Forskarkompetens på förvaltningsnivå som medel i skolutveckling Seminarium Högskolan Kristianstad Skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborgs Stad Johan Olsson Swanstein, Utvecklingschef
Bakgrund Helsingborgs stads skolor Ett hundratal enheter Ca 3 800 medarbetare Skola/förskola på vetenskaplig grund ett fokusområde Ligga i framkant när det gäller pedagogisk utveckling Målmedveten läs- och skrivpedagogik Stark utbyggnadsprocess Styrkedjan: rektor och förvaltning Leda och styra på vetenskaplig grund Forskare på förvaltningen från proaktivitet och vilja till medveten strategi Helsingborg en av de första Sida 2
Kapacitetsbygge med forskarkompetens Masterutbildning i aktionslärande, Universitetet i Tromsö år 2001-2007 CUL forskarskola, Göteborgs universitet Forskarskolan pedagogisk bedömning, Malmö högskola Forskarskolan C SiS, Campus Helsingborg Den utökade kompetensen en transformator - en brygga Avdelning med särskilt uppdrag Kvalificerat stöd för samtliga skolformer för utveckling på vetenskaplig grund Praktiknära forskning, ledarutveckling och utveckling av undervisning Stöd för ledningsgruppen Sida 3
Samverkan FoU Helsingborg Kommunförbundet Skåne VIS (Vetenskap i skolan) Ifous Göteborgs universitet Högskolan i Halmstad Högskolan i Kristianstad Campus Helsingborg Olika forskningsnätverk Sida 4
Interventionsforskning och aktionsforskning Avhandlingarna Bedömning för lärande (med elever) Bedömning för lärande och elev-agens (med elever och lärare) Rektorer i utvecklingsarbete (med skolledare) Bygga kapacitet på flera nivåer Forska tillsammans med i stället för på Forskningscirklar Nordiskt aktionsforskningsnätverk (NNAF) Internationellt nätverk för praktiknära forskning (PEP) Sida 5
Efterfrågan och utbud Huvudmannens portalparagraf Huvudmannens utvecklingsområden Uppdrag från rektorer, förskolechefer, verksamhetschefer och ledningsgrupp Exempel på uppdrag analyskompetens mellanledarskap motivation bedömning för lärande ledarskap för rektorer och förskolechefer digital utveckling externa förfrågningar Samverkan för bästa skolan - Skolverket Behov av tvärvetenskapliga insatser Sida 6
Uppdrag De frågor som undersöks kommer ofta från verksamheten iterativ dialog mellan verksamhet och forskning där frågeställning utmynnar i en studie De frågeställningar som undersöks har olika karaktär o problem som verksamheten brottas med ex motivation och eller elevernas närvaro o något som verksamheten vill satsa på, ex fysisk aktivitet eller grit men man vet inte på vilket sätt det ger bäst effekt för lärande o något som verksamheten vill utveckla och inte vet under vilka former det ger bäst resultat, ex processledar, bedömarkompetens eller kollegialt lärande Sida 7
En grundskola som exempel Coachning av analysgrupp för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet och fatta beslut utifrån data Handledning av skrivande av nulägesanalys och åtgärdsplan i Samverkan för bästa skolan Handledning av ledningsgrupp för att utveckla ledarskapet och prioritera det statliga uppdraget Utbildning av lärledare och handledning av utvecklingsgrupp Handledning i uppföljning och utvärdering Samordning av samtliga insatser Planering och genomförande av tvärvetenskaplig forskning om förstärkt elevhälsa i samverkan med lärosäte Sida 8
Möjligheter och utmaningar Möjligheter fördjupade analyser i verksamheterna utnyttja nätverk som de forskarutbildade har med universitet och högskolor och delta i praktiknära forskningsprojekt möjlighet att få coachning och handledning för att arbeta på vetenskaplig grund uppdatering och spridning av senaste forskningen Samverkan Sida 9
Möjligheter och utmaningar Utmaningar samarbete med lärosäten skolorna blir beroende av den forskarutbildade förståelse och attityder - vad det innebär att ha personer med forskarkompetens? kompetensen och vilket stöd de forskarutbildade kan ge är inte alltid kommunicerad i verksamheten skapa nätverk för oss själva spridning av resultat och erfarenheter svåra att åstadkomma risken att objektiviteten minskar om forskarna kommer för nära verksamheten Sida 10
Sida 11