Verksamhetsberättelse 2012
Innehållsförteckning Förord 3 Resultat av kärnverksamheten 4 Brott bland unga 4 Våldet skulle minska 5 Fler mängdbrott skulle klaras upp 7 Drogbekämpning 9 Grov organiserad och systemhotande brottslighet 10 Trafikarbete 11 Brottsofferarbete 12 Service 13 Polisrättsärenden 13 Resultat av den gemensamma verksamheten 15 Kommunikation 15 Chefer och ledarskap 16 Kompetensförsörjning 16 Systematiskt arbetsmiljöarbete 17 Miljöledning 17 Ekonomi och finansiering 18 P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 2
Förord Verksamhetsåret 2012 har präglats av ett arbete som gått ut på att anpassa verksamheten efter den år 2011 beslutade omorganisation där myndigheten gick från fyra avdelningar till två och införde en operativ avdelning med ansvar för all polisoperativ verksamhet. Motsvarande förändring är sedan flera år genomförd vid de flesta andra polismyndigheterna i landet. Ovan nämnda förändring innebar stora förändringar i vardagen, inte minst inom mängdbrottsverksamheten, och många nya chefer tillsattes på nya funktioner och ansvarsområden. Förändrat arbetssätt, som skulle möjliggöras genom förändrad arbetstidsförläggning, fullföljdes inte under den inledande fasen utan först under årets senare del. Den nya organisationen är och var - en förutsättning för att verksamheten ska kunna fortsätta utvecklas men förändringen har också inneburit att starka kulturer och en i grunden traditionell verksamhet ruskats om. Under hösten gjordes en omstart på samverkan med länets båda åklagarkamrar. Vi skapade en tydlig struktur för den övergripande samverkan mellan myndigheten och kamrarna. Vårt inledande arbete hade fokus på att öka lagföringskvoten. Det fanns vidare ett behov av att djupare analysera några ärendekategorier för att dels möjliggöra en ökad effektivitet men också för att nå en högre andel positiva lagföringsbeslut. Året som gått har också inneburit nystart på införandet av Polisens nationella utredningskoncept, PNU, med ett tydligt fokus på förundersökningsledarrollen. Övriga framgångsfaktorer i konceptet såsom lokusverksamheten, brottssamordningen och attityden till utredningsverksamheten är under utveckling. Detta är en utveckling som kommer att ta tid och vi startar från en låg nivå. En åtgärdsplan har därför arbetats fram under hösten och ett metodiskt och uthålligt införande har startat. Polismyndighetens resultat inom de olika mängdbrottskategorierna överskuggar naturligt men beklagligt - det i övrigt professionella polisarbetet inklusive service som samtidigt utförts under året. Ett flertal påfrestningar såsom grova brott och resurskrävande evenemang har lösts under året med goda resultat. Polismyndigheten har, som tidigare år, också tagit ett stort ansvar för den regional samverkan och avsatt en inte ringa resurs i förstärkningar m.m. utanför vår egen myndighet. Efter ett genomlysningsarbete inom den instruktörsledda utbildningen etablerade myndigheten en robust och uthållig utbildningsorganisation inom ramen för personalenhetens ansvar. Denna kompetens ska inledningsvis omhänderta den i olika föreskrifter styrda utbildningen men på sikt, under 2013, också utveckla och genomföra utbildningsbehoven inom bland annat utredningsverksamheten. Slutligen har förvaltningsområdet förändrats genom förflyttning av uppgifter och ansvar till andra grupper (motsvarande) och funktioner inom avdelningen. Syftet har varit att renodla och tydliggöra uppgifterna och effektivisera beslutsvägarna bland annat i samband med resursförstärkningar. Förändringarna har fallit väl ut. I detta arbete, likväl som i det ovan nämnda, har hänsyn tagits till polisväsendets nya organisation 2015 och således haft en organisationsförberedande ansats. Ulrika Herbst Länspolismästare P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 3
Resultat av kärnverksamheten Brott bland unga Polisen skulle utveckla sin förmåga att identifiera ungdomar som riskerade att hamna i en vanekriminell livsstil. Kriminella beteenden skulle avbrytas och nyrekrytering till kriminella nätverk förhindras. Utredningsrutiner som bidrog till snabb lagföring av ungdomar skulle tillämpas. Brott begångna av och/eller mot ungdom under 18 år skulle minska. Handläggningstiderna för ungdomsärenden skulle kortas och tidsfristerna hållas. Det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet har under flera år varit ett av polismyndighetens mest prioriterade områden. Arbetet som bland annat syftar till att minska nyrekryteringar till brottslig verksamhet har fortsatt under 2012. I Norrköpings kommun inrättades en social insatsgrupp genom samverkan mellan polismyndigheten och kommunen, vilken haft till uppgift att stärka det sociala nätverket kring ungdomar i riskzon att välja en kriminell livsstil och därigenom motverka rekrytering till kriminella nätverk och underlätta avhopp. 