Bostadsförsörjningsprogram

Version. 4 / 151105 Bostadsförsörjningsprogram Skara kommun, Västra Götalands län 2016-2018 Remissversion November 2015

Innehåll 1. Inledning 3 2. Bostadsmarknadens utveckling 6 3. Mål för bostadsförsörjningen 12 4. Kommunens verktyg 13 5. Handlingsplan 15 6. Kommande detaljplaner 19 Bilaga 1. Framtida områden för bostäder 20 Bilaga 2 Befintliga byggrätter 28 Bilaga 3 Befolkningsutveckling 32 Bilaga 4 Bostadsmarknadens utveckling 34 Titel: Bostadsförsörjningsprogram 2016-2018, Skara kommun, Västra Götalands län Version: Remissversion - november 2015 Datum, senast reviderad: 2015-11 Medverkande tjänstemän: Åsa Jelinek, Anders Kyrkander, Malin Tell, Eric Alnemar Omslagsfoto: Janne Andersson, 2015 Skara kommun Telefon: 0511-320 00 Kommunledningskontoret E-post: skara.kommun@skara.se Avd. för näringsliv och samhälle Webbplats: www.skara.se 532 88 Skara

1. Inledning Inriktning Ett bostadsförsörjningsprogram (hädanefter bfp ) är precis vad det låter som - det handlar om hur kommunen ska försörjas med bostäder och utvecklas på sikt. Bra boendemiljöer för dagens och framtida invånare är prioriterat. För att kommunen ska ha en god bostadsförsörjning så krävs ett bostadsbyggande som håller någorlunda jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Det gäller också att det är rätt typ av bostäder som byggs eftersom olika grupper i samhället har olika möjligheter. I samband med att nya bostäder byggs frigörs bostäder i det äldre bostadsbeståndet som kan vara till nytta för andra samhällsgrupper, så kallade flyttkedjor, och detta är i grunden positivt. Det är en angelägen fråga för Skara kommun att det finns ändamålsenliga bostäder för alla invånare i Skara och att arbeta aktivt för de grupper som har det speciellt svårt, av olika skäl, att hitta en bostad. Bfp fokuserar på fem identifierade bostadssociala grupper; äldre unga vuxna nyanlända personer med särskilda behov nya skaraborgare Kommunen har ett antal mer eller mindre effektiva verktyg för att påverka bostadsbyggandet, så som att vara markägare eller att man har ensamrätt till planläggning av nya områden. Det finns dock omvärldsfaktorer som kommunen inte har möjlighet att påverka men som fortfarande har stor betydelse för bostadsmarknadens utveckling, för att nämna några uppenbara exempel - reporäntan och byggkostnader. Kommunen ska ses som en part i den ekvation som tillsammans skapar en god bostadsmarknad. Definitioner Nyanlända Termen nyanlända används för att beskriva den grupp som erhållit uppehållstillstånd och har rätt till att delta i kommunala introduktionsprogram. Asylsökande Med termen asylsökande menas den grupp som inte erhållit uppehållstillstånd. Personer med särskilda behov Detta är en brokig grupp som har det gemensamt att man har särskilda behov på bostaden, det kan vara allt från personer med missbruksproblematik till funktionshindrade. Äldre Med äldre avses personer som är 65 år och äldre med speciellt fokus på personer som är 85 år och äldre. Unga vuxna Omfattar personer i åldrarna 18-29 år. Nya skaraborgare Med nya skaraborgare menas inflyttare eller återflyttare från andra delar av landet än Skaraborg. Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar men för att skapa en sund bostadsmarknad måste blicken lyftas och även omfatta vårt omland. Skaraborg som delregion blir alltmer integrerad som arbetsmarknadsregion. På samma sätt som arbetsmarknaden är en delregional fråga är också bostadsförsörjningen numera det. Detta bfp pekar på behov och utmaningar i ett ytterst lokalt perspektiv men det är mycket angeläget att bostadsförsörjning behandlas som en delregional frågeställning framöver. Frågeställningarna och utmaningarna i våra grannkommuner liknar våra. Inte minst skaraborgskommunernas gemensamma arbete med Strukturbild Skaraborg (2015) lyfter detta som ett nyckelprojekt för att stärka vår delregion. 3

