Snakk om kjønn og etnisitet: analyse av samtaler i arbeidslivet. Prosjektpresentasjon.

Ellen Andenæs, ISK, NTNU. Snakk om kjønn og etnisitet: analyse av samtaler i arbeidslivet. Prosjektpresentasjon. Snakk om kjønn og etnisitet inngår som del i det tverrfaglige prosjektet Likestilling en grense mellom oss og dem?, som er finansiert av Norges Forskningsråd. Utgangspunktet for dette prosjektet er forholdet mellom politiske mål om likestilling mellom kjønn på den ene siden og om mangfold og integrering på den andre siden. I Norden oppfattes likestilling som en sentral representasjon av oss, og flere forskere har pekt på at likestilling fungerer som en grensemarkør i forhold til etnisk kategorisering (se f eks de los Reyes og Mulinari 20021). Dermed kan mål om kjønnslikestilling komme i konflikt med tilsvarende mål for integreringspolitikk. Arbeidslivet er en sentral arena for forhandlinger om hva kjønn og etnisitet skal bety, og prosjektet skal undersøke noen slike forhandlinger i to norske bedrifter. Materialet skal bestå av tekst og snakk som gir inntak til å forstå problemstillingene både ovenfra og nedenfra. Ovenfra ligger fokus på bedriftenes uttalte mål, strategier og tiltak i forhold til å håndtere mangfold og likestilling, f eks mht rekruttering til og avansement i bedriften. Nedenfra ønsker vi å studere hvordan mening knyttet til kjønn og etnisitet forhandles fram i kommunikasjon om og i tilknytning til arbeidet. I det norske samfunnet generelt er både etnisitet og kjønn kategorier som i høy grad bidrar til å organisere posisjoner der både noe og noen blir hørt bedre enn andre. Bestemte måter å forstå likestilling eller norskhet på er f eks ofte så opplagte og innlysende at de fungerer som stilltiende forutsetninger heller enn som forhandlingstemaer. Dette legger begrensninger på arbeidet med å formulere og gjennomføre politiske mål. Derfor vil vi være på utkikk etter erfaringer og hendelser som belyser både hvordan slike kategorier opprettholdes og hvordan de overskrides. I mitt delprosjekt vil jeg bl a bruke posisjoneringsanalyse2 som inngang til å forstå dette, og i foredraget håper jeg å kunne legge fram noen foreløpige analyser. 1 De los Reyes, Paulina og Diana Mulinari 2002: Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Lund: Liber 2005 2 Se Harré, Rom and Luk van Langenhove (eds) 1999: Positioning Theory. London: Blackwell og Andenæs, Ellen 1998: svimlende betydningsfull hvis du bare tør. Om diskursive rekonstruksjoner av mannlighet og faderskap. I Pedersen, Inge Lise og Jann Scheuer (red): Sprog, køn og kommunikation. København: C A Reitzel. 1

Theres Bellander, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Pojkars och flickors kommunikation via datorbaserade medier Av tradition har datorteknik förknippats med en manlig domän. Att denna tradition är på väg att förändras tyder till exempel Statistiska centralbyråns mätningar från 2005. Inga större skillnader mellan kvinnors och mäns tillgång till och användning av datorbaserade medier har där kunnat skönjas. Den åldersgrupp där skillnaderna mellan könen är minst är ungdomar 16 24 år. Unga kvinnor använder således, så väl som unga män, de datorbaserade medierna. Liksom datortekniken har förknippats med en manlig sfär har kommunikation via datorbaserade medier i tidigare forskning främst visat sig tilltala unga kvinnor. Resultaten av mitt avhandlingsarbete som dels baseras på en enkät, genomförd bland 300 svenska ungdomar, dels på djupstudier av tre pojkar och tre flickor, visar att såväl pojkar som flickor dagligen använder datorbaserade medier i kommunikativt syfte. För ungdomar tycks kommunikation i form av gästboksinlägg på nätmötesplatser eller chatt inte ha särskilt mycket med teknikintresse att göra. Att hålla kontakten via Lunarstorm eller MSN är istället en kompletterande umgängesform där kommunikation främst sker mellan vänner som även umgås i verkliga livet. I mitt anförande vid konferensen kommer jag att ge en beskrivning av pojkars och flickors datormedierade kommunikation. Frågor som kommer att behandlas är hur pojkar och flickor använder tekniken, varför de använder den samt vilka de kommunicerar med. 2

Görel Bergman-Claeson, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Den manliga monologen. Könsaspekter på episka strukturer i svensk dramatik I dramatisk text kan författaren ta hjälp av episka strukturer för att förmedla nödvändig information till publiken. Händelseförlopp kan återberättas, sammanfattas och kommenteras i prologer och epiloger, i avsidesrepliker och monologer. Episka strukturer har använts inom dramatiken i olika utsträckning under olika tider. Som en del av projektet Svensk dramadialog under tre sekler (Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet) har jag undersökt vilka rollfigurer som använder monologer, avsidesrepliker och andra episka element och hur användningen växlar under den tidsperiod projektets dramakorpus omfattar (1725 2000). I mitt föredrag diskuterar jag könsaspekter på de episka strukturerna. I det äldre materialet kan man vänta sig att teaterkonventioner och stereotypa rollfigurer i samverkan upprätthåller en tydlig distinktion mellan manligt och kvinnligt. I nyare dramatik är de episka strukturerna delvis av en annan karaktär än tidigare, och också distinktionen kvinnligt-manligt kan förväntas vara mindre entydig. 3

Janne Bromseth, NTNU. Worlds colliding? Ideas of the queer (cyber)self meets wrong-body-behind the screen -off-and online Because of its text-based mediation form, the internet was early celebrated for bringing possibilities of separating body from mind. Liberal cyberfeminists as well as queer activists focussed on the possibilities of performing identities free from repressing social categories and subjectpositions and through this even changing their importance in other social arenas. However, both gender, sexuality and other social categories are actively used as basis for interpretation and performance in text-based contexts through images of gendered and sexualized bodies, and their meaning and relevance socially and culturally situated. This paper is based on an in-depth study of a an e-mail discussion group for lesbian and bisexual women in Scandinavia. My aim is firstly to interpret an event of the discovery of a male cross-dresser in light of the influence of queer theory s conceptions of the self in lesbian subculture the last decade, and how understandings of sexual identity has moved from the authentic lesbian to more post-modern understandings of self (O Riordan 2005). A common attitude in the group was both identity, gender and sexuality should be based on individuals self-definitions, not on pre-defined categories. However, in the discussion following the revelation, the fact that the author of the four fake women were situated in a male body was crucial to how the events were interpreted. Since the context itself was textbased, the image of the gendered Other through visions of a physical body that made up the basis for the emotional responses, not the material body itself. I will focus on the obvious contradiction of the previous discursive productions of the resistance towards categories vs how the category of gender was suddenly takenfor-granted as relevant when participants discussed the episode with the cross-dresser. How can these discursive productions of gender and sexuality be understood in light of the last decade s influence of queer theory, and additionally, how do they merge and intersect with ideas of the cyberself that also grew strong during the nineties, as Kate O Riordan (2005) suggests? Further, I will look at the negotiations of identity, gender and sexuality that took place on the list as related to its cultural situatedness, as an online arena of lesbian subculture in a Scandinavian country. In trying to interpret what took place on the list, I gradually discovered that the online context of the list was inseparably entwined with the local lesbian community offline. Both discursively, in relating the political discussions on the list to other social arenas and meeting places, as well through the the interpersonal connections between certain participants off- and online that influenced the 4

