ÖVERSIKTSPLAN FOR ÄLVDALENS KOMMUN UTLÅTANDE 1994 MMA KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFIJLLMÄKTIGE LAGA KRAFT

ÖVERSIKTSPLAN FOR ÄLVDALENS KOMMUN UTLÅTANDE 1994 MMA KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFIJLLMÄKTIGE 1994-06-27 LAGA KRAFT 1994-07-22

( ( f

INNEHÅLLSFÖRTECKNING UTLÅTANDE - Länsstyrelsens granskningsyttrande - Allmän del 1-5 - Riksintresse naturvård och friluftsliv 6-9 - Riksintresse kulturmiljövård 10 - Riksintresse rennäring... 11-17 - Riksintresse kraftverk 18-20 - Övrigt 21-23 (

( (

ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÄLVDALENS KOMMUN UTLÅTANDE 1994 Ett i november 1993 upprättat förslag till översiktsplan för Älvdalens kommun har varit föremål för samråd enligt PBL 4:3 samt två gånger utställd för granskning enligt PBL 4:6. Planen har varit utställd under tiden 5 april 1994-6 juni 1994 i Gamla tingshuset i Älvdalen, kommunalkontoret i Särna och kommunalkontoret i Idre. Förteckning över utstälhvingshandlingarna, uppgifter om hur utställning ordnats och sändlista över berörda instanser framgår av särskilt följebrev som finns tillgängligt hos byggnadsnämnden. Nedanstående utgör yttrande från instanser för vilka länsstyrelsen haft samordningsansvar. Skriftliga synpunkter har under utställningstiden inkommit från följande: 1. Yttrande 1994-04-26 från rennäringsenheten, Länsstyrelsen i Jämtlands län. 2. Utdrag ur samrådsyttrande 1992-03-09, Länsstyrelsen i Kopparbergs län. 3. Yttrande 1983-02-23, Länsstyrelsen i Kopparbergs län. 4. Yttrande 1986-04-02, Länsstyrelsen i Kopparbergs län. 5. Yttrande 1985-08-13, Länsstyrelsen i Kopparbergs län. 6. Yttrande 1983-02-17, Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Nedanstående utgör yttrande från allmänheten samt övriga berörda organisationer och instanser. Numrering enligt översiktlig sammanställning av yttranden inkomna under utställningstiden. Skriftliga synpunkter har under utställningstiden inkommit från följande: 1. Östomsjöns skifteslags undantagsförvaltning. 2. Länsstyrelsen Dalarna. 3. Särna-Idre jordägande socknemän. 4. Mora kommun. C 5. Naturskyddsföreningen. 6. Gåsvarvs samfällighetsförening. 7. Miljöpartiet de Gröna. 8. Älvdalens jordägande socknemän. Besparingsskogen. SamfåUighetsförvaltningar. 9. Älvdalens älvräddare. 10. Särna-Idre jordägande socknemän. 11. Särna socialdemokratiska förening. 12. Älvdalens arbetarkommun. 13. Assi Domän, Hedemora skogsförvaltning. De kompletta yttrandena finns tillgängliga hos byggnadsnämnden.

I utlåtandet redovisas endast sammanfattningar av yttrandena för att göra materialet något mer lätthanterligt (undantag för länsstyrelsens yttrande vilket redovisas i sin helhet). Synpunkter som tillgodosetts i planförslaget redovisas kortfattat med kortfattad kommentar. Synpunkter som inte tillgodoses redovisas med en utförligare kommentar. Där inga synpunkter finns har i några fall inkomna yttranden ej redovisats i utlåtandet. Med hänsyn till att översiktsplanen spänner över många ämnesområden har det bedömts lämpligt att sammanställa synpunkter ämnesvis. Utlåtandet syftar till att ge de kommunala beslutande organen en redovisning av de synpunkter som framkommit under utställelsen och vilka överväganden som görs i samband härmed samt att ge de som lämnat synpunkter en redogörelse för hur deras synpunkter kunnat beaktas. Observera De sidnummer som anges i inkomna yttranden under utställningstiden är den sidnumrering som användes i den första utställningsomgången och stämmer oftast ej med sidnumreringen i den andra utställningsomgången.

Länsstyrelsen Dalarna GRANSKNINGSYTTRANDE l (9) 1994-05-17 2011-3479-94 Planenheten Byrådir Lennart Lindeberg Direktnr 023-810 67 Telefax 023-818 88 Älvdalens kommun Kommunstyrelsen Permatsvägen 1 796 22 ÄLVDALEN 11 < ; -06-0 l KOMMUNOMFATTANDE ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÄLVDALENS KOMMUN Inledning Rubricerad kommunomfattande översiktsplan är i enlighet med planoch bygglagens (PBL) 4 kap 6 utställd under tiden 5 april - 6 juni 1994. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har under tidigare utställning av översiktsplanen 28 december 1992-22 mars 1993 samt under samrådsskedet avgivit granskningsyttrande den 15 mars 1993 respektive samrådsyttrande den 9 mars 1992. Inför den förnyade utställningen har kommunen bearbetat och ändrat planförslaget i vissa delar. Berörda enheter inom länsstyrelsen samt berörda statliga myndigheter har beretts möjlighet att lämna synpunkter i ärendet. Länsstyrelsen i Kopparbergs län skall enligt PBL 4 kap 9 under utställningstiden avge ett granskningsyttrande över planförslaget. Av yttrandet skall framgå om 1. förslaget inte tillgodoser riksintressen enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m m, 2. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnats på ett lämpligt sätt, 3. bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller t i l l behovet av skydd mot olyckshändelser. I enlighet med bestämmelserna i 4 kap 2 PBL ska länsstyrelsens granskningsyttrande fogas till planen. Yttrandet begränsas därför till ovan nämnda frågor, sådana länsstyrelsen senare kan komma att pröva enligt 12 kapitlet PBL. PoaUdreaa Qatuadraia Talafan Ivixall Talafax (racaption) Pott giro 791 84 Falun Åsgatan 38 023-810 00 023-813 86 3 51 90-8

Länsstyrelsen Dalarna GRANSKNINGSYTTRANDE 2 ( 1994-05-17 2011-3479-94 Handlingar Översiktsplanens utställningshandlingar består av underlagsmaterial och förslag redovisat i fyra textdelar, uppdelade i en allmän del samt separata delar för Älvdalens, Särna och Idre socknar, sex kartor i skala 1:100 000 samt fyra kartor i skala 1:250 000. Till planhandlingarna har också fogats 11 stycken gällande översiktsplaner som genom nytt antagandebeslut skall ges status av fördjupade översiktsplaner enligt PBL:s regelsystem samt två nyligen antagna översiktsplaner (Idre flygfält och Hemmeråsen). Till utställningshandlingarna hör också en fördjupad översiktsplan för Västermyckeläng vilken avses behandlas samtidigt med den kommunomfattande översiktsplanen. De fördjupade översiktsplanerna är: Åsens by Älvdalens tätort Särnaheden Nordomsjön-Östomsjön Väsa-Gåsvarv Mickeltemplet Särna tätort Särna Skogsmuseum Höstsätern Grövlans dalgång Idre Fjäll Västermyckeläng Idre flygfält Hemmeråsen Länsstyrelsens synpunkter på översiktsplanen Riksintressen - Rennäring Rennäringens, r+ksintresseområden enligt Lantbruksstyrelsens beslut 1990-06-21 finns redovisade på karta (bilaga R 3). Kommunen har föreslagit avsevärda inskränkningar av rennäringens riksintresseområden (bilaga R 4) med åtföljande ändringar av rekommendationer för markanvändningen. Det kan finnas anledning att se över rennäringens riksintresseavgränsningar. För närvarande måste dock de avgränsningar gälla som lantbruksstyrelsen utpekat. Rekommendationerna för dessa områden måste därvid anpassas till att områdena utgör riksintresse för rennäringen. Länsstyrelsen är medveten om att det finns olika uppfattningar om sedvanerättens omfattning i kommunen. Länsstyrelsen vill betona att denna fråga inte kan lösas inom ramen för översiktsplanearbetet, eftersom sedvanerätten rör det civilrättsliga förhållandet mellan rennäringens utövare och berörda fastighetsägare. Varken översiktsplanen, dess redovisning av riksintressen eller dess rekommendationer har någon Inverkan på de dvilrättsllga förhållandena. Planens beskrivningar om åretruntmarker påverkar inte heller för-

Länsstyrelsen Dalarna GRANSKNINGSYTTRANDE 3 (9) 1994-05-17 2011-3479-94 hållandet mellan Idre sameby och berörda fastighetsägare. Vid sidan om de marker inom Idre kronopark som staten upplåtit genom Kungligt brev krävs avtal om upplåtelse från fastighetsägaren innan åretruntbete kan bedrivas på varje berörd fastighet. Länsstyrelsen har i princip inget att erinra mot den i översiktsplanen föreslagna utökningen av åretruntmarkerna. Det är dock nödvändigt ätt renskötseln i det utökade området bedrivs på ett sätt som inte medför alltför starkt markslitage eller konflikter av betydelse med turismen och det rörliga f r i luftslivet i riksintresseområdet. För närvarande är kunskaperna om vegetationsförhållanden och betestryck inom renbetesområdet allmänt begränsade. I syfte att bättra på dessa kunskaper har länsstyrelsen initierat en vegetationskartering. Förbudet mot renbete inom Drevjället (dispensibelt förbud) och Fulufjället vann laga kraft 1993-09-28 vilket bör redovisas i planen. Inom de områden där det föreligger skillnader mellan kommunens och länsstyrelsens uppfattning om riksintresset kan länsstyrelsens möjlighet till prövning enligt 12 kap PBL bli aktuell. Bilaga 1 I övrigt hänvisar länsstyrelsen till de synpunkter som redovisats av rennäringsenheten vid länsstyrelsen i Jämtlands län i yttrande daterat 1994-04-26. Ett ytterligare underlag utgör den gemensamma deklaration om Älvdalens kommuns fjällvärld som undertecknats av Älvdalens kommun, Domän AB, Statens naturvårdsverk och Idre sameby. Riksintressen - Naturvård och friluftsliv Fjätervålen ingår i riksintresseområde för naturvård och friluftsliv. Detta framgår inte av redovisningen på huvudkartan i skala 1:100000, som måste ses över. Redovisat riksintresseområde för naturvård vid Grövelsjön är för stort och behöver ändras. Riksintressena för friluftsliv vid Långfjället och Storån är felaktigt redovisade på den förminskade kartan. Samstämmighet måste finnas mellan de olika kartorna. Flera av riksintresseområdena inom Idre socken är avgränsade så att de inte helt överensstämmer med länsstyrelsens underlagsmaterial. Dessa behöver ses över. Länsstyrelsen vidhåller sin uppfattning att riksintresseavgränsningarna för de ovan nämnda områdena skall bestå oförändrade. Rotälven-Rymman (N 37 och F 10) som utgör riksintresse för naturvård och friluftsliv, skall enligt kommunens uppfattning endast klassificeras som riksintresse från gränsen till Trängslets skjutfält och norrut. Skäl att göra den föreslagna förändringen av riksintresset föreligger inte. Länsstyrelsen vidhåller därför uppfattningen att riksintresset Rotälven- Rymman skall redovisas på det sätt som framgår av länsstyrelsens underlagsmaterial.

