Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Relevanta dokument
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Ekonomiska beräkningar för långsiktig fosforgödsling

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Exempelgården Potatis och svin

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Hitta rätt kvävegiva!

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Foto: Janne Andersson

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

12 Jordbrukets miljöpåverkan

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Lågt kväveupptag senaste veckan

Kväveupptaget har tagit fart

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

De skånska odlingssystemförsöken

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Underlag till fosformodulen (11B)

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Slamspridning på åkermark

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Varmt väder ger snabb utveckling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Räkna med vallen i växtföljden

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Tolkning av mjölkgård

Institutionen för mark och miljö

Utnyttja restkvävet i marken

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Slamspridning på Åkermark

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Gödslingsrekommendationer 2017

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Västerås NPK-stege i vårkorn

Tillväxthinder och lösningar

Greppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slamspridning på åkermark

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Markens mineralisering medel jämfört med

Slamspridning på åkermark

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Energieffektivisering i växtodling

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Institutionen för mark och miljö

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Markens mineralisering högre än normalt

11 Ekologisk produktion

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Slamspridning på åkermark

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

11 Ekologisk produktion

Effekter av packning på avkastning

Transkript:

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor: 1. Hur mycket fosfor innehåller marken? 2. Vad behöver grödan? 3. När lönar det sig att tillföra fosfor? 4. Vad händer på sikt med förrådet i marken är det långsiktigt hållbart? 5. Hur minimerar vi fosforläckaget och påverkan på miljön?

Rekommendationer för gödsling

Fosfor i siffror 2000 20 0,4 2 000 kg/ha finns i marken 15-20 kg/ha tas upp av grödan 0,4 kg/ha förluster Statistik från SCB* I genomsnitt tillför vi drygt 12 kg P/ha och år i Sverige varav 7 kg från stallgödsel och 5 kg från mineralgödsel MEN Bara 63 % av grödarealen fosforgödslades 2015/16, snittgiva 19 kg/ha. På de 3 % av arealen som fick både stallgödsel och mineralgödsel var medelgivan 35 kg/ha! Balans mellan tillförsel och bortförsel av fosfor i snitt. *Källor: Gödselmedel i jordbruket 2015/16. Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702. Kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark 2016. Statistiska meddelanden MI 40 1801.

P-AL P-AL-metoden Lufttorkad jord (2 mm sikt) Extraktion med ammoniumlaktat/ättikssyra, ph 3,75 Fungerar bäst på jordar med ph-värde under 7 P-AL (mg/100 g jord) P-AL-klass < 2,0 I 2,0-4,0 II 4,1 8,0 III 8,1 12,0 IV A 12,1 16,0 IV B > 16,1 V

Greppas fosforenkät: Markkartering D1. Har du en aktuell markkarta för dina fält? (max 10 år gammal) Ja 53 Nej 42 Vet ej/ej svar 5 0 20 40 60 80 100 Procent

Ekonomiskt optimal fosforgödsling Underhålls-P-AL eller UPAL Det P-AL där det är ekonomiskt lönsamt att tillföra lika mycket fosfor som grödan för bort. Kostnaden för ersättningsgödsling är då lika stor som värdet av den skördeökning gödslingen ger.

Hur beräknas UPAL? Skördeökning vid tillförsel av 15 kg P/gha Bygger på resultat från bördighetsförsöken, fem långliggande försök med fyra olika nivåer på P-tillförsel (0, 15, 30 och 45 kg/ha) i Skåne och Mellansverige Diagrammet visar skördeökning vid tillförsel av 15 kg P/ha (ung. ersättningsgödsling) till höstvete UPAL Antaganden: P i skörd 15 kg/ha Fosforpris = 20 kr/kg 15 kg P*20 kr/kg = 300 kr Spannmålspris = 1,25 SEK/kg Skördeökningen måste vara minst 300/1,25 = 240 kg/ha Från figuren: UPAL 3 mg/100 g jord Efter: Börjesson & Nätterlund, 2015. Ekonomiska beräkningar för långsiktig fosforgödsling (SLF-rapport)