Varför ett bostadsförsörjningsprogram? Kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras i lag (2000:1383). Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Utgångspunkter för programmet Bostadsförsörjningen har bäring på ett vitt spektra av nationella, regionala och kommunala mål, planer och program. Av de som har haft särskild relevans i arbetet med bostadsförsörjningsplanen kan nämnas nationella mål för boende och bostadsbyggande, integrationspolitiken, folkhälsa, jämställdhetspolitiken och miljömålet En god bebyggd miljö. Den regionala visionen om Det goda livet och Västragötalandsregionens riktlinjer och standard för tillgänglighet har också varit av betydelse. Det delregionala arbetet med strukturbild Skaraborg och kommunens vision 2025 är också viktiga utgångspunkter. Samtliga dessa mål, planer och program kan sammafattas med hjälp av de tre perspektiven av hållbarhet som ofta omnämns i strategiskt och långsiktigt arbete. 4

Social hållbarhet Det handlar om att medborgare ska känna delaktighet och ha inflytande över valet av bostad och kommunala beslut. Beslut ska vara rättssäkra och ske i samarbete med omkringliggande kommuner. Det handlar också om att bostäder är tillgängliga, jämställda, trygga, inbjudande, funktionsblandade samt att det minskar utanförskapet och att det finns närhet till samhällsservice. Miljömässig hållbarhet Byggnadsverk ska vara långsiktigt hållbara, resurs- och energieffektiva samt ha närhet till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar. De förnybara systemen värnas. Ekonomisk hållbarhet Det ska finnas en fungerande bostadsmarknad där utbud möter efterfrågan och där det finns goda förutsättningar för byggande. Fler bostäder bör byggas. I Skara ska det finnas attraktiva boendemöjligheter som stärker kommunens konkurrenskraft. Avgränsningar Skara kommuns bfp omfattar planering och produktion av bostäder inom kommunens gränser men med uppfattningen att detta delvis är en delregional fråga framgent. Programmet omfattar i första hand den nuvarande mandatperioden men med utblick mot de kommande 10 åren. Bfp omfattar i första hand åtgärder där kommunen har verktyg och mandat att agera. Programmet lägger särskilt fokus på de bostadssociala grupper som tidigare nämnts men även bostadsmarknaden som helhet. Programmets aktualitet och ansvar Bfp ska aktualitetsförklaras och, i de fall det behövs, revideras i början av varje mandatperiod. Ansvaret för att revidera bfp ligger hos kommunledningskontoret. 5

2. Bostadsmarknadens utveckling Befolkning Vid årsskiftet 2014/2015 hade Skara kommun 18 747 invånare, varav 11320 invånare bodde i Skara tätort och resterande på landsbygden. Under 2013 ökade befolkningen med 299 invånare och under 2014 med 167 invånare. Ökningen beror främst på ett positivt flyttningsnetto, och då framförallt utrikes flyttnetto, men också att den negativa trenden av födelsetalet har vänt och ökat med 31 personer. I kommunens vision Skara Vision 2025 finns inget anspråk på en ökande befolkning utan Skara kommuns uppgift är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. Ev skriva lite till om visionen? Kan utvecklas med lite text om attraktivt läge och pendlingsmönster Utmaningen kopplad till bostadsförsörjningsprogrammet är att förhålla sig till befolkningsprognoserna som Statistiska centralbyrån och Västra Götalandsregionen tagit fram för kommunen då de skiljer sig markant åt. 6

Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos 2014-2033 Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos för Skaras befolkningsutveckling fram till 2033 visar att kommunen ska öka befolkningen med 380 invånare totalt under perioden 2014-2033. Prognosen visar en minskad befolkning mellan åren 2014-2017, och därefter skulle befolkningen öka något varje år fram till 2033. Skara har dock inte följt den trenden hittills då det istället blev en relativt sett stor befolkningsökning 2014, ökningen har dock minskat jämfört med 2013. Det återstår att följa om det blir en ihållande trend eller om det kommer att ske en minskning av befolkningen de kommande åren. Västra Götalandsregionen befolkningsprognos 2015-2030 Enligt befolkningsprognos Västra Götaland 2015 2030, kommer Skara kommun göra en kraftigare ökning än enligt SCB:s prognos. 2025 kommer Skara kommun enligt befolkningsprognos Västra Götaland 2015 2030 att ha 20100 invånare vilket är en ökning med nästan 7 %. Antaganden om inrikes flyttningar baseras på Västra Götalandsregionens egna bedömningar med bland annat hjälp av bostadsmarknadsanalysen framtagen av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Det är denna prognos som Länsstyrelsen utgår ifrån i sina bedömningar. Boende och bostadsbyggande Skara har, i likhet med Sverige i stort, stora utmaningar på bostadsmarknaden. Bostäder av alla typer byggs inte ut i den takt som de efterfrågas. Behoven och efterfrågan är stor men paradoxalt nog finns inte ekonomiska incitament att bygga bostäder i landsbygdskommuner eftersom marknadsvärdet av en sådan investering ofta inte motsvarar produktionskostnaden (Tobins q). Detta är sant med undantag för vissa mikrolägen i attraktiva områden. Det finns flera låsningar på bostadsmarknaden idag som underbygger problemet. De flesta har finansiella orsaker. Staten vill inte finansiera nya bostäder, hushållen får inte finansiera dem i samma utsträckning som tidigare och nyproduktionen av hyresrätter får svårt att fullt ut kompensera ett potentiellt bortfall av bostads- och äganderätter. En nyproducerad hyresrätt ger en dyrare boendekostnad än ett ägt boende, allt annat lika. Detta påverkar i hög grad kvarboendet i fel typ boendeform vilket i sin tur får konsekvenser för hela flyttkedjor. Kommunerna står således med ett bostadsförsörjningsansvar men har otillräckliga verktyg att tillgodose behoven (mer om kommunens verktyg i avsnitt xx). 7

Utökat resonemang kring flyttkedjor - skillnad ägar och hyres Enligt den prognos som Länsstyrelsen har tagit fram uppskattas behovet av nyproducerade lägenheter (hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter) vara 61 stycken/år i Skara. De senaste 10 åren har produktionstakten inte varit hälften av detta, ca 24 stycken/år, med stora variationer över åren. Det finns inget som tyder på att detta kommer förändras i det nuvarande klimat som råder på bostadsmarknaden. Behoven av små hyresrätter, 1-2 rok, förefaller vara mycket stort med en vakansgrad på 1-2% de senaste åren. Nybyggnation av småhus ligger på en förhållandevis låg nivå med ett snitt på ca 10 nyproducerade villor per år. I kommunens markreserv finns uppskattningsvis beredskap för ca 94 småhus, 6 par/radhus och 89 flerfamiljsbostäder. Det finns med andra ord ett utbud men nybyggnadstakten är låg. Kommunen bedömer att det på medellång till lång sikt finns möjligheter att tillföra mellan 700-1350 bostäder i kommunen, se bilaga 1 Framtida områden för bostäder. Behov av bostäder för äldre Äldreomsorgens största utmaning är den kommande demografiutvecklingen med ett ökat antal äldre. Den senaste befolkningsprognosen visar att antalet personer över 80 år i Skara kommer att öka med 700 stycken eller 70 % fram till 2040. Se befolkningsutvecklingen nedan. Omsorgsnämnden ser därför behov av nya platser i särskilt boende. Idag finns 1071 kommuninvånare i Skara över 80 år och av dem bor 124 personer i särskilt boende, vilket motsvarar ungefär 12%. Omsorgsnämnden gör bedömningen att behovet av platser i särskilt boende kommer att öka succesivt för åldersgruppen från 2020. De ordinära boenden som finns i Skara är i mycket stor utsträckning byggda under 60- och 70-talet och är inte anpassade till äldre personer och deras behov. Det kommer innebära stora svårigheter för Skara äldre att bo kvar i sina hem och det saknas också anpas- 8