Länsstyrelsen Dalarna GRANSKNINGSYTTRANDE 4 (9) 1994-05-17 2011-3479-94 I. översiktsplanen anges korrekt att området mellan Kyrkbyn och Asen utmed Österdalälven utgör riksintresse för fri luftlivet. Vissa delar av älvsträckan berörs också av riksintresse för energiproduktion och vägutbyggnad (förslag finns till ny sträckning av riksväg 70). Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att bevarande av denna del av älven är den långsiktiga hushållning som bör ges företräde. Detta innebär att vattenkraftutbyggnad vid Brunnsberg, som också utgör riksintresse, måste underordnas friluftslivsintresset. Vattendragsutredningen som har till uppgift att föreslå vilka vattenområden som skall skyddas mot vattenkraftsutbyggnad, har dock inte föreslagit att älvsträckan i Brunnsberg skall få ett skydd mot vattenkraftutbyggnad. Om kraftverksutbyggnad sker, måste uppmärksammas att den påverkar utformningen av den föreslagna sträckningen av riksväg 70. Inom de områden där det föreligger skillnader mellan kommunens och länsstyrelsens uppfattning om riksintressen kan länsstyrelsens möjlighet till prövning enligt 12 kapitlet PBL bli aktuell. Riksintressen - Kulturmiljövård Ett viktigt motiv för upprättande av de kommunala översiktsplanerna är att ange hur riksintressena skall säkerställas. I planen gjorda beskrivningar på riksintressemiljöernas fysiska särdrag är knapphändiga. Översiktsplanen blir därför svag att stödja sig på i en konfliktsituation mellan ett riksintresse och ett annat intresse. Vid framtida revidering av översiktsplanen måste motiven och rekommendationerna för riksintressena vara konkreta och utformade för varje enskilt område. Detta är en förutsättning för att kunna bedöma planerings-, skogsbruks- och byggnadsfrågors inverkan på kulturvärdena i områdena och för att planen ska kunna vara användbar i kommunens ärendehantering. Som huvudsaklig rekommendation för de fornlämningsrika områdena Dysberg, Granusjön, Särnasjön, Idresjön och Burusjön har i planen inskrivits att "samråd i enskilda bygglovärenden vid behov remitteras till länsstyrelsens kulturmiljövårdsenhet". Länsstyrelsen framhåller att kommunen genom ett sådant förfaringssätt inte givit riksintressenas säkerställande ytterligare belysning. Rekommendationerna bör istället förtydligas enligt följande: - För riksintressena Dysberg och Granusjön bör inte vidtagas skogliga åtgärder såsom avledning av vattendrag och dikning av myrar som innebär att den gamla järnhanteringens resursområde går förlorat. - För riksintressena Särnasjön, Burusjön och Idresjön bör områdenas naturliga inramningar och förutsättningar bibehållas.

Länsstyrelsen GRANSKNINGSYTTRANDE 5 ( 9 ) Dalarna 1994-05-17 2011-3479-94 Särskilda hushållningsbestämmelser enligt 3 kan NRL, De i 3 kapitlet NRL utpekade områdena, som utgör riksintresse och som i Älvdalens kommun omfattar fjällvärlden och Österdalälvens vattenområde uppströms Trängslet, har redovisats i översiktsplanen. Avgränsningen av södra delen av 3:2-området i Idre socken överensstämmer dock ej helt med länsstyrelsens uppfattning och behöver ses över. Mel 1ankommunala frågor Sett mot bakgrund av att Dalafjällen utgör ett område med särskilda hushållningsbestämmelser enligt 3 kapitlet NRL är det fortsatt av stor vikt att ett samlat grepp över planeringsfrågorna inom denna region bibehålles och att en kontinuerlig uppdatering kommer till stånd. Hälsa och säkerhet Vid kommande översyn av översiktsplanen bör finnas en närmare redovisning av vilka områden som är översvämningskänsliga samt vilka vägar som är rekommenderade för transporter av farligt gods. Rekommendationerna beträffande miljöstörande verksamhet ex. skjutbanor bör även avse särskild uppmärksamhet med ny bostadsbebyggelse och inte enbart att utredning skall ske om den framtida verksamheten. FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER Åsens by översiktsplanen för Åsens by föreslås fortsätta att gälla med undantag av det vägreservat för riksväg 70 som redovisats i planen. Byn med omgivande kulturlandskap innehåller betydande miljövärden i form av byggnader, odlingslandskap och fornlämningar. Dessa värden har tidigare inte dokumenterats i en större utsträckning och därför inte heller givits någon större kulturhistorisk värdering. Vid samrådet om planen framfördes att det kulturhistoriska underlagsmaterial som redovisats är otillräckligt för enskilda ställningstagande om hur en varsam utbyggnad av byn ska kunna göras och i syfte att bevara de kulturella värdena. Förutom det ställningstagande som gjorts i riksvägsfrågan har inga för kulturmiljön betydelsefulla frågor beaktats. Ett tillägg i rekommendationerna har emellertid gjorts innebärande att bygglov remitteras till länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Länsstyrelsen framhåller att förfaringssättet inte löser det från kulturmiljösynpunkt grundläggande problemet med planen. Beskrivning och säkerställande av kultur-

Länsstyrelsen GRANSKNINGSYTTRANDE 6 ( 9 ) Dalarna 1994-05-17 2011-3479-94 miljövärdena med hänsyn till befintlig och framtida markanvändning saknas fortfarande. I samrådet lämnade synpunkter kvarstår därför. Enligt kommunens uppfattning bör en omarbetning av översiktsplanen ske under 1994-95. Med hänsyn till att en sådan omarbetning av planen ligger relativt nära i tiden anser länsstyrelsen att ett nytt antagande av planen bör avvakta den tänkta revideringen. Nordomsjön-Östomsjön Beträffande översiktsplanen för Nordomsjön-Östomsjön vidhåller länsstyrelsen sin uppfattning att riksintresset för kulturmiljövården och fornminnesfrågorna inte har behandlats på ett tillfredsställande sätt. Med hänsyn till uttalade naturvårds intressen i området behöver även information från nyare naturvårds inventeringar beaktas i planen. Någon egentlig bearbetning har inte gjorts inför den förnyade utställningen. Ett tillägg i rekommendationerna har emellertid gjorts innebärande att bygglov remitteras till länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Länsstyrelsen framhåller att förfaringssättet inte löser det från kulturmiljösynpunkt grundläggande problemet med planen. Beskrivning och säkerställande av kulturmiljövärdena med hänsyn till befintlig ochh framtida markanvändning saknas fortfarande. I samrådet lämnade synpunkter kvarstår därför. Länsstyrelsen anser att ett nytt antagande av den fördjupade översiktsplanen måste avvakta en nödvändig omarbetning av den äldre planen. Särnaheden Särnaheden berörs av bestämmelserna i 3 kapitlet NRL och riksintresse för kulturminnesvården. Länsstyrelsen vidhåller sin uppfattning att riksintresset och kulturmiljövärdena inte har beaktats på ett tillfredsställande sätt. Någon egentlig bearbetning har inte gjorts inför den förnyade utställningen. Dessa föreslås istället att göras vid ett senare tillfälle. Ett tillägg i rekommendationerna har emellertid gjorts innebärande att bygglov remitteras till länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Länsstyrelsen framhåller att förfaringssättet inte löser det från kulturmiljösynpunkt grundläggande problemet med planen. Beskrivning och säkerställande av kulturmiljövärdena med hänsyn till befintlig och framtida markanvändning saknas fortfarande. I samrådet lämnade synpunkter kvarstår därför. Förslaget till fördjupad översiksplan för Särnaheden fyller inte de krav på tillvaratagande av kulturmiljövärdena som PBL ställer. Riksintresset är inte redovisat och rekommendationer för dess säkerställande saknas. Redovisade utbyggnader kan stå i konflikt med riksintresset. Den fördjupade översikts; planen behöver mot denna bakgrund bli föremål för omarbetning Innan den antages pi nytt.

Länsstyrelsen Dalarna GRANSKNINGSYTTRANDE 7 (9) 1994-05-17 2011-3479-94 Grövlans dalgång Översiktsplanen för Grövlans dalgång behöver ses över och revideras framför allt mot bakgrund av de kapacitetsbegränsningar som Grövlan har som recipient samt med hänsyn till avgränsningen av Långfjällets naturreservat. Länsstyrelsen vidhåller därmed de synpunkter som framförts i tidigare yttr- Bilågor 2 och 3 anden daterade 1983-02-23 och 1992-03-09. Idre Fjäll Bilagor I samrådsyttrandet 1992-03-09 framhöll länsstyrelsen behovet 2, 4 och 5 av att komplettera den fördjupade översiktsplanen för Idre Fjäll med en redovisning av såväl den dagsaktuella situationen som framtida möjligheter vad gäller vattenförsörjningen. Länsstyrelsen, som konstaterar att en sådan redovisning fortfarande saknas, vidhåller sin uppfattning i denna fråga. Vasa-Gåsvarv Beträffande översiktsplanen för Väsa-Gåsvarv hänvisas Bilaga 6 länsstyrelsens yttrande 1983-02-17. till Övriga fördjupade översiktsplaner Länsstyrelsen har ingen erinran mot de fördjupade översiktsplanerna för Mickelstemplet, Särna skogsmuseum, Särna tätort, Höstsätern, Älvdalens tätort och Västermyckeläng. De fördjupade översiktsplanerna för Idre flygfält och Hemmeråsen är så sent som 1993-03-15 och 1992-11-16 antagna enligt PBL:s regelsystem. Någon ändring har inte gjorts i dessa planer. Länsstyrelsen anser att det inte finns någon anledning att föra upp dessa planer till förnyat antagande. Planerna har dessutom, denna gång, inte behandlats i de olika skeden som föreskrivs. Allmänt kan framhållas att det föreligger ett behov av att för de äldre fördjupade översiktsplanerna göra en uppdatering och redovisning av nu rådande planeringsförutsättningar. Länsstyrelsen vill särskilt understryka vikten av att de ändrade planeringsförutsättningarna vad gäller riksintressen redovisas tydligt. Från allmän synpunkt är det också angeläget att en utvärdering och redovisning av aktualiteten av olika markanvändningsintressen i de äldre planerna kommer titl'stånd. Inom de fördjupade översiktsplanerna där länsstyrelsen framfört erinringar mot dels riksintressenas behandling och dels hanteringen av frågor som rör hälsa och säkerhet kan länsstyrelsens möjlighet till prövning enligt 12 kapitlet PBL bli aktuell.

