Bostadspolitik. Hyresgästföreningen i Frölunda. Thomas Martinsson Region Västra Sverige



Relevanta dokument
Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

Bostadsmarknadsenkäten Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

En skattereform för hyresrätten

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Ekonomiskt program för hyresrätten

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Sammanfattande slutsatser

Befolkningsprognos /50

NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD

Analys Mindre bostadsrätt för villapengarna i Stockholms län

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

Hyresgästföreningen - en stark folkrörelse

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

En god bostad till en rimlig kostnad

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program

Det började med barnrikehusen

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

När vinstintresset tar över...

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Grön BoStad Stockholm

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Influensasäsongen

DEN SVENSKA HYRESMARKNADEN SCENARIOANALYS

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Så kommer vi tillrätta med bostadsbristen

Bostadsbyggnadsplaner

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

Ny bostadspolitik för Sverige

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Regeringens 22 steg för fler bostäder. Magdalena Andersson Peter Eriksson 21 juni 2016

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM Storsjöbygden

Bostadsbyggnadsplaner

Från bostadspolitik till skattepolitik

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Marknadshyror för hyreslägenheter i Stockholms län

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Befolkningsprognos /50

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

Befolkningsprognos /50

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50

Alla har rätt till en bra bostad!

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård

Bryt segregationen! Bygg hyresrätter i de rikaste kommunerna

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

Uppföljning av bostadsbyggandet

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

EN HÅLLBAR BOSTADSPOLITIK TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

SKL och bostadsförsörjningen

Kommunprognoser, sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsområden

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Presumtionshyror. Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

10 Förlängning av avtal basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger HSN

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Förhandlingarna om den allmänna hyresnivåns utveckling under 2019

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik

Vi rustar Sverige för 11 miljoner ANNA BROMAN, BOSTADSPOLITISK EXPERT SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Den gömda skattebomben

"Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd

Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

hyresrätter. Dags att gå från ord till handling

nya bostäder under nästa mandatperiod

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Bostadsbyggande. Hinder, hyror och åtgärdsförslag. Hyresgästföreningen

Så tycker partierna i Härryda i bostadsfrågan VALET 2018

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Remiss, Valkretsindelning för landstingsval perioden (LS ) KS/2017:276

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Företagsamheten 2017 Stockholms län

38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm

Transkript:

Bostadspolitik Hyresgästföreningen i Frölunda Thomas Martinsson Region Västra Sverige

Förslag på upplägg Varför behövs bostadspolitik och vilka lagliga redskap finns? Kortare historisk återblick Vilka utmaningar har vi att tampas med? Hyresgästföreningens förslag till lösningar Lagstiftningen gällande allmännyttan nytt sedan 2011? Partipolitiska uppfattningar? Det rör sig, men inte alltid dit vi önskar Nya regeringens förslag

Varför bostadspolitik? Sanitära skäl / Välfärdsambitioner Familjepolitiska skäl Rättviseaspekter Sysselsättningsskäl Miljöskäl

Bostadspolitiska möjligheter Regeringsformen Kommunallagen Lag om kommuners bostadsförsörjningsansvar Plan och bygglagen Lagen om allmännyttiga bostadsaktiebolag

Från bostadspolitik till skattepolitik i 3 steg 1975 1990 En sammanhållen politik - mål om likvärdighet både över tid och för upplåtelseform Alla upplåtelseformer beskattas lika Räntebidrag till alla upplåtelseformer

Från bostadspolitik till skattepolitik i 3 steg 1991 2005 Neutralitet mellan upplåtelseformerna, men inte likvärdighet över tid Här börjar ojämlikheten uppstå - Egna hem och bostadsrätter får en mer gynnsam beskattning Ränteavdragen (30%) består för äganderätt och bostadsrätt Fastighetsskatt för samtliga upplåtelseformer Investeringsbidrag till hyresrätter under perioder

Från bostadspolitik till skattepolitik i tre steg 2006 2014 Ensidigt gynnat det ägda boendet Tagit bort räntebidragen till hyresrätter Tagit bort investeringsstöd till hyresrätter Ersatt fastighetskatten med kommunal fastighetsavgift sänkt skatt på egnahem med ca 12 miljarder Bibehållit ränteavdrag för egnahem och bostadsrätter 25 miljarder årligen Infört ROT-avdrag för egnahemsägare och delvis bostadsrätter 13 miljarder årligen