events in the list context in several ways. It shows that the dichotomy of online-offline is not a fruitful approach to studying national oriented cmccontexts, but rather how the mediated groups are local cultural practices, and [ ] simply an extension of existing offline communities and identities [ ] a part of lived culture, informed by and informing other parts of user s lives (Berry and Martin 2000). References: Berry, C. and Martin, F. 2000. Queer n Asian on and off the Net: The role of cyberspace in queer Taiwan and Korea. In D. Gauntlett (ed): Web.Studies: Rewiring media studies for the digital age. London: Arnold. O Riordan, K. 2005. From Usenet to Gaydar. A Comment on Queer Online Community. In SIGGROUP Bulletin 25.2. 5

Åsa Brumark, Södertörns högskola. Klassrådsmötet - arena för normkonflikt och maktkamp Den här presentationen handlar om klassrådet som demokratifrämjande och språkutvecklande aktivitet i ungdomsskolan eller kanske snarare som arena för normkonflikt och maktkamp. Klassrådet introduceras redan på lågstadiet som ett led i skolans demokratifrämjande arbete. Klassrådsmötet, som de flesta elever deltar i ca en gång i veckan under hela sin skoltid, har till uppgift att ge eleverna inflytande över sin skolvardag genom att göra dem delaktiga i processer och beslut som gäller skolans aktiviteter. Men i ett större perspektiv är syftet med klassråd att främja elevernas utveckling som demokratiska och ansvarstagande samhällsmedborgare. På senare år har emellertid frågan väckts bland elever och lärare såväl som bland forskare om klassrådsmötena verkligen leder till ökad demokrati vare sig i eller utanför klassrummet (Skolverket 2000). Observationer (Brumark 2005) tyder för det första på att förhållandevis få elever yttrar sig under ett klassrådsmöte, framför allt i årskurs 9, och att det i samtliga klasser jag studerat är en liten grupp flickor. Klassrådsmötena tycks försätta eleverna i en situation där några få känner till och följer reglerna vilket resulterar i antingen tystnad eller normbrott bland de elever som inte känner till eller accepterar mötesnormerna. Klassrådet är ju en äkta halvofficiell och halvformell situation som liknar de rådsmöten som förekommer i vuxenvärlden och därför uppträder vuxenstyrning och pekpinnar endast sporadiskt under själva mötet. Det leder ofta till en maktkamp mellan vissa elever, som tar över och styr mötet, även om det formellt följer en agenda. Klassrådsmötet riskerar alltså å ena sidan att bli ytterligare ett träningstillfälle för de elever som känner till och accepterar reglerna för det formella registret och å andra sidan att utvecklas till ett forum där endast en liten del av eleverna i klassen kommer med synpunkter som tas på allvar. Något tillspetsat skulle man kunna säga att vissa elever genom maktspråk, vare sig det är förankrat i vuxenvärldens eller i ungdomsvärldens normsystem, bidrar till att ytterligare förstärka den sociala segregation som kan uppstå inom en skolklass. Och den här utvecklingen går att urskilja redan under mellanstadiet. En orsak till denna segregation kan vara en konflikt bland en del elever, framför allt bland tonårspojkar, mellan normsystem, ungdomsvärldens och vuxenvärldens representerat av den formella mötesstrukturen. Inom ramen för klassrådsmötet tycks således en sorts kulturkrock uppstå mellan vuxenoch ungdomsvärldens normer. Man kan alltså ställa sig frågan om klassrådet i allmänhet fungerar som demokratifrämjande aktivitet enligt läroplanens och kursplanens intentioner, vare sig det gäller elevernas kompetensutveckling eller inflytande över skolvardagen. 6

Eva Brylla, SOFI, Uppsala. A boy named Sue. Om flicknamn och pojknamn Ett inslag i jämställdhetsdebatten på senare tid är diskussionen om förnamnen skall vara styrda till biologiskt kön. Det vanliga mönstret för förnamn i den germanska världen är en markerad skillnad mellan mans- och kvinnonamn. Att upphäva det könsbundna förnamnsskicket skulle innebära ett radikalt språkligt ingrepp. Frågan om avskaffandet av könsbundna förnamn i praktiken skulle gynna jämställdheten och de praktiska problem detta skulle medföra kommer att diskuteras. Även den skiftande synen på könsneutrala namn i olika förnamnsbestånd kommer att tas upp. 7

Marie Carlson, Centrum för kulturstudier, Göteborgs universitet. Talet om den moderna kvinnan. Svenska och turkiska modernitetsperspektiv i SFI-utbildningen Detta bidrag kommer utifrån en diskursanalytisk läsning att diskutera det moderna som självförståelse i svenskundervisning för invandrare. Det empiriska materialet består av intervjuer med utbildare och tolv turkiska kvinnor som studerar SFI, men också av styrdokument och undervisningsmaterial. Turkiska och svenska perspektiv bryts mot varandra i de samtal som pågår. Utbildarna hör hemma i visioner knutna till den svenska modellen präglad av ett rationellt upplysningsförnuft med tro på modernitet och sekularisering. Genom att tala om SFI-utbildningen som en modern kunskapspraktik blir utbildarna själva representanter för det moderna i förhållande till de andra. Men också kursdeltagarna ingår i en kraftfull modernitetsdiskurs såväl i nutid som i förfluten tid. Inte minst gestaltades ett betydande modernitetsprojekt i Turkiet i samband med republikens tillkomst 1923. Olika självbilder bryts mot varandra i SFI-praktiken, men det diskursiva är också knutet till olika maktaspekter. I SFI-utbildningen är det svenska norm dock inte alltid på en medveten och uttalad nivå. Kursdeltagarna interpelleras eller försätts i bestämda positioner av dominerande tal. I SFIdiskursen förekommer till exempel konstruktionen av SFI-eleven, invandraren som byråkratiskt objekt och kanske framför allt den invandrade kvinnan som underordnad, traditionell, passiv och icke-reflexiv. Andra subjektspositioner får ofta träda tillbaka i den sociala interaktionen. Men det förekommer också att kursdeltagarna talar emot bemöter tvingande beteckningar. Dominerande föreställningar i det svenska samhället, delvis förmedlade genom SFI, tycks tvinga kvinnorna till reflexivt motstånd. 8

