Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)



Relevanta dokument
Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Det räcker att en av huvudmännen gör bedömningen att en individuell plan behövs för att skyldigheten ska inträda för båda parter.

Samordnad Individuell Plan samt hantering i Lifecare SIP - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Samordnad individuell plan

Samverkansrutin för landsting och kommun

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Samordnad individuell plan, SIP

SIP Samordnad Individuell Plan

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: Ewa Göransson Region Västmanland Gäller fr.o.m: Diarienummer: PPHV170075

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Version: Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: VKL, Ann Tjernberg Gäller fr.o.m: Diarienummer:

SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Riktlinje för bedömning av egenvård

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan SIP SIP

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Maria Nyström Agback.

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Handlingsplan 18 år och äldre

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Fastställd av Länssamordningsgruppen Giltig från

Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist)

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Samordnad individuell plan

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SIP samordnad individuell plan

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Rutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Psykisk funktionsnedsättning

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Samordnad individuell plan (SIP)

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

RUTIN FÖR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP)

Samordnad individuell plan

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samordnad Individuell Plan SIP

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

LGS Temagrupp Psykiatri

Förtydligande av samordningsansvar för SIP

Uppdrag Psykisk Hälsa

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Rutin fast vårdkontakt

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

1 Överenskommelsens parter

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

1(11) Egenvård. Styrdokument

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård

Transkript:

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan om det behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Lagkravet innebär att en samordnad individuell plan ska upprättas för alla enskilda som har behov av insatser från både landsting och kommun, oavsett om det handlar om öppen- eller sluten vård. Skyldigheten omfattar alla som har behov av hälso- och sjukvård och socialtjänstens insatser, även de som får dessa behov tillgodosedda av privata vårdgivare eller andra enskilda aktörer som landstinget och kommunerna har slutit avtal med (3 HSL och 2 kapitel 5 SoL). Det räcker att en av huvudmännen gör bedömningen att en individuell plan behövs för att skyldigheten ska inträda för båda parter. Den gemensamma planeringen ska bygga på delaktighet och samtycke från den enskilde, anhöriga och/eller rättslig företrädare och klargöra det samlade behovet av insatser. 2. Allmänt Samordnad individuell plan gäller vuxna och barn i offentlig och privat verksamhet oavsett typ av svårigheter eller omfattningen av dessa. Lagstiftaren betonar särskilt vikten av en plan när det gäller personer med psykisk sjukdom och samtidigt missbruk allvarlig psykisk sjukdom med funktionshinder ungdomar med omfattande psykosociala behov personer med demenssjukdom och med behov av somatiska insatser Den samordnade individuella planen ska klargöra vilka insatser som den enskilde behöver, vem som ska samordna insatserna samt vilka insatser respektive huvudman ska ansvara och betala för. Det kan vara insatser från flera verksamheter och yrkesföreträdare. För personer med sammansatta behov är det angeläget att de sociala, medicinska, psykiska och fysiska behoven, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, bedöms och tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Den individuella planeringen är lika viktig, oavsett var den initieras. 1

Båda huvudmännen har ett likalydande ansvar för att vid behov erbjuda och upprätta en samordnad individuell plan för att samordna insatserna kring den enskilde. Den huvudman uppmärksammar ett behov ska inleda en planeringen av vad som behöver göras. I samråd med den enskilde ska kontakt tas med andra berörda aktörer som har ansvar för de insatser som behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. En samordnad vårdplanering ska påbörjas utan dröjsmål. När en enskild eller någon av huvudmännen begär en planering för att upprätta en samordnad individuell plan är den andra huvudmannen skyldig att delta. Landsting eller kommun (hälso- och sjukvård och socialtjänst) är skyldiga att kalla till planering. Andra aktörer, som till exempel försäkringskassa, arbetsförmedling, förskola, skola och frivilligorganisationer bör också kallas om den enskildes behov så kräver. 3. Ansvar och roller Rutinen är fastställ av Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. Berörda socialchefer/förvaltningschefer i respektive kommun samt landstingets centrumchefer ansvarar för att göra innehållet i denna rutin känd och tillämpad. Berörda medarbetare inom landstinget och länets kommuner ansvarar för att känna till och tillämpa innehållet i denna rutin. 4. Initiering av samordnad individuell plan Den huvudman som uppmärksammar behov av samordning tar initiativ till SIP. 2