Bostadsbehov 2015-2020, per län (inkluderar INTE ackumulerat behov)

Hur vill unga bo? Källa: Hyresgästföreningens rapport 2015: Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

Rambölls uppdrag Att ge en oberoende bild av hur den svenska hyresmarknaden fungerar och skatta värdet av nuvarande system jämfört med ett radikalt förändringsscenario där: besittningsrätten, bruksvärdesprincipen, hyressättningssystemet och parternas tvistlösningssystem försvinner, och ersätts med marknadshyror och fria kontraktsvillkor. Uppdraget genomfördes april-september 2014 Geografiskt fokus för studien var Stockholms län

Avgränsningar Geografiskt avgränsad till Stockholms län Radikalt förändringsscenario Beräkningsperioden begränsad till femår p.g.a. osäkerhet Studien tar inte hänsyn till rådande bostadsbrist eller demografisk tillväxt Studien tittar inte på vad som eventuellt skulle kunna optimera tillämpningen av dagens system Alla effekter, nyttor och kostnader av dagens system har inte kunnat kvantifieras eller värderas i pengar Inte heller skattas dynamiska effekter av förändringen på samhället i stort

Simulering av marknadshyror

Effekt: Hyreshöjningar inom Stockholms stad Genomsnittliga höjningar av månadshyran för snittlägenhet¹(kronor) Östermalm Kungsholmen Norrmalm Södermalm Bromma Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Enskede-Årsta-Vantör Hässelby-Vällingby Farsta Ökning på 63% Hyra idag Med marknadshyra Skarpnäck Spånga-Tensta Rinkeby-Kista Skärholmen 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 ¹65 kvm SEK/månad Källa: Bostadsförmedlingen, Mäklarstatistik, Hemnet

Effekt: Hyreshöjningar inom Stockholms län Genomsnittlig höjningar av månadshyra för snittlägenhet¹(kronor) Täby Lidingö Haninge Sundbyberg Sigtuna Stockholm Danderyd Ekerö Sollentuna Nacka Solna Järfälla Södertälje Tyresö Österåker Värmdö Upplands Väsby Vallentuna Huddinge Vaxholm Botkyrka Nynäshamn Upplands-Bro Hyra idag Ökning på 40% Med marknadshyra 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 ¹65 kvm SEK/månad Källa: Bostadsförmedlingen, Mäklarstatistik, Hemnet

Effekt: Fler hushåll hamnar under riksnormen Andel av hushållen under riksnormen för försörjningsstöd före & efter (procent) 35% 30% 29% 27% 25% 20% 17% 15% 12% 10% 8% 9% 7% 8% 9% 5% 2% 3% 4% 0% Sambo/gift utan barn Sambo/gift med 1 barn Sambo/gift med 2 barn Sambo/gift med 3 eller fler barn Ensamstående Ensamstående med barn Under riksnorm idag Under riksnorm med marknadshyror Källa: Bostadsförmedlingen och SCB, 2013

Hyra som andel av nettoinkomsten utvalda yrken Idag Yrkeskategori Tidspunkt Idag Marknadshyror Marknadshyror Hyra/månad 4 589 kr 7 015 kr 8 332 kr 14 031 kr Genomsnittlig nettoinkomst 1:a 36 kvm 1:a 36 kvm 3:a 76 kvm 3:a 76 kvm Städare 15 173 kr 30% 46% 55% 92% Kock 16 655 kr 28% 42% 50% 84% Undersköterska 16 866 kr 27% 42% 49% 83% Förskollärare 18 348 kr 25% 38% 45% 76% Butiksbiträde 18 489 kr 25% 38% 45% 76% Not: Nettolön beräknad genom att dra av kommunalskatt (29,43% enl. Stockholm Stad) från bruttolön. Löner baserade på snittlöner för riket. Stockholmstillägg kan tillkomma för vissa yrkeskategorier. Källa: SCB, 2014

Den samhällsekonomiska kostnaden Aktör 1 år 5 år Hushåll/företag Offentliga finanser Hushållen - 17,432 mdr - 82,228 mdr Privata bostadsföretag 10,061 mdr +47,461 mdr Allmännyttiga bostadsföretag 7,121 mdr 33,589 mdr Kommunerna inom Stockholms län - 1,767 mdr - 8,337 mdr Staten - 121 milj - 570 milj Samhällsekonomisk kostnad - 2,138 mdr - 10,086 mdr

