har svarat att de inte vill påverka föreningens verksamhet. 16

I hur stor utsträckning upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet? jag vill inte påverka föreningens verksamhet i mindre utsträckning än vad jag vill Kille Tjej i den utsträckning jag vill 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Procent Gymnasiet Liksom högstadieeleverna fick gymnasieeleverna svara på hur mycket fritid de har. Diagrammet nedan visar att de flesta tycker att de har lagom mycket fritid och att de hinner med att göra det de vill på fritiden, både bland eleverna som läser på gymnasiet i Älvdalen och de som läser i Mora. Hur mycket fritid har du? jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill Kille på gymnasiet i Mora Tjej på gymnasiet i Mora Kille på gymnasiet i Älvdalen Tjej på Gymnasiet i Älvdalen jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid 10 20 30 40 50 60 70 Procent 17

Diagrammet nedan visar att de tjejer som läser på gymnasiet i Älvdalen är de som i störst utsträckning tycker att det finns väldigt lite eller ingenting att göra på fritiden. De killar som läser på gymnasiet är de som i störst utsträckning har svarat att det finns väldigt mycket att göra av det som de är intresserade av. Hur mycket, av det du är intresserad av, finns att göra på fritiden? det finns väldigt lite/ingenting att göra det finns ganska lite att göra det finns ganska mycket att göra Kille på gymnasiet i Mora Tjej på gymnasiet i Mora Kille på gymnasiet i Älvdalen Tjej på gymnasiet i Älvdalen det finns väldigt mycket att göra 10 20 30 40 50 60 70 Procent Den vanligaste fritidssysselsättningen bland ungdomarna i Älvdalen är att umgås med kompisar. Av de elever som läser på gymnasiet i Mora gör alla tjejer och 93 procent av killarna det varje vecka. Bland de som läser på gymnasiet i Älvdalen är det 94 procent, både bland tjejerna och bland killarna, som umgås med kompisar på fritiden varje vecka. Den näst vanligaste fritidssysselsättningen är att surfa/chatta på internet. Bland de som läser på gymnasiet i Mora är det 90 procent av tjejerna och 93 procent av killarna som gör det varje vecka. 86 procent av tjejerna och 85 procent av killarna som läser på gymnasiet i Älvdalen gör det varje vecka. 37 procent av tjejerna och 40 procent av killarna som läser i Mora idrottar/motionerar i någon klubb eller förening varje vecka. 38 procent av tjejerna och 25 procent av killarna som läser i Älvdalen gör det lika ofta. 68 procent av tjejerna och 66 procent av killarna som läser i Mora idrottar/motionerar utanför någon klubb eller förening varje veckan. Av de som läser i Älvdalen idrottar/motionerar 76 procent av tjejerna och 47 procent av killarna varje vecka. Resultatet visar att killarna som går på gymnasiet i Älvdalen är de som idrottar/motionerar minst. Fem procent av tjejerna och 20 procent av killarna som går på gymnasiet i Mora går på sportevenemang utan att delta själva varje vecka. 18

Fyra procent av tjejerna och fem procent av killarna som går på gymnasiet i Älvdalen gör det varje vecka. 21 procent av killarna och 20 procent av tjejerna som går gymnasiet i Mora deltar i föreningsverksamhet varje vecka. 20 procent av tjejerna och tolv procent av killarna som går gymnasiet i Älvdalen gör det varje vecka. Elva procent av tjejerna och 13 procent av killarna som läser i Mora går på café varje vecka. Åtta procent av tjejerna och fyra procent av killarna som läser i Älvdalen går på café varje vecka. Ingen av tjejerna men 13 procent av killarna som läser i Mora går på restaurang/pub/bar varje vecka. Fyra procent av tjejerna och 18 procent av killarna som läser i Älvdalen går på restaurang/pub/bar varje vecka. Fem procent av tjejerna och sju procent av killarna som går gymnasiet i