Uppgift i kalkyldifferenser 4.0



Relevanta dokument
a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Uppgift 1 i Kalkyldifferens

Uppgift 1 (max 8 poäng)

» Industriell ekonomi

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Uppgift: Självkostnad och ABC

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Reflektioner från föregående vecka

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

» Industriell ekonomi

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Allmänt om kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :00 13:00

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Kalkyleringens avvägning

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Kalkyleringens avvägning

Uppgift i Självkostnadkalkyl för en byggmaterialproducent

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Seminarium 4 (kap 16-17)

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Skärvad Olsson Kap 18

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Tentamen 51FE01 BC17, TPU17 DT15, TI 15 på textilhögskolan. Papper, miniräknare med tomt minne och penna

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

IEK415 Industriell ekonomi E

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer:

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Syfte. Användning i verksamheter. För vad och hur? AJK AJK 17 Standardkostnader

15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Entreprenörskap- och affärsutveckling. Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

6 uppgifter och totalt 70 poäng

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

IEK 415 Industriell ekonomi

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

TENTAMEN I HFÖA10 EKONOMISK STYRNING FEK1

Fråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p)

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Datum för tentamen Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Reflektioner från föregående vecka

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Transkript:

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Legotillverkaren Non Capisco brukar tillverka och leverera två produkter kallade Styran och Stellan åt en storkund. Materialet för produkterna skickas från beställaren, varför företagets huvudsakliga insats består av olika slags arbetsinsatser. Arbetarna kostar 160 kr per timme i direkt lön enligt standard och den totala lönekostnaden uppgick till 750 000 kronor under det tredje kvartalet. I övrigt gäller följande för dessa två produkter under det tredje kvartalet år 2007: Styran Stellan Normal produktion och försäljning i antal 10 000 15 000 Verklig produktion och försäljning i antal 12 500 17500 Arbetstidsbehov per enhet 15 min 6 min Rapporterad total arbetstid 3000 tim 1700 tim Normalt (budgeterat) försäljningspris per enhet 148 kr 95 kr a) Ange arbetsdifferenserna (både i pris och kvantitet) för tillverkningen av Styran och Stellan för det tredje kvartalet 2007. (2p) Avd1 Avd2 Lönesatsdifferens över båda avdelningar 160*(3000 + 1700) 750 000=+2000 kr Arbetstidsdifferens 160*(12500*15/60-3000)=+20 000 kr 160*(17500*6/60-1700)=+ 8000 kr Förklaring: duktigt folk och kostnadseffektiva arbetare i båda avdelningar. Eftersom total lön inte är separat redovisade för olika avdelningar så kan man inte ta fram någon lönesatsdifferens för respektive avdelning, utan man får en total lönesatsdifferens för båda avd. b) Försäljningsintäkterna för Styran och Stellan uppgick totalt till 3,5 miljoner kronor, där Styran och Stellan stod vardera för 1,75 miljoner av omsättningen. Ange pris-, mix- och försäljningsvolymdifferenserna för dessa produkter. (2p) Prisdiff 1 750 000 (12500* 148) 1 750 000 (17 500 * 95) Mix diff: 148*(12500-30000* 10/25) 95*(17500-30 000* 15/25) Försäljningsvolymdiff 148 * (30000*10/25 10 000) 95 * (30 000 * 15/25 15 000) c) Den budgeterade fasta tillverkningsomkostnaden (TOF) är 500 000 kr per kvartal och den rörliga tillverkningsomkostnaden (TOR) är 25 kr per arbetstimma enligt standard. Beräkna de differenser som är möjliga att räkna ut för tillverkningsomkostnaderna om TOF och TOR totalt sett rapporterades till 655 000 kr. (2p) Budgeterad TO (tid) = 500 000 + 25 * Tid, Budgeterade TO(4700 tim) = 617 500 kr Absorbtionstakt = (500 000 + 25*4000)/4000 = 150 kr/tim, dvs TOF + TOR = 125 +25 Absorberade TO (4700) = 705 000 kr Verklig TO vid 4700 tim är 655 000 kr Sysselsättningsdifferens = Absorberade TO(4700)- Budgeterade TO(400) = +87500 kr dvs överabsorbtion som är ett mått på effektivt utnyttjande av kapaciteten. Omkostnadsnivådiff = Budgeterade TO(4700)- Verkliga TO vid 4700 tim = - 37 500 kr Total TO differens = Absorberade TO(4700)- Verkliga TO vid 4700 tim = + 50 000 kr

