Arbetsplan Stenkolet (Galaxen, Orion och Tellus) 2017/2018 Det här verksamhetsåret kommer vi att fokusera på tre olika områden: 1) Goda värderingar och barns sociala utveckling 2) Hälsosamma vanor; 3) Intellektuella förmågor (språkliga, matematiska, naturvetenskapliga) och kreativitet. Tillsammans med Stenkolets och Stjärnfallets gemensamma verksamhetsplan utgör dessa planer grunden för verksamhetsåret 2017/2018. Styrdokument är Läroplan för förskolan Lpfö98/2016. Bakgrund: Efter att vi utvärderat förra årets verksamhetsplan insåg vi att det är några områden som vi måste arbeta/förtydliga mer. Vi sammanställde alla gruppernas utvärderingar och kom fram till årets fokusområden, mål och kriterier. 1. Goda värderingar och barns sociala utveckling Mål: De värdeord som främst kännetecknar vår kultur är Progressivitet, Energi och Respekt. Värdegrunden ska genomsyra hela vår verksamhet. Futuraskolans barn och medarbetare ska tänka, känna och agera utifrån värdegrunden PER. Målkriterier: Varje barn har möjlighet att utveckla: 1. Sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. 2. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck. 3. Att motverka traditionella könsmönster och ge pojkarna och flickorna samma möjligheter. 4. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Baserade på Lpfö 98/16 Vi kommer att använda följande arbetsmetoder och aktiviteter för att uppfylla målen: 1. För att utveckla barns förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler kommer vi att använda:
Tydliga rutiner (schemat) Trivsamma regler på hemvisten/förskolan (våra rutiner/regler för att trivas tillsammans). I samtal med barnen diskuterar vi allmänna trivselregler. Vi diskuterar med barnen: Hur man är en bra kompis. Vi är medvetna om att små barn sällan kränker varandra medvetet. När vi talar med barnen går vi ner på deras nivå, så vi får ögonkontakt. Vi fördömer ingen utan låter var och en berätta vad den vill, vad som hände. Vad hände? Vad ville du när du drog i? Vad ville du när du slog? När bägge parter lyssnar på varandra kan man leda dem att hitta en lösning Hur gör vi nu då? Vi delar Turas om Kramar och tröstar blir ofta svaret. Att lära barn att ta eget ansvar och att utveckla deras självständighet. Att prata med barnen om olika känslor och att utveckla barnens förmåga att respektera andra såväl som sig själv - med hjälp av dockteater, Program Steg Vis 1 och Liten och trygg ; Docka Feelings friend ; Appar: Peppy Pals och Barnens rättigheter. Vi pratar med barnen om olika känslor (glädje, sorg, ledsnad, rädsla, ilska) och vänskap Att lära barn att vara snäll mot andra inte bara när det går dåligt för dem utan att lära barnen att ge beröm, komplimang och uppmuntran till andra. Att involvera och bjuda in föräldrar i verksamheten veckobrev, öppet hus, föräldramöten, individuella utvecklingssamtal med föräldrar, frukost med föräldrar, Lucia och sommarfest, samråd. 2. För att utveckla barns förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck. kommer vi att använda: Arbete med att synliggöra PER (progressivitet, energi och respekt), Likabehandlingsplan och plan för förebyggande av kränkande behandling i verksamheten; diskussioner med barnen i om olika värdeord för att uppnå samsyn (Likabehandlingsarbetet och arbetet med PER med barnen). Vi pratar med barnen om att alla har lika värde Personalen ska vara förebilder för barnen; Vi använder demokrati, utforskande arbetssätt användas på avdelningen och barnen har inflytande på verksamheten genom pedagogernas lyssnande förhållningssätt till barnen. Vi