1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2014 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Fritidspedagogik I, 30 högskolepoäng Extended School Education I, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: PE2021 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: 2012-09-05 Senast ändrad: 2012-09-25 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2013 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om - språkandets och matematikens betydelse för kunskapande, - läs-, skriv- och matematiklärande, - betydelser och konsekvenser av flerspråkighet för lärande i fritidshem och skola, - estetiska läroprocessers betydelse för utvecklig och lärande, - teoretiska och ämnesdidaktiska perspektiv på drama/teater, - teorier om kommunikationens betydelse för utveckling, lärande och psykisk hälsa, och - styrdokument för fritidshemmets och skolans innehåll och organisation. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - självständigt och tillsammans med andra skapa förutsättningar för alla barns möjlighet till en innehållsrik och meningsfull fritid, - planera för en verksamhet där alla barn får rika möjligheter att använda och utveckla sitt läs-, skriv- och matematikkunnande, - självständigt planera, genomföra och utvärdera estetiska läroprocesser, - skapa förutsättningar för att alla elever lär och utvecklas genom estetiska läroprocesser, - tillämpa olika drama och teaterpedagogiska metoder, - diskutera och problematisera dramats/teaterns möjligheter och begränsningar,
2(7) - analysera och reflektera över ledarskapets betydelse för estetiska läroprocesser, - samarbeta och kommunicera med barn, personal och vårdnadshavare, och - systematisera egna och andras erfarenheter av fritidshemmets och skolans verksamheter i relation till aktuell forskning. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - förstå miljöns betydelse för språkande samt konsekvenser av flerspråkighet i relation till barns utveckling och lärande i fritidshemmet och skolan, - kritiskt överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i arbetet med att främja en, för alla barn, gynnsam lärandemiljö i fritidshemmet och skolan i relation till aktuell forskning, och - värdera och reflektera över det egna ledarskapet i drama- och teaterpedagogiskt arbete i relation till professionellt yrkesutövande. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Språk och matematik i fritidshem och skola, 7,5 högskolepoäng (Language and Mathematics in Educational Settings, 7,5 credits) Delkursen innehåller tre teman: 1. Språkandets och matematikens betydelse för kunskapande Inom temat behandlas frågor om språkandets och matematikens betydelse för barns lärande och utveckling. Vidare diskuteras hur barns språk- och matematikkunskaper kan tillvaratas och utmanas i lek och vardaglig verksamhet. 2. Grundläggande läs- skriv och matematiklärande Inom temat behandlas olika teoretiska och didaktiska perspektiv på barns läs-, skriv- och matematiklärande samt hur detta kan stödjas och stimuleras inom fritidshemmets verksamhet. 3. Kulturmöten och flerspråkighet Inom temat behandlas hur erfarenheter och kunskaper från olika kulturer kan tjäna som utgångspunkt för lärande. Vidare behandlas frågor om flerspråkighet och hur språklig och kulturell mångfald kan tas tillvara i verksamheten. Delkurs 2 Drama/teater för lärande och kommunikation, 15 högskolepoäng (Educational Drama/Theatre for Learning and Communication, 15 credits) Delkursen innehåller tre teman: 1. Teoretiska perspektiv på praktiska och estetiska läroprocesser Inom temat behandlas kunskaper om drama- och teaterpedagogikens grunder och dess betydelse som medel för lärande och utveckling. 2. Drama/teater som arbetssätt Inom temat utvecklas drama- och teaterpedagogik som arbetssätt för lärande och utveckling inom skola och fritidshemsverksamhet. Fokus läggs på erfarenheter av drama/teater som ett gestaltande arbetssätt för att utveckla barns och ungdomars identitets- och relationsskapande möjligheter. 3. Ledarrollen Inom temat behandlas frågor om etiska aspekter på drama- och teaterpedagogiskt arbetssätt och ledarens ansvar för att beakta barns förutsättningar för utveckling och lärande. Delkurs 3 Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 högskolepoäng (Placement Studies 2, 7,5 credits) Delkursen är verksamhetsförlagd och nära kopplad till de ämnesområden, ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska studier som lästs under kursen. Den studerande ska under den verksamhetsförlagda kursen självständigt planera, leda, genomföra och värdera verksamhet där kommunikation och estetiska läroprocesser är i fokus. Studieformer Delkurs 1 Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om