Uppgift i kalkyldifferenser 4.1 I företaget Fina Koppar AB tillverkas exklusiva och dekorerade Thé-koppar (inkl fat) och kaffemuggar av porslin. Dessa produkter tillverkas av samma råmaterial och produceras på samma fabrik och av samma arbetskraft. Inför oktobers budgetering, utgick man från nedan: Thé kopp Kaffemugg Försäljningsvolym i st 19 000 31 000 Försäljningspris i kr per st 30 20 Standardkostnader Råmaterial @ 18 kr per kilo 7,20 kr/st 5,40 kr/st Direkt arbete @ 250 kr timme 6,25 kr/st 3,75 kr/st Omkostnad 120% på direkt lön 7,50 kr/st 4,50 kr/st Normal produktion är 19 000 Thé koppar och 31 000 Kaffemuggar. Enligt budgeten är de fasta omkostnaderna 94000 kr per månad och den rörliga omkostnaden är 0,8 kr per direkt lönekrona. Omkostnader fördelas på direkta lönekronor som bas. Följande aktuella resultat rapporterades vid månadens slut: * 17 500 Thé koppar såldes till ett värde av 533 750 kr. * 32 500 kaffemuggar såldes till ett värde av 650 000 kr. * Produktionen blev 18 000 Thé koppar och 33 000 kaffemuggar. * 18000 kg råmaterial inköptes för månadens produktion till en kostnad av 310 480 kr. * 945 timmar arbetades till en total direkt lönekostnad på 233 880 kr. * Faktiska omkostnader blev 275 000 kr. Beräkna nedanstående differenser på intäkts- och kostnadssidan. Sammanfatta dina resultat nedan och hänvisa till bilagor vad gäller uträkningar! Total marginaldifferens +8750kr Marginal Budget = 30-(7,2+6,25+7,5)= 9,05 kr/tekopp resp 20-13,65=6,35 kr/kaffemugg marginal verklig 533750/17500 20,9 = 9,55 resp 650 000/325000 13,65= 6,35 margnialdiff för kaffe blir noll och för tekopp blir 17500*(9,55-9,05)=8750 kr Total mixdifferens 9,05(17500-19000)=-13575kr totalt 4050 kr 6,35*(32500-31000)=9525 kr Total försäljningsvolymdifferens blir 0 ty budget och verklig försäljning lika Total arbetsdifferens (för både lön och effektivitet) Arbetstidsdiff = 250(18000*0,025+33000*0,015-945)=0 samt lönesatsdiff = 945*250-233880= 2370 kr dvs totalt 2370 kr Total materialdifferens (för både kvantitet och pris) blir totalt sett 2680 kr kvantdiff = 18*(18000*0,4+33000*0,3-18000)=-16200 kr prisdiff = 18000*18-310480 = 13520 kr Total omkostnadsdifferens (net variance) Kostnadsnivådiff = (94000 + 0,8*233 880) 275 000 = 6104 kr Sysselsättnignsdiff = 1,2 * 233 880-281 104 = - 448 kr Total omkostnadsdiff = 280656 275 000 = + 5656 kr

