SKÄRGÅRDSPROGRAMMETS SAMMANLÄNKNING MED LANDSKAPSSTRATEGI

SKÄRGÅRDSPROGRAMMETS SAMMANLÄNKNING MED LANDSKAPSSTRATEGI 2014-2017 SKÄRGÅRDSKOMMISSION LS 24.8.2015

SSKÄRGÅRDSPROGRAMMETS SAMMANLÄNKNING MED LANDSKAPSSTRATEGI 2014-2017 Egentliga Finlands förbund Skärgårdskommission

SKÄRGÅRDSPROGRAMMETS SAMMANLÄNKNING MED LANDSKAPSSTRATEGI 2014-2017

4 BAKGRUND Egentliga Finlands landskapsstrategi (Landskapsplan 2035+ / Landskapsprogram 2014-2017) godkändes 16.6.2014. Strategins röda tråd är partnerskap. Värdespetsarna är ansvarsfullhet, samarbetsfärdigheter, tillgänglighet samt resurssmarthet. Flera åtgärder är sammankopplade med dessa spetsteman som ska förverkligas i landskapsprogrammet inom ramen för ett partnerskapsforum. Partnerskapsforum är strategins huvudåtgärd. Människor och öppen information utgör grunden för partnerskapsforumet. I forumet möter informationen och förverkligarna varandra. Forumet utgör sålunda en referensram för möten mellan informationen och aktörerna; det kan vara fråga om arbetssmidjor, nätservice, nätverk eller utvecklingsbehov. En viktig målgrupp utgörs av studerande för vilka partnerskapsforumet vill erbjuda ett mötesplats med arbetslivet för att bättre integrera utbildningen med arbetslivet. Partnerskapsforumet bistår till att koordinera, gestalta helheter och skapa helheter. Det är emellertid aktörerna i partnerskapsforumet som står i fokus. Egentliga Finlands skärgårdsprogram (uppdatering 2012-2014) kompletterade Egentliga Finlands landskapsprogram 2011-2014 och dess verställighetsplan 2012-2013. Skärgårdsprogrammet fokuserade sig på de mest aktuella och centrala utvecklingsfrågor i skärgården. Linjedragningarna I skärgårdsprogrammet var tagna ur lagstiftningen, framför allt från skärgårdslagen (494/81, 1138/93) och den författning angående skärgårdskommuner och skärgårdsdelkommuner 2012-2015 som uppdaterades i December 2011. Man tog likaså i beaktande den nuvarande regeringens planerade utvecklingsprogram för skärgården 2012-2014. Övriga centrala teman var de fortfsättningsvis aktuella reformerna angående kommunernas statsandelar, kommunstrukturreformen samt frågor angående skärgårdstrafiken. Därtill behandlades I skärgårdsprogrammet skärgårdsturism, Skärgårdshavets tillstånd och andra miljöfrågor samt skärgårdskulturen. Stuglivet eller rättare sagt fritidsboendet, andraboendet hade traditionsenligt sin ställning i skärgårdsprogrammet.

5 PROCESS Egentliga Finlands förbunds skärgårdskommission bekantade sig med lanskapsstrategins efter att det blivit färdig och fastslagen av landskapsstyrelsen i juni 2014. Specialplanerare Veli-Matti Kauppinen som hade en stark roll i strategiarbetet presenterade landskapsstrategins huvudpunkter och dess genomgripande idé på skärgårdskommissionens möte den 10.9.2014 i Gustavs. I samband av detta fick skärgårdsoch landsbygdsombudsmannen tillsammans med skärgårdskommissionens arbetsutskott en fullmakt att dryfta på det tidigare skärgårdsprogrammets (uppdateringen) sammanjämkning med den nya landskapsstrategin. Arbetsutskottet sammanträdde den 27.10.2014 och presenterade sina synpunkter för skärgårdskommissionen den 26.11.2014 i Nystad. Skärgårdskommissionens ledamöter ombads att komma med förslag till skärgårds- och landsbygdsombudsmannen angående synkroniseringsarbetet senast den 12.12.2014. Skärgårdskommissionen tog på nytt ställning till synkroneringen på 2015 års första möte den 10.2.2015 med en stom utarbetad av skärgårds- och landsbygdsombudsmannen som ett basdokument. Sammanjämkningsdokumentet blev slutgiltigt godkänt för att föras till behandling i Egentliga Finlands landskapsstyrelse i samband av skärgårdskommissionens möte den 14.4.2015.