Länsstyrelsen Dalarna GRANSKNINGSYTTRANDE 8 (9) 1994-05-17 2011-3479-94 Vid länsstyrelsens styrelses behandling av ärendet yrkar Nicke Wélin-Berger att granskningsyttrandet sidan 4 stycket 1 mening 2 och 3 ändras och att den där föreslagna texten utgår och ersätts med: "Länsstyrelsen anser att riksintresset energiproduktion skall överordnas andra intressen" samt att texten i övrigt anpassas till denna ändring. Lillemor Rudholm, Lennart Sacrédeus, Lennart Fremling och Göran Engström yrkar bifall till föredragandens förslag till granskni ngsyttrande. Styrelsen beslutar i enlighet med föredragandens förslag. Bengt Nylund, Anita Estberger och Nicke Welin-Berger reserverar sig i enlighet med Nicke Welin-Bergers yrkande. Beslut i detta ärende har fattats av styrelsen. I beslutet deltog landshövding Gunnar Björk och ledamöterna Göran Engström, Lennart Fremling, Kenneth Johansson, Eva Kungsmark, Bengt Nylund, Margareta Rud, Lillemor Rudholm, Lennart Sacrédeus, Nicke Welin-Berger, Bertil Andersson, Anders Claeson, Anita Estberger, Lars-Erik Jansson, och Anki Rooslien. I den slutliga handläggningen deltog även länsråd Leif Svensson, rättsenhetschef Inger Eriksson, planeringsdirektör Anders Friberg, jrotoårdsdirektör Stig-Åke Svenson, bitr. läns- Lennart Lindeberg. Gunnar Björk Bilagor: 1. Yttrande 1994-04-26 från rennäringsenheten, Länsstyrelsen 1 Jämtlands län. 2. Utdrag ur samrådsyttrande 1992-03-09, Länsstyrelsen i Kopparbergs län. 3. Yttrande 1983-02-23, Länsstyrelsen i Kopparbergs län 4. " 1986-04-02, 5. 6. " 1985-08-13, 1983-02-17, N H

Länsstyrelsen Dalarna GRANSKNINGSYTTRANDE 9 (9) 1994-05-17 2011-3479-94 SÄNDLISTA: Byggnadsnämnden Banverket, Mellersta regionen, Box 417, 801 05 Gävle I 13/Fo 53, MAL-enheten, Box 701, 791 29 Falun Rennäringsenheten, Länsstyrelsen i Jämtlands län, 831 86 Östersund Länsstyrelsen i Jämtlands län, 831 86 Östersund Härjedalens kommun, Ringvägen 2, 842 00 Sveg Mora kommun, 792 80 Mora Malungs kommun, Box 14, 782 21 Malung Fylkesmannen i Hedmark, Hedmarks Fylkeshus, 2301 Hamar, Norge Trysils kommune, Plan- och näringschefen, 2420 Trysil, Norge Engerdals kommune, 2440 Engerdal, Norge Luftfartsverket, Transport- och planeringsavd, 601 79 Norrköping NUTEK-Energi, 117 86 Stockholm SJ, Fastighetsdivisionen, Region Mellan, Box 237, 701 44 Örebro Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län, Box 732, 791 29 Falun Sveriges Geologiska Undersökning, Box 670, 751 28 Uppsala TELIA Dalarna, Box 733, 791 29 Falun (David Jonsson/Tuna) TELIA Radio, RG VA, Rgn, Box 1059, 651 15 Karlstad Vattenfall, Mellansverige, Teknik, Markärenden, Box 532, 162 15 Vällingby. Svenska Kraftnät, Anläggningar, Markanvändning, Box 526, 162 15 Vällingby Vägverket Region Mitt, Box 152, 791 24 Falun Lantmäteriet Dalarna Bergmästaren i Södra distriktet Statens naturvårdsverk, Np-enheten, Box 1302, 171 25 Solna Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona + handling Bostadsenheten Försvarsenheten Kulturmiljöenheten Lantbruksenheten Länsveterinären Miljövårdsenheten Länsf i skekonsul.enten Regional ekonomi ska enheten Kommunikationsdirektören Utbildningsdirektören Rättsenheten Sociala enheten GH/

LÄNSSTYRELSEN Jämtlands län YTTRANDE Datum 1994-04-26 Rennäringsenheten Britt-Mari Nordstrand 063-146079 Länsstyrelsen Dalarna Planenheten Lennart Lindeberg LÄNSSTYRELSEN KOPPARBERGS LAN 791 84 FALUN 1991» -05-0 2 Utställd översiktsplan för Älvdalens kommun (2011-3079-94) Länsstyrelsens rennäringsenhet i Jämtlands län har tagit del av utställd översiktsplan för Älvdalens kommun och har följande synpunkter på planförslaget. Redovisningen av rennäringens markanvändning och riksintressen har avsevärt ändrats i föreliggande planförslag jämfört med tidigare redovisat material. Frågan om avgränsningen av Idre samebys åretruntmarker är under utredning. Området bör därför tillsvidare redovisas som utredningsområde - åretruntmark för Idre sameby. Det förhållandet att omfattningen av samernas sedvanerättsmarker(vinterbetesmarkema)är tvistig utgör inte skäl för att utelämna en redovisning av rennäringens riksintresse på vinterbetesmarkerna. Kommunen kan därför inte, enligt rennäringsenhetens uppfattning, ensidigt utelämna rennäringens riksintresseredovisning på dessa marker. Att utelämna ett riksintresse strider mot reglerna i PBL och NRL, där det klart framgår att olika markanvändningsintressen ska redovisas och riksintressen ska beaktas i kommunernas översiktsplaner. Rennäringsenheten anser därför att rennäringens markanvändnings- och riksintresseredovisning skall redovisas med utgångspunkt från tidigare visat material och jämställas med andra markanvändningsintressen i kommunen. Britt-Mari Nordstrand lantmätare PosUdr«M 83186 ÖSTERSUND Baaöktadrata Kyrkiataa 43 B Telefon Telefax Postgiro 063-14 60 00 063-14 60 OS 6 88 22-6

Utdrag ur BILASS LÄNSSTYRELSEN SAMRÅDSYTTRANDE ltutt K OALARNA ' Planenheten 1992-03-09 2010-5921-91 Byrådir Hasse Ericsson Liksom Särnaheden berörs Särna tätort av bestämmelserna i 3 kap NRL och riksintresse för kulturminnesvården. Inom riksintresset, som utgör den forntida fångstmiljön kring Särnasjön, är förekomsten av fornlämningar särskilt tät. Vid detaljplaneläggning och bygglovprövning inom de aktuella områdena är det av stor vikt att det kulturhistoriska intresset beaktas. I planbeskrivningen till översiktsplanen för Höstsäterns by anges att det inte förekommer några fornlämningar inom området. Oenna uppgift bör dock ändras. I planområdets västra del omedelbart öster om den torrlagda älvfåran återfinns en stenåldersboplats (RAÄ 69) som är skyddad enligt lagen om Jéfc^^W» kulturminnen. I övrigt hänvisas till länsstyrelsens yttrande 1978-12-20. Översiktsplanen för Grövlans dalgång bör ses över och bli föremål för revidering framför allt mot bakgrund av de kapacitetsbegränsningar som Grövlan har som recipient samt med hänsyn till den avgränsning av Långfjällets naturrreservat som numera är fastlagd genom länsstyrelsens beslut 1992-01-20. Oessa frågor har påtalats tidigare av länsstyrelsen och framgår av yttrande 1983-02-23. Sedan planens tillkomst har ytterligare fornlämningar blivit kända i området. Framför allt är det området närmast Grövelsjön som är särskilt känsligt med hänsyn till förekomsten av fornlämningar. Planen bör därför kompletteras med en aktuell redovisning av kända fornlämningar inom planområdet samt upplysningar om fornlämningarnas rättsliga skydd. I den fördjupade översiktsplanen för Idre Fjäll bör göras en redovisning av såväl den dagsaktuella situationen som framtida möjligheter vad gäller vattenförsörjningen. Vidare kvarstår länsstyrelsens uppfattning vad gäller lokaliseringen av föreslaget Q-område. (se yttranden 1985-08-13, iilnyu Q 1986-04-02). Den fördjupade översiktsplanen för Västermyckeläng berör område av riksintresse för kulturminnesvården. För att möjliggöra ett säkerställande och skapa förståelse för bevarandevärdena bör riksintresset ges en tydligare och mer omfattande beskrivning i planen. Markanvändningen inom riksintresseområdet bör säkerställas genom detaljplan eller 'områdesbestämmelser. Av särskild vikt är också att samband mellan äldre gårdsbildningar och jordbruksmarken mot älven består. Den öppna odlingsmarken har givits högsta värde i länets landskapsvårdsprogram. Nya byggnader bör anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen vad gäller placering, skala, form, material och färg. Av den kommunomfattande översiktsplanen framgår att en ny fördjupad översiktsplan skall utarbetas för Blybergs by. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning av behovet av en ny plan. Länsstyrelsen anser dock att den gamla planen inte skall bli föremål för nytt antagande i det skick den nu föreligger.

BILAGA 3 LÄNSSTYRELSEN Kopparbergs län Planenheten 8yrådir Hasse Ericsson Kopia till: Statens planverk Statens naturvårdsverk YTTRANDE 1 (2) 1983-02-23 11.CJU1-3343-U2 Byggnadsnämnden i Älvdalens kommun Per Mats väg 1 796 00 ÄLVOALEN Angående förslag till områdesplan för Grövlans dalgång, Älvdalens kommun I Dalafjällsutredningen, som antagits som handlingsprogram både för Malungs och Älvdalens kommuner, ingår Grövlans dalgång som ett utvecklingsområde där en fortsatt satsning på turism och rekr= tion skall ske. ( Områdesplanens huvudinriktning vad gäller exploateringar inom om^ rådet är att ge expansionsmöjligheter för redan befintliga turistanläggningar samt reservera mark för en ny hotell- och stugbyaniäc ning. Härutöver redovisas ett tillskott av ett antal mindre stugbyar samt enskilda fritidstomter. För att öka områdets attraktivitet och utveckla turismen anser länsstyrelsen att den angivna huvudinriktningen är bra. Konkurrensmöjligheterna i framtiden är dock sannolikt beroende av att de av tradition dominerande formerna av rörligt friluftsliv, som framförallt är baserade på cmrådsij naturvärden, ges ökat utrymme och förblir det dominerande inslaget i de turistiska satsningarna. För den totala utvecklingen som skisserats i områdesplanen finns ett antal begränsningar och konflikter genom de starka bevarandeintressena av mark och vatten. Framförallt gäller det den kapacitetsbegränsning som Grövlan har som recipient. Denna begränsning utgör den primära dimensioneringsgrunden för utbyggnadsvolymen_ och utbyggnadens storlek masts därför anpassas till detta förhållande* I tidigare samråd och i yttrande över markdispositionspl-:- ncn fur Dnicvfjällen Iwr länrsrityruinen tiujit upp denna fratj;i och putalat att de redovisade utbyggnadsvolymerna överskrider tjrunu( för Grövlans recipientförmåga. Trots detta redovisar även föreliggande förslag till områdesplan betydande överskridanden av kapacitetsgränsen. Under 1979 påbörjade länsstyrelsen i samarbete med statens naturvårdsverk en vattcninventeriny i Dalafjällen för utt få underlag för ställningstaganden till exploateringar inom fjällområdet. Enligt de bedömningar som gjorts kan Grövlan, efter höggradig rening av avloppsvattnet, maximalt klara en belastning av omkring 5000 pe. Belastningen inom de olika delområdena bör därvid fördelas med 3100 pe vid Sågliden och 1600 pe vid Starsätern. Viss omfördelning mellan de två områdena kan dock göras. En belastning 71\ U MIUM C*nM4>*tt NrW*t«i«K n 911 110 M