Uppgift i kalkyldifferenser 4.2 (Reviderad version) Under oktober månad tillverkade AB Glaskonst 5000 st Roxanne och 4000 st Xerxes. Företaget tillämpar normalårsmetoden vid självkostnadskalkylering. Roxanne Xerxes Normal produktion och försäljning 6000 st 4000 st Försäljningspris per enhet 800 kr 700 kr Glasmaterial i kg/enhet à 30 kr/kg 2 kg 1,5 kg Glasblåsnings- och formgivningstid i min/enhet à 100 kr/tim 15 min 30 min Glasslipnings- och graveringstid i min/enhet à 150 kr/tim 30 min 15 min Speciella direkta tillverkningskostnader per enhet 22 kr 18 kr Fasta särkostnader för design o. specialverktyg per månad 216 000kr 147 000 kr Rörlig provision till försäljare per såld enhet 50 kr 25 kr Följande budgeterade värden gäller för fasta och rörliga omkostnader: Materialomkostnader, fasta 108 000 kr med dm som bas Tillverkningsomkostnader, fasta 1 425 000 kr med dl som bas Tillverkningsomkostnad, rörliga 60 % på dl Affärs- och försäljningsomkostnader 1 040 000 kr med TVK som bas Under oktober månad valde AB Glaskonst att tillverka Roxanne och Xerxes med ett nytt glasmaterial, bl a för att testa det nya materialets produktionsegenskaper. Nu i slutet av månaden har ledningen tagit del av nedanstående ekonomiska rapport. a) Din uppgift är att så långt som möjligt analysera de ekonomiska konsekvenserna av det nya materialet för den direkta resursanvändningen, d v s det nya materialets effekter på inte bara materialpris och materialförbrukning utan också arbetslön och arbetseffektivitet i företagets båda avdelningar. Kommentera och förklara gärna (dock kortfattat!) dina kalkyldifferenser! Kan man utifrån kalkyldifferenserna påstå att företaget totalt sett tjänat på användning av det nya materialet? Till bilden hör att båda produkterna är så pass inarbetade så att kalkyldifferenser för arbete i avdelningarna brukar vara negligerbara i normala fall, d v s vid användning av det gamla materialet. Från effekter på omkostnader bortses! (6p) Roxanne Xerxes Normal månadsproduktion 6000 st 4000 st Produktionskvantitet i oktober 5000 st 4000 st Total materialkostnad 304 000 kr 186 000 kr Total rapporterad materialförbrukning 9 200 kg 5 800 kg Total rapporterad lönekostnad i blåsning 105 000 kr 180 000 kr Total rapporterad arbetstid i blåsning 1 000 tim 1 800 tim Total rapporterad lönekostnad i slipning 350 000 kr 190 000 kr Total rapporterad arbetstid i slipning 2 400 tim 1 200 tim b) Analysera företagets tillverkningsomkostnadsdifferens för oktober då månadens TOF visade sig vara 1 500 000 kr och totala TOR 500 000 kr. (3 p)

Budgeterad TO (dl) = 1 425 000 + 0,6 * dl Absorbtionstakt för TO är samma sak som standardpriset för våra TO, dvs 150 % på dl för TOF och 60% på dl för TOR Absroberade TO (dl) = (TOR-pålägg + TOF-pålägg) * dl = 2,1 * dl Verkliga TO i oktober = 1 500 000 + 500 000 = 2 000 000 kr DL i okt = 105 000 + 180 000 + 350 000 + 190 000 = 825 000 kr Sysselsättningsdifferens i oktober = Absorberad TO(dl okt) Budgeterad TO (dl okt) 2,1 * 825 000 (1 425 000 + 0,6*825 000) 1 732 500 1 920 000 = - 187 500 kr Omkostnadsnivådifferens för TO i oktober = Budgeterad TO(dl okt) Verkliga TO i okt 1 920 000 2 000 000 = -80 000 kr Total omkostnadsdifferens för TO = Absorberade TO(dl okt) Verkliga TO i oktober 1 732 500 2 000 000 = - 267 500 kr Roxanne Xerxes Materialprisdifferens - 28 00 kr - 12 000 kr Materialkvantitetsdifferens + 24 000 kr + 6 000 kr Lönesatsdifferens i blåsning - 5 000 kr + 0 kr Arbetstidsdifferens i blåsning + 25 000 kr + 20 000 kr Lönesatsdifferens i slipning + 10 000 kr - 10 000 kr Arbetstidsdifferens i slipning + 15 000 kr - 30 000 kr Räkna ihop alla direkta kostnads differenser och acceptera det nya materialet om summan av alla dessa differenser är positiv!