skapar möjligheter för barnen att delta i vardagssysslorna allt efter egen förmåga: barnen dukar lunch och mellanmål, gör på/avklädning själva, lägger leksaker på plats när man har lekt klart. Vi anpassar avdelnings pedagogisk miljö i barnens nivå och att ge fri tillgång för barnen till olika skapande material (nästan allt ligger på barnens nivå). Barnrättsvecka (vecka 43) Trivsamma regler ( Vi är olika men vi har lika värde ). Vi diskuterar med barnen: Hur man är en bra kompis. Vi arbetar med Jaget för att förstärka barnens identitet och familjetillhörighet. Vi talar om länder och olika språk; föräldrar från olika kulturer är delaktiga och medverkar. Vi fortsätter med vårt projekt Global Citizenship (Vi har pedagoger och barn från olika
länder; vi lär barnen hur man kan säga: hej, hej då, tack på olika språk och hur flaggor från olika länder ser ut. Vi lyssnar och sjunger sånger på olika språk; vi använder en mångfald av pedagogiska metoder och program från olika länder; Internationell almanacka; pedagoger jobbar/vikarierar på olika avdelningar; barnen från olika avdelningar leker och gör olika aktiviteter tillsammans; vi använder Skype: mellan olika avdelningar, Futura förskolan och Futuraskolan, andra förskolor från Stockholm, andra länder (Philippine, Ryssland, Nya Zeeland, Serbia); vi kommer att besöka ett äldreboende. Att informera barnens föräldrar om Likabehandlingsplanen och plan för förebyggande av kränkande behandling (veckobrev, öppet hus, föräldramöten, individuella utvecklingssamtal med föräldrar, samråd, vid lämning och hämtning, alla dessa dokument finns också i varje avdelningens hall). Information till föräldrar (veckobrev, planer och etc) skriver vi på både engelska och svenska. I nuläget har vi språk från pedagoger bl.a. Engelska, Ryska, Estniska, Lettiska, Spanska, Kroatiska, Persiska, Svenska, Urdu, Hindi, Franska, Tamil. Det betyder att vid besök, utvecklingssamtal, introduktioner etc. så använder vi de språkresurser som vi har tillgängliga, vilket vi ser som en tillgång. 3. För att utveckla barns respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö kommer vi att använda: Personalen kommer att vara förebilder och visa hur vi tar hand om och respekterar miljön. Vi motiverar barnen att bli mer miljömedvetna och miljövänliga: vi skräpar inte ner i naturen, vi har skräpplockardagar och har alltid med oss en skräppåse när vi går på utflykt. Projekt Att äta nyttigt och äta miljövänligt på förskolan : bättre kyckling (vitt kött) än nötkött (rött kött); närproducerat och ekologiskt = bäst!; enligt säsong; att satsa på råvaror; att undvika godis, chips, kakor mm. Att inte köpa produkter som innehåller palmolja. 4. Vi arbetar för att motverka traditionella könsmönster och ger pojkarna och flickorna samma möjligheter i alla situationer i förskolan: vuxenledd lärande aktivitet (inomhus/utomhus), måltid, fri lek (inomhus/utomhus), påklädnad: Personalen är delaktig i att följa upp och utvärdera arbetet med jämställdhetsuppdraget (en gång/termin). Det ska diskuteras vid APT och ska ordnas Fortbildning för personalen Jämställdhet. ALLA pedagoger ska läsa under året en bok På Genusäventyr av Eva Hélen, Magdalena T Granholm och info om jämställdhet från Skolverket. Vi tar hänsyn till barnens olika behov och förutsättningar vid pedagogisk planering och dokumentation och vi bekräftar dem utifrån vad de KAN, inte utifrån VEM de är, till exempel om de är flickor eller pojkar; Vi informerar föräldrar om förskolans värdegrund och gör föräldrarna delaktiga i arbetet kring jämställdhet.
