Nutritionsbehandling Patienter med särskilda behov Gerodontikurs
Sjukdomsrelaterad Undernäring hos äldre
Friska äldre äter bra Genomsnittligt H-70 undersökningar Så länge man är frisk och har olika funktioner i behåll (ADL, kognition etc)
Fight against malnutrition a European action plan
How many? Malnutrition is reported present in 5% of the entire population 10% in those over 65 years 15% in ages 75-80 living at home 35-40% of all hospital admissions up to 60% in care homes 20 million in EU
European campaign goals National nutrition care plans in every member state Nutritional sceening all patients Education in Basic Nutrition Nutritional care basic for accreditation of care (all types)
Undernäring förekommer ofta Ca 10-60 % av akut och kroniskt sjuka patienter på sjukhus är konstaterat undernärda 1 sjukdoms-relaterad malnutrition/undernäring) Förekomst Vårdenhet undernäring, % Medicinskt akutintag 20-39 Medicin 8-25 Strokeenhet 16 Kirurgi 12-35 Ortopedi 38 Geriatrik 28,5-36 Ref. 1. SoS rapport 2000:11 Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling s.114
8 vanliga D:n Disease Depression Dementia Dysphagia Dysgusea Drugs Dentition Dysfunction
Sarkopeni- ett nytt begrepp med klinisk betydelse (NG 1) Muskelatrofi sarkopeni (grek) eg brist på kött Myntades av Irwin Rosenberg 1989 Muskelförlust stjäl den äldres frihet Tommy Cederholm Nordisk geriatrik nr 1, feb 2008
Åldrandets sarkopeni Hälften av muskelmassan och muskelstyrkan förloras mellan tidig medelålder och sent åldrande. Efter 50 års ålder förloras ca 1-2% av muskelmassan per år. Mellan 50 och 70 år förloras ca 15% av muskelstyrkan/10 år Efter 70 år förloras 30% av styrkan/10 år.
Åldrandets sarkopeni Det är främst snabba och starka typiifibrerna som försvinner. Referenser: Tommy Cederholm Nordisk geriatrik nr 1, feb 2008 Hughes VA et al Am J Clin Nutr 2002;76:473-81
Sarkopeni - orsaker Främsta orsakerna till förlust av muskelmassa och muskelstyrka: Åldrande, sjukdom, inaktivitet och svält ofta i kombination Åldrandets sarkopeni orsakas av genetiska faktorer samt livsstil te x fysisk inaktivitet och bristfälligt näringsintag ffa protein
Träning hjälper Bra mat och styrketräning kan bromsa utveckling av sarkopeni Systematisk översiktsartikel med 15 randomiserade träningsstudier visade att muskelstyrkan kan ökas med ca 200 % medan effekterna på muskelmassan kunde öka med ca 10% Seguin R et al. Am J Prev med 2003;25:141-49
Optimalt proteinintag? Optimalt intag av protein för maximal muskelproteinsyntes bland äldre är oklart Nya förslag rekommenderar 1,2-1,5g/kg/d Wolfe RR et al. Clin Nutr 2008;27:675-84 Intag av essentiella aminosyror viktiga för maximal proteinsyntes. Paddon-Jones D. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 2009;12:86-90
Framtida forskning Kan tillförsel av enskilda aminosyror ha muskeluppbyggande effekter? särskilt intresse för leucin (grenad essentiell aa) som bla finns i mjölkens vassleprotein Rieu I et al J Physiol 2006;575:305-15 Tidpunkt för proteinintag (bättre direkt efter träning) Esmarck B et al PHysiol 2001;535:301-11 Framtida fokus på fysisk aktivitet tillsammans med god nutrition
Kosttillägg och träning Positiva effekter av kosttillägg samtidigt med resistance training Enbart kosttillägg förbättrade varken muskelstyrka el fysisk funktionsförmåga. 100 män, 87 år, 10 veckors träning, 3 sessions (45 min)/week. Näringsdryck = 360 kcal Fiatarone MA, O Neill EF, Ryan ND et al. Supplementation on physical frailty in very elderly people. N Engl J Med 1994;330:1769-1775.
