EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR

Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 3 2013 Tema Kompetensutveckling JONAS BROMANDER: teologiskt djup NYA AVTALET GER: En bättre arbetsmiljö

TEMA NR 3/13 NYA AVTALET OCH KOMPETENSUTVECKLING Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande. Uppge reskoden KYRKFACK vid beställning så får du automatiskt rabattpriset. Norges fantastiska fjordar 6 dagars semester på 3-stjärnigt hotell i Balestrand Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, 104 25 Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon 08-441 85 60 telefax 08-441 85 77 www.kyrka.se Dragsvik Fjordhotell Norges fjordar är utan tvivel några av de vackraste i världen. Nu får ni möjlighet att uppleva det själva och bo vid Norges längsta fjord; Sognefjorden. Ert trevliga fjordhotell ligger i den innersta delen av Sognefjorden nära Balestrand (10 km). Hotellet ligger naturskönt på en liten halvö, och alla rum har utsikt mot antingen fjorden eller fjällen. Ankomst: Juli: 1. 6. 11. 16. 21. 26. 31. Aug.: 5. 10. 15. 20. 25. 30. Valfri 4/9-26/10 2013. 1 barn 6-14 år ½ priset Pris per person i dubbelrum 3.699:- Pris utan reskod: 3.999:- 5 övernattningar 5 x frukostbuffé 5 x 3-rätters middag Res i perioden 20/8-31/10: SPARA 400:- Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon 070-341 28 92 bror.holm@svenskakyrkan.se Ann Thörnblad mobiltelefon 070-747 12 00 ann.thornblad@kyrka.se Bror Holm Christer Edvinson Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Thörnblad Sommar i Malmö 4 dagars semester på 4-stjärnigt centrumhotell Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Magnus Aronson. Adressändringar www.kyrka.se Clarion Hotel Temperance Malmö är staden som är fylld med överraskningar och är ett utmärkt val för en extra liten sommarsemester. Upplev klassiska storstadsupplevelser eller strosa i den gamla stadens pittoreska kvarter med mysiga butiker och caféer. När ni bor på ert flotta centrumhotell har ni staden med alla dess aktiviteter på gång -avstånd såsom shopping, sevärdheter, sol, strand och vatten. Ankomst: Valfri t.o.m. 15/8 2013. Vistelsen inkluderar endast slutstädning. Beställning: www.happydays.nu Öppet vardagar kl. 8-17 och helger kl. 10-15 Avbeställningsskydd kan köpas till. Expeditionsavgift på 89:- tillkommer. Barnrabatt vid 2 betalende vuxna. Pris per person i dubbelrum 1.449:- Pris utan reskod: 1.599:- 3 övernattningar 3 x frukostbuffé 3 x eftermiddagsfika med kaffe & kaka 3 x lätt kvällsbuffé Reskoden: Kyrkfack eller tel. 020 79 33 84 Teknisk arrangör: Tryck Elanders Falköping, 2012 ISSN 0283-7846 Utgivningsplan nr 4/13-13 september 2013 Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon 070-266 99 01 www.da-media.se 1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 KYRKFACK 3/13

LEDAREN - - - AVTALSRÖRELSEN 2013 ÄR AVSLUTAD. I STORT SÄTT har KyrkA lyckats med sina föresatser att nå ett gott förhandlingsresultat. Som medlem ser du i första hand de nyheter som tillkommit i avtalet. Om dessa nyheter berättar vi i detta nummer av Kyrkfack. Däremot kan du inte se det som inte kommit med i avtalet och som skulle ha inneburit försämringar för dig. Inte heller kan du se vad som attackerades i avtalet och som skulle ha varit en förlust för dig om det försvann. När vi är nöjda med kollektivavtalet innebär det att nyheterna är goda, att vi har lyckats förhindra att försämringar införts i avtalet och att frågor av värde inte försvunnit ur det. Helheten är ett bra avtal. AVTALSRÖRELSEN VÄCKER ÄNDÅ MÅNGA TANKAR. Trots att Svenska kyrkan för 13 år sedan lämnade det offentligrättsliga får detta faktum ändå inget avtryck i kollektivavtalet. Att avtalets kyrkliga del återfinns i bilagor och protokollsanteckningar och inte i avtalet säger väl egentligen allt. Om Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao, saknar ett tydligt intresse för att kyrkans behov ska få plats i avtalet, vem kan då axla det ansvaret? De flesta fackförbund har merparten av sina medlemmar utanför kyrkan. Att avtalsregleringar utifrån kyrkans verksamhet och behov överhuvudtaget finns i avtalet är i allt väsentligt KyrkAs förtjänst. väntas ge effekt en satsning, medan den satsning som ingen frågar efter eller vill ha bara är en kostnad. Det är alltså en väsentlig skillnad mellan satsning och kostnad även om båda belastar budgeten. Så ser jag också på kyrkans löneavtal. Hur länge har kyrkan råd med lönesättande samtal och hela den cirkus som den för med sig. Den är bara en kostnad för den får ingen effekt eftersom ingen eller få frågar efter den, vill ha den eller använder den. Ändå pådyvlas den varje år lokala arbetsgivare. Jag förvånas över att vi på lokalplanet bara tiger still. Kyrkoherdar, varför ställer ni inte till Skao krav på enklare löneavtal? Det finns ett enkelt avtalsförslag. KyrkA har tagit fram det och det kan göras ännu enklare om man vill. Förhandlingsmodellen medger det. Ofta sägs att personalen är kyrkans dyraste resurs, men vi förhandlar ju endast om lägst 2,4 % av den totala lönesumman gällande nio månader/kalenderår. I min församling är det ca 255.000 kr/år inkl sociala arbetsgivaravgifter. Jämför detta med församlingens annonskostnader om 550.000 kr/år. RÄKNAS ÄVEN PERSONALKOSTNADEN FÖR ATT åstadkomma fördelningen av 255.000 kr enligt nu gällande avtal får vi en tillkommande kringkostnad som är minst lika stor. Lades lika mycken tid per krona på att fördela annonspengarna eller allt annat som överstiger 255.000 kr/år skulle vi inte göra annat än fördela pengar. Det är ett omhuldande av en idé hos avtalsförhandlare som är dyr och arbetsmässigt oförsvarlig och som tynger avtalet och gör det i det närmaste omöjligt att uppfylla. Våga se det! Våga reagera! Ställ krav på ett löneavtal som är effektivt, som underlättar och inte är betungande i onödan. Tänk på att den lönesättande samtalsmodellen är onödigt arbetskrävande och därmed dyr när Skao i avtalskonferenser talar sig varm för den. Enklare och effektivare alternativ finns. Välj ett sådant, du är ju redan överlupen av arbete. Välj ett alternativ som ger mer tid för församlingsarbete. Mer tid för kyrkans grundläggande uppgift. Det vi är till för! Tillsammans kan vi förändra och vi kan och vill kyrkan. EN GOD OCH VÄLSIGNELSERIK SOMMAR ÖNSKAR JAG ER! BROR HOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE KYRKFACK 3/13 3