3(7) ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle. Delkurs 2 Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier och workshops. Seminarier och workshops kräver obligatorisk närvaro. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle. Delkurs 3 Undervisningen sker genom verksamhetsförlagd utbildning och seminarier. Undervisningen kräver obligatorisk närvaro. Vid eventuell frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med arbetslag/vfu-lärare komplettera den inom kursens ram. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Språk och matematik i fritidshem och skola, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Examinationen sker genom två skriftliga uppgifter. (Delkurs 1) Språk och matematik i fritidshem och skola II (Provkod: 0101) Deltagande i seminarier. (Delkurs 1) Drama/teater för lärande och kommunikation, 15 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Examinationen sker genom två skriftliga uppgifter. (Delkurs 2) Drama/teater för lärande och kommunikation II (Provkod: 0201) Deltagande i seminarier och workshops. (Delkurs 2) Verksamhetsförlagd utbildning 2, I, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Fullgjord VFU. (Delkurs 3) Verksamhetsförlagd utbildning 2, II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0400) En individuell skriftlig uppgift som presenteras med stöd av estetiska uttrycksformer. (Delkurs 3) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Språk och matematik i fritidshem och skola Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Språk och matematik i fritidshem och skola II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Drama/teater för lärande och kommunikation Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Drama/teater för lärande och kommunikation II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Verksamhetsförlagd utbildning 2, I Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).
4(7) Verksamhetsförlagd utbildning 2, II Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning fritidshem minst 15 högskolepoäng där verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng ska ingå. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Kursen är den andra av kurserna inom Grundlärarprogrammet, inriktning fritidshem, 180 högskolepoäng. Kursen är den första inom området Fritidspedagogik. Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på helkurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering. För verksamhetsförlagd utbildning inom Grundlärarprogrammet, inriktning fritidshem 7,5 högskolepoäng, har den studerande rätt till endast en förnyad prövning (Dnr CF 52-153/2006, Dnr CF 52-154/2006). Vid ej godkänd VFU skall handläggningen av studentens rätt till förnyad VFU handläggas i enlighet med Samverkansdokumentet bilaga 5. Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder. https://vfu.oru.se/lp/ Örebro universitet har tecknat avtal om samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med skolhuvudmän i regionen (Dnr CF 59-214/2010 ). Avtalen innebär att VFU skall göras inom skolhuvudmännens ansvarsområde. Den studerande anmäler önskemål om VFU-placering i skolområde/arbetslag genom Lärarutbildningsverktyget (LUV), som nås via https://vfu.oru.se/. För att kunna anmäla önskemål om VFU-placering måste den studerande använda den e-postadress som tilldelats av universitetet. Örebro universitet beslutar om slutlig VFU-placering utifrån anmälda önskemål. Beslutet kan avvika från önskemålen. Den studerande, som är antagen på Grundlärarprogrammet, inriktning fritidshem, ska anmäla önskemål inom fritidshemsverksamheten. Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Utbildningsort Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning.
