BIOLOGI Lokala Kursplaner och betygskriterier Ekholmsvägen 48 589 25 Linköping Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats: 013-20 77 42 013-20 89 33 ekholmsskolan@linkoping.se www.edu.linkoping.se/ekholmen
Kursplaner i biologi Kursplan för biologi Kurs Moment År 7 Växter Systematik Blommans anatomi Pollination och befruktning Djur 1 Systematik, ryggradslösa djur Grundläggande anatomi Djurens fem grundproblem Djurcellen Djur 2 och fotosyntes Systematik ryggradsdjur Grundläggande anatomi Djurens fem grundproblem Växtanatomi Växtcellen Fotosyntes Förbränning År 8 Människokroppen 1 Cellen Blodet Hjärtat och cirkulationen Andningsorganen Anatomi Fysiologi Människokroppen 2 Matspjälkning Sexualkunskap Anatomi Fysiologi År 9 Människokroppen 3 Nervsystemet Sinnesorganen Anatomi Fysiologi Genetik och evolution Celldelning DNA-molekylen Ärftlighetsregler Genteknik Gen-etik Djur- och växtförädling Evolutionsteorier Människans evolution
Betygssättning Allmänt år 7-9 Betygssättning Vilket betyg en elev får vid slutet av en termin eller ett läsår avgörs av: elevens resultat vid prov och läxförhör. elevens laborativa förmåga dvs. förmåga att genomföra och redovisa försök samt dra korrekta slutsatser. hur eleven arbetar under lektionstid (självständighet, koncentration, redovisningsförmåga och aktivitet). hur eleven sköter sina läxor (lämnar in i tid, hur ordentligt läxan är gjord osv.). elevens förmåga till samarbete och kreativitet (tex. i samband med problemlösning såväl praktiskt som teoretiskt). elevens förmåga att hantera skolans laborativa material på ett ansvarsfullt och korrekt sätt. Betyget består av följande nivåer: Godkänd: Väl godkänd: Mycket väl godkänd: Elevens har godkänt eller bättre på flertalet kurser. En elev som har missat något enstaka delmoment kan ändå bli godkänd. Eleven har uppnått målen för godkänt samt har väl godkänt eller bättre på flertalet kurser. Eleven har uppnått målen för väl godkänt samt har klarat flertalet kurser med mycket väl godkänt resultat.
Biologi år 7 Växter Växter Biologi, läran om det levande (s.5-7) känna till vad som är utmärkande för liv. kunna handha stereoluppen. Växter (s.11-42, ej svampar) känna till varför Carl von Linné är ett namn som kopplas ihop med växter. känna till de två stora grupperna som växterna delas in i samt kunna ge exempel på växter som tillhör dessa. kunna känna igen och namnge några vanliga växtarter. känna till i grova drag hur sporväxter (kryptogamer) och fröväxter (fanerogamer) förökar sig. kunna identifiera och namnge en fröväxts delar. veta vad som menas med pollination och befruktning. kunna ge flera olika exempel på hur växter kan sprida pollen och sina frön. Krav för VG MVG ha god kännedom om hur växtriket är uppbyggt. kunna förklara skillnaden mellan sporväxter och fröväxter. kunna beskriva hur sporväxter respektive fröväxter förökar sig.
Biologi år 7 Djur 1; ryggradslösa djur Ryggradslösa djur (s. 8, 43-79) Djurriket känna till de två stora grupperna som djuren delas in i samt kunna ge exempel på arter av djur från de båda grupperna. kunna mikroskopets delar. kunna handha mikroskopet. kunna tillverka ett eget mikropreparat. Urdjur - enklaste djuren kunna ge exempel på något urdjur. veta hur urdjur förökar sig. kunna ge exempel på någon sjukdom som orsakas av ett urdjur. Nässeldjur djur som kan brännas kunna ge exempel på svenska djur som tillhör gruppen. Maskar djur utan utskott veta vilken nytta daggmasken gör i naturen. känna till hur en mask är uppbyggd. känna till vad som menas med extremitet. kunna ge exempel på parasitmaskar. Tagghudingar hårda organismer kunna ge exempel på djur som tillhör tagghudingarna. veta vad som menas med regenerationsförmåga. Blötdjur mjuka djur kunna ge exempel på djur som tillhör blötdjuren. veta hur man skiljer en snigel från en snäcka. Leddjur den största djurgruppen kunna ge exempel på djur som tillhör gruppen. känna till insekters byggnad i stora drag. känna till begreppen fullständig och ofullständig förvandling. Inlämningsuppgift skriva en rapport med grundläggande fakta om valfritt ryggradslöst djur Krav för VG -MVG Du ska utöver ovanstående ha god kännedom om djurrikets indelning. kunna berätta om fullständig och ofullständig förvandling. ha viss artkännedom om djur från de ryggradslösa grupperna. kunna berätta om någon valfri art av de djur vi läst om. kunna jämföra likheter och skillnader mellan djurgrupperna. lämna in en rapport om valfritt ryggradslöst djur som motsvarar VG- eller MVG-nivå.