sade boenden att flytta till. Bostäderna behöver vara utformade så att äldre kan ha en fungerande vardag i sin bostad. Behov av bostäder för unga Den andel av befolkningen som utgörs av unga i åldern 20-24 år är för tillfället relativt hög, vilket beror på de stora barnkullarna i början av 1990-talet. Barnafödandet minskade sedan fram till 1998. Från 1999 och framåt har utvecklingen pendlat från år till år. Trenden har ändå varit svagt ökande födelsetal. - Stämma av statistiken Man kan konstatera att en begränsad tillgång till lämpliga bostäder och bristande ekonomiska förutsättningar försvårar för unga vuxna att etablera sig på bostadsmarknaden. Det är främst hyresrätter i det befintliga beståndet som har boendekostnader som är rimliga för unga vuxna och för samtliga grupper som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Därför är omsättningen i det befintliga beståndet, som även nyproduktionen bidrar till, mycket viktig för dessa gruppers bostadsförsörjning. Behov av bostäder för nyanlända Det är Länsstyrelserna som tecknar överenskommelser med kommunerna om hur många nyanlända de ska ta emot. Arbetsförmedlingen ansvarar sedan för etableringen av nyanlända, men först när de bosatts i en kommun. Dagens akuta situation bidrar till att både de som söker asyl och de som redan fått asyl bor kvar under längre tid på Migrationsverkets anläggningsboende och hinner rota sig på orten. Länsstyrelsen kan se att det finns ett samband med att mottagande ökar där Migrationsverket förlägger sina anläggningar. Skara kommuns avtal med Länsstyrelsen innebär att kommunen ska ta emot 45 nyanlända per år plus 40 stycken ensamkommande barn. I dagsläget är 230 nyanlända inskrivna på arbetsförmedlingen och det finns 750 asylsökande i Skara kommun. Det stora antalet nyanlända och de sociodemografiska förutsättningarna är en stor utmaning för kommunens bostadsförsörjning. För gruppen nyanlända har inneboendet ökat kraftigt under de senare åren. Detta bidrar till klustrifiering av personer med utländsk bakgrund. Utvecklingen är ogynnsam både för individen och för samhället. Barn är de som påverkas mest. För ett hållbart flyktingmottagande behövs fler hyresrätter och ett jämnare mottagande där alla kommuner tar ett ansvar. Om bristen på hyresrätter kvarstår finns risken för en polarisering mellan olika 9

grupper av bostadssökande, exempelvis ungdomar och nyanlända flyktingar. En sådan utveckling vore negativ inte bara för de individer som drabbas utan för länet i sin helhet. Behov av bostäder för personer med särskilda behov Kommunen har enligt LSS skyldighet att ordna bostad åt personer med funktionsnedsättningar. Bostaden ska vara en fullvärdig lägenhet med gemensamhetsutrymmen, service, aktiviteter och omvårdnad dygnet runt. Bostaden ska vara integrerad i det övriga bostadsbeståndet. Det finns ett ökat behov av boende både för LSS boende och för boendestöd. Skara kommun har i dagsläget 35 LSS platser, men det finns ytterligare behov av 12 platser. På grund av det ökade behovet av boende för funktionshindrade planerar omsorgsnämnden ett nytt LSS boende år 2016 med 6 boendeplatser vid kvarteret Månglaren. Ytterligare ett LSS boende för personer med diagnos autism planeras till 2017. Ett nytt och större korttidsboende planeras också till år 2016. Kommunen ger utöver LLS boenden också boendestöd till 45 personer, en verksamhet som växer. Skriva ngn rad om vad boendestöd innebär. Hemlösa Enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i syfte att ge alla kommunens invånare förutsättningar för ett bra boende. Socialttjänsten har inget generellt ansvar för att ordna boende till bostadslösa men de kan ge bistånd enligt socialtjänstlagen till boende med olika individuellt utformade insatser som syftar till att den enskilde skall få ett självständigt liv. De mest socialt utsatta grupperna består av nyanlända flyktingar, personer med missbruksproblematik, psykisk ohälsa och social problematik. De har gemensamt att de har små möjlighetar att lösa sitt boende på egen hand. Det finns en ökande trend av exkludering som bidrar till att antalet helt bostadslösa personer ökar och att andelen belastade personer med eget kontrakt eller andrahandskontrakt minskar, samtidigt som andelen som bor hos vänner och familj ökar. Det är Skara kommuns försörjningsstödsenhet som arbetar med dessa grupper. De har en bostadskoordinator som arbetar heltid med att lösa bostadsförsörjningen för de utsatta grupperna. 10