Miriam Eliasson, Arbetslivsinstitutet & Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet. Verbal aggression i skolan: konstruktioner av kön i klass 8 Verbal aggression omfattar olika sorters språkliga handlingar som att retas, skällsord, förolämpningar, hån eller hot och är en del av de språkliga interaktionerna mellan elever i skolan. Oftast är det pojkar som är verbalt aggressiva mot flickor och andra pojkar. Detta paper undersöker hur sådana diskursiva praktiker kan ses som en kulturell resurs i konstruktionen av maskuliniteter och femininiteter bland elever i åldern 14-15 år. Konstruktionen av kön pågår ständigt genom språk och handlingar i interaktioner med andra människor och tar sig olika uttryck i olika kontexter. Flickor och pojkar är själva aktiva i skapandet av sina könsidentiteter, snarare än att bli passivt socialiserade in i könsroller. Dessutom bidrar också skolkontexten till att konstruktionen av kön ser ut på ett särskilt sätt. Sådana processer är inte lätt tillgängliga genom exempelvis experimentmetodik. I detta fall har jag valt att följa elevers interaktioner i två 8-klasser på två skolor i Stockholmsområdet genom en kombination av observationer i klassrum och på raster och intervjuer med elever och lärare. Eftersom fokus ligger på hur verbal aggression används i konstruktionen av kön och elevers meningsskapande kring denna språkliga praktik ligger en diskursanalytisk ansats nära till hands (Walkerdine 1990, Parker 1991). Observationerna noterades i anteckningsböcker medan de pågick och strävan var att välja olika positioner i olika klassrum för att i möjligaste mån få med alla elever i klasserna. I varje klass intervjuades sammanlagt två flickor och två pojkar samt klasslärare. Eleverna valdes för att få spridning mellan olika social grupperingar i klasserna samt mellan mer synliga och mer tillbakadragna elever. Verbal aggression kan åstadkommas inte bara genom användningen av skällsord utan även genom indirekta formuleringar, tonfall, kroppsspråk eller gester. Detta innebär svårigheter för en observatör att identifiera mer subtila formuleringar, liksom en viss bias mot användningen av skällsord, som är lättare att identifiera. Observationsmetod innebär alltid svårigheter med vart uppmärksamheten skall riktas. I båda klasserna fanns det några tuffa killar som ofta var högljudda och verbalt aggressiva och för dem verkade den verbala aggressionen vara särskilt väsentlig i konstruktionen av maskuliniteter. Att vissa pojkars verbala aggression var så lättillgänglig får konsekvenser för hur tolkningen av flickors och pojkars handlingar ser ut, och även för den grund som skapas för dessa tolkningar, på bekostnad av flickor och tystare pojkar. Samtidigt var dessa pojkar så påtagliga i klassrummet att övriga elever var tvungna att förhålla sig till dem och deras sätt att vara pojkar. 9

Detta har inte bara konsekvenser för datainsamling utan också för teori. Intervjuerna innehåller elevernas konstruktioner av kön i förhållande till verbal aggression som ämne i samtalen. Vissa teman från observationerna återkommer i intervjuerna, medan andra motsägs. En kombination av metoder breddar möjligheten att fånga upp komplexiteter och nyanser i konstruktionen av kön. 10

Sonja Entzenberg, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Professor Nanna Svartz eller Fru Nanna Malmberg? Släktnamnsbruk hos gifta kvinnor 1920 1963 När Nanna Svartz 1938 utnämndes till professor i medicin vid Karolinska institutet upptäckte hon till sin förvåning att det i fullmakten stod fru Nanna Malmberg. Hon var visserligen gift med Nils Malmberg och borde enligt 1920 års giftermålsbalk bruka sin makes släktnamn. Så var dock inte fallet utan hon brukade konsekvent Svartz, som var hennes släktnamn som ogift. Först i 1920 års giftermålsbalk lagstadgades bruket att kvinnan vid giftermål antog sin makes släktnamn. Bestämmelsen var sedan giltig till 1963 då det åter igen blev möjligt för gifta kvinnor att hålla kvar vid sina släktnamn som ogifta. Under en period av 43 år var således gifta kvinnor hänvisade till att bruka sina makars släktnamn. Men hur såg det faktiska bruket ut? Det finns flera exempel på kvinnor likt Nanna Svartz som valde att hålla kvar vid sina släktnamn som ogifta. Varför lagstadgades bruket med gemensamt (manligt) släktnamn just 1920 (då kvinnorna t.ex. just erhållit rösträtt)? I detta sammanhang är det även av intresse att problematisera släktnamnets identitetsskapande och symboliska funktion. 11

Ann-Carita Evaldsson, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Situating relational aggression in preadolescent girls talk: Indexing (non-acceptable) behaviors and justifying group exclusion This study explores how five girls in talking about relational troubles index (non-acceptable) behaviors and justify group exclusion. Special attention is given to how relational victimizations or relational aggression are situated in peer talk. Data are drawn from ethnographic research combined with conversation analytic (CA) examination of talk-in-interaction and ethnomethodological concerns for members understanding of social categories (MCA). As will be demonstrated the girls deploy diverse forms of collaborative judgmental work (complaints, accounts, forms of membership categorization work) to define and redefine the significance of offensive behaviors and hold one another accountable to it. Resistance of fault (denials, justifications, recycling, substitutions, counter-denunciations) intensifies the breach and solidifies a negative category membership (bad friend), and eventually a non-membership (friendless), rather than mitigates it. In constructing such categorizationsthe girls justify social exclusion, while strengthening alignments and subordinating the interests of individuals. Overall the analysis demonstrates that the girls provide their own rendering of relational aggression. By acknowledging the complexities of the girls peer talk, this paper addresses the call for research based on direct field methods of youngsters functioning in the natural habitats in which the bulling occurs. (Pellegrini, 1998). 12

