År 2011 skrev man fram bildämnet som ett kommunikationsämne i den nya läroplanen.

Relevanta dokument
Att omsätta bildanalys från teori till praktik. Formativ bedömning och bildanalys som en röd tråd genom bildundervisningen

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Hjul och snurrande upptäckter

ESTETISK KOMMUNIKATION

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I. E n k r e a t i v s t a rt på det livslånga lärandet

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

FORMGIVNING. Ämnets syfte

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

ETT TRANSFORMERAT LÄRARSKAP

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Inlärning. perception. produktion

I Ur och Skur förskolan Mullegården

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Förskolan som sätter leken i centrum för barns lärande

Hem- och konsumentkunskap inrättad

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM

skapande skola teknik & fysik årskurs 7-9

Handlingsplan GEM förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program

När leken och lärandet får gå hand i hand.

HAGS LEKCIRKEL MED BARNET I CENTRUM

I Ur och Skur förskolan Mullegården

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Fenomen som undersöks

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

Matematikundervisning genom problemlösning

Inlärning. perception. produktion

skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskolan Lillskogen

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I. En k re at i v st a rt på det livslång a l äran det med

Förskolan Solkatten K V A L I T E T S G A R A N T I. L ä r an de genom lek och sk a pande

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

skapande skola bild årskurs 7-9

LPP för årskurs 2, Matte V HT12

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Livet i Mattelandet. ProVLEKTioN: Problemlösning Dela kulor

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Hela vägen till eleverna en styrkedja för kvalitet i skolan

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Arbetsplan. Killingens förskola

Förskolan I Ur och Skur Mullegården

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2016 juni 2017

Presentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Verksamhetsplan för Äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Förskolan Lillskogen

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Förslag den 25 september Matematik

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Ett år med läslyftet. Glanshammars förskolor. orebro.se

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Youth Aware of Mental health (YAM)

Välkomna! Matematik finns överallt. Matematikbiennetten 2013 Malmö. Christina Svensson FoU Malmö-utbildning

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

Tema vatten hösten 2012

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Pedagogik förmågan att inte ingripa?

Transkript:

Varför bild?

År 2011 skrev man fram bildämnet som ett kommunikationsämne i den nya läroplanen. Man konstaterade att bildämnet påverkar: - tänkandet - världsbilden - möjligheten att kommunicera - möjligheten att uttrycka sig - möjligheten att påverka

Man insåg att eleverna måste få möjlighet att tänka som konstnärer, på samma sätt som de får möjlighet att möta världen ur ett matematiskt, vetenskapligt, historiskt, och språkligt perspektiv. Bild är ett annat sätt att känna världen, lika viktigt som de andra perspektiven. Erfarenheter inom bild ändrar elevernas sinnen så att de kan ta sig an världen så som en konstnär kan.

Ellen Winner och Lois Hetland (psykologer som forskat i ämnet) har genom sin analys funnit åtta sinnesvanor som konstnärer använder när de interagerar med omvärlden: Kompetens att använda tekniker och material Kompetens att engagera sig och vara uthållig Kompetens att uttrycka Kompetens att förstå visuella världar (bild är ett språk) Kompetens att observera Kompetens att visualisera Kompetens att utforska och innovera Kompetens att reflektera

1. Konstnärligt hantverk: Eleven lär sig att använda tekniker och material.

2. Uthållighet: Eleven arbetar med ett projekt under en längre period och förväntas hitta lösningar på problem och hålla ut med arbetet trots frustration och motsättningar.

3. Uttryck: Eleven uppmanas att tänka bortom tekniska skickligheter för att skapa verk som förmedlar känslor, atmosfär och egen personlig karaktär.

4. Klassrummet: Eleven lär sig att förankra sitt skapande i klassrummet med världen utanför klassrummet. Hen lär sig att se sina projekt som en del av den större konstvärlden, nu och historiskt.

5. Observation: Eleven lär sig att se, en uppgift som är mer komplex än man tänker sig. Seendet är beroende av vår förväntan, vårt sätt att uppfatta världen. Hur vi tror att världen ser ut.

6. Visualisation: Eleven lär sig att använda ett tankemönster som uppmuntrar till att skapa mentala bilder och använda dem för att styra handlingar och lösa problem. Eleven lär sig att föreställa sig något som inte finns, att tänka i bilder (Einstein).

7. Innovation: Eleven uppmuntras att innovera genom utforskning - att experimentera, ta risker och leka för att se vad som händer och vad som kan läras. Att inte oroa sig för misstag, utan istället låta misstag leda till oväntade upptäckter. Bildämnet lägger högt värde på att bryta formen, inte följa den.

8. Reflektion och självutvärdering: Eleven uppmuntras att engagera sig i reflekterande självutvärdering. Hen uppmanas att titta tillbaka, analysera, bedöma och ibland helt rekonstruera sina project och börja från början. Eleven reflekterar genom att ställa frågor: Fungerar det? Är det vad jag tänkte/ville göra? Kan jag göra det bättre?

SLUTSATS Vi behöver bild eftersom, förutom att introducera eleverna till estetisk uppskattning, lär bildämnet eleverna andra, nya, tankesätt som är viktiga och värdefulla i samhället. För elever som lever i en snabbt föränderlig värld kan bildämnet erbjuda viktiga kunskaper i att se, föreställa sig, uppfinna och tänka. Om vår primära fokus är att elever bara lär sig etablerad fakta, kommer de troligtvis att vara dåligt rustade för att hantera problem som uppstår i världen och hitta lösningar på dessa (t.ex global uppvärmning, terrorism, pandemier). De som däremot kan tänka som en konstnär, som kan se mönster i tillvaron, lära sig av sina misstag och upptäcka lösningar, är de som sannolikt kommer att finna svaren som behövs mest i framtiden.