1 Ett ökat fokus har under 2012 legat på att upptäcka illegal alkoholhantering, särskilt langning till ungdomar under 18 år, och resultatet 1 Pilotprojekt med social insatsgrupp i länet startade i Linköpings kommun i juni 2011. blev att antalet anmälningar om brott mot alkohollagen ökade från 157 år 2011 till 253 år 2012. Precis som i övriga landet fortsatte antalet anmälda brott bland unga att minska 2 och i sammanhanget bör nämnas att enligt en nyligen publicerad studie av Brottsförebyggande rådet begår dagens ungdomar färre brott och har en mindre tillåtande attityd till att begå brott 3. Handläggningstiderna är för närvarande inte möjliga att följa upp i ärendehanteringssystemet varför det är oklart huruvida målet uppnåddes. Däremot infördes under 2012 en veckovis uppföljning med syfte att tillse att tidsfristerna skulle hållas. Vid årets slut kunde det konstateras att tidsfristerna fortfarande inte hölls men av uppföljningen framgick att det skett en påtaglig förbättring när det gällde att ange orsaken till varför tidsfristen inte hade hållits. 2 Antalet anmälda brott till och med november månad där misstänkt var under 18 år vid brottstillfället minskade från 2 278 brott år 2011 till 1 677 brott år 2012. Antalet anmälda brott där målsägaren var under 18 år följde samma trend och minskade 3 407 brott år 2011 till 3 157 brott år 2012. 3 Brott bland ungdomar i årskurs nio, BRÅ, Rapport 2013:3 P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 4
Våldet skulle minska Polisen skulle arbeta så att färre våldsbrott begicks och fler våldsbrott klarades upp. Produktiviteten skulle öka. Brottsbekämpningen inom målområdet skulle vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna skulle minska. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden skulle minska. Under 2012 anmäldes 6 662 våldsbrott i Östergötlands län, vilket var en minskning med 607 ärenden jämfört med föregående år. Minskningen bedöms till stor del bero på det lokala brottsförebyggande arbetet mot våld i offentlig miljö, tidiga ingripanden samt en hög polisiär närvaro på utsatta brottsplatser och tider. Även samverkan med kommunerna i arbetet med ansvarsfull alkoholservering gällande krogtillsyner och serveringstillstånd bedöms ha medverkat till minskningen av det anmälda våldet i offentlig miljö. Av de ärenden som anmäldes så minskade den andel ärenden som redovisades vidare till åklagare från 27 procent till drygt 23 procent, främst beroende på en minskad utredningsproduktivitet inom våld i offentlig miljö, våld i krogmiljö och våld i nära relationer. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden låg på en lägre nivå än föregående år under årets tre första kvartal men ökade under slutet av året och slutresultatet för 2012 innebar en ökad medelgenomströmningstid från 78 till 88 dagar. De direkta orsakerna till detta har inte kunnat fastställas. Våld i offentlig miljö Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exklusive anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, skulle öka till lägst 26 procent till utgången av 2012. Polismyndighetens åtagande för att nå det nationella målet Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exklusive anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, skulle inte understiga 28,5 procent vid utgången av 2012. Polismyndigheten har under ett flertal år arbetat enligt en lokal handlingsplan för att förebygga våld i offentlig miljö. Effekten har blivit att antalet anmälda brott konstant minskat sedan 2008 och nedgången fortsatte även under 2012. När det gäller utredningarna av anmälda brott inom våld i offentlig miljö har polismyndigheten, i förhållande till övriga Sverige, under flera år redovisat en hög andel ärenden vidare till åklagare. Denna trend bröts dock under 2012 när andelen redovisade ärenden sjönk till 24,4 procent och därmed också understeg åtagandet om 28,5 procent. I mätningar som gjorts av Åklagarmyndigheten framkom dessutom att polismyndigheten hade en av de lägsta lagföringsandelarna 4 i landet. 4 Med lagföring avses att åtal väcks, strafföreläggande utfärdas eller att åtalsunderlåtelse meddelas. Lagföringsandel innebär att summan av ovan nämnda brottsmisstankar ställs i relation till det totala antalet brottsmisstankar som inkommer från polismyndigheten till åklagare inom respektive brottskategori. P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 5
En rad åtgärder för att öka både mängden och kvaliteten på brottsutredningarna vidtogs därför under andra halvan av 2012. Bland annat utsågs särskilda utredare och förundersökningsledare för utredningar av våld i offentlig miljö. Det genomfördes en granskning av ett antal ärenden som inte lett till åtal för att utröna vad bristerna i de polisledda utredningarna bestod av. Granskningen har därefter legat till grund för ett antal förbättringsåtgärder så att fler utredda ärenden skulle leda till lagföring. En omfattande utbildningsinsats bland både förundersökningsledare och utredare påbörjades och pågår alltjämt. Dessutom inleddes en mer strukturerad metod för återkoppling från åklagare till polismyndigheten i de ärenden som inte lett till åtal. Brott i nära relationer Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer skulle öka till lägst 25 procent till utgången av 2012. Strukturerade riskanalyser skulle upprättas vid samtliga