Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Transkript

1 Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Legotillverkaren Non Capisco brukar tillverka och leverera två produkter kallade Styran och Stellan åt en storkund. Materialet för produkterna skickas från beställaren, varför företagets huvudsakliga insats består av olika slags arbetsinsatser. Arbetarna kostar 160 kr per timme i direkt lön enligt standard och den totala lönekostnaden uppgick till kronor under det tredje kvartalet. I övrigt gäller följande för dessa två produkter under det tredje kvartalet år 2007: Styran Stellan Normal produktion och försäljning i antal Verklig produktion och försäljning i antal Arbetstidsbehov per enhet 15 min 6 min Rapporterad total arbetstid 3000 tim 1700 tim Normalt (budgeterat) försäljningspris per enhet 148 kr 95 kr a) Ange arbetsdifferenserna (både i pris och kvantitet) för tillverkningen av Styran och Stellan för det tredje kvartalet (2p) Avd1 Avd2 Lönesatsdifferens över båda avdelningar 160*( ) =+2000 kr Arbetstidsdifferens kr kr Förklaring: duktigt folk och kostnadseffektiva arbetare i båda avdelningar. Eftersom total lön inte är separat redovisade för olika avdelningar så kan man inte ta fram någon lönesatsdifferens för respektive avdelning, utan man får en total lönesatsdifferens för båda avd. b) Försäljningsintäkterna för Styran och Stellan uppgick totalt till 3,5 miljoner kronor, där Styran och Stellan stod vardera för 1,75 miljoner av omsättningen. Ange pris-, mix- och försäljningsvolymdifferenserna för dessa produkter. (2p) Prisdiff (12500* 148) ( * 95) Mix diff: 148*( * 10/25) 95*( * 15/25) Försvoldiff 148 * (30000*10/ ) 95 * ( * 15/ ) c) Den budgeterade fasta tillverkningsomkostnaden (TOF) är kr per kvartal och den rörliga tillverkningsomkostnaden (TOR) är 25 kr per arbetstimma enligt standard. Beräkna de differenser som är möjliga att räkna ut för tillverknings-omkostnaderna om TOF och TOR totalt sett rapporterades till kr. (2p) Bud TO (tid) = * Tid, Bud TO(4700 tim) = kr Absord TO (tid) = /4000tim + 25 = 150 kr/tim * Tid Abs TO(4700tim) = kr Verklig TO vid 4700 tim är kr Sysselsättningsdiff = kr (överabsorbtion), Omkostnadsnivådiff = kr och Total TO diff = kr

2 Uppgift i kalkyldifferenser 4.1 I företaget Fina Koppar AB tillverkas exklusiva och dekorerade Thé-koppar (inkl fat) och kaffemuggar av porslin. Dessa produkter tillverkas av samma råmaterial och produceras på samma fabrik och av samma arbetskraft. Inför oktobers budgetering, utgick man från nedan: Thé kopp Kaffemugg Försäljningsvolym i st Försäljningspris i kr per st Standardkostnader 18 kr per kilo 7,20 kr/st 5,40 kr/st Direkt 250 kr timme 6,25 kr/st 3,75 kr/st Omkostnad 120% på direkt lön 7,50 kr/st 4,50 kr/st Normal produktion är Thé koppar och Kaffemuggar. Enligt budgeten är de fasta omkostnaderna kr per månad och den rörliga omkostnaden är 0,8 kr per direkt lönekrona. Omkostnader fördelas på direkta lönekronor som bas. Följande aktuella resultat rapporterades vid månadens slut: * Thé koppar såldes till ett värde av kr. * kaffemuggar såldes till ett värde av kr. * Produktionen blev Thé koppar och kaffemuggar. * kg råmaterial inköptes för månadens produktion till en kostnad av kr. * 945 timmar arbetades till en total direkt lönekostnad på kr. * Faktiska omkostnader blev kr. Beräkna nedanstående differenser på intäkts- och kostnadssidan. Sammanfatta dina resultat nedan och hänvisa till bilagor vad gäller uträkningar! Total marginaldifferens +8750kr Marginal Budget = 30-(7,2+6,25+7,5)= 9,05 kr/tekopp resp 20-13,65=6,35 kr/kaffemugg marginal verklig / ,9 = 9,55 resp / ,65= 6,35 margnialdiff för kaffe blir noll och för tekopp blir 17500*(9,55-9,05)=8750 kr Total mixdifferens 9,05( )=-13575kr totalt 4050 kr 6,35*( )=9525 kr Total försäljningsvolymdifferens blir 0 ty budget och verklig försäljning lika Total arbetsdifferens (för både lön och effektivitet) Arbetstidsdiff = 250(18000*0, *0, )=0 samt lönesatsdiff = 945* = 2370 kr dvs totalt 2370 kr Total materialdifferens (för både kvantitet och pris) blir totalt sett 2680 kr kvantdiff = 18*(18000*0, *0, )= kr prisdiff = 18000* = kr Total omkostnadsdifferens (net variance) Kostnadsnivådiff = ( ,8* ) = 6104 kr Sysselsättnignsdiff = 1,2 * = kr Total omkostnadsdiff = = kr