årigt avtal med Svenska kyrkans - procent de första åren och lägst FOTO MAGNUS ARONSON 4 KYRKFACK 3/13 Det ligger i paritet med den övriga arbetsmarknaden och det är positivt att det blev ett framtungt avtal, säger förbundsordförande Bror Holm. Vi fick också igenom en lägerersättning. Vardagar ligger den på 535 kronor och fredag-söndag 600 kr, från och med den 1 april nästa år blir helgersättningen 650 kr. Vi är inte uppe i de nivåer som vi anser vara rimliga, men det är ett steg i rätt riktning. Föräldrapenningen förlängs till sex månader i likhet med vad som skett på andra avtalsområden. Arbetsmiljön I årets yrkanden var en av hjärtefrågorna arbetsmiljön för att minska de höga sjukskrivningarna för präster. De präster som har oreglerad arbetstid ska inte arbeta mer än 40 timmar per vecka i genomsnitt. De komministrar som har haft oreglerad arbetstid har många gånger kommit upp i väldigt många arbetstimmar vilket i längden skapar ohälsa. Därför är det nu bra att det i avtalet finns inskrivet att arbetstiden för den här gruppen inte ska vara mer än för andra anställda i kyrkan utan begränsas till 40 timmar i veckan i genomsnitt, säger Bror Holm. Det finns de som vid en första anblick tycker att det här blir ett ingrepp i deras liv, men meningen är också att det ska vara ett positivt ingrepp så att de ska orka i längden, säger 1:e vice förbundsordförande Christer Edvinson. Före år 2000 hade vi många vakanser i Härnösands stift, och de flesta av oss hade då oreglerad arbetstid. Jag

Det nya avtalet Kompetensutveckling. minns att jag sa om vi fortsätter så här, kommer inte många av oss bli 65 år. Vi går nu in i en framtid med stora enheter och det är ett skydd mot en överbelastning, säger Bror Holm. En av de stora framgångarna i förra årets avtalsrörelse var församlingsarbetstiden som redan idag har skapat arbetsvillkor, för ett par hundra församlingspedagoger och diakoner, som liknar prästernas. Den här arbetstidmodellen kommer att vara möjlig att tillämpa under hela den kommande avtalsperioden. Jag arbetar själv efter församlingsarbetstid och jag tycker att det har stärkt temakänslan. Nu arbetar vi under samma villkor i arbetslaget och det har skapat en större förståelse. Jag märker att min chef relaterar till mig på lite annorlunda sätt och att den kollegiala tonen har stärkts, säger Annika Svensson 2:e vice förbundsordförande. Två av diakonerna i den församling där jag är kyrkoherde har tecknat församlingsarbetstid och jag kan bara bekräfta att det stärker teamkänslan, säger Bror Holm. Kompetensutveckling En annan central fråga i årets avtalsrörelse har varit vikten av kompetensutveckling. KyrkA har vid flera förhandlingstillfällen lyft denna fråga och också fått igenom en skrivning som säger att arbetsgivaren bör i första hand tillvarata och långsiktigt utveckla den egna personalens kompetens för att undvika behov av bemannings- eller konsultföretag. Likaså att fortbildningen ska vara individuell och anpassad till den utbildningsnivå som befattningen kräver. Det här är ett steg i rätt riktning, säger Christer Edvinson. I samband med alla sammanläggningar har fortbildningsdagar per automatik gått till social samvaro för att människor ska lära känna varandra. Jag tror att det finns ett uppdämt behov av att utveckla sin egen profession. I skrivningen står det också att vi ska kunna möta nya och förändrade behov i samhälle och kyrka och det ställer krav på utbildning, säger Annika Svensson. Det samhälle som jag och många med mig började arbeta i när vi var nyutexaminerade, ser inte likadant ut. Ta bara de stora förändringarna som Forts nästa sida KYRKFACK 3/13 5