Förskolans miljö inne och ute är kodad för både flickor och pojkar och tilltalar alla barns intressen vad det gäller: lek, rollek och fantasi, skapande, undersöka och experimentera, bygg och konstruktion; språk och kommunikation; motorik. De bilder som sitter uppe: visar aktiva flickor och pojkar i lika hög grad, visar pojkar och flickor som är på samma höjd, uppvisar variation av flickor och pojkar. Förskolans material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster: vi granskar materialet som ska köpas in utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Materialen är anpassade så att de ger möjlighet till att bredda förmågor och intressen. Böcker inkl. sagor har varierande huvudkaraktär och varierande tematik, personalen varierar den litteratur som läses: god balans och variation för båda könen, litteratur som lockar alla barn. Personalen påverkar aktivt både pojkar och flickor så att de prövar olika material; fyller traditionella pojk- och flickleksaker (ex. bilar) med nytt innehåll. Pedagogiska metoder: vi uppmuntrar alla barn ska respektera andra människor, deras egenvärde och integritet; ger stöd och tröst till flickor respektive pojkar i vardagliga situationer i lika stor utsträckning; ger lika snabbt både fysisk och/eller verbal respons när barn slår sig, andra barn är fysiskt hårda mot varandra, andra barn är verbalt hårda mot varandra, kastar saker på varandra; när barn är arga och/eller besvikna; är i konflikt. Den språkliga interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar är likvärdig och ges lika stort talutrymme. Personalens kroppsspråk är likvärdigt mot flickor och pojkar; ger uppmuntrande bekräftelse via gester, mimik, röstläge; tar flickor och pojkar i sitt knä (eller liknande) i lika stor utsträckning; tillåter i lika stor utsträckning pojkar och flickor att hålla sig längre ifrån dem; ger barnen inbjudande respons i form av ansiktsuttryck och kroppsspråk, befinner sig i relation till barnen nära (rumsligt) i lika stor utsträckning. Vem är ansvarig att se till att målet/målen uppfylls? All personal och förskolechef. När ska målet/målen vara uppfyllt? Det är en pågående process som vi kommer att utvärdera i Maj 2017. När ska målet/målen utvärderas? Månadsvis och veckovis.
2. Hälsosamma vanor Mål: Baserad på Lpfö98/16 Att öka den hälsofrämjande miljön i det dagliga arbetet för såväl vuxna som barn, att fortsätta ett arbete med Grön Flagg, rörelse kommer att få ett större utrymme i verksamheten. Utnyttja varandras utomhusmiljö Stenkolet - Stjärnfallet. Målkriterier: Varje barn har möjlighet att utveckla: Sin motorik och koordinationsförmåga; Sin kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Baserade på Lpfö 98/16 Vi kommer att använda Projektet Grön Flagg och Lärande hållbar utveckling i vår pedagogiska verksamhet med fokus på: 1. Att ge barnen kunskap och möjligheter att hitta en bra livsstil: vi har avlämning av barn till förskolepersonal ute på gården även på hösten och på vintern; barnen är ute 3-5 timmar varje dag; vila och avslappning (efter lunch) i små grupper. Barnen i första gruppen har möjlighet att sova middag, den andra gruppen lyssnar på en saga i lugn och ro och ligger på madrasser (30 minuter). Vi gör på- och avklädning av ytterkläder i små grupper: barnen har möjlighet att klä sig i lugn och ro och pedagogerna kan hjälpa till och/eller motivera barnet självt att klä på sig. 2. Kost-medvetandegöra barnen på nyttig/onyttig mat. 3. Massagesagor; 4. Möjlighet för rörelse så mycket så möjligt för att stärka barns identitet, kroppsuppfattning och tillit till sin egen förmåga: två gånger per vecka har vi utflykt och rörelsepass inomhus i små grupper (8-9 barn). Vi ge barnen möjlighet att utforska olika miljöer (utflykt 2 gånger/vecka). I det avseendet ligger vår förskola perfekt: nära natur, vatten, djur och kultur. 