Jenna Harjuniemi, Uleåborgs universitet. En kognitiv syn på sexism i språket Föredraget behandlar metodiken och den teoretiska ramen för min doktorsavhandling som är en undersökning av den semantiska strukturen hos suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar. Syftet är att studera förhållandet mellan språk, kognition och sexism. I mitt föredrag presenterar jag principer för min analys som byggs på kognitiv semantik och kan uppfattas som en kognitiv modifikation av kompositions- och konstituentanalys, kombinerade av en syn på kvinnoforskning. I föredraget koncentrerar jag mig på svenska suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar (exempel på dem är lärarinna, grekinna, prästinna och grevinna), men själva doktorsavhandlingen kommer att utgöra en kontrastiv analys av svenska, finska och tyska beteckningar. Språk är en av människans viktigaste kognitiva egenskaper, eftersom det möjliggör den sociala kommunikationen och informationsutbytet mellan människor. Språkets funktion som socialt medel och informationsförmedlare är emellertid inte den enda aspekt som språket kan analyseras ur. En annan funktion av språket är att avspegla samhället och bära dess värderingar, attityder och uppfattningar. Ord som syftar på kvinnor utgör ett intressant undersökningsobjekt, när man vill studera kulturen och samhället med avseende på uppfattningar om kön och dess funktioner. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg språkets kognitiva karaktär. Ord avspeglar samhälle. Feminina ord avslöjar en aspekt i förhållandet mellan språk, tänkande och den utomlingvistiska världen. Den mest centrala frågeställningen är följande: hur avspeglas samhällets värderingar av och uppfattningar om kön i språket och lexikonet? Hur kan detta beskrivas med hänsyn på människans kognition? Materialet i min undersökning är hämtat ur baklängesordböcker (t.ex. Norstedts stora baklängesordbok 1993), eftersom en baklängesordbok är det mest praktiska sättet att samla in suffixavledda ord som finns ungefär 400 i svenska. Jag studerar också deras omskrivningar i enspråkiga ordböcker (t.ex. SAOB). Omskrivningarna har en central roll i analysen av de semantiska strukturerna. Olika semantiska typer av feminina ord omskrivs på olika sätt i ordböcker även om de har en gemensam grammatisk form. Lärarinna omskrivs med kvinnlig lärare och grekinna med grekisk kvinna. Prästinna däremot har en mer komplex omskrivning kvinna som tjänstgör såsom präst i icke-kristna religioner och grevinna är hustru till greve. På grund av olika omskrivningstyper delas materialet in i olika semantiska grupper som sedan jämförs med varandra både inom och mellan språken. Således fungerar omskrivningar som metod men de har ett nära förhållande till materialet, eftersom de är också hämtade från ordböcker. 13

Carol Henriksen, Roskilde universitetscenter. Den ideelle mama. Konstruktion af moderidentitet i danske Mamablade En af de vigtigste begivenheder i mange kvinders liv er det at blive mor, at være gravid, at føde sit barn, og at passe på det indtil det kan klare sig selv. Men hvordan lærer en kvinde at være mor? Før i tiden var det som regel gennem familien, oftest fra ens egen mor, eller fra ældre søstre. Men i dag er situationen en anden for de fleste kvinder. Båndene til familien er blevet løsnet, og man er blevet overladt til selv at skabe sin identitet som mor. Her er der så hjælp at hente i medierne. For de kvinder der i forvejen er flittige læsere af kvindeblade, er det kun et kort skridt til også at blive tiltrukket af bladene henvendt til vordende og nybagte forældre. Deres ydre fremtræden viser smukke modeller på glittet papir, og indeni findes der fremstillinger af den ideelle mor og nyttige råd om hvordan man kan blive lige som hende og hvordan man kan få et barn der er lige så ideel som hendes. For de kvinder der kun sjældent eller slet ikke læser kvindeblade, er vejen til disse mamablade heller ikke så lang som man kunne tro. Bladene står nemlig som gratis prøveeksemplarer i venteværelserne hos læger og jordmødre. I mit oplæg vil jeg illustrere og diskutere hvordan nogle af de mest fremtrædende danske mamablade (Gravid, Vi forældre, Forældre & Børn mama, Vores Børn...) positionerer kvinden som mor, og hvilket image af moderrollen og det ideelle barn de forsøger at promovere. Jeg vil også komme ind på nogle af de andre temaer der bliver berørt i disse blade, fx sexlivet før og efter fødslen og mandens syn på den gravide kæreste/kone og hans oplevelse af rollen som far. Som det fremgår, er udgangspunktet for analysen af bladene socialkonstruktivistisk. 14

Amelie Hössjer, Institutionen för informationsvetenskap Uppsala universitet. Anna, ge mig mera blått! Om sätt att få och ta uppmärksamhet för flickor och pojkar på en konstskola. I skolan har studier visat på en tydlig genusordning mellan flickor och pojkar som skapar sin egen logik (jfr Connell 2003). Denna logik uppträder i många skepnader, men framför allt genom den stora dominans som pojkar ofta ges (Svaleryd 2002). Det handlar om skillnader i talfördelning, men också om strukturer som är relaterade till hur flickor och pojkar agerar när de vill påkalla lärarens uppmärksamhet (Einarsson & Hultman 1984, Einarsson 2003, Gulbrandsen 1994). Flickor förväntas sitta stilla, medan pojkar tillåts en viss rörlighet. Flickor får lära sig att den uppskattning de får inte handlar om vad de gör utan snarare om vad de väljer bort och gör avkall på. Krav som på så sätt uppkommer för flickor från den dolda läroplanen är t.ex. att kunna underordna sig lärares auktoritet, arbeta självständigt, vara uppmärksam, underkuva sig sina egna erfarenheter samt kunna sitta tyst och vänta på sin tur på sin plats. Frågan är vad som händer med sådana strukturer när den vuxne inte har pedagogisk utbildning. I skolan har denna typ av förhållanden uppmärksammats och lett till en ökad medvetenhet bland lärare och lärarutbildare, även om det också har diskuterats vilka effekter som sådana insatser egentligen har fått (Bjerrum Nielsen & Rudberg 1992). Om hur det ser ut i lärandemiljöer utanför skolan där barn ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter vet vi tämligen lite (jfr dock Bjerrum Nielsen 2003, 2004). Också denna typ av kontexter spelar emellertid en viktig roll för de identiteter som barn utvecklar. Det rör sig om miljöer vilka har en central plats i barns och ungas liv (jfr BR 2005:49 ff., Nilsson 1998, Tebelius 1999, Tillberg 2001), varför det som utspelar sig där kan antas vara betydande för den konstruktion av kön som sker. Den undersökning som här skall presenteras bygger på etnografiska observationer och videoinspelningar utförda som förberedelse inför ett planerat projekt om kommunikation och lärande i barns schemalagda fritidsaktiviteter (Hössjer 2006 a, 2006 b). Materialet till föredraget kommer från en konstskola för barn mellan 7 och 12 år som arrangeras av ett studieförbund på fritiden och med en konstnär som ledare i en konstnärsateljé. Det som här särskilt skall diskuteras är hur flickor och pojkar verbalt och icke-verbalt söker och får ledarens uppmärksamhet när de arbetar med sitt målande. Detta skall göras utifrån ett genusteoretiskt perspektiv och med utgångspunkt i begrepp hämtade från samtalsanalys (Linell 2005). Vilka deltagarroller utvecklas relaterat till verksamheten och till olika genusdiskurser för flickor och pojkar visavi ledare och barngruppen i stort? Huvuddelen av tiden på 15