Mora går på ungdomens hus/fritidsgård eller liknande varje vecka. Ingen av tjejerna men nio procent av killarna som går i Älvdalen gör det varje vecka. Av gymnasieeleverna som går i Mora går 73 procent av tjejerna och 40 procent av killarna runt på stan med kompisar på fritiden varje vecka. Av de gymnasieelever som går i Älvdalen går 22 procent av tjejerna och 31 procent av killarna runt på stan med kompisar på fritiden varje vecka. Resultatet visar att tjejerna som läser på gymnasiet i Mora går betydligt oftare runt på stan med kompisar än vad de andra gör. Bland tjejerna som går i skolan i Mora går 68 procent på fest varje månad, ingen har svarat att de går oftare än så. 40 procent av killarna som går i Mora har svarat att de går på fest varje månad. Sju procent har svarat att de gör det varje dag. 14 procent av tjejerna och 27 procent av killarna som läser på gymnasiet i Älvdalen går på fest varje vecka. En stor del av dem gör det även varje månad, närmare bestämt 58 procent av tjejerna och 45 procent av killarna. 64 procent av tjejerna och 67 procent av killarna bland de gymnasieelever som går i skolan i Mora har svarat att de är ute i naturen varje vecka. 56 procent av tjejerna och 61 procent av killarna som går i Älvdalen är ute i naturen på fritiden varje vecka. Bland eleverna som går på gymnasiet i Mora är det ingen av tjejerna men 13 procent av killarna som jagar/fiskar på fritiden varje vecka. Av dem som går på gymnasiet i Älvdalen är det tio procent av tjejerna och 35 procent av killarna som jagar/fiskar på fritiden. 21 procent av tjejerna och sju procent av killarna åker skateboard/snowboard under säsong bland de gymnasieelever som går i Mora. Motsvarande siffra för de som går på gymnasiet i Älvdalen är 16 procent bland tjejerna och tolv procent bland killarna. Ingen av de tjejer som studerar på gymnasiet i Mora mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar eller andra tekniska saker varje vecka på fritiden. Bland killarna är det sju procent som gör det varje vecka. Tolv procent av tjejerna 19

och 46 procent av killarna som går på gymnasiet i Älvdalen mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar eller andra tekniska saker på fritiden varje vecka. Fem procent av tjejerna och sju procent av killarna som går på gymnasiet i Mora spelar rollspel/levande rollspel varje vecka på fritiden. Ingen av tjejerna som går på gymnasiet i Älvdalen gör det varje vecka. Det gör däremot tre procent a killarna. 42 procent av tjejerna och 47 procent av killarna sjunger/spelar instrument/skapar musik varje vecka bland dem som går i skolan i Mora. Motsvarande siffror för dem som går i Älvdalen är tolv procent av tjejerna och 17 procent av killarna. Resultatet visar att eleverna i Mora sjunger/spelar instrument/skapar musik i större utsträckning än de som går i Älvdalen. 16 procent av tjejerna men ingen av killarna som går i skolan i Mora tränar dans/spelar teater på fritiden varje vecka. Av dem som går i Älvdalen är det sex procent av tjejerna och två procent av killarna som gör det vare vecka. Det är ingen av de gymnasieelever som går i Mora som målar/syr eller sysslar med annan skapande verksamhet så ofta som varje vecka. 21 procent av tjejerna gör det varje månad men ingen av killarna gör det så ofta som varje månad. Det är betydligt vanligare att måla/sy eller syssla med annan skapande verksamhet bland de elever som går i skolan i Älvdalen, tio procent av tjejerna och sex procent av killarna gör det varje vecka. 53 procent av tjejerna och 80 procent av killarna som går på gymnasiet i Mora går på konsert varje år. Ingen har svarat att de gör det oftare än så. Av de ungdomar som går i skolan i Älvdalen går 52 procent av tjejerna och 47 procent av killarna på konsert varje år. Ingen av tjejerna har svarat att de gör det oftare än så. Två procent av killarna har svarat att de gör det varje månad. 