3 Uppgift i kalkyldifferenser 4.2a Under oktober månad tillverkade AB Glaskonst 5000 st Roxanne och 4000 st Xerxes. Företaget tillämpar normalårsmetoden vid självkostnadskalkylering. Vilket pris på Roxanne skulle ha givit samma totala nettovinst i kr (vid fullständig kostnadsfördelning eller Absorption Costing ) före skatt som vid en normal månads produktion och försäljning av Roxanne? (3p) Roxanne Xerxes Normal produktion och försäljning 6000 st 4000 st Försäljningspris per enhet 800 kr 700 kr Glasmaterial i kg/enhet à 30 kr/kg 2 kg 1,5 kg Glasblåsnings- och formgivningstid i min/enhet à 100 kr/tim 15 min 30 min Glasslipnings- och graveringstid i min/enhet à 150 kr/tim 30 min 15 min Speciella direkta tillverkningskostnader per enhet 22 kr 18 kr Fasta särkostnader för design o. specialverktyg per månad kr kr Rörlig provision till försäljare per såld enhet 50 kr 25 kr Följande budgeterade värden gäller för fasta och rörliga omkostnader: Materialomkostnader, fasta kr med dm som bas Tillverkningsomkostnader, fasta kr med dl som bas Tillverkningsomkostnad, rörliga 60 % på dl Affärs- och försäljningsomkostnader kr med TVK som bas b) Analysera företagets tillverkningsomkostnadsdifferens för oktober då månadens TOF visade sig vara kr och totala TOR kr. (3 p)

4 Uppgift i kalkyldifferenser 4.2b Under november månad valde AB Glaskonst att tillverka Roxanne och Xerxes med ett nytt glasmaterial, bl a för att testa det nya materialets produktionsegenskaper. Nu i slutet av månaden har ledningen tagit del av nedanstående ekonomiska rapport. Din uppgift är att så långt som möjligt analysera de ekonomiska konsekvenserna av det nya materialet för den direkta resursanvändningen, d v s det nya materialets effekter på inte bara materialpris och materialförbrukning utan också arbetslön och arbetseffektivitet i företagets båda avdelningar. Kommentera och förklara gärna (dock kortfattat!) dina kalkyldifferenser! Kan man utifrån kalkyldifferenserna påstå att företaget totalt sett tjänat på användning av det nya materialet? Till bilden hör att båda produkterna är så pass inarbetade så att kalkyldifferenser för arbete i avdelningarna brukar vara negligerbara i normala fall, d v s vid användning av det gamla materialet. Från effekter på omkostnader bortses! (6p) Roxanne Xerxes Normal månadsproduktion 6000 st 4000 st Produktionskvantitet i november 5000 st 4000 st Total materialkostnad kr kr Total rapporterad materialförbrukning kg kg Total rapporterad lönekostnad i blåsning kr kr Total rapporterad arbetstid i blåsning tim tim Total rapporterad lönekostnad i slipning kr kr Total rapporterad arbetstid i slipning tim tim

5 Uppgift i kalkyldifferenser 4.3 Inför verksamhetsåret 2006 räknade Bosses kuddar med att tillverka kuddar, vilket är att betrakta som en normal årsstandard för tillverkningsvolym. Standardkostnaden för en enhet Mandala såg ut på det här viset: Direkt material (instoppning) 2 kg * 15 kr/kg = 30 kr Direkt material (tyg) 20 kr Direkt arbete ½ timme * 100 kr/tim = 50 kr Omkostnader: Fasta ½ timme * 120 kr/tim = 60 kr Rörliga ½ timme * 40 kr/tim = 20 kr Standardkostnad 180 kr Följande avvikelser från standardkostnaderna rapporterades i slutet av 2006 för hela årets produktion: Prisavvikelse instoppningsmaterial Kvantitetsavvikelse instoppningsmaterial Lönesatsavvikelse Arbetstidsavvikelse Sysselsättningsavvikelse (production vol variance) Total omkostnadsavvikelse (net variance) kr kr kr kr kr kr a) Visa att producerade antalet kuddar uppgick till enheter under (1p) b) Bestäm total materialkostnad för den instoppning som använts i produktionen. (1p) c) Bestäm total lönekostnad för producerade antal enheter. (1p) d) Bestäm antalet direkta arbetstimmar som rapporterats. (1p) e) Bestäm den faktiska lönen per timme som betalats för arbetet i produktionen. (1p) f) Bestäm den faktiska nivån på omkostnaderna. (1p)