I dagsläget hyr kommunen 40 lägenheter och har tre borgensåtaganden. Det som fungerar bäst är när öppen vård kombineras med ny lägenhet med korttidskontrakt, med möjlighet till besittningsrätt efter 9 månader. Optimalt vore att de 30-tal individer som står utanför bostadsmarknaden idag skulle få tillgång till en egen integrerad bostad, med undantag för svårt psykiskt sjuka där ett integrerat boende inte är lämpligt. På grund av bostadsbristen är det svårt att få fram fler lägenheter. Det är också en utmaning att få de privata fastighetsbolagen att bevilja kontrakt till dessa grupper. Kommunen får då hyra lägenheter och stå som garant för att sedan hyra ut dem i andra hand till de personer som behöver den stöttningen. Behov av bostäder för nya skaraborgare Kopplat till attraktiva boende som kan locka fler att flytta till Skaraborg. Tydlig koppling till visionen och till livstilen som konkurrenskraft. Föra resonemang om boende på landsbygden här. Sammanfattning Stort behov av 1-2 rok lägenheter Det behövs fler byggklara tomter för lägenheter generellt Det finns stort utbud av villatomter men fler mindre områden är önskvärt Problematisera behov - efterfrågan och att det inte är samma sak. Kopplar ann till de olika prognoser vi har att förhålla oss till. Anders hade ett bra resonemang på MOP. Behovet kanske är 61 lägenheter per år, men det handlar inte om nyproducerade lägenheter med hög hyra. 11

12 3. Mål för bostadsförsörjningen Satsa på kvalitet och tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet Ha en god planberedskap för alla typer av upplåtelseformer Stimulera det privata bostadsbyggandet Skapa en hälsosam vakansgrad för hyresrätter Ge plats för alla bostadssociala grupper på bostadsmarknaden Samverka med andra kommuner i Skaraborg kring bostadsförsörjning Gör Skara till en attraktiv boendekommun

4. Kommunens verktyg Skara kommun kontrollerar ett antal verktyg för att nå en god bostadsförsörjning. Genom att tillämpa dessa på rätt sätt skapas möjligheten till en hög, jämn och effektiv bostadsplanering och byggande. I slutändan är det dock marknadens efterfrågan som avgör om ett projekt kommer igång och kan färdigställas. Kommunens möjlighet att påverka är främst genom att bygga i egen regi genom den helägda kommunala bostadsbolaget. Markägare Kommunen kan som markägare styra och ställa vissa krav på vad som produceras och till vilken kvalitet. Med egen rådighet ökar handlingsfriheten och friheten att skapa mervärden i såväl nya som gamla områden. Kommunen arbetar med strategiska markförvärv av nya fastigheter till den kommunala markreserven. Planmonopol Kommunen har enligt plan- och bygglagen planmonopol och har därmed inflytande på all planläggning och bygglovsgivning i kommunen. Kommunala bolag Kommunens bolag, både fastighetsbolag och energibolag, är viktiga aktörer för hållbar bostadsmarknad både vad gäller miljöarbete som i arbetet med bostadssociala frågor. Genom sk ägardirektiv kan ägaren ge uppdrag och ställa krav, dock i enlighet med rådande lagstiftning. Tomtkön Kommunens säljer fastigheter till privatpersoner genom kommunens tomtkö. Bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsbidrag möjliggör för personer med olika typer av funktionsnedsättning att anpassa sitt boende, t ex genom att ta bort trösklar, bredda dörrar eller byta badkaret mot en dusch. 13