58 procent av tjejerna och 40 procent av killarna som går i Mora går på teater/musikal/dansuppvisning varje år. Ingen av dem har svarat att de gör det oftare än så. Fyra procent av tjejerna och en procent av killarna av gymnasieeleverna i Älvdalen går på teater/musikal/dansuppvisning varje månad. Ingen av dem har svarat att de gör det oftare än så. Resultatet visar att gymnasieeleverna i Älvdalen går oftare på teater/musikal/dansuppvisning än de som går i Mora. 42 procent av tjejerna och 33 procent av killarna som går på gymnasiet i Mora går på museum/utställning varje år. Ingen av dem har svarat att de gör det oftare än så. 30 procent av tjejerna som går på gymnasiet i Älvdalen går på museum/utställning varje år. Ingen har svarat att de gör det oftare än så. 28 procent av killarna går på museum/utställning varje år. Två procent av killarna gör det varje månad eller oftare. 16 procent av tjejerna och hela 80 procent av killarna som läser på gymnasiet i Mora spelar datorspel/tv-spel varje vecka på fritiden. Av dem som går på gymnasiet i Älvdalen är det 26 procent av tjejerna och 56 procent av killarna som gör det varje vecka. Resultatet visar en stor könsskillnad på båda skolorna. 20

Bland gymnasieeleverna som går i Mora är det fem procent av tjejerna och 20 procent av killarna som spelar om pengar på Internet varje år. Ingen har svarat att de gör det oftare än så. Det är tre procent av killarna som går på gymnasiet i Älvdalen som spelar om pengar på Internet varje vecka. Fem procent gör det varje månad och sex procent varje år. Två procent av tjejerna gör det varje år och ingen har svarat att de gör det oftare än så. 68 procent av tjejerna och 53 procent av killarna som går på gymnasiet i Mora har svarat att de skriver varje vecka på fritiden. 52 procent av tjejerna och 34 procent av killarna som går i Älvdalen har svarat att de gör det varje vecka. 73 procent av tjejerna och 53 procent av killarna som går på gymnasiet i Mora läser varje vecka på fritiden. Motsvarande siffror bland dem som går i Älvdalen är 54 procent bland tjejerna och 29 procent bland killarna. Killarna som går på gymnasiet i Älvdalen utmärker sig genom att läsa minst på fritiden. Fem procent av tjejerna och 13 procent av killarna av dem som går i skolan i Mora besöker biblioteket utanför skoltid varje vecka. Två procent av tjejerna och en procent av killarna som går i skolan i Älvdalen besöker biblioteket utanför skoltid varje vecka. 84 procent av tjejerna och 80 procent av killarna som går på gymnasiet i Mora hjälper till hemma varje vecka. 82 procent av tjejerna och 73 procent av killarna som går i Älvdalen gör det varje vecka. I enkäten får eleverna även svara på om det finns något de skulle vilja göra på sin fritid men som de inte gör på grund av att de är tjej eller kille. Elva procent av tjejerna och sju procent av killarna om går på gymnasiet i Mora har svarat att det finns något de skulle vilja göra på sin fritid men som de inte gör på grund av att de är tjej eller kille. Bland de gymnasieelever som går i Älvdalen har 18 procent av tjejerna och fem procent av killarna svarat att det finns saker de skulle vilja göra men som de inte gör på grund av att de är tjej eller kille. Föreningsengagemang Gymnasieeleverna blir även tillfrågade om deras föreningsengagemang. 26 procent av tjejerna och 40 procent av killarna bland de gymnasieelever som går i Mora är aktiva medlemmar i någon idrottsförening/klubb. Bland de elever som går på gymnasiet i Älvdalen är 36 procent av tjejerna och 21 procent av killarna aktiva medlemmar i någon idrottsklubb/förening. Ingen, varken av tjejerna eller av killarna, om går på gymnasiet i Mora är medlemmar i någon hobbyförening. Bland de elever som går på gymnasiet i Älvdalen är 14 procent av tjejerna och elva procent av killarna aktiva medlemmar i någon hobbyförening. Bland gymnasieeleverna som går i Mora är fem procent av tjejerna aktiva medlemmar i någon friluftsförening. Ingen av killarna har svar att de är medlem i 21