konstskolan (1,5 timme/gång) ägnas åt enskilt målande och ett avgörande ansvar faller här på enskilda barn att påkalla ledarens uppmärksamhet när de vill be om hjälp och ta fram material för att kunna gå vidare i sitt målararbete. 16

Catharina Nyström Höög, Högskolan Dalarna. Det förbjudna modershjärtat. Om normer och textbearbetning i den svenska psalmboken Lina Sandell (1832-1903) var en av den svenska väckelserörelsens mest betydande sångförfattare. Hennes sånger sjungs än i dag i många kyrkor och samfund i Sverige och flera av hennes sånger ingår som psalmer i 1986 års svenska psalmbok. Genom tiderna har hennes sånger bearbetats i flera omgångar, både av henne själv och av olika sångboks- och psalmboksredaktörer. Ett inslag i dessa bearbetningar är att författarinnans ofta förekommande liknelser där Gud ges kvinnliga drag tämligen systematiskt har rensats ut. I den kända psalmen Blott en dag (Svenska psalmboken nr 249), har till exempel originaltextens modershjärta i en tidig bearbetning blivit fadershjärta. I det redigeringsarbete som föregick 1986 års svenska psalmbok valde man att behålla de bearbetade textversionerna som underlag, istället för att lägga författarinnans egna originaltexter som underlag för de nya psalmerna. De kvinnliga gudsdragen förblir alltså utrensade. I psalmkommitténs utredningsarbete (SOU 1985:17) framgår att man önskat rensa ut vissa tankar och motiv i sin strävan att skapa en aktuell psalmbok. Man vill ta avstånd ifrån olika teologiska uppfattningar, men också från olika politiska ståndpunkter, såsom t.ex. nationalism. I ett försök att förstå psalmkommitténs hantering av Lina Sandells texter söker jag efter de bakomliggande normerna för textbearbetningen. Eftersom psalmkommittén explicit uttalar avståndstagande från visst politiskt och teologiskt tankegods menar jag att analysen av deras utredningsarbete inte bara kan fokuseras på genusaspekten. Jag genomför därför en intersektionell analys (se t.ex. Lykke 2003) av psalmkommitténs utredningsarbete, med särskilt fokus på beskrivning av Gudsgestalten i väckelsetidens psalmer. Det är resultatet av denna analys som jag vill presentera vid konferensen. Referenser Den svenska psalmboken, 1986: Svenska kyrkan och Verbum förlag. Lykke, Nina, 2003: Intersektionalitet ett användbart begrepp för genusforskningen. I: Kvinnovetenskaplig Tidskrift nr1, 2003. S. 47 56. SOU 1985: 17. Den svenska psalmboken. Slutbetänkande från 1969 års psalmkommitté. Stockholm. 17

Lennart Larsson, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet Torsten Rehn, Rikskvinnocentrum. Kan våld vara psykiskt? Om ett fall av begreppsproblematik i debatten kring våldet mot kvinnor. Vad står ordet våld för? I vårt föredrag kommer vi att diskutera i vilken mån avsaknaden av en vedertagen och allmänt accepterad definition av detta begrepp kan ha bidragit till att otydliggöra den vetenskapliga och politiska debatten om våld mot kvinnor. Utgångspunkten för vår diskussion är dels den betydelse ordet våld har i det allmänna språkbruket, dels de mer eller mindre explicita definitioner av begreppet som förekommit i denna debatt samt FN:s könsspecifika definition av våld mot kvinnor. 18

Katharina Leibring, SOFI, Uppsala. Per Persson eller Lisa Greta Persdotter. Olika strategier vid namngivning av pojkar respektive flickor ca 1800 till 1850. Föredraget behandlar, med utgångspunkt i värmländska dopböcker från 1800 till 1850, efter vilka modeller pojkar och flickor namngavs. Under perioden 1800-1850 luckrades det traditionella namngivningssystemet upp och nya impulser nådde avlägsna brukssamhällen och bondemiljöer. Hur nya namn och namntyper användes diskuteras, liksom om de nya namngivningsstrategierna avspeglar olikheter i synen på könen. 19

Birgitta Lindgren, Svenska språknämnden, Stockholm. Erfarenheter av språk och kön i praktiskt språkvårdsarbete Frågor som Svenska språknämnden ställts inför när det gäller språk och kön, t.ex. pronomenval (han eller hon), adjektivformen (svenske/svenska), yrkesbeteckningar (lärare/lärarinna). Hur har man hanterat dem? Har det skett några förändringar i ställningstagandena? Hur har övriga språkvården ställt sig? Vad kan man och bör man åstadkomma som språkvårdare? 20

Anki Mattisson, Svenska akademiens ordboksredaktion. Är SAOB ett verk av män? Svenska Akademiens ordbok började planeras på 1880-talet. Planeringsskedet sammanfaller med den svenska emancipationsrörelsen men man ser inte särskilt många spår av detta i källmaterialet till ordboken. Ordboken planerades av män och redigerades av män. Kvinnorna excerperade och ordnade materialet. Den första kvinnliga redaktören anställdes 1980. I mitt bidrag ska jag dels ge några exempel på kvinnor som citeras jämförelsevis ofta och kvinnor som inte citeras alls, dels visa på dominansen av citat från källor skrivna av män fast det har funnits kvinnor att citera. 21

Ulla Melander Marttala, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Förnuftiga män och känslosamma kvinnor? Könsskillnader i dramadialog från 1700- och 1800-talet (preliminär titel). Hur talade män och kvinnor i äldre tider? Ett sätt att få veta mer om detta är att studera dramadialog. I mitt bidrag presenterar jag resultat från en undersökning av språkliga skillnader mellan män och kvinnor i svenska dramer från 1700- och 1800-talen. Man kan här undersöka om man finner skillnader mellan de manliga och kvinnliga rollfigurerna i dramerna och fundera kring vad ev. skillnader kan säga oss om språk, samhälle och könsroller i äldre tider. 22