14

5. Handlingsplan Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Gynnar bostadssocial grupp Ombyggnation för fler hissar i flerbostadshus Äldre, personer med särskilda behov Planlagd mark för seniorboenden Äldre Möta efterfrågan på 1-2 rums lägenheter Unga vuxna Alla nya flerbostadshus som det kommunala bostadsbolaget bygger ska vara tillgängliga för alla Äldre, personer med särskilda behov En viss andel av det kommunala bostadsbolagets överskott ska användas till att tillgänglighetsanpassa det befintliga bostadsbeståndet personer med särskilda behov Utöka med ytterligare en boendekoordinator Nyanlända Ett brett urval av villatomter Nya skaraborgare Profilboenden typ häst Nya skaraborgare Hjälpa /kommunikationsinsatser att stycka av tomter för privata fastighetsägare Nya skaraborgare 15

Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Gynnar bostadssocial grupp Gör fler planprogram som kan användas i marknadsföring och ta fram detaljplaner i samarbete med exploatörer Nya skaraborgare Ta fram en LIS-plan Nya skaraborgare Samplanera nya bostadsprojekt tillsammans med exploatörer Alla En mer aktiv marknadsföring av nya bostadsområden Alla Planera för blandade storlekar på hyresrätter Det finns ett behov att större hyresrätter, i synnerhet för nyanlända i större familjbildningar Nyanlända Kommunen (bostadsbolaget) agerar föregångare i nya områden och bygger ut först men kanske inte hela området. Det kan visa på en riktning och samtidigt attrahera privata intressenter Bostadsbolaget har ett mål för vakansgrad i det egna bostadsbeståndet För att den privata marknaden är inte intresserad av att ha en för hög vakansgrad. Hitta platser i Skara där det är lämpligt att bygga på höjden För att byggherrar ska få bättre ekonomi i sin exploatering 16

Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Utveckla dialogen mellan pensionärsföreningar och bostadsbolag För att knyta upp intressenter i ett tidigt skede, lyssna av önskemål Gynnar bostadssocial grupp 17

Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Gynnar bostadssocial grupp 18

6. Kommande detaljplaner För den nuvarande mandatperioden 2014-2018 föreslås nedanstående områden att detaljplaneras. En strävan är att i första hand hitta nya områden inom befintlig bebyggelsestruktur. Utöver de områden som nämns finns det områden som redan idag är möjliga att bebygga (se. Bilaga 2. Befintliga byggrätter). Bortom den nuvarande mandatperioden finns det möjlighet att fortsätta detaljplanera områden som pekas ut i Bilaga 1. Framtida områden för bostäder. Del av Tullportagärdet, Skara (beteckning xx) Kan innefatta demensboende, LSS, trygghetsboende och stadsradhus/flerbostadshus. Avser delen närmast Viktoriasjöarna. Uppskattat antal boplatser xx st. Del av Simmesgården, Varnhem (beteckning xx) Kan innefatta seniorboende, tillgänglighetsanpassade flerbostadshus, radhus, småhus. Uppskattat antal boplatser xx st. Del av Stationsområdet, Skara (beteckning xx) Kan innefatta flersbostadshus med möjlighet till seniorboende. Handel i bottenplan. Hög exploateringsgrad. Uppskattat antal boplatser xx st. Vattentornsparken, Skara (beteckning xx) Det finns en befintlig detaljplan med byggrätter för området men exploateringen är inte ändamålsenlig och tar stor del av parken i anspråk. Förslaget är att ta fram en ny detaljplan där det tillskapas byggrätter i norr mot Folkungagatan, eventuellt också i söder mot Munkågatan. Mindre lucktomter 19