Uppgift i kalkyldifferenser 4.3 Inför verksamhetsåret 2006 räknade Bosses kuddar med att tillverka 15000 kuddar, vilket är att betrakta som en normal årsstandard för tillverkningsvolym. Standardkostnaden för en enhet Mandala såg ut på det här viset: Direkt material (instoppning) 2 kg * 15 kr/kg = 30 kr Direkt material (tyg) 20 kr Direkt arbete ½ timme * 100 kr/tim = 50 kr Omkostnader: Fasta ½ timme * 120 kr/tim = 60 kr Rörliga ½ timme * 40 kr/tim = 20 kr Standardkostnad 180 kr Följande avvikelser från standardkostnaderna rapporterades i slutet av 2006 för hela årets produktion: Prisavvikelse instoppningsmaterial Kvantitetsavvikelse instoppningsmaterial Lönesatsavvikelse Arbetstidsavvikelse Sysselsättningsavvikelse (production vol variance) Total omkostnadsavvikelse (net overhead variance) - 16 000 kr + 4 000 kr -34 000 kr + 20 000 kr - 60 000 kr + 20 000 kr a) Visa att producerade antalet kuddar uppgick till 14000 enheter under 2006. (1p) Negativ Sysselsättningsdifferens = - 60 000 = 60 * (Q verklig Q normal) där Q normal = 15000 om vi löser ut Q verklig = 14 000 st b) Bestäm total materialkostnad för den instoppning som använts i produktionen. (1p) Vi söker QvPv för instoppning Prisdifferens för instoppning = QvPs-QvPv = 15 * Qv QvPv = - 16 000 kr Men Qv fås ur kvantitetsdifferensen = Ps*(Qs-Qv) = 15*(14 000 * 2 Qv) = + 4000 kr Qv = 28 000-4000/15 = 27 733 kg QvPv = 27 733 * 15 + 16 000 = 432 000 kr c) Bestäm total lönekostnad för producerade antal enheter. (1p) Vi söker QvPv för arbete! Lönesatsdifferens för arbete = QvPs-QvPv = 100 * Qv QvPv = - 34 000 kr Qv fås urarbetstidsdifferensen = Pv*(Qs-Qv) = 100*(14 000 * 1/2 Qv) = + 20 000 kr Qv = 7 000-20 000/100 = 6 800 tim QvPv = 6800 * 100 + 34 000 = 714 000 kr d) Bestäm antalet direkta arbetstimmar som rapporterats. (1p) Qv för arbete = 6800 timmar e) Bestäm den faktiska lönen per timme som betalats för arbetet i produktionen. (1p) Pv för arbete = QvPv/Qv = 714 000 kr / 6800 tim = 105 kr per timme f) Bestäm den faktiska nivån på omkostnaderna. (1p) Total omkostnadsdifferens = Absorberade omkostnader Verkliga omkostnader = + 20 tkr Verkliga omkostnader = (60+20)*14000-20 000 = 1 100 000 kr

Uppgift i kalkyldifferenser 4.4 Snowboard avdelningen i ALBORZ Vintersport brukar göra kvartalsvisa uppföljningar. Produktionsmålet för det tredje kvartalet 2007 var 3000 snowboard, men produktionen blev 2500 snowboard. Varje snowboard passerar två processer i sin framställning; brädformning (skärande bearbetning och formgivning av brädor) och ytbehandling (av brädornas under- och ovansida). För det tredje kvartalet gäller följande standards och utfall: Brädformning Ytbehandling Arbetstid i minuter/snowboard 30 45 Standardkostnad i SEK/timme 150 180 Rapporterad arbetstid i timmar 1300 1750 TOR-pålägg 50% på direkt lön a) Beräkna avdelningens arbetsdifferenser (för arbetstid och lönesats) samt TOR-differenser, om avdelningens totala direkta lönekostnad uppgick till 510 000 kr och de rörliga tillverkningsomkostnaderna (TOR) blev 250 000 kr under det tredje kvartalet. (5p) Brädformning Ytbehandling Arbetstidsdifferens 150 * (2500*30/60 1 300) = 180 * (2500*45/60-1750) = - 7500 kr 22 500 kr Lönesatsdifferens 150 * 1300 + 180 * 1 750 510 000 = 0 kr Eftersom lönekostnaden anges som en totalsumma går den ej att separera till olika avdelningar kan vi bara ta fram EN differens för de direkta lönerna. Vi jämför helt enkelt vad 1300 timmars arbete i brädformning respektive 1750 timmars arbete i ytbehandlingen borde ha kostat mot vad samma arbete faktiskt kostade. TOR-påläggsdifferens = TOR-pålägg *dl verklig TOR i kr under aktuell period = 510 000 * 0,5 250 000 = + 5000 kr TOR-effektivitetsdifferens = TOR-pålägg *(dl standard dl verklig) 50 % * (2500*30/60*150 + 2500*45/60*180 510 000) = 50 % *(525 000 510 000) = + 7500 kr b) Efter ihärdiga rekommendationer och påtryckningar från ytbehandlarnas sida valde produktionsledningen att låta personalen använda ett ytbehandlingsmedel kallat superbelag special under det tredje kvartalet. Superbelaget skulle sänka tiden för ytbehandling enligt standard med 5 minuter per snowboard, enligt personalen. Avgör huruvida ytbehandlarna har uppnått den effektivitetsvinst som de hade tänkt uppnå! (1p) Om standardarbetstiden sänks med 5 minuter borde differensen i denna avdelning bli:180 * (2500*40/60 1 750) = - 15 000 kr varför vi kan konstatera att vi inte uppnådde någon effektivitetsvinst med materialet i avdelningen ytbehandling.