någon sådan förening. Bland gymnasieeleverna som går i Älvdalen är sex procent av tjejerna och lika stor del av killarna aktiva medlemmar i någon friluftsförening. 21 procent av tjejerna och sju procent av killarna om går på gymnasiet i Mora är aktiva medlemmar i någon kulturförening. Motsvarande siffror för de elever som går på gymnasiet i Älvdalen är fyra procent av tjejerna och två procent av killarna. Ingen av tjejerna som går på gymnasiet i Mora är medlem i någon datorförening/spelförening. Sju procent av killarna är medlemmar i någon sådan förening. En tjej som går på gymnasiet i Älvdalen har ett förtroendeuppdrag i datorförening/spelförening. Ingen av de andra tjejerna är medlemmar i någon sådan förening. En procent av killarna är aktiva medlemmar i någon datorförening/spelförening. Av de gymnasieelever som går i Mora är fem procent av tjejerna aktiva medlemmar i någon religiös förening/församling. Ingen av killarna är medlem i någon sådan förening. Bland de elever som går på gymnasiet i Älvdalen är två procent av tjejerna och en procent av killarna aktiva medlemmar i någon religiös förening/församling. Fem procent av tjejerna bland de gymnasieelever som går i Mora har ett förtroendeuppdrag i någon skolförening. Lika många är passiva medlemmar och resten har svarat att de inte är medlemmar alls. Alla killar har svarat att de inte är medlemmar i någon skolförening. Bland de gymnasieelever som går i Älvdalen är fyra procent av tjejerna och två procent av killarna aktiva medlemmar i någon skolförening. Ingen av gymnasieeleverna om går i Mora, varken bland tjejerna eller bland killarna, är medlemmar i något politiskt parti/ungdomsförbund. Bland de elever som går på gymnasiet i Älvdalen är en procent av killarna aktiva medlemmar i något politiskt parti/ungdomsförbund. En tjej har ett förtroendeuppdrag och en är passiv medlem, resten är inte medlemmar i något politiskt parti/ungdomsförbund. En tjej av de gymnasieelever som går i Mora har ett förtroendeuppdrag i förening/organisation för samhällsfrågor. Ingen annan, varken bland tjejerna eller bland killarna, är medlemmar i någon sådan förening/organisation. En tjej som går på gymnasiet i Älvdalen har ett förtroendeuppdrag i förening/organisation för samhällsfrågor. De övriga tjejerna är inte medlemmar i någon sådan förening/organisation. Två killar har ett förtroendeuppdrag i någon sådan förening/organisation och lika många är passiva medlemmar. De övriga killarna har svarat att de inte är medlemmar i någon sådan förening. Ingen av tjejerna som går på gymnasiet i Mora är aktiv medlem i någon supporterklubb medan sju procent av killarna är det. Motsvarande siffror för de elever som går på gymnasiet i Älvdalen är två procent av tjejerna och fyra procent av killarna. Fem procent av tjejerna och 27 procent av killarna som går på gymnasiet i Mora har svarat att de är aktiva i någon annan förening än de som gick att välja mellan i 22