De komministrar som har många gånger kommit upp i vilket i längden skapar ohäl- Avtalet för anställda i Svenska kyrkan i Sverige är klart men för de anställda i Svenska kyrkan i socialförsäkringssystemet har genomgått. Det händer mycket inom psykiatrin och många av oss behöver en ökad kunskap om de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna. Vi möter alltfler som inte har mat för dagen liksom de som är papperslösa, hur hanterar vi det? Nu har vi en situation i Stockholms förorter med bilbränder och upplopp. Var finns kyrkan i det och när det har slutat att brinna vad kan kyrkan spela för roll då? säger Bror Holm. Vi går nu in i en period av strukturella förändringar som påverkar kyrkans inre liv, fortsätter han. Vi kommer få en helt ny situation med kyrkoherdetjänster som i praktiken kommer fungera som en Vd och inte ha möjlighet att arbeta som präst i någon större utsträckning. Den stora utmaningen blir att behålla närheten till församlingsborna i framtiden. Nästa år försvinner var fjärde kyrkoherdetjänst i Svenska kyrkan så därför kommer KyrkA tillsammans med Skao att titta på en modell för processen 6 KYRKFACK 3/13 och övergången från kyrkoherde till komminister. Modellen ska också inbegripa hur man kan använda alla dessa kyrkoherdars kunskap och erfarenhet på ett konstruktivt sätt. En viktig fråga som KyrkA också har drivit har varit att utöka den fackliga tiden under perioden av många strukturförändringar. KyrkA hade yrkat på ett utökande av den fackliga tiden med 2,5 timme per medlem och år. Det blir ingen mer facklig tid, däremot har en ny punkt tillkommit i protokollanteckningarna för PU-avtalet. Den innebär att både arbetsgivare och arbetstagarparter bör vara beredda på att resa till förhandling. Normalt är det de fackligt förtroendevalda som reser till arbetsgivarna, men genom den här skrivningen kan alltså restiden halveras, säger Bror Holm. De som har förhandlat det nya avtalet för KyrkA är Bror Holm, Annika Svensson, Christer Edvinsson och ombudsman Vibeke Hammarström. Vad är ni mest nöjda med i årets avtal? Vi har haft flera bra samtal med Skao i samband med enskilda förhandlingstillfällen då vi hade möjlighet att diskutera och arbeta igenom flera viktiga frågor och där vi fick en acceptabel lösning, säger Bror Holm. Sammantaget har alla medlemskategorier uppmärksammats och fått en förbättring i det nya avtalet, säger Annika Svensson. Vi har också haft ett gott stöd från våra medlemmar, fortsätter Bror Holm. De har kommunicerat med oss under förhandlingsperioden och bidragit med värdefulla synpunkter och idéer. Bilavtalet Följ utvecklingen av utlandsavtalet

EVA LINDSTRÖM HANDLÄGGARE I UTBILDNINGSFRÅGOR PÅ KYRKOKANSLIET I UPPSALA Det är skönt att det blev ett treårigt avtal, det skapar ett lugn. Förhandlingsarbetet tar mycket tid av förbundet och jag hoppas att detta ger arbetsro. Löneutrymmet på 6,8 procent ligger ju i paritet med övriga arbetsmarknaden men jag är glad över att det börjar med 2,4 procent det första året och sedan 2,2 procent de kommande åren. Lönen är viktig, men det är många andra faktorer som bidrar till att man trivs på jobbet, inte minst arbetsmiljön! Jag är glad för den skrivning som blev om att arbetsgivaren i första hand bör tillvarata och utveckla den egna personalens kompetens i stället för att ta in konsulter. Det är angeläget att använda sig av den kompetens som finns internt och inte rutinmässigt ta in extern bemanning. Det blir ett kunskapsdränage som inte gagnar verksamheten. Jag välkomnar också den individuella fortbildningen, eftersom verksamheten ständigt behöver leva i samklang med att samhället förändras och fånga upp de behov som stiften har. ROLF NORDSTRÖM Jag är glad över att KyrkA arbetade och stred för att bevara den förhandlingsmodell som vi har. Att ha ett lönesättande samtal är inte samma sak som att en facklig företrädare, med kunskap om det allmänna löneläget, talar i medlemmens intresse. I Härnösands stift företräder vi medlemmen också vid inplaceringar och jag får ständigt feedback för hur mycket det betyder. Det inte lika enkelt att tala i egen sak. Jag hade hoppats att församlingsarbetstiden skulle permanentas, men är glad att den i alla fall löper under avtalsperioden. Vi försöker uppmuntra diakoner och pedagoger att teckna avtal, eftersom det på flera sätt förbättrar arbetsmiljön. Härligt att vi fick ett framtungt löneavtal med 2,4 procent det första året och att visstidsanställda nu har rätt till en årlig löneöversyn. För oss fackliga förtroendemän är det bra att det blev ett treårsavtal vilket underlättar planeringen av förhandlingsarbetet. Jag blev lättad när jag hörde att församlingsarbetstiden kommer vara kvar under avtalsperioden. Helst skulle den gälla för all personal inom Svenska kyrkan, det skapar en helt annan förståelse att arbeta under samma villkor Det är både en rättvise- och jämställdhetsfråga. Det är bra att kanslicheferna nu kan ta ut övertid liksom att vi kyrkoherdar kan få annan ersättning som städhjälp eller en engångssumma. Med en man som veckopendlar och en stor arbetsbörda skulle jag välkomna städhjälp men jag tror däremot att det är svårt att genomföra i praktiken. Jag försöker reglera min övertid genom att ta ut kompledigt när det är möjligt. Det är bra att den oreglerade arbetstiden för komministrar begränsas till 40 timmar i veckan! KYRKFACK 3/13 7