YTTRANDE 1903-02-23 11.001-3343-02 av mer än 2500 pe vid Storscitern torde inte vara möjliij. Fur utt förhindra en förändring av karaktären på vattendraget bör således den totala belastningen maximeras till 5000 pe. Mot denna bakgrund bor därför de i förslaget redovisade utbyggnadsvolymerna reduceras I plan förslagets nordöstra del redovisas en ändring av gränsen för Långfjällets naturreservat. För detta område gäller också förordnande enligt 19 naturvårdslagen. Oet aktuella området ingår i det obrutna fjällområdet Långfjället-Rogen och utgör en opåverkad inramning till den för bebyggelse och anläggningar utnyttjade dalgången kring Grövlan. Enligt länsstyrelsens mening är det olämplig att göra den föreslagna gränsjusteringen. Vid tidigare diskussione i reservats frågan har det klarlagts att befintliga anordningar som är belägna inom naturreservatet vid Grövelsjöns fjällstation, Huskläppen och Lövåsen även fortsättningsvis skulle kunna ligga inom reservatet. Eventuella ytterligare liftar inom reservatsområdet behöver enligt länsstyrelsens mening inte föranleda ändrings i naturreservatets avgränsning utan kan istället hanteras som dispensfrågor. De föreslagna höglägesliftama vid Huskläppen och Lövåsen, som kommer att göra ett stort intrång i det obrutna fjäll området, är olämpliga med hänsyn bl a till landskapsbild och snöoch vindförhållanden. Av beskrivningen till områdesplanen framgår också att det med hänsyn till snötillgången och konflikten med ren näringen kan bli fråga om att under viss tid stänga höglägesliftar na. Detta understryker ytterligare att de redovisade höglägesiiftä na är olämpliga. Omkring de redovisade bebyggelseområdena har utlagts en zon som i förslaget kallas närströvområde. Inom denna zon kan enligt förslaget bebyggelsegrupper på upp till fem hus tillåtas med stöd av enkel planutredning. De befintliga plan- och bebyggelseförhållandena och den skisserade utvecklingen inom området utgör en klar tätbebyggelsesituation som kräver en planmässig reglering av all tillkommande bebyggelse. Den angivna riktlinjen för bebyggelse inom närströvområdet bor därför utgå. I övrigt har länsstyrelsen inget att erinra mot föreliggande förslag till områdesplan. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit lönsråd Ake Etsare, beslutande, förste länsassessor Stig Halback, förste byråingenjör Lennart Sandgren, byrådirektör Anders Eength, länsantikvarie Bengt Åkerlund, planeringsdirektör Claes Heriitz. vägingenjör Bengt Larsson, länsarkitekt P Folks Nyholm och byrådi/rektö^'ilbsse Ericsson, föredragande. Ake Etsare Hasse Ericssan i. FOTOKOPIA Bestvrkes *

LÄNSSTYRELSEN Kopparbergs län Y r-rande: BILAGA 4 Planenheten 1986-04-02 11.081-1027-86 Byrådir Lars Berg Älvdalens kommun Permatsvägcn 1 796 QC ÄLVDALEN Angående förslag till dispositionsplan för Idre fjäll med angränsande områden, Älvdalens kommun ^^^^^^ ' Länsstyrelsen har för yttrande erhållit rubricerat planförslag upprättat i november 1984 och reviderat i december 1985 (plankartan). Beskrivningen anges upprättad i december 1985. Länsstyrelsen har 1985-08-13 yttrat sig över det i november 1984 t upprättade förslaget. Samråd med länsstyrelsen har även skett angående förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för del av Idre kronopark 2:3 m fl, d v s de centrala delarna av Idre fjäll (yttrande 1986-01-20). Förslaget har reviderats i december 1985, enligt planförfattarsns yttrande 1985-08-27, avseende Q-områdets lokalisering och piangränsens läge vid Dalsvallen. Därutöver har förslaget kompletterats med krav på detaljplan för Q-området. Vad revideringen omfattar framgår inte av planhandlingarna. Den föreslagna revideringen av dispositionsplanen är inte av den arten och omfattningen att det föranleder någon ändring av länsstyrelsens tidigare ståndpunkt. Länsstyrelsens synpunkter i ovan nämnda yttranden kvarstår därför. ( I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit länsråd Ake Etsare,' beslutande, förste länsassessor Stig Holback, naturvårdsdirektör Carl Sundt, byrådirektör Anders Bength, byrådirektör 8jörn CarJJsarg, länsantikvarie Ulf Bcethius och byrådirektör Lars ( Sérq.^-tföjfe dr ägande. Ake Etsare ^ 1 Lars Berg,'"'\ Bilagor: Länsstyrelsens yttrande 1985-08-12 Länsstyrelsens yttrande 1986-01-20 NJ/ FOTOKOPIA Sestyrkes ) t'\ånxte*e c y PoatadrMS GtluMrtu 023-StO 00 Postgiro'

LÄNSSTYRELSEN Kopparbergs län Pianenheten Byrådir Lar3 Berg YTTRAMOe 1985-08-13 11.087-1 185-85 Byggnadsnämnden i Älvdalens kommun Per Mats vriq 1 796 00 ÄLVDALEN Angående förslag till markdispositionsplan för Idre Fjäll, Älvdalens kammun Länsstyrelsen har för samråd erhållit rubricerat planförslag, upprättat i november *1?84. I förslaget redovisas en utbyggnad av anläggningen med över 1300 bäddar, d v s en dryg fördubbling av det befintliga bäddantalet. Vidare föreslås nya liftar och nedfarter främst i den sydöstra delen av planområdet, områden för husvagnscamping och parkering, fjäiigolfbana m m. Gällande byggnadsplan anses föråldrad och pianändring föreslås för överensstämmelse med redovisad bebyggelse och anläggningar. En utökning av fritidsboendet vid Gränjåsvålen stämmer överens med intentionerna i Översiktlig markdispositionsplan för Dalafjällsn. Tillskottet,. J360 bäddar enligt planforslaget, är dock större än vad som anges i markdispositionsplanen för hela Idreområdet, åren > 1981-85. Någon jämförelse är dock svår att göra då en tidsram för genomförandet ej redovisas i förslaget. Mark utanför gällande byggnadsplan tas ej i anspråk för ny bebyggelse, med undantag för kyrka och museum. Mot bakgrund av det redovisade beoyggeisetiilskottet bör planförslaget kompletteras med en redovisning av vafrågorna. Exempelvis måste det redan idag överbelastade och dåligt fungerande.avloppsreningsverket i Idre byggas ut för att möta en utökad verksamhet i Idre Fjäll. Q-området har fått en ur landskapsbiidssynpunkt olämplig placering och kommer även framgent att ligga inom naturreservatet. Området bör därför flyttas närmare f jäilanläggningen, förslagsvis till Raområdet söder om matargatan. I övrigt har länsstyrelsen ingen erinran mot utformningen av plånförslaget. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit länsarkitekt P Folke Nyholm, beslutande, länsassessor Sten Carlborg, förste byråsekreterare Stig-Ake Svensson, bitr överiantmäure Ser: Andersson, planeringsdirektör Lars 8eijer, scciaikonsulent Per Pettersson, länsantikvarie Ulf 8oethius och byrådirektör Lars Bar; föredragande. P Folke Nynolm- FOTOKOPIA Poiudrcs» Caiutdrtu 023<«toao

1 1 1 LÄNSSTYRELSEN Kopparborgs län Planenheten 8itr länsark Leif Wikström 'YTTRANDE 1983-02-17 1 (.2) 11.081-3344-32 Byggnadsnämnden i Älvdalens kommun Per Mats väg 1 796 00 ÄLVDALEN Förslag till områdesolan för Gåavarv-Väsa i Älvdalens kommun " " ' " '" "» I, W. W I. I I I...1J.. 11. I. ii Länsstyrelsen har 1980-06-17 yttrat sig över ett tidigare förslag till dispositionsplan för Gåsvarv-Väsa fritidsområde. Nu aktuell^ förslag utgör en nedbantning av det tidigare förslaget såväl area som exploateringsmässigt. Nu aktuellt förslag har ej fått en lämplig utformning med hänsyn till trafiksäkerheten. Till skillnad från det tidigare förslaget har någon flyttning av allmänna vägen ej redovisats. Även om tra-# fiken för närvarande inte har någon stor omfattning, kan man i framtiden räkna med en betydande ökning, inte minst av den tunga trafiken, allteftersom vägnätet väster om älven rustas upp. Föreslagen lokalisering av anläggningar, bebyggelse m m på båda sidor om vägen skulle komma att orsaka betydande gång- och skidtrafik över vägen och skapa stora risker för olyckor. Planförslaget bör omarbetas i detta avseende. Härvid bör särskilt beaktas att parke ringsbehoven för skidanläggningen väster om allmänna vägen kan tillgodoses på samma sida om vägen. Vid en eventuell upprustning av allmänna vägen vid Väsa kon möjligen en ny sträckniny väster a in byn aktualiseras. Nu aktuellt områdesplaneförslag bör utfarnas så att en sådan trafiklösning ej förhindras. Områdena 7 och 8 berör till stora delar kalavverkod mark. Ur allmän miljösynpunkt bör övervägas om inte områdena bör bebyggas först sedan en rejäl återväxt har skett. ' Umrmlc 9, aom är avsett För unf.ui.ui bohyyijniär I i I I :;l.or divl redovisat inom strandskyddat område. Större hänsyn bör tas till allmänhetens intresse av ett fritt strandområde. ( I övrigt kan nämnas att Väsagrupcn är ett s k sydväxtbery. Pä./. bifogad kartkopia har markerats ett område med stora botaniska värden. Någon konflikt med planen föreligger inte, men området bör redovisas i förslaget som ett värdefullt naturområde. Plan förslaget bör omarbetas-i enlighet med ovanstående synpunkter?«iw«f»l» r*\ 14 PAIUH o». no 00 till'* 1 SI»o. I

LÄNSSTYRELSEN Kopparbergs län Planenheten.YTTRANDE 1983-02-17 11.081-3344-82 2 I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit länsråd Ake Etsare, beslutande, länsarkitekt P Folke Nyholm, förste länsassessor Stig Holback, förste byråingenjör Lennart Sandgren, byrådirektör Anders Bength, planeringsdirektör Claes Herlitz, länsantikvarie 8engt Åkerlund, vägingenjör Bengt Larsson och bitr länsarkitekt Leif Wikström, föredragande. Bilaga: Kartbilaga utvisande naturområde av stort botaniskt värde / / IH/ FOTOKOPIA Bestyrkes i tio/istaiy cjuz* fry*"?