5. Samtycke Initiativtagaren ansvarar för att samtycke till att utlämna patientuppgifter erhålls från den enskilde. Den enskilde bör stödjas och motiveras till att lämna samtycke. Om inte samtycke ges ska detta dokumenteras. Nytt samtycke ska inhämtas om nya aktörer kommer att delta i samverkansprocessen. 6. Kallelse till SIP Ansvarig att kalla till ett samverkansmöte är den yrkesutövare inom landstinget eller kommunen som uppmärksammat att behov av samordnade insatser föreligger. Av kallelsen ska det framgå om samtycke till mötet har erhållits från den enskilde. Kallelsen till mötet ska skickas utan dröjsmål när behov identifierats. Hos båda huvudmännen ska mötet ha högsta prioritet. Den som blir kallad är skyldig att delta och ansvarar för att ta med berörda medarbetare från respektive verksamhet. Kallelsen skickas till den enskilde och anhörig om den enskilde så medger god man förvaltare eller ombud berörda medarbetare inom landsting och kommun andra aktörer som landsting eller kommun slutit avtal med eventuellt andra myndigheter som till exempel arbetsförmedling, försäkringskassa och kriminalvård. 7. Kartläggning Huvudmännen ska kartlägga behov av insatser tillsammans med den enskilde. 8. Planeringsmöte Den samordnad individuella planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående och andra aktörer som kan ha betydelse för den enskildes behov, ska ges möjligheter att delta om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Hänsyn bör tas så att antalet deltagare inte blir för stort i mötet med den enskilde. Ålder och mognadsnivå är avgörande för om ett barn bör/kan eller ska delta. Ställningstagande görs i varje enskilt fall och med barnets bästa i fokus. Om samverkan berör ett barn/ungdom som är anhörig, bör barnet delta i samverkansmötet. Särskild hänsyn ska tas till barnets ålder, mognad och förmåga. Den som kallat till samverkansmötet ansvarar för att hålla i mötet och att sammanställa planen. Om det bedöms lämpligt kan samverkansmötet ske via videokonferens eller per telefon. 9. Planens innehåll Av planen ska framgå 1. vilken av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen 2. vem som uppmärksammat behovet av individuell plan 3. hur samtycke från den enskilde erhållits 3

4. hur barnperspektivet tagits tillvara i planen 5. vilka insatser som behövs 6. vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för 7. vilka åtgärder som ska vidtas av någon annan än landsting eller kommun till exempel arbetsförmedling, försäkringskassa eller andra, offentliga eller privata aktörer 8. vilka mål som finns för de planerade insatserna - på kort sikt - på längre sikt 9. hur de planerade insatserna ska följas upp, vem som ansvarar för uppföljningen, när uppföljningen ska göras samt vem som kallar till nytt möte om behov föreligger. 10. Samordningsansvarig och samordning Avgörande för vem som utses som samordningsansvarig är kopplat till vilket livsområde som är prioriterat. Fram till dess att en samordnad individuell plan är upprättad och en samordningsansvarig är utsedd, är den som initierat planeringen ansvarig i det enskilda ärendet Samordningsansvaret innebär att kalla till samordningsmöten dokumentera vilka som kallats till mötet föra mötesanteckningar säkerställa att den samordnade individuella planen alltid är aktuell ta fram kontaktuppgifter till de personer som är aktuella. Den samordnade individuella planen ska koordineras med andra befintliga planer. Om det sedan tidigare finns annan planering där föreskrivna krav är uppfyllda behöver inte någon ny samordnad individuell plan upprättas. 11. Justering av samordnad individuell plan Den som utsetts till samordningsansvarig tar ansvar för att den samordnade individuella planen godkänns av berörda parter och signeras. Signering ska ske utan dröjsmål och kan göras direkt i samband med mötet, eller senast 48 timmar efter planens i färdigställande. Efter signering lämnas en skriftlig kopia av den samordnade individuella planen till den enskilde och till medverkande parter. 12. Dokumentation Den samordnade individuella planen ska dokumenteras, enligt bifogad mall, och föras in i den enskildes patientjournal inom hälso- och sjukvården och i motsvarande dokumentation inom socialtjänsten. 13. Sammanställning och distribution Initiativtagaren sammanställer den samordnade individuella planen och lämnar ett exemplar till berörd huvudman och till den enskilde. 4

14. Uppföljning av samordnad individuell plan Uppföljning av den samordnade individuella planen ska göras. Utvärdering av de uppsatta målen ska ingå i uppföljningen. Vid uppföljningen fattas beslut om fortsättning eller avslut. Om den samordnade individuella planen upphävs ska samtycke återkallas. 15. Implementering och uppföljning Berörda socialchefer/förvaltningschefer i respektive kommun och landstingets centrumchefer ansvarar för att den samordnade individuella planen implementeras i den egna organisationen. Rutinen ska revideras årligen. Revideringen initieras av ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. Referenser Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 3 f Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 12 kap 2 Socialtjänstlagen (2001: 453) 2 Kap. 7 Gemensamma överenskommelser om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Cirkulär 09:66, Sveriges kommuner och landsting. Socialstyrelsens meddelandeblad (nr 1/2010 Överenskommelse om samarbete) Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Socialstyrelsen, (januari 2012) Begreppsdiagram för individuella planer inom vård och omsorg, Socialstyrelsen Bilagor Bilaga 1 Samtycke Bilaga 2 Kallelse till samordnad individuell planering Bilaga 3 Mall samordnad individuell plan Bilaga 4 Tillämpningsföreskrifter Samordnad individuell plan Bilaga 5 Information till den enskilde i behov av individuell plan 5