misshandelsbrott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinnor av närstående över 18 år och i anmälda fall av grov fridskränkning. Polismyndighetens åtagande för att nå det nationella målet Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer skulle öka till lägst 26,6 procent till utgången av 2012. Strukturerade riskanalyser skulle göras vid samtliga anmälda misshandels- och fridskränkningsbrott som skedde i nära relation. Under 2012 redovisades 22 procent av de inkomna ärendena beträffande brott i nära relationer till åklagare, vilket innebär att åtagandet om 26,6 procent inte uppfylldes. Betydande variationer i utredningarna inom dessa brott uppmärksammades inom polismyndigheten, vilket föranledde att en ärendegranskning påbörjades. Dess syfte var att identifiera orsaker till brister i utredningarna, vilket skulle ligga till grund för förbättringsåtgärder som i sin tur skulle leda till ett förbättrat utredningsresultat. Granskningen påbörjades under 2012 och har fortsatt under 2013. Under 2012 förbättrades emellertid de initiala åtgärderna i anslutning till brottsanmälan, vilket bland annat berodde P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 6
på att all yttre personal utrustats med en personlig kamera för att omgående mer utförligt kunna dokumentera fysiska skador och annan eventuell bevisning på brottsplatsen. Strukturerade riskanalyser har upprättats i varierande grad över länet. Totalt vid polismyndigheten upprättades 204 riskanalyser inom ärenden beträffande våldsbrott mot kvinnor i nära relation, vilket utgör drygt en tredjedel av samtliga sådana anmälda brott. Alltjämt kvarstår således ett arbete som fortsätter under 2013 för att strukturerade riskanalyser ska upprättas i samtliga fall enligt målsättningen. Grova våldsbrott Handläggningen av grova våldsbrott skulle förbättras och utvecklas. Detta skulle ske i samråd med Åklagarmyndigheten. Polismyndigheten fick under året ställa sin utredningsorganisation av grova våldsbrott på prov då flera grova brott inträffade. Bland annat utreddes två mord, ett i Ödeshög och ett i Norrköping. Båda brotten klarades upp och fällande domar har meddelats. Därutöver inträffade ett flertal fall av skottlossning i Norrköping. Flera av dessa brott gick att koppla till miljön runt kriminella nätverk och krävde betydande utredningsinsatser. I ett ärende finns redan en lagakraftvunnen dom, som innebär mångåriga fängelsestraff. Polismyndighetens förmåga att utreda brott med stöd av Polisens nationella utredningsmetod av grova våldsbrott (PUG) utvecklades under året. Polismyndigheten har nu byggt upp tillräcklig kompetens för att vid större utredningar kunna jobba fullt ut i en så kallad PUG-organisation, innebärande en arbetsgrupp med olika fördefinierade kunskaper. Detta arbetssätt användes vid ett par tillfällen under året. Vid sidan av de akut uppkomna ärendena fortsatte arbetet med det ouppklarade dubbelmordet i Linköping från 2004 där PUG-konceptet följts sedan start. Fler mängdbrott skulle klaras upp Polisen skulle arbeta så att antalet mängdbrott minskade och att fler klarades upp samt att antalet lagförda brottsmisstankar skulle öka. Brottsbekämpningen inom målområdet skulle vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna skulle minska. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden skulle minska. Förundersökningsledarna vid polismyndigheterna skulle ha genomgått den centrala utbildningen för förundersökningsledare eller inhämtat kunskap på annat sätt. I centrum för polisverksamheten under 2012 stod mängdbrotten. I slutet av 2011 omorganiserades polismyndigheten för att bättre kunna förebygga och utreda mängdbrotten. Särskilda utredningsturlag med uppdrag att enbart utreda mängdbrott inrättades och arbetstiderna förändrades för att polismyndigheten skulle ha utredningskapacitet under en större del av dygnet. Förvisso anmäldes marginellt färre mängdbrott 5 men den positiva effekten uteblev dock på utredningssidan. Antalet till åklagare redovisade mängdbrottsärenden under 2012 uppgick 5 År 2011 inkom 40 412 ärenden och år 2012 inkom 39 873 ärenden. P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 7
till cirka 6 800, vilket var en minskning med cirka 700 ärenden jämfört med året innan, och andelen positiva lagföringsbeslut minskade från 87 till 86 procent. Därutöver ökade medelgenomströmningstiden med tre dagar och låg vid utgången av 2012 på i genomsnitt 45 dagar. Med anledning av ovanstående upprättades under hösten 2012 en åtgärds- och en handlingsplan för att väsentligt förbättra resultaten. Planerna innehöll bland annat utbildning av förundersökningsledare i samverkan med länets åklagarkammare, en renodling av utredningsbefälens arbetsuppgifter med fokus på förundersökning och arbetsledning samt ett ökat fokus på initiala utredningsåtgärder. Under 2012 upprättades också en gemensam åtgärdsplan tillsammans med länets två åklagarkammare i Linköping och Norrköping i enlighet med det uppdrag som rikspolischefen och riksåklagaren givit de lokala samverkansforumen och som innebär ett gemensamt ansvar för utredningsresultaten. 