ALLMÄN DEL Miljöpartiet de Gröna Vi anser att översiktsplanen ger en bra bild av användandet av mark- och vatten samt byggande i kommunen. Vi hemställer dock att fullmäktige även beslutar att: * Naturvårdsplan upprättas omedelbart och skall omfatta våtmarker, vatten och andra ekologiskt känsliga områden. En biologisk och limnologisk undersökning skall även ingå. * Grushållningsplan upprättas omedelbart liksom planer för torv och sten. * Inrätta ett interimistiskt naturvårdsområde alt. naturreservat omfattande Österdalälvens vattenområde från Åsen till Västängsbron. * Göra en inventering av kulturellt intressanta byggnader och miljöer. Kommentar: På sidan 1:13 framgår det att kommunen avser att göra en naturvårdsplan. På sidan 2:96 framgår det att kommunen avser att göra en grushushållningsplan. Kommunens syn på Österdalälvens vattenområde framgår under rubrikerna Riksintresse Friluftsliv, Riksintresse Kraftverk. På sidan 1:22 framgår det att kommunen avser att upprätta ett bevarandeprogram rörande kulturen. Gåsvarvs samfällighetsförening Natur 1:14 Strandskyddsfrågor r Strandskyddet inom Gåsvarvs by har förlorat betydelse inom vissa områden. 100 m gränsen är ej tillämpningsbar inom Gåsvarvs by bl.a. på grund av särskilda skäl dar älvbrinkar, slänter och bebyggelse ej motiverar ett sådant älvskydd, studierna ger vid handen att strandskyddet inom vissa områden tas bort enl. ovan synpunkter och för att utveckla byn vilket även framgår i del 2 sid 46 Plan, Delområde i Gåsvarv. Kommentar: Angående det framtida strandskyddet för sjöar och åar inom kommunen finns det ett förslag till lagändring som är under behandling och innebär lättnader i synen på strandskyddet.

2 ALLMÄN DEL Länsstyrelsen Dalarna FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER Åsens by Översiktsplanen för Åsens by föreslås fortsätta att gälla med undantag av det vägreservat för riksväg 70 som redovisats i planen. Byn med omgivande kulturlandskap innehåller betydande miljövärden i form av byggnader, odlingslandskap och fornlämningar. Dessa värden har tidigare inte dokumenterats i en större utsträckning och därför inte heller givits någon ( större kulturhistorisk värdering. Vid samrådet om planen framfördes att det kulturhistoriska underlagsmaterial som redovisats är otillräckligt för enskilda ställningstagande om hur en varsam utbyggnad av byn ska kunna göras och i syfte att bevara de kulturella värdena. (, Förutom det ställningstagande som gjorts i riksvägsfrågan har inga för kulturmiljön betydelsefulla frågor beaktats. Ett tillägg i rekommendationerna har emellertid gjorts innebärande att bygglov remitteras till länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Länsstyrelsen framhåller att förfaringssättet inte löser det från kulturmiljösynpunkt grundläggande problemet med planen. Beskrivning och säkerställande av kulturmiljövärdena med hänsyn till befintlig och framtida markanvändning saknas fortfarande. I samrådet lämnade synpunkter kvarstår därför. Enligt kommunens uppfattning bör en omarbetning av översiktsplanen ske under 1994-95. Med hänsyn till att en sådan omarbetning av planen ligger relativt nära i tiden anser länsstyrelsen att ett nytt antagande av planen bör avvakta den tänkta revideringen. Nordomsjön - Östomsjön Beträffande översiktsplanen för Nordomsjön-Östomsjön vidhåller länsstyrelsen sin uppfattning att riksintresset för kulturmiljövården och fomminnesfrågorna inte har behandlats på ett tillfredsställande sätt. Med hänsyn till uttalade naturvårdsintressen i området behöver även information från nyare naturvårdsinventeringar beaktas i planen. Någon egentlig bearbetning har inte gjorts inför den förnyade utställningen. Ett tillägg i rekommendationerna har emellertid gjorts innebärande att bygglov remitteras till länsstyrelsens kulturrriiljöerihet. Länsstyrelsen framhåller att förfaringssättet inte löser det från kulturrnujösynpunkt grundläggande problemet med planen. Beskrivning och säkerställande av kulrurmiljövärdena med hänsyn till befintlig och framtida markanvändning saknas fortfarande. I samrådet lämnade synpunkter kvarstår därför. Länsstyrelsen anser att ett nytt antagande av den fördjupade översiktsplanen måste avvakta en nödvändig omarbetning av den äldre planen. Särnaheden Särnaheden berörs av bestämmelserna i kapitlet NRL och riksintresse för kulturminnesvården. Länsstyrelsen vidhåller sin uppfattning att riksintresset och kulturmiljövärdena inte har beaktats på ett tillfredsställande sätt. Någon egentlig bearbetning har inte gjorts inför den förnyade utställningen. Dessa föreslås istället att göras vid ett senare tillfälle. Ett tillägg i rekommendationerna har emellertid gjorts innebärande att bygglov remitteras till länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Länsstyrelsen framhåller att förfa-

3 ALLMÄN DEL Länsstyrelsen Dalarna forts. FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER ringssättet inte löser det från kulturmiljösynpunkt grundläggande problemet med planen. Beskrivning och säkerställande av kulturmiljövärdena med hänsyn till befintlig och framtida markanvändning saknas fortfarande. I samrådet lämnade synpunkter kvarstår därför. Förslaget till fördjupad översiktsplan för Särnaheden fyller inte de krav på tillvaratagande av kulturmiljövärdena som PBL ställer. Riksintresset är inte redovisat och rekommendationer för dess säkerställande saknas. Redovisade utbyggnader kan stå i konflikt med riksintresset. Den fördjupade översiktsplanen behöver mot denna bakgrund bli föremål för omarbetning innan den antages på nytt. Kommentar: Kommunen avser att inom en nära framtid revidera de fördjupade översiktsplanerna med avseende på kulturmiljöområden. Kommunen avser dock att antaga de ovan nämnda planerna samtidigt som den kommunomfattande översiktsplanen. Med ett sådant förfarande tar kommunen en något föråldrad fördjupning av översiktsplanen i dessa områden, istället för att i avvaktan på en revidering av dessa befinna sig i ett planlöst tillstånd. Länsstyrelsen Dalarna FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER Grövlans dalgång Översiktsplanen för Grövlans dalgång behöver ses över och revideras framför allt mot bakgrund av de kapacitetsbegränsningar som Grövlan har som recipient samt med hänsyn till avgränsningen av Långfjällets naturreservat. Länsstyrelsen vidhåller därmed de synpunkter som framförts i tidigare yttranden daterade 1983-02-23 och 1992-03-09. Kommentar: Se tidigare kommentar i Utlåtande 1993. Länsstyrelsen Dalarna FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER Idre-Fjäll ' * * I samrådsyttrandet 1992-03-09 framhöll länsstyrelsen behovet av att komplettera den fördjupade översiktsplanen för Idre-Fjäll med en redovisning av såväl den dagsaktuella situationen som framtida möjligheter vad gäller vattenförsörjningen. Länsstyrelsen, som konstaterar att en sådan redovisning fortfarande saknas, vidhåller sin uppfattning i denna fråga.

ALLMANDEL Kommentar: Länsstyrelsen Dalarna forts. FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER Se tidigare kommentar i Utlåtande 1993. Länsstyrelsen Dalarna FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER Väsa-Gåsvarv Beträffande översiktsplanen för Väsa-Gåsvarv hänvisas till länsstyrelsens yttrande 1983-02-17. Kommentar: Se tidigare kommentar i Utlåtande 1993. Synpunkten Länsstyrelsen Dalarna FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER Övriga fördjupade översiktsplaner Länsstyrelsen har ingen erinran mot de fördjupade översiktsplanerna för Mickeltemplet, Särna skogsmuseum, Särna tätort, Höstsätern, Älvdalens tätort och Västermyckeläng. De fördjupade översiktsplanerna för Idre flygfält och Hemmeråsen är så sent som 1993-03-15 och 1992-11-16 antagna enligt PBL:s regelsystem. Någon ändring har inte gjorts i dessa planer. Länsstyrelsen anser att det inte finns någon anledning att föra upp dessa planer till förnyat antagande. Planerna har dessutom, denna gång, inte behandlats i de olika skeden som föreskrivs. Allmänt kan framhållas att det föreligger ett behov av att för de äldre fördjupade översiktsplanerna göra en uppdatering och redovisning av nu rådande planeringsförutsättningar. Länsstyrelsen vill särskilt understryka vikten av att de ändrade planeringsförutsättningarna vad gäller riksintressen redovisas tydligt. Från allmän synpunkt är det också angeläget att en utvärdering och redovisning av aktualiteten av olika markanvändningsintressen i de äldre planerna kommer till stånd. Inom de fördjupade översiktsplanerna där länsstyrelsen framfört erinringar mot dels riksmtressenas behandling och dels hanteringen av frågor som rör hälsa och säkerhet kan länsstyrelsens möjlighet till prövning enligt 12 kapitlet PBL bli aktuell.

ALLMÄN DEL Kommentar: Länsstyrelsen Dalarna forts. FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER Kommunen avser att göra en översyn, på sikt, av de äldre områdesplaner som finns och vid behov revidera dessa. Vad det gäller de fördjupade översiktsplanerna för Idre flygfält och Hemmeråsen ställer kommunen upp på länsstyrelsens resonemang. Således får de ej något nytt antagandedatum.