7 UTVALDA TEMAN Skärgårdskommissionen beslutade att fortsätttningsvis stå fast vid huvudteman i det föregående skärgårdsprogrammet även i samband av detta sammanjämkningsdokument mellan skärgårdsprogrammet och landskapsstrategin. Dessa teman är fortsättningsvis väsentliga med tanke på skärgårdsutveckling och bibehållandet av levande skärgård. Tyngdpunkten ligger alltså på följande teman: 1. SKÄRGÅRDSTRAFIK OCH DATAKOMMUNIKATION 2. SKÄRGÅRDSTURISM OCH ÖVRIGA NÄRINGAR 3. BOENDE (INKL. FRITIDS-/SEKUNDÄRT BOENDE) 4. MILJÖ 5. KULTUR För dessa teman framför skärgårdskommissionen några preciseringar/inriktningar: 1. När det gäller skärgårdstrafiken ska tyngdpunkten ligga på förbindelsebåts- och färjtrafiken, tidtabellerna, konkurrensutsättandet av rutter och den allmänna servicenivån (med särskild målsättning att trygga flottans lämplighet för respektive rutt). Därtill ska man i samband med skärgårdstrafiken fästa uppmärksamhet på bryggornas tillstånd i synnerhet då man vet att t.ex. Kirjala bron står i slutet av sin livslängd. Det skulle vara ändamålsenligt att i samband av byggandet av en ny bro även bygga St Karins västra omfartsväg. En fast vägförbindelse mellan Pargas och Nagu måste ses som en målsättning och idén ska hållas vid liv fast man i detta nu inte hittat finansiering för projektet. Broinvesteringar torde kunna delfinansieras med de inbesparingar som uppstår av färjtrafikens uteblivna driftskostnader. Därtill skulle kantområden särskilt längs skärgårdens ringväg behöva förbättring med tanke på cyklister. 3. I verksamheten förknippad med boende ska uppmärksamhet riktas till fritidsbostädernas omvandling till året om bostäder. Att göra sommarbostäder lämpade för året om boende ska främjas och göra spelreglerna klara i denna fråga (först och främst kommunernas ansvarsområde). Fritidsboarna utgör en betydande tillväxtpotential för skärgården och fritidsbosättningen spelar redan nu en viktig roll i i skärgårdens lokalekonomi med sina många multiplikatoreffekter. Att skapa möjligheter till distansarbete och att gynna det har en direkt koppling till fritidsbostädernas effektiverade användning. Detta har klara effekter på lokalekonomin. I all skärgårdsutveckling ska man utesluta motsättning mellan fast och fritidsboende. 4. I miljöfrågor riktas uppmärksamhet fortsättningsvis förutom på Östersjöns tillstånd och på målsättningen att uppnå dess goda tillstånd, även på kulturmiljön inklusive den bebyggda miljön. 5. Kulturtemat innefattar den traditionella skärgårdskulturen (arbetsmetoder, olika näringar som ger ett ansikte åt kulturen, traditionellt skärgårdsbyggande, språkliga frågor/ tvåspråkighet, svenska språket). Skärgårdskommissionen anser det vara viktigt att ge själva skärgårdsborna en bättre pondus när man definierar vad som är skärgårdskultur skärgårdsborna ska ses som bästa experter när det gäller deras egen kultur. 2. När det gäller skärgårdsturism ska man satsa på vidarareutveckling av ringvägarna; vistelsetiden på området ska förlängas med effektiverad marknadsföring av befintlig övrig service och därtill med ökat utbud. Det övergripande temat på programperiod 2014-2020 är närmat som lämpar sig ypperligt att förknippas med skärgården. Fiske, fiskerinäring och fiskodling, förutom att de utgör en näringsgren stödjer därtill bl.a. turismnäringen. Fårskötsel som en traditionell näringsgren i skärgården utgör likaså en näringsren som bistår närmatstänkandet. Näringsutveckling i skärgården (och överallt på landsbygden) förutsätter fungerande trafikförbindelser och kommunikationer.