6 Åtgärdsplanen tog upp två områden som myndigheterna särskilt åtog sig att förbättra resultaten inom; våld i offentlig miljö och bedrägeribrotten. För dessa områden beslutades också särskilt uppsatta mätbara mål, vilka ska vara uppnådda senast vid utgången av 2013. Ytterligare fyra förundersökningsledare deltog i den centrala utbildningen för förundersökningsledare men fortfarande finns för närvarande förundersökningsledare som inte genomgått utbildningen. Utbildningsinsatserna fortsätter därför under 2013 och polismyndigheten har erhållit 16 platser vid den centrala utbildningen. Tillgrepp genom inbrott Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott skulle öka till 5 procent till utgången av 2012. Polismyndighetens åtagande för att nå det nationella målet Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott skulle inte understiga 5,6 procent vid utgången av 2012. Polismyndigheten uppfyllde inte sitt åtagande eftersom andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna slutligen uppgick till 5,3 procent. Andelen var likväl högre än både 2010 och 2011 och ökningen berodde på ett flertal faktorer. Under första halvåret 2012 anmäldes fler tillgrepp genom inbrott jämfört med föregående år men under sommaren vände utvecklingen och inflödet fortsatte att minska under resten av året för att slutligen totalt sett ha minskat i jämförelse med året innan. En trolig orsak var bland annat polismyndighetens uthålliga arbete gentemot så kallade livsstilskriminella 7, innebärande ett aktivt och underrättelsestyrt arbete som bidrog till att flera av de livsstilskriminella lagfördes och frihetsberövades och därmed förhindrades att begå nya brott. Effektiviteten vid utredningarna av de anmälda brotten ökade. Trots att färre ärenden anmäldes så redovisades fler ärenden till åklagare. Den nya utredningsorganisationen, innebärande att 6 Uppdraget är diariefört vid Polismyndigheten i Östergötlands län under AA-400-13986/11 7 Vägledning för åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet, Rikspolisstyrelsen/Verksledningskansliet, 2012-12- 14 P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 8
fler ärenden än tidigare bearbetades och förundersökningsleddes under större delen av dygnet, medförde att teknisk bevisning och övriga utredningsuppgifter hanterades och hämtades in när de var färska. Ju närmare detta sker i anslutning till brottet, desto högre bevisvärde kan normalt uppnås. Under 2012 avslutades det under 2011 inledda samverkansprojektet med Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Projektet hade till syfte att i Linköping undersöka om fler på brottsplatsen funna DNA-spår och fingeravtryck leder till fler uppklarade brott. Genom projektet hade poliserna i yttre tjänst utrustats med viss spårsäkringsutrustning och utbildats i initiala utredningsåtgärder vid bland annat bilinbrott. En trolig effekt av projektet var att fler bilinbrott jämfört med tidigare år klarades upp i Linköping. förbättra de initiala rutinerna vid brottsplatsundersökningarna och anmälningsupptagningarna. Till exempel bildades i slutet av året ett nytt forensiskt analysteam, som särskilt arbetar med att länka samman spår från brottsplatser och kopplingar till kända gärningsmän. Arbetet är fortfarande i ett utvecklingsskede men har väckt ett intresse och ökat fokus på dessa frågor vilket i sin tur medfört att kvaliteten på brottsutredningarna har ökat. Drogbekämpning Polisen skulle arbeta så att tillgången på och användningen av narkotika i samhället minskade genom att ha ett ökat fokus mot överlåtelsebrott. Andelen positiva prov av anmälda brott avseende eget bruk av narkotika skulle öka jämfört med 2011. Ett ökat fokus skulle ske mot illegal alkoholhantering under 2012. Antalet anmälda bostadsinbrott minskade något under 2012 men en lägre andel av de brott som anmäldes redovisades vidare till åklagare. Orsakerna till detta är flera, bland annat att fler utländska aktörer tros ha begått dessa brott under korta besök i landet. Under året kunde konstateras att kvaliteten på brottsplatsundersökningarna borde kunna höjas ytterligare för att öka möjligheterna att hitta spår som leder till en utpekad gärningsman liksom att samordningen av brotten kan förbättras för att upptäcka samband mellan brotten och även på så vis kunna hitta en misstänkt gärningsman. Polismyndigheten införde därför under 2012 nya rutiner för att Polismyndigheten rapporterade lika många överlåtelsebrott under 2012 som under 2011, dvs. 173 stycken. Under årets sista månader ökade inflödet av anmälningar om brott genom eget bruk av narkotika men inte anmälningarna om överlåtelsebrott varför målet om ett ökat fokus mot överlåtelsebrotten inte uppnåddes. Andelen överlåtelsebrott av det totala antalet narkotikabrott uppgick totalt sett under året till 4,5 procent, vilket var en marginell minskning jämfört med 2011 års 4,6 procent. Positivt i sammanhanget är ändå att många fler poliser i yttre tjänst i större utsträckning har agerat mot narkotikabrotten. P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 9