Exempel på övriga, indirekta ekonomiska och sociala konsekvenser Hushållens minskade konsumtionsutrymme kan få makroekonomiska effekter Högre efterfrågan på ägda boendeformer ökad belåning och lock-in effekter på arbetsmarknaden Att mindre resursstarka hyresgäster prisas ut från marknaden kan leda till rekryteringssvårigheter inom vissa branscher (t.ex. inom service- och vårdsektorn) Ökade otrygghet bland hyresgäster kan på olika sätt påverka individers beteende Vräkningar och marginalisering kan leda till mental ohälsa som belastar offentlig förvaltning och samhälle (behandling, sjukersättning)

Slutsatser Bostadskrisen kan inte lösas med marknadshyror ingen garanti för ökad nyproduktion och risk för omfattande konsekvenser för arbetsmarknad, trångboddhet och segregation Bostadsproduktion med hyror som folk kan efterfråga kräver politisk vilja och en hållbar finansiering som är generell, riktar sig till alla upplåtelseformer och maximerar den samhällsekonomiska nyttan behovsprövning ger inga positiva externa effekter Långsiktiga målsättningarna för bostadspolitiken är avgörande för samhällets fortsatta utveckling och välstånd - blocköverskridande överenskommelser krävs

Rättvis beskattning av hyresrätten

Det skiljer minst 2500 kr i månaden Finansdepartementets utredning Vissa bostadsbeskattningsfrågor SOU januari 2014 Skiljer 2 500 kr i exemplet ROT-avdragen tillkommer Investeringskostnad Kapitalkostnad lån Ägt boende Hyresrätt 2 000 000 2 000 000 100 000 100 000 Ränteavdrag - 30 000 0 Drift/underhåll 30 000 30 000 Fastighetsavgift 7 112 7 112 Boendekostnad 107 112 137 112 Kr/mån 8 926 11 426 Kr/kvm (100 kvm) 1 071 1 371

2 800 i stället för 6 000 för en trea om hyrorna stigit lika mycket som andra priser sedan 1980 90-93 ökade hyrorna med 50 % Skatteomläggningen 1990: sänkta inkomstskatter och höjda skatter på varor och tjänster Orsaker Sänkt fastighetsskatt ROT-avdrag Slopat investeringsstöd Bibehållna ränteavdrag

Hyresgästernas situation www.hurvibor.se

Vad tjänar folk? Och vad betalar de i hyra?

35% Månadsinkomst för hushåll med en vuxen 2013 boende i Region västra Sverige 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Under 10 000 kr 10 001-15 000 kr 15 001-20 000 kr 20 001-25 000 kr 25 001-30 000 kr 30 001-35 000 kr 35 001-40 000 kr 40 000-45 001 kr Mer än 45 001 kr Källa: SCB

Hur stor andel av inkomsten går till hyra?

Unga vuxnas betalningsförmåga Källa: Hyresgästföreningens rapport 2015: Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

Källa: Salonen Nyttan med allmännyttan

Inkomsterna skiljer stort i Göteborg

Källa: Salonen Nyttan med allmännyttan

Källa: Salonen Nyttan med allmännyttan

Ekonomiskt program för hyresrätten Investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter Slopad fastighetsskatt för hyresrätter Skattefria underhållsfonder Rotavdrag för hyresrätter Miljöpremie för upprustning Stöd till bostadsföretag på vikande marknader

Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Ett kommunalt bostadsaktiebolag ska i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen samt erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande. Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. Ur förarbetena: Som regeringen har redogjort för har de kommunala bostadsföretagen inte tillkommit för att skapa vinster, utan för att tillgodose ett allmännyttigt ändamål. I den meningen är det allmännyttiga syftet överordnat andra aspekter. Nyttan med allmännyttan? Forskningsprojekt som SABO initierat.

Bolagens pengar. Värdeöverföringar får inte överstiga räntan på det kapital som kommunen skjutit till Undantag: Vinster från försäljningar, halva summan Borgensavgifter Paragraf 5. Åtgärder för integration och social sammanhållning

Är det olönsamt att äga hyresfastigheter?