Läger är mission och JENNY EDLING MINNS EN VÅR FÖR FLERA år sedan när hon arbetade med läger halva sin arbetstid, det vill säga 20 timmar utslaget på terminen. Det var tre veckors basketbolläger för konfirmander, sportlovsläger, flera helgläger och en resa till Taizé på tio dagar. Från Luleå till Taizé tar det 48 timmar med buss. Jag har gjort den resan tre gånger. En gång när jag var 18 och två gånger när jag var över 30. Det är roligt, spännande och man lär känna gruppen, men det är också slitigt därför är det inte rimligt att du får en sämre ersättning än om du skulle tjänstgöra samma period hemma i din församling. Lägerbilagan är baserad på det avtal som kommun och landsting har, men de har långt ifrån den mängd av läger som vi har i kyrkan och dessutom är deras läger förlagda till veckodagarna. Våra läger innefattar alltid helger och inte sällan långt bort. Det innebär att om du har elva timmars ledighet kan du egentligen inte använda den tiden som ren fritid. Det är för långt att åka hem, kanske handlar det om 3-4 timmars bilkörning, och ofta befinner du dig på en lägergård långt ute i skogen. Du är låst till platsen och det är också vanligt att du sover i sovsalar som du delar med ungdomarna vill du lägga dig att vila en stund, har du alltså inget privat utrymme. Det finns många myter kring läger liksom föreställningar att det innebär betald semester och en löneförmån. En gång, i en församling där Jenny arbetade, fick hon en fråga från en arbetskamrat om inte de i receptionen kunde vara nattansvariga, så kunde Jenny och de andra lugnt sova vidare. De här myterna uppstår för att folk saknar erfarenhet. De har inte jobbat på ett läger och vet inte att vi ofta sover i våningssängar och ibland på ett stengolv i en skolsal. Sömmen blir nästan alltid störd och det behöver du ta igen när du kommer hem. Det kan också vara glorifierade bilder av hur det var när man själv var i tonåren på läger, men pedagog. En del får hemlängtan väcker i dem. Det kan vara alla känslor som kommer på en gång. med någon annan och andra förälskade. 8 KYRKFACK 3/13

Fr 2013-04-01 600 kr Fr 2014-04-01 650 kr det är en sak att vara med som deltagare och en annan att arbeta på ett läger. Men mycket har också blivit bättre, säger Jenny Edling. Idag finns det nattansvariga och lägren planeras med tid för dygnsvila. Stort ansvar för ungdomarna Att åka på läger är, förtydligar Jenny Edling, oerhört roligt men det innebär också ett stort ansvar för ungdomarna. I praktiken blir du mamma och pedagog. En del får hemlängtan och blir väldigt ledsna, andra blir berörda av något som aftonbönen väcker i dem. Det kan vara alla känslor som kommer på en gång. Någon blir ledsen för att killen hon är kär i blivit tillsammans med någon annan och andra hittar i stället varandra och blir förälskade. Någon åker på magsjuka så du behöver också vara lite av sjuksyster. Ibland skulle jag önska, när lägerersättningen förhandlas, att arbetsgivarorganisationens representanter följde med på några av våra läger så de fick en egen erfarenhet. Värdera lägerarbete! För att arbeta på läger borde ytterst värderas mer, menar Jenny, eftersom det för många ungdomar innebär en ingång till kristen tro och ibland till ett yrkesliv inom Svenska kyrkan. Läger är mission. Om du frågar gamla konfirmander vad de minns så svarar de flesta lägret. Det lämnar bestående minnen hos människor. Det är här det finns plats för de djupare samtalen och som människor svetsas samman. Enda stunden jagar du runt med ungdomarna i en skog för att sedan undervisa om Jesu liv och fira nattvard i ett litet kapell med en magisk stämning. Det bygger samhörighet på ett sätt som en veckoträff aldrig kan göra. Det var genom de läger som jag själv var på som tonåring som min tro formulerades och jag växte i tro. Där träffade jag pedagoger och präster som inspirerade mig. Utan dem hade jag inte befunnit mig där jag är idag, avslutar Jenny Edling. KYRKFACK 3/13 9

DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN

- kräver. Behoven ser så olika ut på olika platser. En individuell fortbildning teologiskt djup bärande för en stor grupp människor måste vi förmed- landar hos människor idag. Förändringarna i samhället retisk kunskap omsatt i praktiska realiteter. En kunskap som länkas samman med erfarenheter och som i förlängningen leder till nya och kreativa spår. Det räcker inte med att du har läst poäng på universitetet, det krävs att du har en erfarenhet med dig i bagaget för att kunna omsätta kunskapen i praktiken. Om du brister i kunskap kan mycket kompenseras av erfarenhet, men det optimala är förstås en balans. Vi behöver länka samman och bygga på vår teoretiska kunskap hela tiden, säger Jonas Bromander när vi talas vid en tisdagseftermiddag i början av juni. Det är mycket som ska hinnas med innan semestern och just nu planerar han Almedalsveckan i Visby, som har blivit en allt större arena för Svenska kyrkan att agera utifrån. Det var bland annat här som finansminister Anders Borg berättade om sin kristna tro för två år sedan. Han arbetar också med framtidsspaningar och när jag frågar vad som kommer att krävas av framtidens präster, diakoner och pedagoger blir svaret ett teologiskt djup. För att vi ska vara meningsbärande för en stor grupp människor måste vi förmedla det på ett sätt så att det landar hos människor idag. Förändringarna i samhället innebär inte att vi ska göra om teologin, men vi behöver bottna ännu mer i den för att kunna relatera till vår egen samtid. Det finns många goda berättelser i Bibeln, men de tar sin utgångspunkt från den tidens samvärld, med sådd och skördar, och hur människor levde då. Det är en verklighet som få kan identifiera sig med idag, vår vardag ser helt annorlunda ut. Om vi strävar efter att vara en utåtriktad kyrka behöver vi fundera över hur vi kan få de bibliska berättelserna att bli levande i dagens kontext. Om vi tar konfirmander, till exempel, så har studier visat att de upplever konfirmationstiden som väldigt meningsfull men de har svårt att se beröringspunkter i själva gudstjänsten. Behöver vi en modernare teologi? Vi behöver prata teologi i församlingarna och fundera över varför vi gör som vi gör. Vi behöver jobba med predikningar och paketera innehållet på ett nytt sätt. När lekmän exempelvis delar i sinnesrogudstjänster blir det ofta väldigt relevant. Kyrkan har gått från en situation där vi har haft kontroll, makt och styrde agendan, till ett samhälle där vi behöver släppa ifrån oss kontrollen och låta vanligt folk ta en större plats i kyrkorummet. I dagsläget ser inte kunskapsutveckling ut liksom tidigare, Forts nästa sida KYRKFACK 3/13 11

Namn Jonas Bromander Gör Religionssociolog och docent. Familj Bor Medlem i KyrkA Varför jag är med i facket Intressen minut över Ärlighet och sanning med en sändare och en mottagare, vi delar erfarenheter på ett tydligare sätt. Det finns en mängd sociala områden där kyrkan kan vara en viktig resurs. Men det kräver också att det vi gör har en teologisk förankring, i annat fall är det bättre att stödja en utomstående Om kompetensutveckling I det nya avtalet står följande formulering i protokollsanteckningar organisation som stöttar människor med till exempel psykisk ohälsa. Vi behöver veta varför vi gör saker det är lätt att rusa in i projekt utan att reflektera över det djupare syftet. Det är väldigt svårt att säga vilken kompetens som krävs innan målen har diskuterats. Varje församling och pastorat behöver göra sina vägval och formulera sina visioner. En av de stora utmaningarna är att lära känna sin församling och identifiera behov och prova något nytt. Men också att våga överge det som inte fungerar. Sverige är ett land där förutsättningarna skiljer sig alltmer åt och ser väldigt olika ut beroende på om det är södra eller norra Sverige, storstad eller landsbygd. Det handlar om att vara lyhörd för de lokala förutsättningarna och hitta framgångskomponenter som fungerar just där. En verksamhet som slår ut väldigt väl i en storstad kanske inte alls gör det på landsbygden. Vi behöver också ta hänsyn till att vi lever i en tid där bildningsidealen ser annorlunda ut. Det är inte prästen, läraren och läkaren som har patent på kunskap längre. Vi lever i ett samhälle där alltfler har höga bildningsnivåer och där det är enkelt att söka kunskap. I dag vet de flesta, redan innan de går till läkaren, vad de har för sjukdom. Att de klassiska akademikergrupperna, prästen, läraren och läkaren, inte har monopol på kunskap skapar också nya möjligheter, avslutar Jonas Bromander. 12 KYRKFACK 3/13