Andelen positiva prov av anmälda brott avseende eget bruk av narkotika minskade med 0,2 procentenheter i jämförelse med 2011 och uppgick under 2012 till 74,5 procent. Det kan emellertid konstateras att allt fler analyser genomförts där det funnits misstanke om bruk av nyare droger, till exempel MDPV. Polismyndighetens ökade fokus mot illegal alkoholhantering resulterade i en påtaglig ökning av antalet anmälda brott; från 157 anmälda brott under 2011 till 253 under 2012. Utfallet är ett resultat av beslutade och i förväg planerade, genomförda och uppföljda insatser under tidpunkter där många ungdomar köper alkohol från langare. Insatser genomfördes under Valborgsmässoafton, skolslut, skolstart samt vid festivaler. Utöver dessa riktade insatser fortsatte det vardagliga linjearbetet. Ingripanden genomfördes vid flera tillfällen mot professionella langare av framförallt utlandsköpt sprit och öl. Grov organiserad och systemhotande brottslighet Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige skulle försämras. Östergötlands län skulle tydligt framstå som ett län där det inte är gynnsamt för kriminella nätverk att verka eller etablera sig. Särskilt fokus skulle läggas på att stoppa nyrekryteringen och öka avhoppen från kriminella gäng. Minst två planerade insatser skulle genomföras utifrån identifiering av yrkeskriminella nätverk i länet under 2012. Under hela 2012 genomförde polismyndigheten i samverkan med andra brottsbekämpande myndigheter en långsiktig insats i syfte att identifiera, försvaga och lagföra strategiska personer inom de kriminella nätverken. Flera kriminella nätverk försökte etablera sig i länet, framför allt i Norrköping men effekten av brottsbekämpningen blev istället att de kriminella nätverk som tidigare var etablerade i länet försvagades. Polismyndigheten har idag en god inblick i de kriminella nätverkens verksamhet och har genom samverkan med andra brottsbekämpande myndigheter, kommuner och andra samhällsaktörer försvårat för dessa grupper att kunna verka i länet. En särskild arbetsmetod kallad Mota Olle i grind introducerades under 2011 i Linköping och fortsatte att utvecklas under 2012 samtidigt som arbetsmetoden också infördes i Norrköping och Motala. Arbetsmetoden har till syfte P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 10
att bekämpa organiserad brottslighet inom krog- och restaurangbranschen. Projektet leds av polismyndigheten i samarbete med krogägare. Särskilda insatser genomfördes också under året för att identifiera ungdomar som var på väg in i kriminalitet, befann sig där eller ville lämna densamma. Ett större antal ungdomar kunde i och med det arbetet beredas hjälp till ett liv utanför kriminaliteten. En framgångsfaktor inom området var en nära samverkan med andra samhällsaktörer, bland annat de tillsammans med Linköpings och Norrköpings kommuner inrättade sociala insatsgrupperna. Därutöver genomfördes ett flertal planerade insatser mot yrkeskriminella gäng. Värdet av dessa går inte enbart att mäta i konkreta ärenden och fällande domar utan en förebyggande effekt var att inom ramen för insatserna togs flera beslag, vilka annars med största sannolikhet skulle ha använts till att begå brott mot person och egendom. I samband med insatserna användes ett i viss mån nytt arbetssätt innebärande planering, informationsdelning och ledning av resurser mot specifika platser och individer. Därigenom ökade polismyndighetens samlade förmåga avseende arbetet i dessa miljöer. Trafikarbete Antalet skadade och döda i trafiken skulle minska. Polismyndighetens åtagande för att nå det nationella målet Antalet alkoholutandningsprov skulle uppgå till minst 101 200 stycken. Antalet kontrollerade arbetsdagar enligt kör- och vilotidsförordningen skulle uppgå till minst 28 900 stycken. Antalet kontroller av farligt gods skulle uppgå till minst 350 stycken. Andelen positiva alkoholutandningsprov skulle öka jämfört med 2011. Särskild utbildning i drograttfylleribrott genomfördes under 2011. Effekten av denna utbildning skulle mätas under 2012. Antalet trafikolyckor med personskada i Östergötlands län minskade från 734 till 706 under året jämfört med 2011. För att bidra till denna positiva utveckling genomförde polismyndigheten samtliga sina nationella åtaganden och särskilda mål inom trafikområdet. Forskning visar att en sänkning av medelhastigheten bidrar till en minskning av antalet döda och skadade i trafiken och en förutsättning för att medelhastigheten ska sänkas är en låg rapporteringsgräns. Med anledning av detta påbörjade polismyndigheten i enlighet med Polisens planeringsförutsättningar under året ett aktivt arbete för att öka andelen hastighetsrapporter i spannet 6-9 km/tim. Detta resulterade i att andelen P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 11