Biologi år 7 Djur 2 och fotosyntes Ryggradsdjur och fotosyntes Djur 2 (s. 80-98) veta vilka djurgrupper som tillhör ryggradsdjuren. känna till hur de olika djurgrupperna löst problemet med andning och blodcirkulation. känna till hur de olika djurgrupperna förökar sig i stora drag. kunna ge exempel på svenska djurarter som tillhör de olika djurgrupperna. kunna fiskens grundläggande anatomi. kunna skilja en groda från en padda. veta hur man skiljer en ödla från en orm. kunna känna igen några vanliga svenska fåglar. kunna ge exempel på hur fåglar anpassats för att kunna flyga. kunna ge exempel på svenska flytt- respektive stannfåglar. veta vad som skiljer däggdjuren från de övriga djuren. skriva en rapport med grundläggande fakta om valfritt ryggradsdjur. Fotosyntesen (s. 105-114) kunna växtcellens anatomi. kunna växtens anatomi (tex. kärl, silrör, klyvöppning och rothår) veta vilka råvarorna för fotosyntesen är. känna till ljusets betydelse för fotosyntesen. känna till vad klorofyll är. känna till vad som produceras vid fotosyntesen. känna till grunderna vid förbränning/cellandning. känna till varför fotosyntesen är jordens viktigaste process. kunna formeln för fotosyntesen med svenska namn. Krav för VG MVG Djur 2 ha god kännedom om djurrikets indelning. kunna jämföra likheter och skillnader mellan djurgrupperna. ha viss artkännedom om de djurgrupper vi läst om. kunna ge exempel på olika fortplantningsstrategier hos däggdjuren. ha goda kunskaper om hur djuren löst de fem grundproblemen (att andas, äta och göra sig av med restprodukter, reagera på sin omvärld, rörelseförmåga samt att föröka sig). lämna in en rapport om valfritt ryggradsdjur som motsvarar VGeller MVG-nivå Fotosyntesen kunna beskriva vattentransporten i växten. kunna beskriva gastransporten genom växten. kunna förklara hur fotosyntesen fungerar. kunna förklara hur förbränning fungerar. kunna visa att du förstått de laborativa moment vi genomfört.
Biologi år 8 Människokroppen 1 Blod, cirkulation och andning Cellen (s. 8-10, 167-173) kunna cellens viktigaste delar. kunna vad varje levande cell behöver. Hjärtat (s. 190-193) kunna hjärtats viktigaste delar och hur blodströmmen går genom hjärtat. veta hjärtats funktion i kroppen. känna till de olika blodkärlen och deras uppgifter. känna till några vanliga sjukdomar som kan drabba hjärtat. Blodet (s. 194-201) känna till blodets beståndsdelar. kunna beståndsdelarnas uppgifter. känna till några blodrelaterade sjukdomar. veta vilka olika blodgrupper som finns samt hur blodöverföring mellan dessa kan ske. Andningsorganen (s. 186-189) känna till lungornas uppgift. känna till hur lungorna är uppbyggda. veta vad flimmerhår är och vad de är bra till veta var gasutbytet sker i lungorna. känna till några vanliga sjukdomar som kan drabba andningsorganen. Njurarna (s. 202-203) veta vilken uppgift njurarna har i kroppen. veta vad som menas med dialys. Krav för VG MVG ha god kännedom om de olika organens placering i kroppen. kunna redogöra för stora och lilla kretsloppet samt hjärtats byggnad. kunna redogöra för vad som händer vid blodets koagulation (levring). kunna redogöra för de olika blodgrupperna samt berätta om vad som skulle kunna hända vid bloddonationer. kunna beskriva och jämföra olika blod- och hjärt-kärlsjukdomar. veta hur andningsorganen fungerar och hur de påverkas av olika ämnen i omgivningen. kunna se helheten och redogöra för hur organen i kroppen samarbetar i olika situationer. kunna beskriva ingående hur immunförsvaret fungerar.