Jag bokför Anders Ehrngren är komminister i Lugnås församling och har Även om sådan (kursiverat är en helt ny skrivning) FÖR ETT OCH ETT HALVT ÅR SEDAN BLEV Anders Ehrngren komminister efter att ha varit kyrkoherde i sju år. Jag hade det bra som kyrkoherde men jag blev alltmer sugen på att arbeta med de uppgifter som en komminister sysslar med, säger han. Lugnås församling beskriver han som en typisk landsortsförsamling i Skara stift som kännetecknas av en trogen kärna av människor som aktivt firar gudstjänst i församlingens tre kyrkor. Det är roligt att församlingen är så pass engagerad. När jag prästvigdes 1997 var en av drivkrafterna att arbeta med gudstjänstlivet. En riktigt bra gudstjänst innehåller både närvaro och engagemang. Allt mellan facebook och gudstjänst Förutom gudstjänster, så arbetar Anders Ehrngren med allt som kan tänkas ingå i en normal landsortstjänst. Han möter konfirmander, gör hembesök, håller i bibelstudium och så blir det diakonalt arbete på ett asylboende som har tagit emot flyktingar sedan ett halvår tillbaka. I mindre församlingar spänner arbetet över många uppgifter- Det som de stora pastoraten har servicefunktioner till får vi göra själva. Jag lägger också ut information på facebook och hemsidan. Det finns både för- och nackdelar. Ibland blir det splittrat men å andra sidan hänger hela kedjan ihop. Du har bokstavligen tagit i den med egna händer. Men just för att timmarna inte ska bli fler än 40 i veckan, bokför han sin arbetstid. Det flesta gör inte det, men håller du inte räkningen är det lätt att tappa perspektivet på hur mycket en heltid är egentligen. Det är ett stöd för att se om du ligger över eller under. Det kan också påverka hur du prioriterar de uppgifter du inte hunnit med, är kvoten fylld, är det enklare att med ett gott samvete låta vissa uppgifter vänta. I vårt arbete, som ytterst är ett missionsuppdrag, blir man egentligen aldrig färdig. Inte så länge det finns odöpta människor i vårt land, säger Anders Ehrngren. Om Anders Ehrngren inte bokförde timmarna tror han att det skulle vara lätt att successiv skruva upp arbetsnivån. När jag arbetade som kyrkoherde låg jag på 200-300 övertidstimmar per år, medan min känsla var att jag arbetade 40 timmar i veckan. Det är bra att ha siffror att kontrollera emot. Det påverkar min arbetsmiljö positivt! Anders Ehrngren är komminister i KYRKFACK 3/13 13

LENA SKOTING KYRKOHERDE I SÄFFLE PASTORAT Hur ser ni på kompetensutveckling i församlingen? Naturligtvis är det nödvändigt, alla medarbetare behöver få möjlighet och förutsättningar att utvecklas i sitt arbete. Kompetensutveckling behövs! Men sedan är det inte alltid som individens önskemål överensstämmer med arbetsgivarens plan och i vilken riktning verksamheten ska utvecklas. Ofta går det att resonera sig fram och mötas på halva vägen. Det bästa är en blandning. Du behöver både en individuell fortbildning men också gemensamma erfarenheter tillsammans med all personal. Vi behöver utveckla förmågan att lyfta perspektivet. Jag gick en engelsk ledarutbildning för en tid sedan och där lärde jag mig två bra uttryck - att du behöver befinna dig både på balkongen och dansgolvet. Många av oss behöver utveckla förmågan, inte minst i tider av strukturförändringar, att se mönster och sammanhang utan att för den sakens skull tappa kontakten med dansgolvet. Jag är chef i en stor organisation och ser till att växla mellan perspektiven. DANIEL LINDÉN KYRKOHERDE I ÄLVKARLEBY SKUTSKÄRS FÖRSAMLING 14 KYRKFACK 3/13 Hur ser ni på kompetensutveckling i församlingen? All utbildning är färskvara, både i egenskap av fackligt förtroendevald och kyrkoherde tycker jag det är relevant med kontinuerlig fortbildning. Alltför många gånger har jag mötts av attityden att du är färdigutbildad som präst bara för att du har en utbildning på fem år. Men vi lever i en föränderlig värld och fortbildningen behöver kontinuerligt anpassas efter de behov som finns inom tjänsten och i församlingen. Det är viktigt att det aktualiseras för alla arbetsgivare och att det blir en relevant nivå för varje medarbetare. Jag är glad att skrivningen har kommit med i avtalet men jag är skeptisk till om det kommer att fungera. Det kräver en individuell kompetensutvecklingsplan för varje medarbetare och att varje arbetsgivare ligger i framkant. På bara fyra år ser jag att behoven har ökat för människor med psykisk ohälsa. De får inte den hjälp de behöver av samhället och vänder sig då till kyrkan, Vi är inga läkare, meningen är inte att vi ska behandla dem, men samtidigt behöver vi möta den här gruppen med en baskunskap kring de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna. Vi behöver också ställa oss frågan hur vi bedriver ett aktivt ungdomsarbete i församlingen. Vilka vänder vi oss till

Idag har jag till exempel haft fyra skolavslutningar! Behöver vi kommunicera vår teologi Klart att vi ska jobba med teologin både med den teoretiska och pedagogiska kunskapen. Vi behöver både den välformulerade läran, men också koppla den till pedagogiken. Vi behöver hitta språk och uttrycksätt så vi kan möta människor och oss själva i deras och våra liv. och vilka kanaler använder vi? Vi har helt andra sätt att kommunicera idag, med sociala medier, och vi behöver möta människor där de befinner sig. Behöver vi kommunicera vår teologi Vi har ett budskap som vi har utgått från i 2000 år men hur vi kommunicerar det måste vara en löpande process där vi reflekterar hur man gör det och varför. Vi är duktiga på att ta hand om människor, men sämre på att avsluta verksamhet som inte fungerar Det går gärna rutin i verksamheter, för så har vi alltid gjort. I vår församling har vi en verksamhetsuppföljning två gånger om året där vi utvärderar vad som fungerar och vad som har tjänat ut sin roll. KYRKFACK 3/13 15