Uppgift i kalkyldifferenser 4.5 Alkemi Co började verksamheten 1:a oktober 2007 enligt nedan. Företaget använder standardkostnader vid kalkyleringen för företagets enda produkt som är en sorts metallbehållare som används i laboratorier. För en behållare gäller följande standard: Råmaterial 5 kg à 20 kr = 100 kr Direkt arbete 1 tim à 100 kr = 100 kr TO fasta 50 kr TO rörliga 50 kr I oktober 2007 såldes 3000 behållare. De utgående balanserna för de konton som registrerar råmaterial, produkter i arbete och färdiga produkter såg ut enligt följande: Råmaterial till standardkostnad 2000 kg Produkter i arbete 0 Färdiga produkter 1000 st Avvikelserna från standardkostnaderna var registrerade i redovisningen enligt följande: Materialprisavvikelse Materialkvantitetsavvikelse Lönesatsavvikelse Arbetstidsavvikelse Sysselsättningsavvikelse Kostnadsnivåavvikelse + 13 000 kr - 20 000 kr + 22 000 kr - 4 000 kr - 100 000 kr + 50 000 kr a) Bestäm antalet tillverkade behållare. (1p) Antal tillverkade behållare är 4000 st eftersom vi hade 1000 behållare kvar i lager utöver de 3000 som vi sålde. b) Bestäm mängden material som använts i produktionen. (1p) Kvantitetsdifferens för materialet = Ps *(Qs-Qv) = 20*(4000 * 5 Qv) = - 20 000 kr => Qv= 21 000 kg c) Bestäm kostnaden för det material som köpts under perioden. (1p) Prisdifferens för materialet blir = PsQv-PvQv = 13 000 kr => PvQv = 20*21000 13 000 = 407 000 kr d) Bestäm antalet arbetade timmar. (1p) Arbetstidsdifferens = Ps *(Qs-Qv) = 100 * (1*4000 Qv) = - 4000 kr => Qv=4040 timmar e) Bestäm den totala direkta lönekostnaden. (1p) QvPv för lönen blir = 100*4040 22 000 = 382 000 kr f) Bestäm vilken volym i antal behållare som använts när påläggssatsen för omkostnader (TOF och TOR) beräknades? (1p) Sysselsättningsdifferens = - 100 000 kr = 50 * (4000 Q normal) Q normal = 6 000 st Obs! Sysselsättningsdifferensen berörs enbart av över- eller undertäckning av de fasta kostnaderna!