Karin Milles, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. Snopp och snippa jämställt eller heterosexistiskt? Det har sagts att det inte finns något ord för flickors könsorgan som är lika neutralt som ordet på pojkarnas: snopp. Det finns många ord att välja på men inget som verkar riktigt bra antingen har de negativa konnotationer eller så fungerar de samtidigt som skällsord. Hur ska flickor kunna få en bra uppfattning om sitt kön om de inte har något bra ord för det? I jämställdhetens namn efterfrågades en neutral beteckning: vulva, yoni och en återlansering av fitta är bara några av alla förslag. Men så kom ordet snippa, och nu verkar detta ord ha stor chans att etablera sig. Ordet är bland det vanligaste både bland förskolepersonal och studenter, och nu kommer det med i 2006 års upplaga av SAOL. En analys av ordet visar att det har många formella egenskaper som kan förklara dess popularitet det tilltalar både vår språkkänsla och vår förståelse av kön. I min presentation kommer jag att fokusera frågan hur det kommer sig att detta ord verkar ha slagit igenom framför de andra, och också diskutera huruvida det verkligen är det neutrala alternativ som efterfrågades. 23

Minna Nakari, Helsingfors universitet. Benämningen av kvinnor i Finland före 1929 Benämningen av kvinnor är en föga undersökt aspekt inom namnforskningen, inte minst på grund av det spridda, i någon mån svårtillgängliga eller knappa materialet. Här talar jag om vad jag har för syfte och hypoteser i min avhandling samt hur jag avgränsar undersökningsperioden och undersökningsområdet. Till slut tar jag även upp källproblemet och berättar hur jag har gått till väga med att samla material. Syftet med min undersökning är att kartlägga det brokiga namnbruket hos kvinnorna i Finland under 1700-talets senare hälft, på 1800-talet och i början av 1900-talet, innan lag om släktnamn 1921 och äktenskapslagen 1929 gör slut på variationsmöjligheterna. Jag försöker belysa situationen med stöd av ett så omfattande material som möjligt. Dessutom tänker jag göra enskilda fallstudier, där jag går in i några släkter för att kunna följa utvecklingen i deras namnbruk. Det handlar i huvudsak om två frågor: dels övergången från patronymika på dotter till fasta släktnamn, dels den gifta kvinnans antagande av mannens släktnamn. Till utvecklingen i den gifta kvinnans namnbruk hör en övergångsperiod, då hustrun förutom mannens släktnamn bär även sitt flicknamn föregånget av ordet född. Benämningen av kvinnor är ett i hög grad tvärvetenskapligt ämne där kvinnans sociala och rättsliga ställning skall beaktas, för namnen avspeglar ju det omgivande samhället. 24

Marie Nelson, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Professionella och sociala kommunikativa aktiviteter. Andraspråkstalande kvinnor och män i arbete Inom ramen för projektet Den kommunikativa situationen för invandrare på svenska arbetsplatser (KINSA) har 18 andraspråkstalare vid ett svenskt storföretag intervjuats. Samtliga har en fast anställning vid företaget och har kommit till Sverige först i vuxen ålder. Urvalet har begränsats ytterligare genom att invandrargrupper som har relativt lätt att få arbete i Sverige, till exempel västeuropéer och nordamerikaner, inte tagits med. Ett av projektets huvudsyften är att finna faktorer som påverkar invandrares integration i arbetslivet på ett positivt sätt. Utifrån intervjumaterialet har fem informanter valts ut för fallstudier, en kvinnlig arbetare från Polen, en manlig arbetare från det forna Jugoslavien, en kvinnlig tjänsteman från Colombia, en manlig tjänsteman från Slovenien och en manlig tjänsteman från Indien. Under fallstudierna har de fem observerats utifrån den kommunikation som äger rum under en vanlig arbetsdag. Det material som samlats in består av audiooch videoinspelningar, detaljerade fältanteckningar, fotografier samt texter som informanterna läst och skrivit. Det insamlade materialet har sammanställts och analyserats på makronivå, vilket resulterat i en modell för hur den dagliga kommunikationen kan se ut. Modellen visar både kommunikativa handlingar och kommunikativa nätverk, i såväl professionella som sociala sammanhang. I mitt föredrag kommer jag att presentera den utarbetade modellen samt redogöra för de olikheter jag ser mellan andraspråkstalande kvinnors och mäns sätt att kommunicera. I diskussionen finns det anledning att se till tidigare forskning och föreställningar om kvinnors och mäns kommunikativa beteende i jämförbara situationer. Det aktuella storföretaget är teknikorienterat och könsfördelningen bland de anställda är relativt ojämn, 21% kvinnor och 79% män. De andraspråkstalande kvinnorna är således en minoritet i minoritet, vilket kommer att uppmärksammas i mitt föredrag. 25

Kristina Nikula, Tammerfors universitet. Den åldrande kvinnan och medierna Den demografiska förändring som för närvarande håller på att ske i Finland innebär att 26% av befolkningen år 2030 kommer att vara över 65 år i jämförelse med 15,6% i dag. Det ökade antalet äldre kommer sålunda att med tiden bli en maktfaktor att räkna med, vilket sannolikt kommer att föra med sig ett ökat intresse från medierna. Då det gäller att skapa en positiv eller negativ bild av en social grupp är mediernas makt stor. Eftersom man kan utgå ifrån att den narrativa formen får konsekvenser för de individer som behandlas i medierna får det som skrivs i t.ex. pressen också på sikt samhälleliga konsekvenser. För kvinnan i gemen innebär åldrande helt enkelt att bli gammal. Inom gerontologisk forskning räknar man med dels social, dels kronologisk ålder. Den kronologiska åldern, som fastställs i år, månader och dagar, sönderfaller i yngre äldre (65 79 år) och äldre äldre (80 år ). Eftersom dagens äldre är friskare än tidigare generationer och ungdomliga långt upp i åren har i Tyskland i anslutning till den kronologiska åldern skapats nya beteckningar som de unga/nya gamla (junge/neue Alte) Också beteckningarna för de äldre i svenskan genomgår för närvarande förändringar bland annat till följd av att få äldre vill kalla sig pensionär. Trots att alla är underkastade åldrande drabbar detta inte kvinnor och män på samma sätt. Svenska språket innehåller i sitt lexikon gott om exempel på språklig sexism: en gråhårig man uppvisar de grå tinningarnas charm och vill det sig väl kan han räkna sig höra till de grå pantrarna. Mannen kan också komma in i en farlig ålder medan kvinnan kommer i övergångsåldern. Tas därtill hänsyn till att kvinnor i regel blir äldre än män och också är mera benägna att utnyttja de aktiviteter och den hjälp som samhället erbjuder är det uppenbart att åldrandet lätt feminiseras. Med bakgrund av angloamerikansk och tysk forskning utgår jag ifrån att bilden av den åldrande kvinnan i pressen är stereotyp och mestadels negativ obereoende av om den förmedlas i text och/eller bild. Först gäller det emellertid att ta reda på i vad mån ålder och äldre och i synnerhet den åldrande kvinnan över huvud tematiseras i pressen. Men inte enbart det som sägs i en text eller visas på en bild är intressant utan minst lika intressant och avslöjande kan vara det som lämnats osagt. Som material i min undersökning av bilden av den åldrande kvinnan använder jag främst dagstidningar med stor upplaga och därigenom också med stor inverkan på åsiktsbildningen. Referenser 26