Partiernas bostadspolitik Gemensamt Ökat byggande Hyresrättsvänlig retorik Skatteneutralitet Unga och studenter Hållbarhet

Partiernas bostadspolitik Skillnader Investeringsstöd Mål för bostadsbyggande Inflytande Hyressättning Ombildning

Hyresgästföreningens mål och åtgärdsförslag, inför valet 2014!! Minst 15 000 nybyggda hyresrätter varje år fram till 2016 Likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan boendeformerna Rimliga hyror (max 25 procent av disponibel inkomst och öka med max den allmänna kostnadsutvecklingen, KPI) Ökat inflytande över den egna bostaden och den gemensamma boendemiljön Investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter Slopad fastighetsskatt för hyresrätter Skattefria underhållsfonder Rotavdrag för hyresrätter Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Stöd till bostadsföretag på vikande marknader

Varför byggs det inte fler bostäder?

Alla skyller på alla. Regering och riksdag skyller på kommunerna och byggare Kommunerna skyller på riksdag och byggare Byggare och fastighetsägare skyller på kommuner och riksdag en del skyller på oss

Det krävs bostadspolitik! Staten Nationella mål för bostadsbyggandet Jämlik beskattning Skillnad mellan nyproduktion och äldre bestånd har aldrig varit större än nu Kommunerna Kommunerna måste ta sitt ägaransvar för de kommunala bostadsbolagen Tydliga ägardirektiv för ökat bostadsbyggande Mark- och planmonopol Branschen Utveckla branschen för att få ner byggkostnaderna

Regeringens förslag 2016 Investeringsstöd till bostäder för äldre, 150 Mkr, 300 Mkr, 400 Mkr och 400 Mkr Ramen för utgiftsområdet föreslås i övrigt uppgå till 7 064 miljoner kronor 2016. (Ökning med 5 856 miljoner från 2015): Stöd till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer + 1 miljard per år för perioden 2016 2019 Stöd till upprustning av skollokaler, 330 miljoner per år Utemiljö förskolor, skolor och fritidshem 500 miljoner år 2016 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande med 1,9 miljarder år 2016, 1,8 miljarder år 2017 och 1,3 miljarder 2018 2019 Samt investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande med 2,2 miljarder år 2016, 2,7 miljarder 2017 och 3,2 miljarder 2018 2019 Plus Agneta Börjessons utredning om boendeinflytande, etc

Krav i vårt bostadspolitiska program Vad kan kommunerna göra? Planera bostadsförsörjningen långsiktigt - Enligt lag ansvar för bostadsförsörjningen - Effektiv plan- och byggprocess - Tilldelning av mark, även till små byggherrar Använda allmännyttan - Ägardirektiv - Låta pengarna stanna i bolagen Kommunal bostadsförmedling

Framtiden Fokusområden Förhandlingsorganisationen Förhandlingsläget just nu Pedram Kouchakpour

Ny hyressättning Tidigare var allmännyttan hyresnormerande. Nu är det förhandlade hyror som gäller. Förväntningar från politiker att ny hyressättning skulle öka bostadsbyggandet. Förväntningar från fastighetsägarna att nya hyressättningen skulle ge lägesfaktorn större betydelse. Slaget om tolkningen pågår för fullt!

Dagens hyressättningsmodell Lägenhetens beskaffenhet (storlek, modernitetsgrad, planlösning, läge inom huset, reparationsstandard och ljudisolering) Förmåner (hiss, sopnedkast, tvättstuga, särskilda förvaringsutrymmen, god fastighetsservice, lekplats, garage eller parkeringsplats som tillhör lägenheten) Övriga faktorer (husets läge, boendemiljön i stort, närhet till kommunikationer)

Olika system för hyressättning Hyresreglering Marknadshyra Ingen avtalsfrihet Bruksvärdessystemet Avtalsfrihet dock spärr och rätt att pröva Avtalsfrihet

Bruksvärde vs marknadshyror I riksdagen vill en majoritet behålla eller reformera det nuvarande systemet. Det har hittills framförallt varit debattörer och intressenter som driver frågan om marknadshyror. Hyresgästföreningen värnar om det nuvarande hyressättningssystemet.

Förhandlade hyror bruksvärdet En hyreshöjning på 2 % innebär en intäktsförstärkning på 2,2 miljarder kronor för hyresvärdarna och en ökad kostnad för hyresgästen på 1100 kr/år.

Vad går hyran till?