5. Vår personal har utbildats i hjärt- och lungräddning. 6. Utomhuspedagogiken: barnen är ute 3-5 timmar varje dag. 7. Vi bygger upp vår pedagogiska verksamhet med genusperspektiv. 8. Kompostering, källsortering och återvinning. På samlingar berättar vi exempelvis om återvinning och diskuterar med barnen: Vad är skräp? Varför är det viktigt att sortera skräp? Vi sorterar, med barnen, förskolans skräp och går till återvinningsstationen. Vi går till återvinningsstationen med barnen varje månad. 9. Förbrukning av naturresurser resurshushållning: vi lär barnen att spara energi, vatten, papper, att inte slänga och leka med maten; barnen lär sig att äta först allt mat de har på sin tallrik och sedan be om mera mat; att konsumera mindre/ återanvändning; ekologiska och långsiktiga inköp; vi köper saker på Myrorna, på Blocket och går på loppis. Vi undviker leksaker av mjukplast och köper hållbarare varianter i t.ex. trä och metall i stället. Vi handlar med egna tygkassar istället för plastpåsar i affärerna. Vi återvinner
plastflaskor och deras korkar. Vi undviker fleece produkter och tvättar kläder mer sällan. vi byter saker och ger bort saker som vi inte behöver eller använder; vi lånar saker till varandra (böcker och leksaker; Berta experiments-, Bornholmsmodellens-och bakelselåda etc); vi har gemensamma rum för hela förskolan: rörelserummet, utforskande-rummet (sand-, vattenlek), biblioteket. Vi lär barn att dela med sig till andra t.ex. tilltugg / leksaker. vi gör smartare val avseende transporter: vi använder mest promenadalternativet för utflykter; vi väljer miljövänliga kollektiva transporter (biogasbuss, tåg); vi arbetar med föräldrar (samkörning till barnens aktiviteter, att handla, cykla mer). 9. Att skapa en bra arbetsmiljö för pedagoger och uppmuntrar medarbetarna till en hälsosam livsstil. Vem är ansvarig att se till att målet/målen uppfylls? All personal och förskolechef. När ska målet/målen vara uppfyllt? Det är en pågående process som vi kommer att utvärdera i Maj 2018. När ska målet/målen utvärderas? Månadsvis och i veckomöten. 3. Intellektuella förmågor (språkliga, matematiska, naturvetenskapliga) och kreativitet. Mål: Futuraskolans barn och elever ska nå sin fulla potential och lära sig via utforskande och kooperativt lärande Målkriterier: Varje barn har möjlighet att utveckla: Nyanserat talspråk, ordförråd, sin förmåga att leka med ord, berätta, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande mängdlära, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring Sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen Sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Baserade på Lpfö 98/16
Vi kommer att använda följande arbetsmetoder och aktiviteter för att uppfylla målen: 2. IPC ett tema: Do You Live Around Here - att ge barnen kunskap om familj, förskolan, bostäder och livsmiljöer i vårt hemland, olika livsmiljöer inom förskolgården. Hur man undersöker en livsmiljö, våra 5 sinnen, svenska djur och växte; hur hus har förändrats under historiska tider. Grottmålningar. Bostäder och livsmiljöer i olika länder; karta; vår kropp är hem för våra organ; olika årstider, vädret och klimat; vulkan och livet efter det; globalisering. 3. 2 lärande samlingar varje dag i två små grupper (planerat utifrån barnens ålder och utveckling) 4. Utforskande och kooperativt lärande: vi erbjuder barnen en lärorik dag både inom och utomhus; utforskande arbetssätt och barnens inflytande. 