RIKSINTRESSEN NATURVÅRD OCH FRILUFTSLIV Länsstyrelsen Dalarna Fjätervålen ingår i riksintresseområde för naturvård och friluftsliv. Detta framgår inte av redovisningen på huvudkartan i skala 1:100000, som måste ses över. Redovisat riksmtresseområde för naturvård vid Grövelsjön är för stort och behöver ändras. Riksintressena för friluftsliv vid Långfjället och Storån är felaktigt redovisade på den förminskade kartan. Samstämmighet måste finnas mellan de olika kartorna. Flera av riksintresseområdena inom Idre socken är avgränsade så att de inte helt överensstämmer med länsstyrelsens underlagsmaterial. Dessa behöver ses över. Länsstyrelsen vidhåller sin uppfattning att riksintresseavgränsningarna för de ovan nämnda områdena skall bestå oförändrade. Rotälven-Rymman (N 37 och F 10) som utgör riksintresse för naturvård och friluftsliv, skall enligt kommunens uppfattning endast klassificeras som riksintresse från gränsen till Trängslets skjutfält och norrut. Skäl att göra den föreslagna förändringen av riksintresset föreligger inte. Länsstyrelsen vidhåller därför uppfattningen att riksintresset Rotälven- Rymman skall redovisas på det sätt som framgår av länsstyrelsens underlagsmaterial. I översiktsplanen anges korrekt att området mellan Kyrkbyn och Åsen utmed Österdalälven utgör riksintresse för friluftslivet. Vissa delar av älvsträckan berörs också av riksintresse för energiproduktion och vägutbyggnad (förslag finns till ny sträckning av riksväg 70). Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att bevarande av denna del av älven är den långsiktiga hushållning som bör ges företräde. Detta innebär att vattenkraftutbyggnad vid Brunnsberg, som också utgör riksintresse, måste underordnas friluftslivsintresset. Vattendragsutredningen som har till uppgift att föreslå vilka vattenområden som skall skyddas mot vattenkraftsutbyggnad, har dock inte föreslagit att älvsträckan i Brunnsberg skall fä ett skydd mot vattenkraftutbyggnad. Om kraftverksutbyggnad sker, måste uppmärksammas att den påverkar utformningen av den föreslagna sträckningen av riksväg 70. Inom de områden där det föreligger skillnader mellan kommunens och länsstyrelsens uppfattning om riksintressen kan länsstyrelsens möjlighet till prövning enligt 12 kapitlet PBL bli aktuell. Kommentar: Vid en kommande revidering av planen behandlas justering av gränserna. I övrigt redovisar planen hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt lagen om hushållning med naturresurser. Mora kommun Yttrande över utställning av reviderad översiktsplan (nov 1993) för Älvdalens kommun. Kommunstyrelsen har tidigare i beslut, dels 1991-09-10, 263, dels 1993-03-16, 100, yttrat sig.över samrådsförslag respektive utställningsförslag till översiktsplan för Älvdalens kommun, där planen tillstyrkts med

7 RIKSINTRESSE NATURVÅRD OCH FRILUFTSLIV Mora kommun forts. vissa påpekanden, bl.a. innebärande att Älvdalens och Mora kommuners synsätt angående riksintresse för naturvård och friluftsliv skiljer sig åt (N 37, F 10) i kommungränsen vid Dyverdalen. Den reviderade planen har ej ändrats i detta avseende och Älvdalens kommun bedömer att den skiljaktiga redovisningen på ömse sidor om kommungränsen är möjlig. Påpekas bör beträffande den reviderade planen att naturreservatet Vasaloppsspåret har bildats enligt beslut 1993-11-30 som vunnit laga kraft inom Älvdalens kommun den 16 februari 1994. I förslag till yttrande, daterat 1994-04-08, föreslår l:e planingenjör Anders Romson att med ovan angivet påpekande utställd översiktsplan, nov 1993, för Älvdalens kommun tillstyrks. Beredningen föreslår kommunstyrelsen besluta att avge yttrande enligt av Anders Romson upprättat förslag, daterat 1994-04-08 att gälla som kommunstyrelsens eget. Allmänna utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta enligt beredningens förslag. Kommunstyrelsen beslutar enligt allmänna utskottets förslag. Kommentar: Kommunen noterar synpunkterna. Synpunkten Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningens synpunkter över kommunens utställningshandlingar från oktober -92 kvarstår och gäller alltså också för förslaget för november -93. I dag när vattenutbyggnad splanerna är rykande aktuella vill vi påminna om att under den tid arbetet med översiktsplanen pågått har de flesta politiska partier i löften till väljarna utlovat att man skall verka för att inga kraftverk byggs inom Älvdalens socken, Låt dessa löften prägla översiktsplanen! En följd av dessa löften blir att Naturvårdsverkets avgransningar vad gäller områden för naturvård och friluftliv skall kvarstå. (2:4-5, 2:16,17,18) Eftersom uttern är utrotningshotad i Sverige och är en art som landet åtagit sig att skydda, måste det i översiktsplanen stå var uttern förekommer. Därför påpekar vi än en gång att i 2:19, sista meningen, första stycket, skallsamt ett bestånd av utter" tilläggas.

8 RIKSINTRESSE NATURVÅRD OCH FRILUFTSLIV Naturskyddsföreningen forts. När detta skrivs får vi signaler om att socialdemokraterna har för avsikt att i sitt remissvar skriva in att "riksintresse för kraftverk" skall sättas före riksintresse för friluftsliv. Sker detta är det ett svek mot väljarna. Kommentar: Kommunen avser ej att justera de avsnitt som påtalas i skrivelsen. Älvdalens Älvräddare Älvdalens Älvräddare har, som tidigare, målsättningen att de rinnande vattnen inom Älvdalens kommun skall skyddas från ytterligare vattenkraftsutbyggnad. Det är därför djupt tillfredställande att läsa att kommunen delar länsstyrelsens uppfattning att riksintresset för friluftsliv skall ges företräde framför riksintresset för vattenkraftverk i Österdalälven mellan Åsen och Väsa. Vi har ändock funnit ett par saker som vi anser planen bör kompletteras med för att bli riktigt tydlig. Sid 2:11 I rutan "Rekommendationer" anser kommunen att sträckan söder om skjutfältsgränsen ej skall utgöra riksintresse för naturvård. Vi anser att hela N 37, Rotälven-Rymman-Dyverdalen skall ha kvar statusen av riksintresse för naturvård. I sista meningen inuti rutan skall "efter sträckan" tas bort och ersättas av "i". Annars kan meningen missuppfattas så att kraftverksutbyggnad inte tillåts i Rotälven från Rot upp till Rymman, men att kommunen menar att från Rymman och norrut upp till skjutfältsgränsen kan vattenkraftsutbyggnad ske. ( Kommentar: Kommunen avser ej att ändra tidigare utställt planförslag. Ett förtydligande föreslås dock för sträckan från Rymman till skjutfältsgränsen. Synpunkten Älvdalens Älvräddare Sid 2:18 I rutan "Rekommendationer" anser kommunen att F 10 inte har de kvalifikationer som krävs för att utgöra riksintresse för friluftslivet. Vi menar att motiveringen för F 10 mycket väl fyller de krav som man kan ställa på ett område som ska anses vara av riksintresse. Därför anser vi att hela F 10 ograverat ska redovisas som riksintresse för friluftslivet. Dessutom måste kommunen anse att riksintresset föreligger med formuleringen som finns i sista meningen i rutan.

9 RIKSINTRESSE NATURVÅRD OCH FRILUFTSLIV Älvdalens Älvräddare forts. Vi anser också att det bör framgå av översiktsplanen att narr- och öringsstammarna i Rotälven med biflöden av Fiskeriverket klassats som riksintressanta. Sid 2:19 Även här bör det under rubriken "Fisket" redovisas de, enligt Fiskeriverket, riksintressanta narr- och öringsstammarna. Under 2:19 ska det givetvis också redovisas att uttern ofta ses på sträckan Fil. Detta genom att uttern är ett utrotningshotat djur och Sverige har skrivit under internationella konventioner med syfte att rädda uttern åt ( eftervärlden. Att bortse från uttern i Österdalälven är ett grovt misstag. När det gäller Österdalälven önskar vi att kommunen klargör om sträckan Åsen-Väsa har status av riksintresse för naturvård. På kartorna på sidan 2:5 fmns denna sträcka inritad som riksintresse för naturvården, men någon ( beskrivning över området finns inte. Här måste översiktsplanen vara klarare. Kommentar: Angående sid 2:18 samt 2:19 avser kommunen ej att ändra tidigare utställt plan förslag. (

10 RIKSINTRESSEN KULTURMILJÖVÅRD Länsstyrelsen Dalarna Ett viktigt motiv för upprättande av de kommunala översiktsplanerna är att ange hur riksintressena skall säkerställas. I planen gjorda beskrivningar på riksintressemiljöernas fysiska särdrag är knapphändiga. Översiktsplanen blir därför svag att stödja sig på i en konfliktsituation mellan ett riksintresse och ett annat intresse. Vid framtida revidering av översiktsplanen måste motiven och rekommendationerna för riksintressena vara konkreta och utformade för varje enskilt område. Detta är en förutsättning för att kunna bedöma planerings- skogsbruks- och byggnadsfrågors inverkan på kulturvärdena i områdena och för att planen ska kunna vara användbar i kommunens ärendehantering. Som huvudsaklig rekommendation för de fornlärnningsrika områdena Dysberg, Granusjön, Särnasjön, Idresjön och Burusjön har i planen inskrivits att "samråd i enskilda bygglovärenden vid behov remitteras till länsstyrelsens kulturmiljövårdsenhet". Länsstyrelsen framhåller att kommunen genom ett sådant förfaringssätt inte givit riksintressenas säkerställande ytterligare belysning. Rekommendationerna bör istället förtydligas enligt följande: - För riksintressena Dysberg och Granusjön bör inte vidtagas skogliga åtgärder såsom avledning av vattendrag och dikning av myrar som innebär att den gamla järnhanteringens resursområde går förlorat. - För riksintressena Särnasjön, Burusjön och Idresjön bör områdenas naturliga inramningar och förutsättningar bibehållas. Kommentar: Planen föreslås att kompletteras i enlighet med länsstyrelsens yttrande. / (