Nya fosforrekommendationer 2018- Tabell 22a. Riktgivor för fosforgödsling till olika grödor Gröda Skördenivå Bortförsel av P Rekommenderad fosforgiva (kg/ha) P-AL-klass (ton/ha) (kg/ha) I II III IVA IV B V Vårsäd 5 17 25 20 15 5 0 0 Höstsäd 6 19 25 20 15 5 0 0 Våroljeväxter 2 12 30 (+5) 25 (+5) 15 10 0 0 Höstoljeväxter 4 21 40 (+5) 35 (+5) 25 15 0 0 Slåttervall, ts 6 14 25 15 10 0 0 0 Fodermajs, ts 10 26 35 30 25 20 15 15 Potatis a) 30 15 70 50 40 30 15 15 Sockerbetor 60 24 45 40 30 20 10 0 Ärter/åkerböna 4 13 20 (-5) 15 (-5) 10 (-5) 0 (-5) 0 0 Lin 2 5 15 10 5 0 0 0 Betesvall på åker 15 5 0 0 0 0 a) rekommenderad giva räcker till en efterföljande gröda Tabell 22b. Justering av fosforgivan beroende på skördenivå Gröda Justering per ton avvikelse i skörd (kg P/ha) Stråsäd, ärter 3 Oljeväxter 6 (+1) Slåttervall (ts), majs (ts) 3 Potatis, sockerbetor 0,5

Fosforbalans med olika växtföljder Växtföljd Fosforbalans vid olika P-AL-klass, kg/ha I II III IVa IVb V VF I (Skåne) 13 8 1-8 -16-18 VF II (Mellansv.) 9 4-2 -11-17 -17 VF III 7 2-2 -12-17 -17 VF I (Skåne) 1. Höstraps 2. Höstvete 3. Sockerbetor 4. Vårkorn VF II (Mellansverige) 1. Vårkorn 2. Havre 3. Vårraps 4. Höstvete 5. Havre 6. Höstvete VF III 1. Vårkorn 2. Havre 3. Ärter 4. Höstvete 5. Höstvete

Vad händer på sikt? Växtföljd: Vårkorn Havre Vårraps Höstvete Havre Höstvete Källa: Börjesson & Nätterlund, 2015. Ekonomiska beräkningar för långsiktig fosforgödsling (SLF-rapport)

Vad är mest lönsamt på kort och lång sikt?

Fosforenkäten: Över- eller underskott av fosfor? B2. Hade du underskott eller överskott på fosfor i senaste växtnäringsbalansen? Balansen visade ett överskott på mer än 10 kg P per hektar Balansen visade ett överskott på 5-10 kg P per hektar Balansen visade ett överskott på 2-5 kg P per hektar 1 1 2 Balansen visade ett överskott på 1-2 kg P per hektar 5 Ungefär jämvikt mellan tillförsel och bortförsel, dvs. 0 - ±1 kg per hektar 21 Balansen visade ett underskott på 1-2 kg P per hektar Balansen visade ett underskott på 2-5 kg P per hektar 9 9 Balansen visade ett underskott på 5-10 kg P per hektar 5 Balansen visade ett underskott på mer än 10 kg P per hektar 1 Vet ej/ej svar 14 Har ej gjort någon växtnäringsbalans 32 0 20 40 60 80 100 Procent

Stora variationer i P-AL inom och mellan fält P-ALklass P-AL (mg/100 g jord)

Strategier för fosforgödsling I Se till att du har en aktuell markkarta! Gör en fosforbalans, gärna på skiftesnivå. Anpassa gödslingen efter vilka grödor du odlar och sträva efter att nå lämplig fosforklass i marken på sikt Om du bara odlar spannmål och vall är det lämpligt att ligga i övre delen av P- AL-klass II eller nedre delen av klass III. Odlar du fosforkrävande grödor som potatis, sockerbetor, majs eller oljeväxter är det lämpligt att ligga i övre delen av P-AL-klass III eller nedre delen av klass IV A. Variera givan enligt markkartan. Normalt sett är det inte lönsamt att gödsla upp marken mer än till mitten av klass IV A. Prioritera de mest fosforkrävande grödorna i växtföljden Gödsla potatis, sockerbetor, majs och oljeväxter i första hand. Fosforgödsling på hösten till höstraps förbättrar övervintringen. Prioritera vårsäd före höstsäd. I en spannmålsväxtföljd bör du i första hand fosforgödsla vårsäden. I P-AL-klass II eller lägre bör du även fosforgödsla höstsäden.

Strategier för fosforgödsling II Lin, ärter, åkerböna och vall kräver inte mycket fosfor. Därför behöver du inte fosforgödsla dessa grödor, men se till att ersätta den fosfor de för bort någon gång under växtföljden. Bra markstruktur gör att rötterna kan utvecklas och komma åt fosforn Se till att dräneringen fungerar Undvik markpackning Satsa på en bra och varierad växtföljd Strukturkalka lerjordar vid behov När du radmyllar eller kombisår får du bättre effekt av gödslingen Undvik att sprida gödsel där det finns risk för ytavrinning, erosion eller stående vatten. Undvik att sprida stallgödsel om fosforhalten i marken är hög.