5. Vardagsmatematiken: barnets dag är fylld av upplevelser som kan utforskas matematiskt, exempelvis, ute på gården leker de med bollar, klättrar vilket gör att de utvecklar sin rumsuppfattning; lek med sanden ökar deras förståelse för volym, vikt och geometriska former och figurer; barnen utvecklar också sin matematiska förmåga när de är ute på utflykt: de försöker att gå i par, går upp och ner i backar, utforskar stenar, pinnar och växter; vid måltider bestämmer de själva hur många exempelvis, potatisar de vill ha och hur mycket mjölk det ska vara i glaset; barnen gillar att räkna tallrikar, glas, skedar. När de klär av och på sig sorterar dem kläder och skor. 6. Vi använder nyanserat språk med barnen hela tiden; vi förstärker barnens ordkunskaper och ordförståelsen genom att använda Bornholmsmodell, olika ramsor/sagor/berättelser/sånger på svenska; sagopåsar, rim och ramsor, sånger, berättelser med dockor och flanotavla, bilder, tecken; högläsning, sagor; barnen lär sig att samtala, diskutera, argumentera, förklara; alfabetssånger (engelska, svenska, teckenspråk, Majas alfabet); Bornholmsmodelen (språklekar: Hur låter orden? Lyssna efter ljud). 7. Futuraskolan International är en friskolekoncern som driver skolor och förskolor i Stockholmsområdet och vars inriktning är internationell. Futuraskolan International Gåshaga förskola fick sitt tillstånd för tvåspråkighet (svenska+engelska) i december 2014. Vi ordnar våra lärande aktiviteter både på svenska och engelska (språk, sago- och sångsamlingar, rörelse på svenska och engelska). Vi läser böcker och ser tecknade barnfilmer både på svenska och engelska. På varje avdelning minst 1 pedagog som kan svenska flytande och 1 pedagog som kan flytande engelska. 8. Flerspråkighet i förskolan: vi har på hemvisten barn från olika länder vilket gör att man hör olika språk på avdelningen. Med flerspråkiga barn pratar vi mycket tydligare och långsammare verbalt; använder gester och visuellt föremål (t.ex., sångkort med bilder); sånger och ramsor; vi ger till dem möjlighet att uttrycka sig med hundra språk (kroppsspråk, mimik, bilder). Vid inskolning får alla nya föräldrar frågan om vilket/vilka språk som talas i familjen. Föräldrarna informeras om fördelarna och betydelsen av att utveckla modersmålet samt fördelarna med flerspråkighet. Vi arbetar med Appar: sjunger sånger från olika länder och på olika språk, lyssnar på böcker genom Skolverkets webbplats. Vi bjuder in föräldrar med olika kulturer till delaktighet. Kulturvecka i förskolan (vecka 43): aktiviteter handlar om olika länders traditioner: sång, dans, musik och mat.
9. Teckenspråk: stimulerar språkutveckling (högre IQ, större ordförråd och en snabbare läsoch skrivlärande), socialutveckling, roligt, tecken som stöd och trygghet vid inlärningen (barn kan lära sig använda tecken långt innan hon/han lärt sig prata svenska!) 10. Att väcka barnens intresse för kemi och naturvetenskap med hjälp av Berta experiment. 11. Att ordna fri tillgång för barnen till olika skapande material (allt ska ligga på barnens nivå och de kan ta det själva). Vi jobbar med "sweet art" (gatukonst). 12. Att använda mycket teknik på avdelningen (lärplattor, digitala kameror, laptop och TV kommer att används av både pedagoger och barn). 13. Vi använder speciell pedagogik och metoder med barn med särskilt behov. Vem är ansvarig att se till att målet/målen uppfylls? All personal och förskolechef. När ska målet/målen vara uppfyllt? Det är en pågående process som vi kommer att utvärdera i Maj 2018. När ska målet/målen utvärderas? Månadsvis och i veckomöten. Ansvar för verksamheten på Stenkolet: Ansvarspedagog på Tellus, förskollärare Ansvarspedagog på Galaxen, vikarierande förskollärare Ansvarspedagog på Orion, barnskötare Svetlana Silfving; Tania Larsson; Leila Koshki