11 RIKSINTRESSE RENNÄRING Länsstyrelsen Dalarna Rennäringens riksintresseområden enligt Lantbruksstyrelsens beslut 1990-06-21 finns redovisade på karta (bilaga R 3). Kommunen har föreslagit avsevärda inskränkningar av rennäringens riksintresseområden (bilaga R 4) med åtföljande ändringar av rekommendationer för markanvändningen. Det kan finnas anledning att se över rennäringens riksintresseavgränsningar. För närvarande måste dock de avgränsningar gälla som lantbruksstyrelsen utpekat. Rekommendationerna för dessa områden måste därvid anpassas till att områdena utgör riksintresse för rennäringen. Länsstyrelsen är medveten om att det finns olika uppfattningar om sedvanerättens omfattning i kommunen. Länsstyrelsen vill betona att denna fråga inte kan lösas inom ramen för översiktsplanearbetet, eftersom sedvanerätten rör det civilrättsliga förhållandet mellan rennäringens utövare och berörda fastighetsägare. Varken översiktsplanen, dess redovisning av riksintressen eller dess rekommendationer har någon inverkan på de civilrättsliga förhållandena. Planens beskrivningar om åretruntmarker påverkar inte heller förhållandet mellan Idre sameby och berörda fastighetsägare. Vid sidan om de marker inom Idre kronopark som staten upplåtit genom Kungligt brev krävs avtal om upplåtelse från fastighetsägaren innan åretruntbete kan bedrivas på varje berörd fastighet. Länsstyrelsen har i princip inget att erinra mot den i översiktsplanen föreslagna utökningen av åretruntmarkerna. Det är dock nödvändigt att renskötseln i det utökade området bedrivs på ett sätt som inte medför alltför starkt markslitage eller konflikter av betydelse med turismen och det rörliga friluftslivet i riksintresseområdet. För närvarande är kunskaperna om vegetationsförhållanden och betestryck inom renbetesområdet allmänt begränsade. I syfte att bättra på dessa kunskaper har länsstyrelsen initierat en vegetationskartering. Förbudet mot renbete inom Drevfjället (dispensibelt förbud) och Fulufjället vann laga kraft 1993-09-28 vilket bör redovisas i planen. Inom de områden där det föreligger skillnader mellan kommunens och länsstyrelsens uppfattning om riksintresset kan länsstyrelsens möjlighet till prövning enligt 12 kap PBL bli aktuell. I övrigt hänvisar länsstyrelsen till de synpunkter som redovisats av rennäringsenheten vid länsstyrelsen i Jämtlands län i yttrande daterat 1994-04-26, bilaga 1. Ett ytterligare underlag utgör den gemensamma deklaration om Älvdalens kommuns fjällvärld som undertecknats av Älvdalens kommun, Domän AB, Statens naturvårdsverk och Idre sameby. Kommentar: I enlighet med kommunfullmäktiges beslut 1994-06-27 utgår sidorna 3:30-3:34. I övrigt utgår kartor på sidorna 2:30 och 4:38 vilka behandlar rennäringen samt redaktionella ändringar i förhållande till detta. Även rekommendationstexten på sidan 3:32 som lyder: "Området får i stället status vinterbete och reservbete utan riksintresse", utgår i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Som ett redaktionellt tillägg avser kommunen att komplettera planen med förbudet mot renbete för Fulufjället och Drevfjället. I övrigt avser ej kommunen att ändra avsnittet Riksintresse Rennäring.

12 RIKSINTRESSE RENNÄRING Länsstyrelsen Jämtlands län, rennäringsenheten. Länsstyrelsens rennäringsenhet i Jämtlands län har tagit del av utställd översiktsplan för Älvdalens kommun och har följande synpunkter på planforslaget. Redovisningen av rennäringens markanvändning och riksintressen har avsevärt ändrats i föreliggande planförslag jämfört med tidigare redovisat material. Frågan om avgränsningen av Idre samebys åretruntmarker är under utredning. Området bör därför tillsvidare redovisas som utrednmgsområde - åretruntmark för Idre sameby. Det förhållandet att omfattningen av samernas sedvanerättsmarker (vinterbetesmarkerna) är tvistig utgör inte skäl för att utelämna en redovisning av rennäringens riksintresse på vinterbetesmarkerna. Kommunen kan därför inte, enligt rennäringsenhetens uppfattning, ensidigt utelämna rennäringens riksintresseredovisning på dessa marker. Att utelämna ett riksintresse ( strider mot reglerna i PBL och NRL, där det klart framgår att olika markan- > vändningsintressen ska redovisas och riksintressen ska beaktas i kommunernas översiktsplaner. Rennäringsenheten anser därför att rennäringens markanvändnings- och riksintresseredovisning skall redovisas med utgångspunkt från tidigare visat material och jämställas med andra markanvändningsintressen i kommunen. Kommentar: Se tidigare kommentar till länsstyrelsen Dalarna. Särna-Idre jordägande socknemän samt Särnabor enligt namnlistor. Särna-Idre jordägande socknemän får härmed framföra följande synpunkter på det utställda förslaget i vad detta avser rennäringen. De jordägande socknemännen har i remissyttrande i mars 1993 redovisat sin inställning till det då utställda planförslaget. I remissyttrandet redovisade de jordägande socknemännen sin inställning att det inte föreligger några sedvanerättsmarker för vinterbete inom Särna och Idre socknar. Rätten till renbete inom Dalarna är reglerad genom rennäringslagens regler om åretruntmarker och de två Kungliga breven på 1880- och 1890-talet att avsätta dessa åretruntmarker för renbete. Några sedvanerättsmarker enligt rennäringslagen föreligger inte. Detta skulle förutsätta en hävd lika med urminneshävd eller 90 år opåtalad från markägare med utgångspunkt från första rennäringslagen år 1886. Sådana betestrakter finns inte. Några hävdade sedvanerättsmarker föreligger överhuvudtaget inte. De jordägande socknemännen protesterar därför mot att i planarbetet inta rennäringen på sätt som skett. Riksintresse för rennäringen torde inte kunna sägas föreligga på andra marker än där en ladan markanvändning är tillåten. Enligt 2 kap. 5 naturresurslagen skall områden som är av riksintresse för rennäringen skyddas. Vad som är riksintresse och hur detta skall klassas anges inte i lagen. Av förarbetena framgår att område av stor betydelse för rennäringen kan vara att betrakta som ett riksintresse. Område på vilket bete inte är tillåtet kan därmed överhuvudtaget aldrig komma att vara att betrakta som riksintresse. ( '

RIKSINTRESSE RENNÄRING Särna-Idre jordägande socknemän samt Särnabor enligt namnlistor, forts. I planförslaget upptas förutom områden av riksintresse för rennäringen även områden klassade som "övriga områden av ej riksintresse". Sammantaget innebär detta att i princip hela socknarna i förslaget upptas såsom renbetestrakter med eller utan riksintresse. För område varå riksintresse blir fastställt skall gälla områdesskyldighet enligt skogsvårdslagen vid skogsavverkning. För områden varå markanvändningsanspråk för rennäringen fastläggs utan att vara av riksintresse anges i planförslaget att ett särskilt hänsynstagande skall tas mellan rennäring och skogsbruk. Det kan ifrågasättas om inte även detta hänsynstagande i praktiken skulle innebära en samrådsskyldighet. De jordägande socknemännen menar att det är uteslutet att påverkan på den pågående markanvändningen får ske på detta sätt. I förslaget presenteras fortfarande lantbruksstyrelsens beslut 1990-06-21 samt länsstyrelsens i Jämtlands län redovisning av vad som från myndighetens sida anses vara av riksintresse för rennäringen. I förslaget tas i och för sig avstånd från denna redovisning genom att kommunen uttrycker den uppfattningen att riksintresse inte föreligger för några sedvanerätts trakter. Förslaget upptar dock lantbruksstyrelsens beslut och länsstyrelsens i Jämtlands län besked om riksintresse. Förslaget ger därmed två olika besked. De jordägande socknemännen ogillar båda beskeden. Kommunen är inte på något vis tvungen att anta eller betrakta lantbruksstyrelsens beslut 1990-06-21 som rättsligt bindande. Beslutet har ingen som helst rättsverkan. Detta skulle förutsätta att naturresurslagen är en fullmaktslag som ger de statliga myndigheterna fullmakt att ge ett innehåll i naturresurslagen. Så är naturligtvis inte fallet vilket framgår av förarbetena till lagen och också på grund av att det skulle strida mot svensk grundlag. Det är riksdagen som beslutar om svensk lag och det är svenska domstolar som prövar lagreglerna. Lantbruksstyrelsens klassning har inte reglerats i naturresurslagen och ej heller i någon annan lag som ger bemyndigande för lantbruksstyrelsen. Lantbruksstyrelsens beslut skall därför ses som ett underlagsmaterial som fritt kan och skall granskas och kritiseras av domstolarna. När kommunfullmäktige enligt plan- och bygglagen skall besluta om innehållet i en översiktsplan skall också kommunfullmäktige kritiskt granska det underlagsmaterial som tas fram av myndigheterna. Det är mycket viktigt att kommunfullmäktigeledamöterna har klart för sig att lantbruksstyrelsens beslut 1990-06-21 inte på något vis ger besked om föreliggande riksintresse. Vidare gäller att lantbruksstyrelsens klassning skett utan att markägarna i något formell ordning fått möjlighet att yttra sig över förslaget. De har då naturligtvis inte heller getts möjlighet att överklaga klassningen. Ej heller översiktsplanens innehåll har rättslig bindning på så sätt att det i översiktsplanen fastställda riksintresset får rättsverkan. Vid kommande domstolsprövningar skall domstolen se innehållet i översiktsplanen som ett underlagsmaterial för bedömning av riksintresse. I hanteringen av markanvändningen inför myndigheter och domstolar har dock det faktiska innehållet i översiktsplanen en stor betydelse. Inte minst gäller detta för skogsbruket då det gäller samrådsskyldighet mm vid skogsavverkning. Det är oerhört viktigt för markägandet och rättssäkerheten att naturresurslagen används som en lag. Det går då inte att strunta i grundlagarna och de rättsregler och rättsprinciper som hör samman med naturresurslagen. Begreppet riksintresse får inte ges ett annat innehåll än vad lagen säger och det får inte överlämnas åt de statliga myndigheterna att diktera vad som är av riksintresse. Detta skulle innebära konstitutionella motsättningar mellan den kommunala självstyranderätten enligt planoch bygglagen och den statliga makten. Vidare skulle om myndigheten får besluta om riksintresset denna överta rätten att lagstifta från riksdagen vilket inte går för sig.

RIKSINTRESSE RENNÄRING Särna-Idre jordägande socknemän samt Särnabor enligt namnlistor, forts. De jordägande socknemännen vill uppmana kommunfullmäktiges ledamöter att själva skaffa sig en uppfattning om vad som är riksintresse och vilka markanspråk i övrigt som skall fastläggas för rennäringen. Det är fullmäktigeledamöterna som i beslut skall ange kommunens framtida översiktliga redovisning av markanvändningen. Enligt plan- och bygglagen är det kommunen som exklusivt beslutar om innehållet i översiktsplanen. Det är en annan sak att det naturligtvis åligger kommunen att därvid beakta innehållet i gällande lagar och ta hänsyn till de faktiska värden som föreligger. Kommunen skall behandla lantbruksstyrelsens beslut 1990-06-21 och lantbruksnämndens i Jämtlands län framförda synpunkter som beslutsunderlag för den kommunala översiktsplanen. Det är därför fel att redovisa dessa myndigheters handlingar i översiktsplanen. Som beslutsunderlag skall de ligga till grund för det beslut som kommunen skall fatta angående översiktsplanen. I översiktsplanen skall enbart kommunens beslut redovisas. Detta beslut anser de jordägande socknemännen inte skall innefatta några riksintresseanspråk för rennäringen utöver för rennäringen avsatta åretruntmarker. Några markanspråk för rennäringen därutöver skall inte upptas i översiktsplanen. Särna Idre jordägande socknemän yrkar att planförslaget ändras enligt följande. I planförslaget för Idre socken får sid 4:33 ingå i översiktsplanen medan sid 4:30-32 samt 4:34-39 utgår. För Särna socken gäller att samtliga sidor i planförslaget vad gäller rennäringens intressen sid 3:30-35 skall utgå. Kartmaterialet skall ändras i motsvarande mån. Särna Idre jordägande socknemän får härmed anföra följande tillägg till 1994-06-02 avgivet yttrande. De jordägande socknemännens yrkande inkluderar också att det som anges om rennäringen i den allmänna delen sid 1:28-31 skall ändras i den omfattning som följer av de jordägande socknemännens ändringsyrkanden över kommunens förslag till rennäringens markanvändning redovisat under respektive sockendel. Kommentar; r Se tidigare kommentar till länsstyrelsen Dalarna. Älvdalens jordägande socknemän Samfällighetsförvaltning Besparingsskogen Synpunkter på utställt förslag till översiktsplan för Älvdalens kommun. Älvdalens jordägande socknemän. SamfaUighetsförvaltningen och Besparingsskogen, får härmed lämna följande synpunkter på det utställda planförslaget i vad detta avser rennäringen.