Nikula, Kristina (2005). Vår bästa tid är nu. Beteckningar för äldre i finlandssvensk press. I: Rossi, P. (red.): Från översättning till etik. En festskrift till Irma Sorvali på henens 60-årsdag den 15 oktober 2005, s. 191 222. Acta Universitatis Ouluensis B 64. Oulu: Oulun yliopisto. Fiehler, Reinhart & Thimm, Caja (1998). Das Alter als Gegenstand linguistischer Forschung eine Einführung in die Thematik. I: Fiehler, R. & Thimm, C. (Hrsg.): Sprache und Kommunikation im Alter. Opladen & Wiesbaden: Westdeutscher Verlag. Thimm, Caja (2000). Alter Sprache Geschlecht. Sprach- und kommunikationswissenschaftliche Perspektiven auf das höhere Lebensalter. Frankfurt an Main: Campus Verlag. 27

Lilian Nygren-Junkin, Göteborgs universitet. Språk och kultur kön och karriär I skolans värld möter vi en mångfald olika kulturer, såväl etniska som sociala, och inom dessa finns självfallet båda könen representerade. De(t) språk som används av en individ i skolans miniatyrsamhälle påverkas av denna persons kulturella tillhörighet och/eller identitet. Även könet kan ju påverka vår språkanvändning. De karriärmöjligheter som finns för enskilda elever kan anses kopplade inte bara till färdigheterna i ett eller flera språk utan också till en kulturell bakgrund som kan ge upphov till mer eller mindre uttalade förväntningar från föräldrar, och ibland lärare, på de ungas framtida yrkesval. På gymnasiet ser vi fortfarande, i jämlikhetens Sverige, en mycket traditionell fördelning av flickor och pojkar på de olika utbildningsalternativen, och även på högskolan återfinns denna skillnad. Där är traditionen dessutom förstärkt i så måtto att studenter från icke-akademiska hem fortfarande utgör en minoritet. Till detta kommer den syn på kvinnligt och manligt beteende som präglar flera av de etniska grupper som kommit till Sverige från andra länder eller återfinns bland våra inhemska minoriteter. Med den följer att familjer gör olika prioriteringar baserade på kön och kulturtradition när det gäller utbildning och lämpligt val av karriär. Det är av yttersta vikt att skolan arbetar på ett tydligt sätt med att höja medvetenheten om denna mångfald så att varje elev stärks i sin identitet och rätt att göra egna val för sin framtid. Detta är inte minst angeläget i samarbetet hem skola. Här är det emellertid lika viktigt att inte slentrianmässigt nedvärdera det som vi utifrån ett svenskt/nordiskt perspektiv inte känner igen oss i. Inom skolan bör vi ta fasta på innehåll och arbetsformer som uppmuntrar kritiskt tänkande och utmanar oss, både elever och lärare, till att utforska och utvecklas med en problematiserande syn på majoritetsperspektivet och en öppenhet för de positiva värdena i det som är annorlunda. Självklart måste dessa ligga inom ramen för de mänskliga rättigheterna. Med språket som redskap kan vi genom samtal över kulturgränserna hjälpas åt att redan i skolan bygga broar och finna gemensamma värdegrunder, där ömsesidig respekt för individens frihet att under ansvar forma sitt liv präglar dialogen och genomsyrar arbetet. Inom ramen för ett pågående europeiskt projekt, the Language Educator Awareness Project, har jag utarbetat en didaktisk temamodell med olika språkutvecklande arbetssätt och med fokus på jämställdhet i yrkeslivet. Utifrån ovanstående resonemang skulle det kännas mycket meningsfullt att få bidra till er konferens med en presentation och genomgång av den här tematiska modellen, som jag har kallat just Language and culture gender and jobs, eller på svenska Språk och kultur kön och karriär. Dessa fyra faktorer är intrikat sammanlänkade. Kopplingen mellan språk och kultur är up- 28

penbar, men språk är också makt och därför kan vi med språkets hjälp påverka attityder till såväl köns- som yrkesroller. Aktiviteterna inom min arbetsmodell är avsedda att leda till ett ifrågasättande av det som vi vanemässigt tar för givet. 29

Anne Palmér, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Att tillhöra klassens minoritet unga kvinnor i manliga gymnasieprogram och unga män i kvinnliga program I dagens gymnasieskola har många program en betydande övervikt av elever med det ena eller andra könet. En gymnasieklass kan därmed vara helt eller nästan enkönad, vilket borde vara en av flera faktorer som påverkar de samtal som förs en sådan klass. Hur agerar unga kvinnor i en klass på Fordonsprogrammet och hur agerar unga män i en Omvårdnadsklass? I mitt föredrag vill jag diskutera samtalssekvenser från mitt avhandlingsarbete med arbetsnamnet Den muntliga kommunikationen i lärandeprocessen. De utvalda sekvenserna kan exempelvis belysa hur en identitet som man eller kvinna kan aktualiseras, förhandlas och bearbetas under samtal i undervisningen. 30