8 ÅTGÄRDER SOM FÖRVERKLIGAR TEMAN INKLUDERADE I LANDSKAPSSTRATEGIN, ANSVARSORGANISATIONER PARTNERSKAPSSTRATEGINS TEMAN OCH ÅTGÄRDER I FÖRHÅLLANDE TILL SKÄRGÅRDSPROGRAMMET ANSVARSFULLHET Åtgärderna under temat Ansvarsfullhet kan förknippas med skärgårdsprogrammet åtminstone när det gäller följande åtgärder: A1 Vi skapar verksamhetsmodeller med vilka det är möjligt att visa kraften av att använda konsumentval för att ändra på vår livsmiljö, till exempel minska vattendragens näringsbelastning, och därmed förbättra vår omgivnings attraktionskraft och internationella synlighet. - att förbättra fiskeodlingens image genom nya teknologier/lokaliseringsstyrning (skärgårdsturism och andra näringar, miljö) Ansvarsorganisationer: företagare, NTM-centralen - reduceringsfiske av mindre värdefull fisk och förädling av den både till näring och energikälla (skärgårdsturism och andra näringar, miljö) Ansvarsorganisationer: före tagare, konsumenter, NTM-centralen, RKTL, olika finansieringskällor) - att förbättra avloppshanteringen på fastigheter (inkl. fritidsfastigheter) belägna på glest bebyggt område (boende, miljö) Ansvarsorganisationer: kommuner, fritidsbodare, vatten- och avloppsandelslag A2 Vi skapar näraktörsgrupper som förmedlar god praxis och information. Som exempel på närideologi är närmat, närenergi och närturism. - byaföreningar mm. bildar sektioner för att stödja närideologin eller redan befintliga nätverk bildas på nytt (Skärgårdssmak, Mathatverkare). (Skärgårdsturims och andra näringar, boende, miljö). Ansvarsorganisationer: kommuner, föreningar, områdesnämnder A3 Vi ökar innovativitet och gemensamt ansvar i markanvändningsplaneringen genom att möjliggöra en tidig interaktion ur invånarnas och näringslivets perspektiv för att bygga upp en attraktiv miljö. - byaföreningar, områdesnämnder och andra föreningar delaktiggörs i den kommunala planläggningsprocessen redan vid planeringsstadiet. (Boende, miljö). Ansvarsorganisationer: kommuner, föreningar, områdesnämnder, stugägarkommissioner och dyl. A4 Vi tar bättre med ungdomar och studerande i landskapets utveckling och beslutsfattande. - ungdomar lockas aktivare än förut med i kommunala mm. beslutande organ, föreningar och samfund samt grundas till de unga riktade organ/ungdomsnämnder/ ungdomsfullmäktige (boende, miljö). Ansvarsorganisationer: kommuner, partier, föreningar, församlingar A5 Vi utvecklar en landskapsmässig arbets- och praktikmodell för ungdomar: alla sommarjobbar för att tillämpas både på grund- och på andra stadiet genom att bl.a. utnyttja fadderföretagsverksamhet samt befintliga praktikmodeller. - skärgårdens företag utnyttjar studerande vid olika läroanstalter i Åboregionen när de rekryterar sommar jobbare (språkkunskaper, områdeskännedom); det upp står en naturlig kontakt mellan läroanstalterna i landskapet och skärgårdens (även mindre) företagare (Skärgårdsturism och andra näringar). Ansvarsorganisationer: Läroanstalterna i Egentliga Finland, skärgårdens företag inkl. små- och mikroföretag A6 Vi utvecklar studerandes arbetslivsfärdigheter samt företagar- och innovationsfärdigheter i samarbete med de åtgärder som strävar efter en tätare kontakt mellan arbete och studier. Vi utvecklar karriärhandledningen för unga och andra specialgrupper. - skärgårdens företag marknadsför aktivt sig själva gentemot läroanstalter då efterfrågan på arbetskraft är aktuell (vare sig det gäller säsongmässig eller ordinarie personal); målsättning är att förutom sysselsätta ungdomar / erbjuda praktikplatser för ungdomar, även hitta nya entreprenörer att ta över i skärgårdens mikroföretag där det i synnerhet inom turism behövs nya företagare (generationsskifte aktuellt i många fall). Ansvarsorganisationer: Läroanstalter i Egentliga Finland, skärgårdens företagare och företagarorganisationer.