6 Uppgift i kalkyldifferenser 4.4 Snowboard avdelningen i ALBORZ Vintersport brukar göra kvartalsvisa uppföljningar. Produktionsmålet för det tredje kvartalet 2007 var 3000 snowboard, men produktionen blev 2500 snowboard. Varje snowboard passerar två processer i sin framställning; brädformning (skärande bearbetning och formgivning av brädor) och ytbehandling (av brädornas under- och ovansida). För det tredje kvartalet gäller följande standards och utfall: Brädformning Ytbehandling Arbetstid i minuter/snowboard Standardkostnad i SEK/timme Rapporterad arbetstid i timmar TOR-pålägg 50% på direkt lön a) Beräkna avdelningens arbetsdifferenser (för arbetstid och lönesats) samt TOR-differenser, om avdelningens totala direkta lönekostnad uppgick till kr och de rörliga tillverkningsomkostnaderna (TOR) blev kr under det tredje kvartalet. (5p) b) Efter ihärdiga rekommendationer och påtryckningar från ytbehandlarnas sida valde produktionsledningen att låta personalen använda ett ytbehandlingsmedel kallat superbelag special under det tredje kvartalet. Superbelaget skulle sänka tiden för ytbehandling enligt standard med 5 minuter per snowboard, enligt personalen. Avgör huruvida ytbehandlarna har uppnått den effektivitetsvinst som de hade tänkt uppnå! (1p)

7 Uppgift i kalkyldifferenser 4.5 Alkemi Co började verksamheten 1:a oktober 2007 enligt nedan. Företaget använder standardkostnader vid kalkyleringen för företagets enda produkt som är en sorts metallbehållare som används i laboratorier. För en behållare gäller följande standard: Råmaterial 5 kg à 20 kr = 100 kr Direkt arbete 1 tim à 100 kr = 100 kr TO fasta 50 kr TO rörliga 50 kr I oktober 2007 såldes 3000 behållare. De utgående balanserna för de konton som registrerar råmaterial, produkter i arbete och färdiga produkter såg ut enligt följande: Råmaterial till standardkostnad 2000 kg Produkter i arbete 0 Färdiga produkter 1000 st Avvikelserna från standardkostnaderna var registrerade i redovisningen enligt följande: Materialprisavvikelse Materialkvantitetsavvikelse Lönesatsavvikelse Arbetstidsavvikelse Sysselsättningsavvikelse Kostnadsnivåavvikelse kr kr kr kr kr kr a) Bestäm antalet tillverkade behållare. (1p) b) Bestäm mängden material som använts i produktionen. (1p) c) Bestäm kostnaden för det material som köpts under perioden. (1p) d) Bestäm antalet arbetade timmar. (1p) e) Bestäm den totala direkta lönekostnaden. (1p) f) Bestäm vilken volym i antal behållare som använts när påläggssatsen för omkostnader (TOF och TOR) beräknades? (1p)

8 Uppgift i kalkyldifferenser 4.6 Kryssning AB tillverkar tre produkter: alfa, beta och gamma. Från företagets redovisning från 1:a kvartalet 2007 erhåller vi följande data i tusental kr. Alfa Beta Gamma Materialförbrukning (rörlig) i tkr Lönekostnader (rörlig) i tkr Licensavgift (rörlig) i tkr Omkostnaderna för samma period var följande räknad i tusental kr: Inköpskostnader (fasta) 50 Kostnad för förrådshållning (fast) 125 Avskrivningar på och ränta för företagets fabriksanläggningar (fasta) 2000 Reparation och underhåll för maskiner, verktyg och inventarier (fasta) 900 Diverse tillverkningsomkostnader (fasta) 530 Rörliga tillverkningsomkostnader 1540 Omkostnader för försäljningsorganisation (fasta) 1240 Kostnader för företagets administration (fasta) 950 Under det 1:a kvartalet 2007 har företaget tillverkat och sålt , och st alfa, beta respektive gamma. Den normala tillverkningen och försäljningen av alfa, beta och gamma brukar vara , respektive st. Beräkna självkostnaden i kr/st för varje produkt med hjälp av normalkalkyl. (4p) Härled Kryssning AB:s flexibla budgetlinje och absorbtionslinje för fasta och rörliga TO med direkt lön som bas och beräkna sysselsättningsdifferensen (production volume variance) för det 1:a kvartalet. (2p) Enligt standard skulle varje alfa kräva 25 min, varje beta 10 min och varje gamma 25 min att tillverka. Analysera arbetstidsdifferensen för Kryssning AB:s produkter för det 1:a kvartalet om arbetarna kostar 120 kr/timma. (2p) Bestäm intäktsdifferenserna (gross margin variances) för Kryssning AB:s produkter för det 1:a kvartalet 2007 om försäljningspriset på alfa, beta och gamma motsvarade sina budgeterade värden, d v s blev 220 kr, 90 kr respektive 250 kr per enhet. (2p)