5(7) Övergångsbestämmelser. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Hagström, Eva (senaste upplagan) Referenshantering i Pedagogik Örebro: Örebro universitet, http://www.diva-portal.org, 35 sidor Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen, och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, 281 sidor SFS 2010:800 (2010) Skollagen 174 sidor Skolverket (2007) Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem Stockholm: Skolverket, 40 sidor Svensk författningssamling (SFS) (2008) Diskrimineringslag (2008:567) 18 sidor Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Bagga-Gupta, Sangeeta (2006) Från läs- och skrivkompetenser till literacy - ett sociokulturellt och kommunikativt perspektiv på språkanvändning Svensklärarföreningens årsskrift 2006. Temat - Literacy. Stockholm: Natur & Kultur, 162 sidor (s. 7-19 läses) Bergius, Berit, Emanuelsson, Göran, Emanuelsson,Lillemor, Ryding, Ronnie (red) (2011) Matematik - ett grundämne: i Nämnaren. Tema nr 8 / Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) Göteborgs universitet, 296 sidor (s. 9-120, s. 151-228 läses) Bishop, Allan J (1988) Mathematics Education in its Cultural Context. Educational Studies in Mathematics. 19(2) 286 sidor (s. 179-191 läses) Engström, Arne (2005) Tema: Bildning och demokrati i matematikutbildningen. Utbildning & Demokrati 14(2). Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik (s. 5-71 läses) Gustafsson, Lars & Mouwitz, Lars (2008) Validering av vuxnas kunnande - med rättvisa i fokus Göteborg: NCM, 44 sidor (s. 3-30 läses) Liberg, Caroline (2006) Hur barn lär sig läsa och skriva Lund: studentlitteratur, 210 sidor Lundberg, Ingvar (2010) Läsningens psykologi och pedagogik Stockholm: Natur och Kultur, 176 sidor Musk, Nigel & Wedin, Åsa (red.) (2010) Flerspråkighet, identitet och lärande Lund: Studentlitteratur, 275 sidor (100 sidor läses) Nilsson, Jan, Wagner, Ulla & Rydstav, Emma (2008) Vilja och våga: temaarbete i grundskolans tidigare år Lund: Studentlitteratur, 130 sidor
6(7) Rönnberg, Irene & Rönnberg Lennart (2007) Etnomatematik perspektiv för ökad förståelse i matematiklärandet Stockholm: Utbildningsförvaltningen, 34 sidor Skolverket (2012) Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling Stockholm: Skolverket, 81 sidor Stier, Jonas & Sandström-Kjellin, Margareta (2009) Interkulturellt samspel i skolan Lund: Studentlitteratur, 157 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Alerby, Eva & Elidottir, Jorunn (2006) Lärandets konst - betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet Lund: Studentlitteratur, 224 sidor Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011) Om relationell pedagogik Malmö: Gleerups, 168 sidor Dahl, Marianne (2011) Barns sociala liv på fritidshemmet, En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning I egenstyrda aktiviteter Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, 135 sidor (alt. till Holmgren) Gustafsson, Jan-Erik m.fl. (2010) School, learning and mental health: a systematic review Stockholm: The Royal Swedish Academy of Sciences, The Health Committee, 187 sidor (45 sidor läses) Holmgren, Anders (2006) Klassrummets relationsetik. Det pedagogiska mötet som etiskt fenomen Umeå: Umeå universitet, fakulteten för lärarutbildning, Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete, 152 sidor (alt. till Dahl) Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (2011) Dramabok Stockholm: Liber, 160 sidor Jensen, Elsebeth & Løw, Ole, red. (2011) Pedagogiskt ledarskap - om att skapa goda relationer i klassrummet Malmö: Gleerups, 204 sidor Johansson, Eva (2003) Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv Pedagogisk forskning i Sverige 4(1-2), 141 sidor (s. 42-57 läses) Johnstone, Keith (2007) Impro - improvisation and the theatre London: Methuen Drama, 208 sidor (s. 33-108 läses) Järleby, Anders (2005) Spela roll: kreativt lärande med teater och drama Skara: Pegasus, 160 sidor Thornberg, Robert (2006) Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare Stockholm: Liber, 304 sidor (s. 194-268 läses) Thors, Christina (red) (2007) Utstött - en bok om mobbning Stockholm: Lärarförbundet, 161 sidor Österlind, Eva (red.) (2011) Drama - ledarskap som spelar roll Lund: Studentlitteratur, 226 sidor
7(7) Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Litteratur markerad med * väljs i samråd med lärare. Delkurs 1 Tillkommer nationella och internationella artiklar och rapporter i anslutning till undervisningen, 50 sidor. Delkurs 3 Den obligatoriska litteraturen samt litteraturen från delkurs 1 och delkurs 2 ligger till grund för studierna under den verksamhetsförlagda utbildningen samt de skriftliga och muntliga uppgifter som ska genomföras under delkurs 3.