9 ANSVARSFULLHET A7 Vi utvecklar läskunnighet av miljön genom att bredda miljöfostrans innehåll till att omfatta den byggda miljöns betydelse inom den egna livscykeln som en del av landskapets attraktionskraft. - arbetar-/medborgarinstituten inkluderar i kursutbudet kurser i lokalhistoria/lokal arkitektur vars innehåll kan utnyttjas av förutom vanliga människor men också av aktörer t.ex. inom turism för sin egen produktutveckling och marknadsföring. Ansvarsorganisationer: aktörer inom fri bildning i landskapet, Curatio-förening, muséer. A8 Vi främjar Egentliga Finlands invånares nytto- och vardagsmotion samt hållbara trafiklösningar. - skärgårdens kommuner tar i bruk ett motiveringssystem för sina anställda (motiveringen baserar sig på prestationer) både när det gäller motionering i allmänhet och utnyttjande av hållbara trafikval t.ex. under resorna till eller från arbetsplatsen. Ansvarsorganisationer: skärgårdens kommuner, motionsorganisationer, Kommunförbundet, SHM, Arbetshälsoinstitutet FRAMTIDEN FORMAS AV VALEN NU ANSVARSFULLHET TILLSAMMANS ÖVERSKRIDS SAMARBETSFÄRDIGHETER LÄTTILLGÄNGLIG ÖSTERSJÖNS PORT TILLGÄNGLIGHET INNOVATIVT FÖREGÅNGARSKAP RESURSSMARTHET

FRAMTIDEN FORMAS AV VALEN NU ANSVARSFULLHET TILLSAMMANS ÖVERSKRIDS SAMARBETSFÄRDIGHETER LÄTTILLGÄNGLIG ÖSTERSJÖNS PORT TILLGÄNGLIGHET INNOVATIVT FÖREGÅNGARSKAP RESURSSMARTHET

11 SAMARBETSFÄRDIGHETER Samarbete - temats åtgärder för tillämpning i skärgården med några exempel: S1 Vi tar i bruk nya inspirerande samarbetsmetoder och metoder för växelverkan samt pilotprojekt inom olika branscher med vilka de egna sektorernas intressebevakningsgränser som begränsar landskapets allmänna utveckling överskrids. - Man samlar regelbundet ihop aktörer till rundabordsmöten i skärgården för att dryfta på de funktioner och angelägenheter som är ägnade att gynna/förhindra skärgårdsutvecklingen; aktörer från alla sektorer bjuds in (offentlig, privat, 3. sektorn). Ansvarsorganisationer: kommuner, organisationer, NTM-centralen och andra representanter för statliga organ, privata personer. S2 Som en del av regioninformationstjänsten verkställs landskapets medborgarportal som organisationer och invånare kan använda både för intern kommunikation och för informationssökning om bl.a. medborgarsamhällets tjänster. - Skärgårdens organisationer och serviceformer organiserade av kommunerna förs in i en och samma medborgarportal under samma adress (subportal el. dyl.) Ansvarsorganisationer: aktörer inom skärgårdens 3. sektor, kommuner, landskapsförbundet. S3 Vi utvecklar framförhållningsmetoder som en del av regioninformationstjänsten. Vi genomför utbildning i en högre grad tillsammans med näringslivet bl.a. genom att utnyttja fördomsfria kunskapskombinationer. - För att utveckla skärgårdsturism och för att gynna lyckade generationsskiften i företagen (först och främst inom turismsektorn) skapas sådana studiehelheter som stödjer branschöverskridande verksamhet;för turismbranschen skräddarsys studiehelheter som ger färdigheter för t.ex. turismverksamhet som specialiserat sig på närmat. Samma studiehelhet kan emellertid innefatta även sedvanlig undervisning inom marknadsföring och kommunikation, studier i livsmedelshygieni osv. Ansvarsorganisationer: utbildningsproducenter, företag och organisationer som erbjuder företagsrådgivning etc. S4 Vi försäkrar förutsättningarna för livslångt lärande och konkurrenskraften för vuxenutbildningar genom att utveckla studiemetoder- och miljöer bl.a. med olika pilotförsök. - Aktörer inom skärgårdens fria bildningsarbete (medborgar- och arbetarinstitut mm) fortsätter med sin tidigare verksamhet som går ut på att ordna flerformskurser genom att tillämpa ny teknologi (videokonferens, SKYPE osv.) Ansvarsorganisationer: läroanstalterna i landsskapet, läroanstalter inom fri bildning, skärgårdens kommuner, Turun Normaalikoulu. S5 Vi främjar företagsamhet, ägarbyte och verksamhet som strävar efter tillväxtföretagsamhet samt utveckling av innovationsfärdigheter och kvaliteten på arbetslivet. Vi stärker företagsfostrans roll i läroverken. - Man satsar på företagsfostran på läroanstalterna i landskapet och sätter fokus i skärgården där många företag (särskilt inom turismsektorn) står inför generationsskifte. Vi söker nya verksamhets- och utvecklingsmodeller för skärgårdens företag. Ansvarsorganisationer: läroanstalter, företagsrådgivare i kommuner och i utvecklingscentra för näringar. S6 Vi skapar en fungerande landskapsmässig företagsserviceorganisation för att försäkra mångsidig toppkompetens. Vi utvecklar första skedets rådgivning i regionkommunerna. - Att mångsidigt kunnande hotar att försvinna från skärgården ska tacklas genom en fungerande företagsserviceorganisation som sträcker sin verksamhet även till skärgården. Vi fokuserar företagsrådgivning till unga kunniga människor som är beredda att göra nya innovationer och idka nytänkande i sin företagsverksamhet. Ansvarsorganisationer: kommunala och regionala företagsrådgivare och utvecklingscentra för näringar.