RIKSINTRESSE RENNÄRING Älvdalens jordägande socknemän Samfällighetsforvaltning Besparingsskogen forts. De jordägande socknemännen.yrkar att redovisningen av rennäringens renbetesmarksintressen vad beträffar Älvdalens socken skall utgå. Rennäring har aldrig förekommit i Älvdalens socken och skall därmed inte beaktas i översiktsplanen. Lantbruksstyrelsens och länsstyrelsens beslut är fel och skall ej följas i kommunfullmäktige. Kommunen beslutar själv. Vi ansluter oss i övrigt till yttrande från Särna-Idre jordägande socknemän. Kommentar: Se tidigare kommentar till länsstyrelsen Dalarna. Östomsjöns skifteslags undantagsförvaltning. Yrkande över översiktsplan för Älvdalens kommun. I anledning av utställd översiktsplan för Älvdalens kommun får styrelsen för Östomsjöns skifteslags undantagsförvaltning härmed ansluta sig till Särna- Idre jordägande socknemäns yrkanden samt kräver vi att alla markområden inom Särna socken, som ej särskilt avsatts eller upplåtits till renbete skall utgå ur översiktsplanen under "RENNÄRING" d.v.s. avsnitten 3:30-3:34. Kommentar: Se tidigare kommentar till länsstyrelsen Dalarna. Älvdalens arbetarkommun Älvdalens arbetarkommun redovisar samma synpunkter angående rennäringen vilket tidigare har redovisats i "Utlåtande 1993". I övrigt finns nedanstående synpunkter angående reglering av skotertrafiken. Remissvar angående reglering av skotertrafik, redovisas i kommunöversikt. I Älvdalens kommun finns för närvarande över 1700 snöskotrar. Vissa störningar uppstår när man använder dessa maskiner i sin fritidsverksamhet. Regeringen har lagt en proposition där man vill reglera denna trafik och minska buller i vissa fritidsområden. Citat sidan 13 prop. 93/93:125. "Bulleraspekterna bör således beaktas såväl i kommunernas fysiska planering enligt plan- och bygglagen som i planering och beslut enligt andra lagar som rör användningen av mark och vattenområden och den byggda miljön. Översiktsplanen har här en viktig samordnande roll

RIKSINTRESSE RENNÄRING Älvdalens arbetarkommun forts. genom sin möjlighet att åskådliggöra hur samspelet mellan olika verksamheter kan utvecklas på ett sätt som medverkar till minskat buller och som även i övrigt är lämpligt i ett långsiktigt perspektiv. Det är därför angeläget att bullerproblemen belyses i kommunens översiktiga planering och i åtgärdsprogram på miljöområdet". Vid ett möte med representanter för snöskoterklubbar, markägare, ortsbefolkning och intresseorganisationer i Särnahedens bystuga den 4 april 1994 kunde konstateras att mötesdeltagarna var överens om att man måste komma tillrätta med vissa avarter av skoteråkningen såsom buskörning inom tätorter och körningar inom känslig skog och jordbruksmark mm. Men man var av den uppfattningen att det inte kunde lösas med förbud och olika pålagor "uppifrån" utan det måste lösas lokalt och genom samråd och utbildning på det lokala planet. Mötets tankegångar om hur man löser detta löd: Citat ur protokoll "-- Uppdraget att se över bestämmelser bör läggas ut på respektive kommun istället för på länsstyrelserna. Länsstyrelserna kan vara remissinstans och bistå med experthjälp av olika slag. 1. Skoterlederna och andra föreskrifter för skoteråkning skall föras in i kommunens översiktsplan. 2. Samrådsgrupper bör upprättas på kommunal nivå mellan olika intressenter för att lösa problem och planera verksamheten. I samrådsgrupperna bör ingå representanter från kommunen, skoterklubbarna, markägarna och övriga intressenter. Skotertrafiken skall regleras genom utbyggnad av ledsystem och ej med förbud. 3. Även beträffande fjällflyget är det viktigt att man från kommunens sida har en klar uppfattning hur den skall regleras för att nå nödvändiga områden inom fjällen. Även dessa skall inarbetas i översiktsplanen. Deltagarna ansåg att skulle man komma till rätta med olika problem och få hållbara lösningar så måste de genomföras på lokal nivå, där kunskapen finns. Det går inte att bara pådyvla ortsbefolkningen lösningar uppifrån. Ortsbefolkningen känner väl till de problem som finns och är fullt kompetenta att hitta lösningar som passa alla och som kommer att respekteras". Slut citat protokoll. Med utgångspunkt från dels regeringens prop. samt samrådsmöte som här citerats så föreslår vi att kommunen snarast utser en person som får i uppdrag att bilda denna grupp med representanter från skoterklubbar och markägare. Denna grupp skall utarbeta ett förslag på skoterleder som kan ligga till underlag för den kommunala översiktsplanen.

17 RIKSINTRESSE RENNÄRING Älvdalens arbetarkommun forts. Samråd bör ske med länsmyndigheterna inför fastställande av regler för skotertrafik och fjällflyg. Beslut Skrivelsen angående skotertrafik antagen och arbetarkommunen förordar att de avsnitt som numrerats med siffrorna 1-3 skall redovisas i den kommunala översiktsplanen och inritas på kartor, samråd görs med länsstyrelsen innan fastställelse och beslut i KF. Kommentar: De påtalade problemen med skotertrafik, leder mm föreslås att redovisas i kommande revidering av den kommunomfattande översiktsplanen. Assi Domän, Hedemora skogsförvaltning Assi Domän, Hedemora skogsförvaltning har tagit del av Älvdalens kommuns översiktsplan daterad november 1993. Förvaltningen vill härmed påpeka en detalj avseende rennäringen för att inga missförstånd skall uppstå i framtiden. De upplåtelser som Assi Domän från fall till fall upprättar med rennäringen skall inte på något vis in tecknas som ett generellt reservbete för renskötseln i kommunen. Vi anser att hela reservbetesområdet, som är inritat på markanvändningskartorna bör tas bort. Det är oerhört viktigt att det definitivt sker för Fulufjället och för Älvdalens socken, så att inga nya konflikter uppstår i framtiden. Hedemora skogsförvaltning kommer framgent att vara positivt inställd till att upplåta reservbete inom Bunkrisområdet då krissituationer uppkommer i form av besvärliga snöförhållanden inom ordinarie renskötselområden för Idre Nya Sameby. Kommentar: Se tidigare kommentar till länsstyrelsen Dalarna.

RIKSINTRESSE KRAFTVERK Älvdalens jordägande socknemän Sarnfällighetsförvaltningen Besparingsskogen Älvdalens jordägande socknemän, SamfälUghetsföivaltningen och Besparingsskogen, får härmed lämna följande synpunkter på det utställda planförslaget i vad detta berör den planerade utbyggnaden av ett kraftverk i Brunnsberg. På sid 2:36 i förslaget för Älvdalens socken redovisas det planerade kraftverket såsom ett riksintresse enligt 2 kap 8 naturresurslagen. Detta är riktigt. Närings- och teknikutvecklingsverket har påpekat att den av riksdagen antagna planen för vattenkraftsutbyggnad, vari Brunnsberg omnämns, innebär att riksdagen lagt fast att det allmänna intresset är så starkt att det därmed måste betraktas som ett riksintresse. Riksdagen, som har den lagstiftande statsmakten och därmed den yttersta beslutanderätten, har genom vattenkraftsplanen gjort den bedömningen att en utbyggnad är av allmänt intresse. Riksdagen har gjort en bedömning inriktad på att främja en lämplig utveckling från allmän synpunkt inom mark- och vattenområdet ifråga. 1 det utställda förslaget föreslås dock kommunfullmäktige att besluta att "riksintresse för friluftsliv" skall ges företräde. I förslaget bortses därmed ifrån riksdagens beslut. Avvägningen mellan motstående intressen har skett i vattenkraftsplanen. Därefter har älvsträckan också varit föremål för riksdagens behandling i samband med fråga om utökat älvskydd och nyss har framlagts en ny statlig utredning beträffande älvskyddet. Vare sig riksdagens sistnämnda beslut eller vidtagna utredningar ger något som helst stöd för att frångå vattenkraftsplanen. Det kan därför konstateras att riksdagens beslut står fast. De jordägande socknemännen menar att kommunen inte lämpligen skall och inte heller äger rätt att i översiktsplanen bortse från riksintresset kraftverk. Riksintresset kraftverk får inte heller ställas tillbaka till förmån för riksintresset friluftsliv. Kraftverksutbyggnaden erfordras för en lämplig markanvändning och näringsutvecklmg inom Älvdalen. Älvdalens jordägande socknemän ifrågasätter starkt påståendet i planforslaget att området ifråga skulle vara av riksintresse för friluftsliv jämlikt 2 kap 6 naturresurslagen. Älvsträckan har i och för sig vissa naturvärden och den är av betydelse för friluftslivet. Föreliggande kvaliteter utgör dock inte skäl för att klassa området som ett riksintresse. Fritidsfisket kan inte utgöra ett kriterium för riksintresse. Friluftslivet bygger på allemansrätten vari fisket inte ingår. Nyttjande av marken utöver allemansrätten såsom fiske och jakt tillkommer exklusivt markägaren. Därmed är länsstyrelsens och naturvårdsverkets beslut ang. riksintresse förutom formellt fel även sakligt fel. Naturresurslagen får inte heller ingripa i pågående markanvändning. Privat fiske kan aldrig tillgodoräknas allmänheten. Naturresurslagen ger inget besked om vad som är ett riksintresse. Den ger inte heller besked om hur man skall finna de kriterier som kan leda fram till att ett riksintresse skall anses föreligga. I förarbetena anges dock att intresset skall vara av stor betydelse i ett nationellt perspektiv. I specialmotiveringen till 2 kap 6 naturresurslagen anges att området eller miljön skall ha få motsvarigheter i landet. Det centrala myndigheter anger i ett led för att försörja kommunen med kunskap om vad myndigheten anser vara av riksintresse har inte någon som helst rättsverkan. Således är länsstyrelsens och naturvårdsverkets beslut bara en rekommendation. Om det skulle vara på det viset att myndigheters påbud skulle ha rättsverkan skulle naturresurslagen vara en så kallad fullmaktslag, varigenom riksdagen avsäger sig