Lena Lind Palicki, Humanistiska institutionen, Örebro universitet. Att göra kön i progressiva praktiker I mitt avhandlingsarbete fokuserar jag på progressiva praktiker. Med det menar jag praktiker där man faktiskt arbetar med jämställdhet på ett eller annat sätt och där inställningen är att man vill förändra rådande maktstrukturer. På så sätt hoppas jag kunna belysa frågor som handlar om ett jämställt språk finns det ett sådant? Går det att skriva könsneutralt och hur gör man det i så fall? Vilka strategier används för att skriva fram/skriva bort kön och vilka effekter får det? I den första delen av min sammanläggningsavhandling belyser jag en lärobok i samhällskunskap där författaren och redaktören haft ambitionen att arbeta med könsperspektivet för att bryta med gängse normer för hur en lärobok i samhällskunskap ser ut (Lind Palicki 2005). I den andra delen belyser jag Försäkringskassans informationsmaterial till blivande föräldrar. Försäkringskassan har regeringens uppdrag att minska klyftan mellan pappors och mammors ojämna uttag av föräldraförsäkringen. I detta arbete har man bland annat sett över informationsmaterialet för att se om det där kan finnas någon grund för den ojämna fördelningen. Genom att exemplifiera med dessa två praktiker vill jag diskutera det skrivna språkets komplexa roll i jämställdhetsarbetet. Språk och samhälle hänger intimt samman men är det möjligt att använda språket som ett emancipatoriskt verktyg? Referenser Lind Palicki, Lena 2005. Hur man än vänder sig har man rumpan bak om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok. I: Språk & stil 15/2005. S. 161-192. 31

Inge Lise Pedersen, DGCSS, Københavns Universitet. Hvad sker der hvis man tager metaforer alvorligt? Det traditionelle salmesprog rummer en meget erotisk og kønnet retorik, der peger på at relationelle erfaringer og gudserfaring dybest set hænger sammen. Med eksempler fra salmer af N.F.S.Grundtvig (1783-1872) i forskellige tekstversioner (egne og officielle salmebogsudvalgs revisioner) vil jeg diskutere den aferotisering der er sket og dens konsekvenser for gudsbilledet i salmerne. Er det (set i et køn og sprog-perspektiv) en fordel, i og med at det tager saft og kraft ud af en sprogbrug der nemt ender i sexisme? Eller afskærer det autoriserede salmesprog nogle muligheder for en videreudvikling af traditionens billedsprog i retning af større gensidighed, og dermed også en forankring i menneskets konkrete eksistens med vægt på vekselvirkning snarere end ensidig afhængighed mellem kønnene? Referenser Den danske salmebog 2002 Grundtvig, N.F.S. 1944-64 Sang-Værk I-VI. København Heggem, Synnøve S. 2005 Kjærlighetens makt, maskerade og mosaikk. En lesning av N.F.S.Grundtvigs Sang-Værk til den Danske Kirke. Oslo. Stevns, Magnus 1950 Fra Grundtvigs salmeværksted. København 32

Karin Pettersson, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Könsidentitet och auktoritet i expertintervjuer Jag vill bidra med en diskussion kring könsidentitet utgående från en studie av hur kvinnor och män hanterar kunskap och makt i expertintervjuer i radio (Pettersson 2005). Studien antydde bl.a. att det jag kallat auktoritet, i synnerhet expertauktoritet, är mer förenligt med manlighet än med kvinnlighet; t.ex. verkade manliga intervjuares auktoritet bli mer relevant än kvinnliga experters auktoritet, men mindre relevant än manliga experters. Det jag ämnar fokusera på nu är dock resultat som visade sig vid sidan om svaren på mina frågeställningar (se ovan), vilka aktualiserar frågor kring det komplicerade med att vara såväl man som kvinna i en situation där auktoritet av olika slag är ett viktigt kapital (jfr Bourdieu 1991) för de inblandade. Bl.a. vill jag, genom att titta särskilt på ett par av intervjuarnas resurser för att tona ned den egna auktoriteten (skratt och tvekljud), visa att sambandet mellan manlighet och auktoritet/status/makt inte behöver ta sig uttryck i ett traditionellt maktfullkomligt uppträdande. Referenser Bourdieu, Pierre, 1991: Language and symbolic power. Cambridge. Pettersson, Karin 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet 33

Magnus Pettersson, Institutionen för tyska och nederländska Göteborgs universitet. Könsövergripande personsubstantiv i tyskspråkiga feministiska tidskrifter I föredraget presenterar jag en empirisk studie av könsövergripande personsubstantiv (=som betecknar båda könen samtidigt) i två tyskspråkiga feministiska publikationer: månadstidskriften Emma samt den akademiska tidskriften Feministische Studien. Referens till grupper som utgörs av både män och kvinnor kan göras på en rad olika sätt i tyskan. Traditionellt används maskulinum som förment könsneutralt överbegrepp, i så kallad generisk betydelse. När endast kvinnor betecknas görs detta oftast och under senare år allt mer frekvent med femininum (Jobin 2004). Den morfologiska överensstämmelsen mellan generiskt maskulinum och specifikt manligt maskulinum är, med språkfeministiska utgångspunkter, ett uttryck för synen på mannen som det normala och kvinnan som det från normen avvikande. I tyskan råder således ett asymmetriskt förhållande mellan könen med avseende på hur de återspeglas språkligt. I och med den tyska språkfeminismens uppsving under 1970-talet har dock bruket av generiskt maskulinum starkt ifrågasatts. Med hjälp av riktlinjer för jämställt språkbruk har man försökt avskaffa det generiska bruket av maskulinum (se Hellinger & Bierbach 1993). Det (die Lehrer) bör enligt flertalet sådana riktlinjer ersättas av en parform (die Lehrerinnen und Lehrer, die LehrerInnen etc.) eller ett könsneutralt alternativ (die Lehrkräfte, die Lehrenden). I många textsorter, t.ex. tyskspråkig dagspress, är emellertid maskulinum fortfarande högfrekvent och feministiska dubbelformer sällsynta vid generisk/könsövergripande referens. I andra textsorter har generiskt maskulinum minskat till förmån för par- och neutralformer. I föredraget visar jag att inte ens i de mest språkmedvetna miljöerna åtföljs riktlinjerna helt. Såväl Emma som Feministische Studien bjuder på rikliga förekomster av generiskt maskulinum. Mitt syfte med föredraget är att diskutera de olika skrivsättens funktion i text; perspektivet är kommunikationsvetenskapligt och textlingvistiskt. Det visar sig att användningen av de olika skrivsätten vid generisk referens betingas av kommunikativa, stilistiska och mängdteoretiska faktorer. Sensibiliteten visavi generiskt maskulinum är troligen som störst i bland annat feministiskt orienterade och/eller humanvetenskapliga skriftspråksmiljöer. Ändå lever det kvar där. En av mina målsättningar är att via studier av personsubstantiv i feministiska diskurser försöka förklara varför generiskt maskulinum är så seglivat. Studien utgör en del av mitt doktorsavhandling- 34