hastighetsrapporter i spannet 6-9 km/tim av det totala antalet hastighetsrapporter ökade från 7,1 procent år 2011 till 10,7 procent år 2012. Andelen positiva alkoholutandningsprov ökade från 0,7 till 1,0 procent vilket under många år varit en målsättning då det troligen visar att polismyndigheten genomfört alkoholutandningsprov vid rätt tid och på rätt plats snarare än att antalet rattfyllerier faktiskt ökat. nedläggningsbeslut, innebärande att samtliga utredningar inom inbrott i bil och bostad, misshandel i offentlig miljö och brott i nära relation som läggs ned ska återkopplas till brottsoffret av handläggaren. Syftet är att förklara varför det fattats beslut om att lägga ned utredningen samt för att eventuellt få nya uppgifter som genererar en återupptagning av förundersökningen. Denna arbetsrutin gäller tills vidare. Under slutet av 2011 genomfördes en utbildningsinsats för att öka förmågan att upptäcka drograttfulla förare. Effekten blev att under 2012 ökade antalet utförda drograttfylleriprov, dvs. sådana fall där drograttfylleri misstänkts, med 29 procent jämfört med 2011 och uppgick till 556 prov. Brottsofferarbete Andelen brottsoffer som är nöjda med Polisen skulle öka och minst 70 procent skulle vara nöjda eller mycket nöjda. Bekämpningen av mängdbrott skulle även innehålla ett ökat fokus mot brottsoffren. För att undersöka brottsoffers upplevelse av polismyndighetens arbete beträffande mängdbrott och brott i nära relation påbörjades under 2012 en myndighetsbaserad brottsofferundersökning. Den genomförs i samverkan med Linköpings universitet, Institutionen för samhälle och välfärd, och resultatet förväntas presenteras under våren 2013. Under våren 2012 infördes nya arbetsrutiner gällande mängdbrott och I maj 2012 anställdes en beteendevetare med uppdrag att tillse att det genomförs fler strukturerade riskbedömningar vid brott i nära relation samt för att tillse att så kallade skyddsplaneringar, dvs. utredningar av en målsägares skyddsbehov i form av exempelvis skyddat boende, kontaktförbud, kontakt med socialtjänst etc., utförs effektivare och mer rättssäkert. Under året genomfördes också en strukturerad riskbedömningsutbildning för samtliga utredare vid familjevåldsenheterna. Antalet förmedlade ärenden till brottsofferjourerna fördubblades under 2012 och är idag cirka sju procent. Det är en positiv utveckling som bedöms till betydande del bero på att utbildning av främst yttre personal i brottsofferfrågor genomförts. Utbildningsinsatsen fortsätter under 2013. Under året inrättades också ett nytt stödcentrum för unga brottsoffer i Linköping genom samverkan mellan P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 12
Linköpings kommun och polismyndigheten. Vidare genomfördes utbildning för all operativ personal gällande kontaktförbud och kontaktförbud med möjlighet till elektronisk övervakning. Det är svårt att mäta vilken effekt utbildningen gett men andelen överträdda kontaktförbud som ledde till åtal ökade under året vilket kan antas till viss del bero på ett ökat fokus på kontaktförbuden. resehandlingar vid ytterligare en ort i Östergötland och möjligheten finns nu i Linköping, Norrköping, Motala och Finspång. Service Antalet servicemottagare som är nöjda med Polisens service dvs. tillgänglighet, bemötande och utförande skulle öka och minst 85 procent skulle vara nöjda eller mycket nöjda. 90 procent av alla telefonsamtal till telefonväxeln skulle besvaras inom en minut. Handläggningstiden för ansökan om pass eller nationellt ID-kort skulle inte överstiga 20 minuter. Under slutet av 2011 införde polismyndigheten tidsbokning via Internet för ansökningar av pass och nationella idkort. Systemet användes under 2012 och infriade de förväntningar som ställdes på bland annat ökad tillgänglighet för kunder. Handläggningstiderna i receptionerna förkortades avsevärt och uppgick för pass till inte längre än 10 minuter. Därutöver har bokningssystemet förbättrat arbetsmiljön för berörd personal, vilket också lett till ett bättre bemötande av kunderna. Under 2012 kunde polismyndigheten också utöka möjligheten att ansöka om Polisrättsärenden Polisen skulle öka sin förmåga att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. Polisen skulle också ordna sin verksamhet så att det blev möjligt för sökanden att följa sitt ärende från ansökan till beslut. För delgivningsuppdrag gällde att Polisen skulle klara minst 85 procent av de uppdrag som inte behöver redovisas inom två veckor. Polisen skulle göra det möjligt för tingsrätterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling. Handläggningstiden för polismyndighetsärenden skulle inte överstiga 20 dagar. Handläggningstiden för polismyndighetsärenden, såsom djurärenden och olika typer av tillståndsärenden, uppgick under året till 18 dagar vilket innebär att polismyndighetens P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 13
särskilda mål om att inte överstiga 20 dagar uppnåddes. De förkortade handläggningstiderna beror på att det gjorts en översyn och förbättring av rutiner i ansökningsärenden. Som exempel kan nämnas att översynen lett till ett nytt arbetssätt i omprövningsärenden, vilket frigjort arbetstid som istället lagts på att förkorta handläggningstiden för ansökningar i vapenärenden. Antalet inkomna delgivningsärenden minskade från 2 516 år 2011 till 1 651 år 2012. Anledningen till detta är avgifterna för stämningsmannadelgivningar enligt delgivningslagen (2010:1932) höjdes kraftigt från och med den 1 april 2011. Vidare slöt Domstolsverket under 2012 avtal med ett privat bevakningsföretag för att utföra delgivningar vilket också bidrog till minskningen av antalet inkomna delgivningsärenden. Polismyndigheten anlitas emellertid alltjämt i ärenden med svårdelgivna personer, vilket påverkar genomsnittliga handläggningstider och resultat negativt. P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 14