KRÖNIKAN Social interaktion och emotionell eftertanke - - - - 16 KYRKFACK 3/13 arbetet är att titta på roliga komedier. Efter en lång dag är ett avsnitt av Skenet bedrar, Helt hysteriskt eller Ett Herrans liv bra sätt att få distans till vardagen, och Mr Bean är en annan favorit. som skall handla om kompetensutveckling, såg jag om Mr Bean den totala katastroffilmen. Handlingen är enkel. Ett galleri i Los Angeles har köpt konstverket Whistler s Mother och önskar Englands främste konstexpert för att delta vid avtäckningen. Vid Royal National Gallery ser man chansen att äntligen bli av med sin mest hopplösa medarbetare, vaktmästaren Mr Bean, och skickar honom till USA. När de amerikanska konstfantasterna, som tror att Mr Bean är professor i konstvetenskap, frågar honom om hans forskning, säger han som det är: Well, I sit. And watch. intendenten. Betrakta konstverken och försöka förstå dem på djupet det borde fler göra. Nu var det väl inte omvärldsanalys Mr Bean sysslade med, men att stanna upp och iaktta innan vi tar nästa steg är verkligen ingen dum idé. Hur ska vi veta vilka kompetenser vi behöver utveckla, innan vi sett på djupet vad omgivningen och våra konstverk (församlingsborna) önskar av oss som församlingsmedarbetare? kyrkan förväntas ha pålästa företrädare i frågor alltifrån klimatpåverkan till biståndsarbete behövs kunskaper inte bara i teologi utan också i ämnen som naturvetenskap och internationella relationer, samtidigt som vi behöver veta hur en kommun fungerar, hur nutidens människor ser på dopet som livstydning samt hur en kassaflödesanalys fungerar. Svenska kyrkan ska vara en trovärdig arbetsgivare, och dess företrädare ska kunna delta i samhällsdebatten och företräda dem som på särskilt sätt är utsatta. Det är lätt att bli passiv inför alla utmaningar och landa som Mr Bean på en stol, stirrandes in i väggen. Men som tur är, behöver alla inte kunna och veta allt. Paulus tankar i Första Korinthierbrevet om församlingen som Kristi kropp där många delar utgör helheten är värda att reflekteras över. Utmaningen är just att få till den lokala kroppen så att helheten kan fungera. Om det saknas ett ben eller en arm blir det svårare, men inte omöjligt. innefattar social interaktion, emotionell eftertanke och förmågan att kombinera dessa beståndsdelar med varandra. Mr Bean blev aldrig professor i konstvetenskap, men han löste uppgifterna han ställdes inför på sitt vanliga, katastrofala vis. Med spontanitet och envishet kommer man ändå ganska långt, även om det oftast blir tryggast för alla om rätt person är på rätt plats med rätt förutsättningar.

FRÅGA JURISTEN Rätten till nu aktuell ledighet regleras i den så kallade studieledighetslagen. I förarbetena till lagen framhålls på flera ställen arbetstagarens i princip oinskränkta rätt till ledighet för utbildning. Det krävs inte att utbildningen ska vara av värde för de arbetsuppgifter som hör till din anställning. Utbildningen ska emellertid karakteriseras av viss planmässighet och ha till syfte att förmedla kunskaper och insikter i något avseende. Det kan följaktligen inte vara fråga om hobby- eller rekreationsverksamhet. Behovet av ledighet ska bedömas utifrån de studiemål och den tidsplan som du har satt upp. Detta uttrycks på så sätt att du har rätt till behövlig ledighet för att delta i avsedd utbildning. Den begärda ledigheten får i och för sig inte vara längre än som kan anses behövligt men hänsyn får självfallet tas till bland annat den studietakt och uppläggning av studierna som passar dig. Hinder möter därför inte mot att du samtidigt begär ledighet för flera studieperioder. Den mest betydande begränsningen i din rätt till ledighet för studier utgörs av det förhållandet att församlingen på egen hand kan skjuta upp ledigheten sex månader. Församlingen ska då genast underrätta dig och KyrkA som har rätt till överläggning med arbetsgivaren. För längre uppskov än sex månader är församlingen beroende av samtycke från KyrkA. En vägran från församlingens sida att medge ledigheten i fråga har inte någon rättslig verkan, om det nödvändiga samtycket från KyrkA saknas. Församlingens uppskjutandefrist räknas från tidpunkten för din ansökan om ledighet. En välplanerad utbildning behöver då överhuvudtaget inte skjutas upp. Den arbetstagare som väljer en tidpunkt för studier som inträffar mer än sex månader efter det att han eller hon första gången ingav sin ansökan, gör alltså detta i förvissning om att även fackets samtycke fordras för ett uppskov. Visserligen har din församling i sitt besked förbehållit sig rätten att pröva omfattningen av din ledighet. Detta utgör emellertid ett förhållande som församlingen inte disponerar över. Som tidigare framhållits är det ditt behov av ledighet som är avgörande i detta hänseende. Din församling kan i och för sig ha en annan uppfattning än du huruvida den begärda ledigheten också är behövlig. För att inte din i princip ovillkorliga rätt till ledighet ska kunna holkas ur av arbetsgivaren har den fackliga organisationen i en sådan situation fått tolkningsföreträde. Vid oenighet om ledighetens omfattning är det alltså KyrkA:s mening som vinner företräde till dess att tvisten slutligt prövats. Detta gäller även om oenighet skulle uppkomma under den period då församlingen har bestämmanderätt i fråga om själva förläggningen. Din arbetsgivare måste då väcka talan mot KyrkA i Arbetsdomstolen för att få ditt behov av ledighet prövat. Åsidosätter arbetsgivaren sina förpliktelser enligt lagen blir denne skadeståndsskyldig. Mån om min hälsa Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1998:5) om arbete vid bildskärm ska arbetsgivaren svara för att arbetstagare som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme under dagen också får genomgå synundersökning. Om undersökningen resulterar i att särskilda glasögon är behövliga ska arbetsgivaren också tillhandahålla arbetstagaren sådana. Synundersökning och terminalglasögon ska vara gratis för arbetstagaren. Arbetsgivaren kan dock sätta en särskild kostnadsgräns för bågarna. Bestämmelserna om terminalglasögon omfattar i princip alla anställda oaktat anställning eller anställningstid. Arbetsgivaren har emellertid möjlighet att söka dispens från bestämmelserna om synundersökning och särskilda glasögon för bildskärmsarbete. Arbetsmiljöverket har också beviljat dispenser för korttidsanställningar, som längst upp till mellan fyra och fem månader. KYRKFACK 3/13 17