enkäten. Tio procent av tjejerna och sju procent av killarna är aktiva medlemmar i någon annan förening än de som gick att välja mellan i enkäten. Diagrammet nedan visar i hur stor utsträckning gymnasieeleverna upplever att de kan vara med och påverka i föreningens verksamhet. I hur stor utsträckning upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet? jag vill inte påverka föreningens verksamhet i mindre utsträckning än vad jag vill Kille på gymnasiet i Mora Tjej på gymnasiet i Mora Kille på gymnasiet i Älvdalen Tjej på gymnasiet i Älvdalen i den utsträckning jag vill 10 20 30 40 50 Procent RESOR OCH INTERNATIONELL ERFARENHET I detta avsnitt i enkäten tillfrågas eleverna bland annat om de har varit på semestereller nöjesresa som varat minst en vecka under de senaste tolv månaderna. 56 procent av tjejerna och lika stor andel av killarna har varit på någon sådan resa inom Sverige under tidsperioden. 25 procent av tjejerna och 18 procent av killarna har gjort motsvarande resa utomlands. 19 procent av tjejerna och 26 procent av killarna har inte varit på någon sådan resa. Diagrammet nedan visar om högstadieeleverna varit utanför Sverige utan sällskap av föräldrarna. En stor del har aldrig varit det. 23

Har du varit utanför Sverige utan sällskap av dina föräldrar? nej, aldrig ja, 1-2 gånger ja, 3-4 gånger Kille Tjej ja, 5-6 gånger ja, mer än 6 gånger 10 20 30 40 50 60 Procent De som varit utomlands får svara på vad de gjort där. För 52 procent av tjejerna och 48 procent av killarna har resan i första hand varit avsedd för semester. 15 procent av tjejerna och nio procent av killarna har varit på ungdomsutbyte. Huvudsyftet med resan för 13 procent av tjejerna och 21 procent av killarna har varit att besöka släkt eller vänner. Två procent av tjejerna och fyra procent av killarna har arbetat utomlands. Två procent av tjejerna har studerat (ex. språkresa) utomlands. 18 procent av tjejerna och lika många av killarna har angivit att huvudsyftet med resan har varit något annat än svarsalternativen som fanns att välja mellan i enkäten. De som inte arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte utomlands tillfrågas vad som behövs för att de skulle göra det. 32 procent av tjejerna skulle behöva mer information om hur de ska göra för att komma iväg. 24 procent skulle behöva mer pengar och lika många behöver tillåtelse från föräldrarna. Elva procent uppger att det inte spelar någon roll eftersom de ändå inte är intresserade av det. Nio procent anger att det beror på något annat än de svarsalternativ som gick att välja mellan. 31 procent av killarna uppger at det inte spelar någon roll eftersom de ändå inte är intresserade av det. 24 procent skulle behöva mer pengar för att göra det. 17 procent skulle behöva mer information om hur de ska göra för att komma iväg och lika många behöver tillåtelse från föräldrarna. Tolv procent uppger att det behövs något annat än de svarsalternativ de kunde välja mellan. Gymnasiet Ungdomarna får svara på om de under de senaste 12 månaderna gjort någon semesterresa eller nöjesresa som varat minst en vecka. Bland ungdomarna som går på gymnasiet i Mora har 47 procent av tjejerna gjort en sådan resa inom Sverige. 21 24

procent har gjort en motsvarande resa utomlands. 32 procent av tjejerna har inte varit på någon sådan resa. Bland killarna är det 38 procent som gjort någon semesterresa eller nöjesresa inom Sverige. 13 procent har gjort motsvarande resa utomlands. 50 procent hade inte varit på någon sådan resa. Bland de ungdomar som går på gymnasiet i Älvdalen har 30 procent av tjejerna varit på semesterresa eller nöjesresa inom Sverige som varat minst en vecka under det senaste halvåret. Lika stor del har varit på motsvarande resa utomlands. 40 procent har inte varit på någon sådan resa. 35 procent av killarna har varit på en sådan resa inom Sverige och 27 procent har varit det utomlands. 