Resultat av den gemensamma verksamheten Kommunikation Polismyndigheten skulle ha planerad och kvalitetssäkrad kommunikation. Chefer och ledare skulle använda kommunikation som ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten för att nå verksamhetens mål. Polismyndigheten skulle ha goda och öppna relationer med media. Mediearbetet skulle öka kunskapen om Polisens uppgift, verksamhet och resultat. Bilden av Polisen som ges i media skulle vara relevant. Polisens externa webbplats, www.polisen.se/ostergotland, skulle informera om Polisens verksamhet och underlätta kontakten med Polisen. Den skulle öka kunskapen om Polisens uppgift, verksamhet och resultat. Bilden av Polisen skulle förmedlas för att bidra till ett fortsatt högt förtroende. Intrapolis skulle vara en tillförlitlig och uppdaterad källa till information och kunskap. Intrapolis skulle vara ett arbetsredskap som genom sitt innehåll skulle stödja de anställda i deras arbete. Polismyndigheten skulle etablera en närvaro i sociala medier. Närvaron skulle bidra till en ökad synlighet och tillgänglighet samt till det brottsförebyggande arbetet. Polismyndigheten har under året framförallt tillämpat den nationellt framtagna kommunikationspolicyn Kommunikationspolicy och riktlinjer för kommunikation för att få en samordnad, planerad och kvalitetssäkrad intern och extern kommunikation vid myndigheten. Kriskommunikationsförmågan utvecklades under året i samverkan med samtliga länets kommuner, Linköpings universitet, Landstinget, Räddningstjänsten och Länsstyrelsen. Dessutom medverkade polismyndigheten i ett nätverk där riktlinjer för kriskommunikation och samverkan arbetades fram. För att polismyndighetens chefer skulle använda kommunikation som ett ledningsverktyg vidtogs ett flertal åtgärder. Som exempel kan nämnas framtagandet av ett flertal kommunikationsplaner och mediastrategier med tillhörande talepunkter. När beslutet fattades om en förändrad organisation 2011 innebar det även att en kommunikationsplan för hela förändringsarbetet utarbetades. Detta arbete mynnande bland annat ut i myndighetens chefsbrev. Det skickades ut 20 sådana under året och syftet är att cheferna ska tillgodogöra sig informationen och föra den vidare ut i sin egen organisation för att därigenom förbättra informationsspridningen och kännedomen om myndighetens verksamhet och resultat. Polismyndigheten har aktivt arbetat med att sprida bilden av Polisen genom egna kanaler. Dels har TV-programmet Blåljus startats upp i samarbete med Östgöta Correspondenten och Norrköpings Tidningar. Under året har även ett radioprogram, Brottsplats Östergötland, i samarbete med Sveriges Radio Östergötland använts som kommunikationskanal. P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 15
Vidare infördes dagliga pressträffar i länets tre huvudorter Linköping, Norrköping och Motala där media har möjlighet att ställa frågor och polismyndigheten kan förmedla information på ett effektivt sätt. För att nå aktuella målgrupper och öka tillgängligheten har polismyndighetens hemsida, www.polisen.se/ostergotland, uppdaterats och strukturerats kontinuerligt och efter behov. Bland annat har ett arbete med att förbättra sökbarheten för de viktigaste sidorna och dokumenten genomförts. Med närvaro i sociala medier vill polismyndigheten öka dialogen med allmänheten genom att vara synliga och tillgängliga där många människor är. Polismyndigheten delar via sociala medier brottsförebyggande information och tips i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten. Polismyndigheten har i dagsläget två Facebook-sidor och en Twitterkanal: - Facebook Omhändertagna djur Östergötland - Facebook Polisen Åtvidaberg - Twitter Polisen Ostergotland Chefer och ledarskap Resultatet av undersökningen Hälsofrämjande ledarskap, genomförd av Linköpings universitet, skulle användas med målsättningen att utveckla chefskapet inom polismyndigheten. Under året arbetade en samverkansgrupp arbetat med resultatet från undersökningen Hälsofrämjande ledarskap. Polisområdes-, enhets- och närpolischefer arbetade tillsammans med Linköpings universitet under en dag med resultatet. Respektive enhet ska under våren 2013 ha en handlingsplan klar för vilka aktiviteter som ska genomföras med anledning av resultatet. För att säkra en strategisk chefsförsörjning startade chefsförsörjningsprogrammet på direkt nivå under hösten 2012 och fortsätter under 2013. Programmet utgår från att attrahera, identifiera och utveckla lämpliga medarbetare till ett chefskap på direkt nivå. Programmet startade med olika typer av informationsinsatser och 110 intresserade personer inom polismyndigheten anmälde därefter sitt intresse. Arbetet med att identifiera och utveckla lämpliga medarbetare fortsätter under 