12 TILLGÄNGLIGHET Tillgänglighet temats åtgärder tillämpade i skärgården: T1 Vi skapar en tillgänglig atmosfär: framtidens hållbara och smarta region- och samhällsstruktur förutsätter gränsöverskridande planerings- och utvecklingsarbete. Vi främjar skapandet av både mentala och fysiska mötesplatser där beslutsfattare, företagare, studerande, intressentgruppers representanter och andra aktörer kan mötas och nätverka. Vi effektiverar mångsidig användning av offentliga utrymmen. - Kommunala beslutsfattare i skärgården ordnar tillsammans med studerande och tredje sektorn öppna idédagar där man förutom söker allmänna utvecklingsmål även letar efter idéer för att effektivera användandet av offentliga utrymmen. - Att utvidga den mångservicepunktmodell som skärgården är känd för. Ansvarsorganisationer: kommuner, organisationer, läroanstalter T2 Vi utvecklar Egentliga Finland till ett center för internationella kontakter och internationell verksamhet på Östersjöområdet. Vi utnyttjar möjligheterna med den nordliga tillväxtzonen (Stockholm-Åbo-S:t Petersburg) samt främjar kustens och inlandets trafikförbindelser. Vi försäkrar att planeringen för Esbo-Salo-Lojo omfartsbanan framskrider. - Skärgårdens kommuner utnyttjar Nordiska skärgårdssamarbetet och dess nätverk; det kan vara fråga om projektverksamhet, trafikutveckling, arbete för regional utveckling, sökande efter nya öppningar osv. Ansvarsorganisationer: kommuner, utvecklingscentra för näringar, organisationer, NTM-centralen, Egentliga Finlands förbund, Central Baltic -program T3 Vi utvecklar försäljningskompetens speciellt inom potentiella exportbranscher. T4 Vi produktifierar utbildningskompetens och utvecklar en gemensam utvecklingskommunikation genom att utnyttja landskapsmässiga och nationella sammanslutningar. - Vi produktifierar den flerformsundervisning som länge tillämpats i skärgården (att knyta ihop videokonferens, SKYPE och annan motsvarande ny teknologi med traditionella undervisningsmetoder) och gör det till en exportprodukt. Ansvarsorganisationer: skolväsendet i kommunerna, Turun normaalikoulu, RFV, UKM T5 Vi främjar utvecklingen av den yrkesinriktade utbildningen och arbetslivsutgångspunkten samt studiernas flexibilitet och modulering till exempel genom att förverkliga ett öppet yrkesinstitut. - Sammanlänkning i skärgården med åtgärd S4 med målsättning att åstadkomma ett öppet yrkesinstitut som baserar sig på flerformsstudier och är i starkt samarbete med företagen på området och med de instanser som stödjer företag och företagsamhet på området. Ansvarsorganisationer: kommuner, befintliga läroanstalter med kontakter till skärgården, utvecklingscentra, UKM T6 Vi bygger ett hållbart och synligt fritidskoncept där en levande och livskraftig skärgård, attraktiva nationalparker samt landskapets rika kulturmiljö erbjuder upplevelser året om. - den landskapsomfattande rekreationsområdesförening som håller på att grundas tar hand om uppehåll, renovering och utrustning av befintliga mål i samarbete med skärgårdens övriga aktörer. Ansvarsorganisationer: Egentliga Finlands rekreationsområdesförening, Skärgårdshavets nationalpark, Forststyrelsen, Biosfärområdet, NTM-centralen, LEADER-grupperna - Man satsar på en ökad exportkompetens i skärgårdens turismföretag, framförallt hos nya turismaktörer för att uppnå nya målgrupper och för att stödja produktutvecklingsarbetet. Ansvarsorganisationer: AN-byråer, företagarföreningar, utvecklingscentra för näringar, kommuner, NTM-centralen