Uppgift i kalkyldifferenser 4.6 (Reviderad version) Kryssning AB tillverkar tre produkter: alfa, beta och gamma. Från företagets redovisning från 1:a kvartalet 2007 erhåller vi följande data i tusental kr. Alfa Beta Gamma Materialförbrukning (rörlig) i tkr 500 500 600 Lönekostnader (rörlig) i tkr 1200 800 1080 Licensavgift (rörlig) i tkr 200 200 40 Omkostnaderna för samma period var följande räknad i tusental kr: Inköpskostnader (fasta) MO 50 Kostnad för förrådshållning (fast) MO 125 Avskrivningar på och ränta för företagets fabriksanläggningar (fasta) TOF 2000 Reparation och underhåll för maskiner, verktyg och inventarier (fasta) TOF 900 Diverse tillverkningsomkostnader (fasta) TOF 530 Rörliga tillverkningsomkostnader TOR 1540 Omkostnader för försäljningsorganisation (fasta), FO 1240 Kostnader för företagets administration (fasta), AO 950 Under det 1:a kvartalet 2007 har företaget tillverkat och sålt 25 000, 50 000 och 20 000 st alfa, beta respektive gamma. Den normala tillverkningen och försäljningen av alfa, beta och gamma brukar vara 30 000, 40 000 respektive 25 000 st. Beräkna självkostnaden i kr/st för varje produkt med hjälp av normalkalkyl. (4p) Som ni ser ovan kan vi i efterhand klassificera dessa kostnadsslag till MO, TOF, TOR osv. Därefter kan vi härleda påläggssatser för vart och ett av dessa omkostnadsslag baserat på värdet av basen för en normalperiod. TOF-påläggssats = 3 430 000 / dl för ett normalt kvartal! DL normalkvartal = 48 * 30 000 + 16 * 40 000 + 54 * 25 000 = 3 430 000 kr, vilken ger oss en TOF-påläggssats på 100%. TOR-påläggssats enligt = 1 540 000 / 3 080 000 (d v s direkt lön under det aktuella kvartalet som bas). Då blir TOR-påläggssatsen = 50% på direkt lön! MO-påläggssats (10 %) och AFFO-påläggssats (20 %) räknas fram på samma sätt. Självkostnad enligt normalkalkyl Alfa Beta Gamma Direkt material 20 kr 10 kr 30 kr Direkt lön 48 kr 16 kr 54 kr Speciell direkt tillverkningskostnad 8 kr 4 kr 2 kr MO 10% på dm 2,00 kr 1,00 kr 3,00 kr TOF 100% på direkt lön 48,00 kr 16,00 kr 54,00 kr TOR 50% på direkt lön 24,00 kr 8,00 kr 27,00 kr TVK 150 kr 55 kr 170 kr AFFO 20% på TVK 30,00 kr 11,00 kr 34,00 kr Självkostnad 180 kr 66 kr 204 kr Försäljningspris 220 kr 90 kr 250 kr Enligt normalkalkylen fördelas fasta omkostnader på en normalperiods bas! Se separata uträkningar i den nya versionen av filen omkostnadsdiff-exempel.

Härled Kryssning AB:s flexibla budgetlinje och absorbtionslinje för fasta och rörliga TO med direkt lön som bas och beräkna sysselsättningsdifferensen (production volume variance) för det 1:a kvartalet. (2p) Budgeterade TO(dl) = TOF + TOR% * dl = 3 430 000 + 0,5 * dl Absorberade TO (dl) = (100% + 50%) * dl = 1,5 * dl Sysselsättningsdifferens vid dl = 3 080 000 kr blir = 1,5* 3 080 000 (3 430 000 + 0,5* 3 080 000) = 4620 000 4970 000 = - 350 000 kr Enligt standard skulle varje alfa kräva 25 min, varje beta 10 min och varje gamma 25 min att tillverka. Analysera arbetstidsdifferensen och lönesatsdifferensen för Kryssning AB:s produkter för det 1:a kvartalet om arbetarna kostar 120 kr/timma och om arbetstiden för Alfa uppgick till 10 000 timmar, för Beta till 9000 timmar och för Gamma till 8000 timmar. (2p) Alfa Beta Gamma Arbetstidsdifferens 50 000-80 000 kr 40 000 kr Lönesatsdifferens 0 280 000 kr - 120 000 kr Bestäm intäktsdifferenserna (gross margin variances) för Kryssning AB:s produkter för det 1:a kvartalet 2007 om försäljningspriset på alfa, beta och gamma motsvarade sina budgeterade värden, d v s blev 220 kr, 90 kr respektive 250 kr per enhet. (2p) Försäljningsmixdifferens -200 000 kr 240 000 kr -230 000 kr Försäljningsvolymdifferensen blir =0 kr för samtliga produkter eftersom den budgeterade försäljningen och den verkliga försäljningen blev totalt sett lika, dvs 95 000 st. Ej heller blir det intressant att titta på marginal- eller prisdifferenserna, då de budgeterade och de verkliga värdena blev desamma.