38 procent har inte varit på någon sådan resa. Diagrammmet visar om, och i så fall hur många gånger, gymnasieungdomarna varit utomlands utan sällskap av deras föräldrar. Har du varit utanför Sverige utan sällskap av dina föräldrar? nej, aldrig ja, 1-2 gånger ja, 3-4 gånger Kille på gymnasiet i Mora Tjej på gymnasiet i Mora Kille på gymnasiet i Älvdalen Tjej på gymnasiet i Älvdalen ja, 5-6 gånger ja, mer än 6 gånger 20 40 60 80 Procent I enkäten får gymnasieeleverna svara på vad de gjorde när de var utomlands. Bland tjejerna som går på gymnasiet i Mora var den vanligaste anledningen till resan semester (48 procent). 19 procent av tjejerna hade varit på ungdomsutbyte och tio procent hade studerat utomlands (även språkresa eller kort kurs). För sju procent av tjejerna var huvudsyftet med resan att besöka släkt eller vänner. För 16 procent av tjejerna var det någon annat än de som gick att välja mellan i enkäten som var anledningen till resan. Bland killarna liksom tjejerna som studerar på gymnasiet i Mora var den vanligaste anledningen till resan semester. Den näst vanligaste anledning var någon annat än de som gick att välja mellan i enkäten. Sju procent av killarna hade svarat att de studerat utomlands (även språkresa eller annan kort kurs). 25

Bland tjejerna som studerar på gymnasiet i Älvdalen var den vanligaste anledningen till resan semester (52 procent). 24 procent hade besökt släkt eller vänner utomlands och nio procent hade gjort annat utomlands än de alternativ det gick att välja mellan i enkäten. Sju procent hade varit på ungdomsutbyte och fem procent hade studerat utomlands (även språkresa eller kort kurs). Två procent hade varit volontärer utomlands. Den vanligaste anledningen till resan bland killarna var också semester. 30 procent hade gjort annat utomlands än de alternativ det gick att välja mellan i enkäten. 15 procent hade besökt släkt eller vänner utomlands. Fem procent hade studerat utomlands (även språkresa eller kortare kurs) och fyra procent hade varit på ungdomsutbyte. Två procent hade arbetat utomlands och en procent varit volontärer. De gymnasieelever som inte arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte utomlands får frågan om vad som skulle behövas för att göra det. Bland tjejerna som går på gymnasiet i Mora är det vanligaste svaret att de skulle behöva mer pengar (36 procent). Den näst vanligaste anledningen är att de skulle behöva mer information om hur de skulle göra för att komma iväg (29 procent). 14 procent har svarat att det inte spelar någon roll eftersom de inte är intresserade av något av det. Lika många har valt svarsalternativet annat. Sju procent har svarat att de skulle kräva tillåtelse från föräldrarna. Bland killarna har de flesta svarat att de skulle behöva mer pengar (40 procent). 33 procent har svarat att de inte spelar någon roll eftersom de inte är intresserade av något av det. 13 procent har svarat att de skulle behöva mer information om hur de skulle göra för att komma iväg. Sju procent har svarat att de skulle behöva tillåtelse från föräldrarna och lika många att det skulle krävas något annat än de svarsalternativ som gick att välja mellan i enkäten. Bland tjejerna som läser på gymnasiet i Älvdalen har 40 procent svarat att de skulle behöva mer pengar för att göra något av ovanstående. 31 procent har svarat att de skulle behöva mer information om hur de skulle göra föra att komma iväg. 15 procent har uppgett svarsalternativet annat. Åtta procent har svarat att det inte spelar någon roll eftersom de inte är intresserade av något av det. Sex procent skulle behöva tillåtelse från föräldrarna. De flesta killarna som går på gymnasiet i Älvdalen har svarat att det inte spelar någon roll eftersom de inte är intresserade av någonting av det (32 procent). 30 procent har svarat att de skulle behöva mer pengar och 17 procent att de skulle behöva mer information om hur de skulle göra för att komma iväg. 16 procent har uppgett svarsalternativet annat. Sex procent skulle behöva tillåtelse från föräldrarna. 26