FÖRBUNDSINFORMATION Arbetsgivarnas ordförande har uppdrag för fackförening Ordförande för Kyrkans arbetsgivarorganisation, Jösta Claesson, har dubbla roller. Dels är han ordförande för arbetsgivarorganisationen inom Svenska kyrkan och dels är han förtroendeman och förhandlare för fackföreningen Vision. Det avslöjade Kyrkans tidning i maj månad. Jösta Claeson har uppdrag för fackföreningen Vison inom socialförvaltningen i Stockholms stad, där han är anställd som verksamhetsledare. Han sitter också i valutskottet i Stockolmssektionen av Vision. Samtidigt är han ordförande för Svenska kyrkans arbetsgivarorganistion och därmed arbetsgivarorganisationens främste företrädare. KyrkA är mycket kritisk till att Jösta Claessons har dubbla roller och menar att det skadar trovärdigheten för arbetsgivarorganisationen. Naturligtvis har alla en föreningsfrihet, men att vara aktiv i ett förbund som är motpart till den arbetsgivarorganisation du själv är ordförande i, och därmed den högste företrädaren för, innebär en stor risk för jäv, säger kretsordföranden för Göteborgs stift Anna-Lisa Saar i en kommentar till Kyrkans tidning. Jösta Claesson tillbakavisar kritiken i tidningen om att han skulle sitta på dubbla stolar. Det gäller att skilja på rollerna. Jag tror att jag är duktig på det. När jag är arbetsgivare är jag det och när jag är facklig är jag det, säger han till tidningen. Jösta Claesson säger också till Kyrkans tidning att han skulle ha tagit kritiken på större allvar om den kommit från något av de andra, större förbunden, Lärarförbundet eller Kommunal. TEXT LENNART HÅKANSSON Foto Magnus Aronson/IKON första kvinnliga domprost i Luleå I slutet av maj utsågs Charlott Rehnman till ny domprost i Luleå stift. Hon är glad och hedrad över utnämningen: Jag vill vara med och inspirera till ett fortsatt gott arbete. Kyrkan ska tjäna det är det primära. Ofta konkret och handfast. Det är i tjänandet vår trovärdighet som kyrka och kristna ligger, säger Charlott Rehnman, som i dag också är kontraktsprost i Pite kontrakt. Svenska kyrkan är en kyrka med en levande kommunikation. För mig hör mission och kommunikation ihop. Jag är tacksam över relationerna bland troende och sökare. Också för mötet med dem som beskriver sig som ateister och agnostiker. Jag vill fortsätta skapa mötesplatser och dialog, om tro och mening. Vi är alla människor, livsfrågorna är allas frågor, säger Charlott Rehnman. Kyrkan har en stor utmaning i att vara salt och ljus, menar hon. Människors längtan efter tro, hopp och kärlek är alltid tidlös och lika brännande. medlemslån Nu kan du som är medlem i Kyrkans Akademikerförbund ansöka om bolån Läs mer på 18 KYRKFACK 3/13

KONTAKTUPPGIFTER - - JENNY EDLING STEN BYLIN JOHAN LAUTMANN ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD PERNILLA ROSIN ANGELINA BACKMAN CHRISTER EDVINSON KENT ÖSTERDAHL MIA MÖLLER EVA LINDSTRÖM LENA FORSBERG MAGNUS GISSLER VIBEKE HAMMARSTRÖM KRISTINA HARRISON LENNART HÅKANSSON SOFIE TILLGREN ROBERT SVEC KONTAKT MED KANSLIET ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP KYRKFACK 3/13 19

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B VI ERBJUDER INDIVIDUELL MEDLEMSSERVICE I anställningsfrågor trygghetsfrågor samt olycksfallsförsäkring samt sakförsäkringar www.kyrka.se