2013. Målsättningen med programmet är att identifiera åtta personer som på sikt kan agera som chef på direkt nivå. En strävan är att attrahera och rekrytera fler kvinnliga chefer. En gemensam länsplanering etablerades under 2012. Gruppen har till uppdrag att se över länets samlade resurser vid planering inför kommenderingar och insatser m.m. så att rätt resurser och kompetenser finns att tillgå. Effekten av gruppens arbete är en framförhållning av arbetstidsplaneringen i syfte att bland annat minska övertidsarbetet och sprida arbetsbelastningen på ett större antal medarbetare. Kompetensförsörjning Polismyndighetens kompetensförsörjningsplan skulle utvecklas och innehållet i planen för 2013 skulle omfatta resultatet från minst tre grupper som använt Polisens nationella modell för strategisk kompetensförsörjning. Polisens nationella modell för strategisk kompetensförsörjning låg till grund för framtagandet av polismyndighetens P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 16
kompetensförsörjningsplan. En av de viktigaste punkterna i denna är att renodla och koncentrera rollen som förundersökningsledare men planen inkluderar också att nyutexaminerade poliser från och med 2013 under de första sex månaderna ska tjänstgöra inom ett utredningsturlag, samt att det ska rekryteras ytterligare poliser med erfarenhet till ingripandeverksamheten. Under 2012 genomfördes för polismyndighetens samtliga chefer seminarier som behandlade utvecklingssamtalets syfte, betydelse och upplägg. Målsättningen med seminarierna var att alla medarbetare ska känna till polismyndighetens uppdrag och prioriteringar och hur de konkret ska bidra till resultaten. Systematiskt arbetsmiljöarbete Den förebyggande hälsovården inom myndigheten skulle utvecklas. tjänsteutövning riskerar att utsättas för blodsmitta genom till exempel stick- eller skärskador. Berörda personer fick erbjudande om vaccinering och möjligheten ges även fortsättningsvis till berörd nyanställd personal. Miljöledning Användningen av telefon- och videokonferensutrustning skulle öka för att minska antalet resor. Polismyndigheten bidrog till en positiv miljöutveckling genom att under 2012 uppnå sitt särskilda mål inom miljöledningsarbetet. Användningen av videokonferenser ökade med cirka 32 procent jämfört med 2011. Antalet körda mil i tjänsten i egen bil minskade med cirka 30 procent och polismyndighetens totala bränsleförbrukning avseende tjänstebilar minskade med cirka tre procent. Under året tecknades ett nytt avtal om företagshälsovård. Grundläggande i avtalet är att det i huvudsak utgörs av förebyggande tjänster, såsom exempelvis hälsoscreening och vaccinering. Polismyndighetens tjänsteföreskrift Arbetsmiljöarbete, saknr 749-1, uppdaterades under 2012 och förtydligade fördelningen av polismyndighetens arbetsmiljöuppgifter. Alla chefer med personalansvar fick skriftligen bekräfta att de tagit del av informationen i tjänsteföreskriften. Den tidigare påbörjade vaccineringen mot hepatit B fortsatte under 2012. Målet är att erbjuda vaccination i förebyggande syfte till de medarbetare som i sin P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 17
Ekonomi och finansiering. Anslagsavräkning (tkr) Ingående överföringsbelopp 6 549 Tilldelade medel 665 524 Förbrukat under året 661 481 Utgående överföringsbelopp som får disponeras 2013 3 328 Polismyndighetens anslagsförbrukning var 10 592 tkr lägre än tilldelade medel. Av dessa bestod cirka 1 300 tkr av kostnader för inlånad personal från andra polismyndigheter, vilka hade budgeterats men inte överfördes inom polismyndighetskoncernen. För att bedriva verksamhet mot grov organiserad brottslighet genom aktionsgruppen och det regionala underrättelsecentrat hade polismyndigheten erhållit ett särskilt öronmärkt anslag om 20 485 tkr av vilka 2 229 tkr inte förbrukades. Överskottet ingår i ovan nämnda och återlämnades till RPS i sin helhet vid årets slut. Under året fortsatte passintäkterna att öka något mer än beräknat, främst med anledning av övergången till femårspass. Kostnaderna för löner till poliser sjönk under året i förhållande till budget eftersom fler poliser än beräknat valde att sluta genom förtidspension, flytta till andra polismyndigheter eller av annan anledning sade upp sin anställning. Den slutliga kostnaden för löner till poliser steg dock under årets sista månad på grund av det tecknade lokala avtalet innebärande en utbetalning av ett engångsbelopp om cirka 6 500 kr per anställd. Därutöver kostade övertiden för poliser mer än budgeterat. Lönekostnaderna för övriga anställda överensstämde i princip med det budgeterade beloppet. Kostnaden för förändring av semesterlöneskulden blev något lägre än budgeterat, liksom pensionskostnaderna. Orsakerna är att det är två poster som är svårprognosticerade med anledning av utvecklingen under året och personalens tendens att spara semester. Kostnader för avskrivningar blev lägre än beräknat på grund av fordonsinköp och vissa ombyggnationer av lokaler som tog längre tid än planerat. P o l i s m y n d i g h e t e n i Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n Sida 18