Indelning av proteiner efter Enzymprotein ex trypsin Hormon ex insulin, GH Transport ex transferrin, hemoglobin Kontraktila ex aktin, myosin Struktur kreatin, kollagen Förråd ex albumin, kasein biologisk funktion
Proteininnehåll i olika livsmedel Kött g/100g råvara 17-26 Fisk 15-21 Skaldjur 19-22 Mjölk/fil/yoghurt 1 glas 7 Ost 20-31 Ägg (ca 60g) 7-8 Linser, bönor kokta 8-11 Mandel, nötter 15-25 Bröd 7-11
Sjukdomsrelaterad undernäring Riskdiagnoser: Demens Parkinsons sjukdom Stroke KOL Hjärtsvikt
År r 2020 beräknar WHO att det finns ca 29 miljoner dementa personer i världen. v
Viktförlust vid demenssjukdom Personer med demenssjukdom väger mindre och har lägre BMI än kognitivt intakta äldre. Upp till 50% som vårdas på institution lider av undernäring. Viktförlust är vanligast hos personer med Alzheimer s sjukdom. Viktförlust inträffar redan tidigt i sjukdomen och fluktuerar under sjukdomsförloppet.
Viktförlust - orsaker? Förändrat ätbeteende Minnesförlust, desorientering Apraxi Agnosi Anomi ordglömska Sundown syndrome
Viktförlust - orsaker? Förändrat luktsinne. Problem med att identifiera, känna igen Inflammation Förhöjda nivåer av aptitnedsättande cytokiner, t.ex. tumörnekrotisk faktor läkemedelsbiverkan
Tidig försämring av luktsinnet vid Alzheimer s sjukdom Med nära-infrarött ljus kan luktsvaret i hjärnbarken undersökas. Blodflödet ökade efter exponering för vaniljdoft hos en åldersmatchad kontrollgrupp - men inte hos personer med minnesstörning el lättare form av AD. Läkartidningen Vol 102:20;1516-1518 Lennart Wetterberg
Stroke - Ätsvårigheter Ätsvårigheter vanligt efter stroke 80% har svårigheter efter insjuknandet (Westergren et al 2001) Efter 18 månader kvarstår minst 45% av ätsvårigheterna (Axelsson 1988)
Ätsvårigheter vid stroke Funktionsstörningar i muskler i ansikte, mun, svalg och matstrupe Nedsatt förmåga att uppleva temperatur och känsel i munnen Nedsatt mental kapacitet Orkeslöshet (Axelsson 1988)
Tremor/rigiditet i käk- och tuggmuskler Tungrörelselrna påverkas Gastrointestinala problem vid Parkinsons sjukdom Minskad rörelseförmåga i struphuvud och störd sväljreflex Minskad motilitet, gastroesofagal reflux Nedsatt peristaltik, fördröjd magsäckstömning Minskad peristaltik och förlängd passagetid Nedsatt motilitet
Dysfagi - Hur vanligt? Parkinsons sjukdom Tugg- och sväljsvårigheter hos ca 50% Demenssjukdom I sent skede av AD vanligt Stroke 30-45% i den akuta fasen ca 10% får kvarstående problem
Utredning Logopedisk: Klinisk sväljbedömning. Måltidsobservation. FUS (Fiberskopisk Undersökning av Sväljningen). Videofluoroskopi (röntgenfilmning av sväljningsakten). Kost- och vätskeregistrering.