14 RESURSSMARTHET Resurssmarthet temats åtgärder i skärgården: R1 Vi stöder material-, energi-, närings- och resurseffektiva samt koldioxidsnåla lösningar och skapar förutsättningar för nya öppningar och förstärkandet av befintliga branscher. - Man stödjer utnyttjande av förnybara energikällor (vind-, sol- och vågenergi) samt utreder möjligheter till att ta i bruk t.ex. slutna system i vattenodlingen i bredare utsträckning. Ansvarsorganisationer: företag, läroanstalter och forskningsinstitut, Egentliga Finlands förbund, NTM-centralen R2 Vi utnyttjar den offentliga sektorns innovativa anskaffningar för att utveckla nya affärsverksamheter och främja näringslivet i Egentliga Finland. - Skärgårdens kommuner och annan offentlig sektor satsar på decentralisering när det gäller offentlig upphandling, vilken sak leder till att den serviceproducent som blir vald allt oftare är ett företag från närområdet (vilken sak har positiva inverkningar på lokalekonomin). För detta ändamål behövs extra skolning på upphandlingsförfarandet. Ansvarsorganisationer: kommuner, statliga enheter, NTM-centralen R3 Vi aktiverar invandrarnas befintliga know-how till samhällets och näringslivets användning och stöder utvecklingen av invandrarnas kunnande. R4 Vi stöder användning av öppen information och informationsutbyte mellan experter. Vi förbättrar planeringens kvalitet och bedömningen av beslutens heltäckande konsekvenser. - Man utnyttjar i samband av kommunalt och annat offentligt beslutfattande som berör skärgården i större utsträckning än tidigare neutralt expertkunnande för att ge en bakgrund för de beslut som ska tas; det kan vara fråga om t.ex. åtgärder riktade mot skadedjur, lösningar angående förnybar energi osv - Man samlar ihop ett så kallat skärgårdens expertnätverk som en del av utnyttjande av öppen information. Ansvarsorganisationer: kommuner, statliga myndigheter, Egentliga Finlands förbund R5 Vi utvecklar Egentliga Finlands attraktionskraft speciellt genom innovativ ny användning av gamla byggnader och miljöer. - Skärgårdens gamla lotsstationer mm. offentliga byggdnader som inte mera används omformas för användning inom t.ex. turism och för åtgärder som stödjer turism. Ansvarsorganisationer: Forststyrelsen, kommuner, aktörer inom turism,föreningar inriktade på naturturism samt andra föreningar, Curatio - Man tar aktivt reda på det specialkunnande som inflyttare/redan bosatta personer med invandrarbakgrund har i skärgårdens kommuner. Detta ska ske inom ramen för integreringsprocessen; sådant kunnande som skulle kunna utnyttjas torde finnas på fiskeri-, jordbruks- och livsmedelssektorn samt på utnyttjandet av förnybar energi Ansvarsorganisationer: kommuner, företag, läroanstalter, invandrarmyndigheten.

PL 273 (Ratapihankatu 36) 20101 Turku PB 273 (Bangårdsgatan 36) 20101 Åbo +358 2 2100 900 kirjaamo@varsinais-suomi.fi www.varsinais-suomi.fi Y 0922305-9