Bilaga 1. Framtida områden för bostäder Detta är områden som ännu inte har detaljplaneras men som bedöms lämpliga att utreda för bostadsbyggnation. Några områdena, eller delar av dem, pekas ut som prioriterade att fortsätta med detaljplanering under nuvarande mandatperiod, se 6. Kommande detaljplaner. Kod i karta Namn Plats Typ av boende Antal boplatser Markägare Kommentar S1 Biskopen, nordvästra Skara Blandad bebyggelse 10-20 Kommun Utökning av kv Biskopen nära museijärnvägen. Närheten till museijärnvägen behöver beaktas samt infartsväg. S2 Biskopen, nordöstra Skara Blandad bebyggelse, i huvudsak flerbostadshus 10-30 Kommun Utökning av kv Biskopen nära Skarabergsrondellen. Buller och infartsväg behöver beaktas S3 Frej 1 Skara Flerbostadshus 10-15 Privat Möjlig utökning av kv Frej. Parkeringar behöver ses över. Marken är inte i kommunal ägo. S4 Hagabacken Skara Blandad bebyggelse 300-400 Privat Ett större område som på sikt kan fyllas med blandad bebyggelse likt Skaraberg. Området kan byggas ut i etapper. Jordbruksmarken är högt klassad. Närhet och anslutning till Brogårdsvägen bör hanteras. Marken är inte i kommunal ägo. S5 Petersburg, södra Skara Småhus 15-25 Privat Naturnära och nära till fritidsanläggning. VAanslutning måste lösas. Möjlig fortsättning på Sörskogen när det är utbyggt. Marken är inte i kommunal ägo. S6 Skaravallen Skara Blandad bebyggelse 40-70 Kommun Centralt område bland befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse bör vara blandad. Del av området bör sparas för idrott/spontanidrott. 20

Kod i karta Namn Plats Typ av boende Antal boplatser Markägare Kommentar S7 Stationsområdet Skara Flerbostadshus 50-80 Kommun Centrumnära. Bör planeras även för handel. Hög exploateringsgrad. Parkering, kollektivtrafik, arkeologi och förorenad mark är viktiga hänsyn. S8 Sörskogen, norra Skara Blandad bebyggelse 50-200 Kommun Sörskogen bör kompletteras med andra boendeformer. Närhet till E20 är ett viktigt hänsyn. S9 Sörskogen, östra Skara Blandad bebyggelse, men i huvudsak småhus 30-40 Kommun Utökning av Sörskogen på sikt. S10 Tullportagärdet, norra Skara Blandad bebyggelse, i huvudsak stadsradhus och flerbostadshus 10-70 Kommun En del av en ny stadsdel i Skara, förtätning. Attraktivt centrumnära område vid Viktoriasjöarna. S11 Tullportagärdet, södra Skara Blandad bebyggelse, i huvudsak flerbostadshus 40-150 Delvis kommun Finns befintlig verksamhet där idag. Bör kunna planeras för bostäder på sikt. S12 Venus 8 Skara Flerbostadshus 15-25 Kommun Tomten har varit bebyggd sedan innan och det finns en befintlig byggrätt som medger bostäder och handel i flera våningar. Kan eventuellt behöva att korrigeras. Parkering tas i anspråk. 21