Dysfagi ny bok Logoped Per Svensson
Svårigheter att äta Albert Westergren studentlitteratur 2003 Bedömning av ätandet Intagande av mat, intag Sväljningsprocessen, sväljning Energitillgång, energi/ork
Nutritionsrelaterade problem vid KOL Dålig aptit Tidig mättnad Trötthet Depression Dyspné vid matlagning Dyspné vid måltid Hjärtsvikt Illamående, matleda Tidig mättnad Trötthet Depression Dyspné
Identifiera nutritionsproblem Vikt, längd BMI (<70 år=20-25 >70 år=22-27) Viktförändring Ätsvårigheter
Munhälsa Dåligt munstatus påverkar vårt matintag Hur ofta, hur mycket och vad man äter (livsmedelsvalet) Är en bidragande riskfaktor till undernäring, försämrat allmäntillstånd och minskat välbefinnande
Munhälsa Bristande munhälsa viktig orsak till viktnedgång hos bräckliga äldre Sullivan et al. J Am Geriatr Soc 1993;41:725-31 Munhåla och tänder bör rutinmässigt bedömas på alla i samband med ankomst/inskrivning äldreboende Poulsen et al. J Nutr Health Aging 2006
SNR-KOST Svenska Näringsrekommendatio ner Till friska och överviktiga
A-KOST Energirik kost Grundkost för flertalet sjuka Till patienter med risk att utveckla undernäring
E-KOST Energi- och proteinrik kost Till patienter med undernäring samt riskpersoner Vid aptitlöshet, ätsvårigheter
Mat och näring för sjuka Måltidsordning MÅLTID TIDER ENERGIFÖRDELNING (%) kcal Frukost 07.00-08.30 15-20 320-430 Mellanmål 09.30-10.30 10-15 210-320 Lunch 11.00-13.00 20-25 430-540 Mellanmål 14.00-15.00 10-15 210-320 Middag 17.00-18.30 20-25 430-540 Kvällsmål 20.00-21.00 10-20 210-430
Cochrane Database Syst Rev Näringsdrycker kan förbättra intaget av energi, protein och andra näringsämnen hos sjuka äldre utan att leda till minskat intag av vanlig mat och bidra till viktuppgång el minska viktförlust Milne AC, Potter et al 2009
Calogen studien Medelvårdtid: 8dagar. 3x30 ml fettemulsion (Calogen)/dag, ~420 kcal 60% MUFA, 30% PUFA Energi-intag dag 2 och 8 Effekter: 50% högre energiintag. vikten stabil bättre aptit bra pl-fettsyraprofil Kcal/kg body weight/day 40 30 20 10 P=0.002 IG CG P=0.012 0 At start Follow-up n=24 n=27 Faxén Irving&Cederholm. Clin Nutr, in press
Dysfagikost
Drycker Förtjockning med hjälp av modifierad majsstärkelse majsvälling, potatismjöl Geléade drycker Bullkaffe Kalla drycker lättare att svälja än varma Kolsyrade drycker bra (Bülow M, Olsson R, Ekberg O) Acta Radiologica 44 (2003) 366-372.) GFI 2007
Enteral nutrition - När PEG när sond? Sond rekommenderas vid kortvarigt bruk Vid längre tids behandling rekommenderas PEG. Två randomiserade jämförelser mellan metoderna efter 4 veckor visar att PEG säkerställer nutritionsstödet mer effektivt, med färre avbrott i matningen (Unosson M 1994, Westergren A. Svårigheter att äta. Vårdlitt 58. Studentlitteraur: Lund 2003.
EN och PN (total eller stöd) 2006 ESPEN guidelines Enteral Nutrition: Geriatrics 2008 ESPEN guidelines Parenteral Nutrition: Geriatrics
ESPEN guidelines Enteral Nutrition: Geriatrics Rekommendation Vid tidig och moderat demens rekommenderas flytande kosttillägg ibland även EN för att förhindra undernäring (grad C) Till patienter med svår demens rekommenderas ej enteral nutrition (Grad C) Clinical Nutrition (2006) 25:330-360 www.espen.org
Ethical and legal aspects of EN Dementia: Recent studies of terminal dementia has shown that tube feeding does not prolong life and causes more complications than benefits. It reminds us that loss of appetite and thirst are terminal features in this fatal condition as in other terminal illnesses at a late stage Espen guidelines on enteral nutrition. Clinical nutrition (2006) 25:196-202
Det finns inga standardlösningar Varje individ är unik Viktigt att diskutera i teamet/vårdlaget Det kan ta tid men är så viktigt!
Munvård Tillhör grundläggande omvårdnadsåtgärder Syftet med munvård är att undvika infektioner i munhålan samt att mat och dryck skall kunna intas utan obehag Viktigt för välbefinnandet Albert Westergren Svårigheter att äta 2003
Effekter av Nutritionsbehandling Förbättrat nutritionsstatus Bättre ork till träning Ökad muskelstyrka Starkare andnings-, svalg- och diafragma-muskulatur
Teamarbete Läkare Logoped Dietist Sjuksköterska,undersköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Tandläkare och tandhygienist
Vårdalinstitutet; www.vardalinstitutet.net/tematiska rum/mat och näring/speciella näringsbehov/screening instrument