Kod i karta Namn Plats Typ av boende Antal boplatser Markägare Kommentar V1 Pickagården, norra Varnhem Radhus, småhus 5 Kommun Kompletteringsbebyggelse som bildar en fond mot väg 49. Möjligt radhus i 1 1/2 till 2 våningar. V2 Pickagården, södra Varnhem Flerbostadshus 15-20 Kommun Den mest centrala platsen i Varnhem. Kan tas i anspråk genom att området omdisponeras och om hållplatsen flyttar i samband med ombyggnation av väg 49. V3 Simmesgården/ Varnhems by Varnhem Blandad bebyggelse 25-50 Kommun Ett större område med blandad bebyggelse i Varnhem. Bör inte byggas ut förrän Varnhemskorsningen sänks. V4 Varnhem södra Varnhem Blandad bebyggelse, i huvudsak småhus 20-30 Privat Exploatering på jungfruelig jordbruksmark, utbyggnad på lång sikt. Hänsyn till åkerholme, fornlämning och allé. V5 Överbo Varnhem Småhus, radhus 8 Delvis kommun Kompletteringsbebyggelse för att slutföra bygatan. L1 Hålltorp Ljungstrop Småhus 5-10 Privat Söderläge på Billingesluttningen, mycket attraktivt. Hänsyn bör tas till sluttningsförhållanden. Privat markägare. L2 Ljungstorp, söder om bygdegården Ljungstrop Blandad bebyggelse, i huvudsak småhus 25-75 Kommun Större område som kan byggas ut då korsningen vid väg 49 byggs om, blandad bebyggelse men i huvudsak småhus. 22

Kod i karta Namn Plats Typ av boende Antal boplatser Markägare Kommentar L3 Ljungstorp, övriga tomter Ljungstrop Småhus 15-20 Privat Möjlighet till avstyckning av längre skiften. Privat mark. Ö1 Katthagen / Örnsrovägen Utanför tätort Småhus 15-25 Privat Kan vara lämpligt som profilboende på landet. Nära Skara tätort med cykelbana. Privat mark. Totalt 713-1368 23

24 Karta: Framtida områden för bostäder - Skara tätort Kartorna är kopplade till tabellerna på föregående sidor.

Karta: Framtida områden för bostäder - Varnhem 25

26 Karta: Framtida områden för bostäder - Ljungstorp

Karta: Framtida områden för bostäder - övrig landsbygd 27

Bilaga 2 Befintliga byggrätter Detta är områden som redan i dagsläget tillåter bostadsbyggnation, det finns en så kallad byggrätt. Det här är kommunens bank eller planberedskap för framtida bostäder. Uppgifterna är en ögonblicksbild från november 2015 och det sker hela tiden förändringar i takt med att nya bostäder byggs. Till tabellen hör också kartor på kommande sidor. Ort Område Småhus Par/ radhus Skara Skaraberg 18 Flerfamilj Totalt Skara Skaraberg 6 Skara Skara Domprostegården/ Månglaren Brogården*/ Kastanjen & Lönnen 4 15 6 35 Skara Sörskogen 33 Skara Vattentornsparken 18 Skara Sankt Anne Äng/ Munin 30 Skara Västermalm 1 Skara Hindsbo 1 Skara Rådhuset 1 20 Axvall 10 Varnhem Pickagården 7 Eggby 2 Ardala 3 Totalt 94 6 109 203 28

Karta: Byggrätter i Skara Karta: Byggrätter i Skara 29

Karta: Byggrätter i Varnhem Karta: Byggrätter i Axvall 30

Karta: Byggrätter i Eggby Karta: Byggrätter i Ardala 31

32 Bilaga 3 Befolkningsutveckling

33

Bilaga 4 Bostadsmarknadens utveckling 18,0% Vakansgrad hyresrätter 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Beviljade bygglov, nybyggnad 70 Enbostadshus Antal lägenheter, flerbostadshus 60 50 40 30 20 10 34 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

2500 Medelpris för småhus 1994-2014 2000 1500 Medelpris i tkr 1000 500 0 1994 2004 2009 2014 Hela riket 741 1433 1987 2 364 Grästorp 482 593 927 973 Essunga 364 564 749 779 Karlsborg 311 482 837 887 Gullspång 328 380 510 505 Vara 353 523 694 763 Götene 415 636 937 1 012 Tibro 471 653 932 941 Töreboda 398 475 724 717 Mariestad 573 866 1229 1 290 Lidköping 640 1280 1756 1 984 Skara 528 753 1137 1 182 Skövde 651 1066 1507 1 854 Hjo 472 688 997 1 246 Tidaholm 442 577 842 1 061 Falköping 463 656 1003 1 023 35

36

37