Biologi år 8 Människokroppen 2; matspjälkning och sexualitet Matspjälkning, fortplantning och sexualitet Matspjälkningsapparaten (s.174-185) kunna de i maten ingående tre viktigaste näringsämnena samt vad de används till i kroppen. kunna ge exempel på mat där man hittar dessa näringsämnen. kunna matspjälkningsapparatens delar i stora drag. Känna till hur och var näringsämnena sönderdelas. Fortplantning och sexualitet (s. 235-254) känna till begreppen inre och yttre befruktning. Puberteten känna till begreppet pubertet. kunna ge exempel på vad som händer med kroppen vid puberteten för pojkar respektive flickor. Könsorganen kunna könsorganens viktigaste delar. känna till könsorganens viktigaste funktioner i grova drag. Menstruationscykeln känna till vad menstruationen innebär för en kvinna. känna till varför kvinnor har menstruation samt hur ofta på ett ungefär. Samlag, befruktning och graviditet veta vad som menas med förspel. veta vad som menas med samlag. känna till vad orgasm innebär för man respektive kvinna. veta vad som menas med befruktning samt var den sker. känna till i grova drag vad som händer efter befruktning. känna till begreppet graviditet. känna till tidiga tecken på graviditet. veta hur lång tid fosterutvecklingen tar. känna till olika metoder för att hjälpa personer som inte kan få barn på naturlig väg. Avbruten graviditet känna till begreppet missfall samt kunna ge något exempel på vad som skulle kunna orsaka det. känna till begreppet abort. Preventivmetoder kunna ge exempel på olika vanliga preventivmetoder för man respektive kvinna samt i stora drag kunna berätta hur de används. Hygien och sjukdomar veta hur en man respektive kvinna bör sköta sin underlivshygien. känna till några vanliga sjukdomar som kan drabba könsorganen. känna till några vanliga sexuellt överförbara sjukdomar (STD) samt veta hur man kan skydda sig mot dem. känna till smittskyddslagen samt vad den innebär. Begrepp att känna till Se stencil med könsord och sexualbegrepp. Krav för VG MVG kunna tändernas anatomi samt funktion i munhålan. kunna beskriva noga vad som händer med maten i matspjälkningsapparaten. kunna beskriva och jämföra några sjukdomar i matspjälkningsorganen. ha god kännedom om könsorganens anatomi. kunna berätta om och göra jämförelser mellan pojkars och flickors pubertet. kunna göra jämförelser och redogöra för könsorganens funktioner. kunna beskriva hur menstruationen fungerar. kunna beskriva hur en befruktning går till. kunna jämföra och beskriva olika preventivmetoder. kunna jämföra och beskriva olika sexuellt överförbara sjukdomar (STD) kunna förklara olika begrepp (se stencil).
Biologi år 9 Människokroppen 3, nervsystemet och sinnesorganen Nervsystemet och sinnesorganen Nervsystemet (s. 214-223) kunna nervcellens viktigaste delar. känna till de tre olika nervcellstyperna samt deras uppgifter. känna till i grova drag hur en nervsignal transporteras. känna till begreppet centrala nervsystemet. kunna nervsystemets grundläggande anatomi. veta hur hjärnan skyddas mot yttre våld. kunna ge exempel på medfödda och inlärda reflexer. känna till begreppet autonoma nervsystemet. kunna ge exempel på skador och sjukdomar som kan drabba nervsystemet. Sinnesorganen (s. 224-234) veta vilka våra olika sinnen är. veta var i kroppen sinnescellerna för de olika sinnena finns. kunna ögats grundläggande anatomi. veta vad ögats sinnesceller heter samt vilka sinnesintryck de tar emot. kunna örats grundläggande anatomi. känna till begreppet hörselben. veta var i örat balansorganen finns. veta vad smaksinnets sinnesceller kallas. känna till de fyra grundsmakerna samt deras placering på tungan. känna till vilka olika känselintryck vi kan uppfatta. Krav för VG -MVG Du ska utöver ovanstående kunna redogöra för hur nervimpulser transporteras och överförs. ha god kännedom om nervsystemets och sinnesorganens anatomi. ha god kännedom om det autonoma nervsystemet. ha kännedom om de olika centra som finns i hjärnan samt hur de samverkar med varandra. kunna redogöra för hypofysens funktion. kunna beskriva hur reflexer fungerar. kunna beskriva uppgiften och funktionen hos de enskilda delarna i sinnesorganen. kunna redogöra för hur synen fungerar och hur olika synfel kan åtgärdas. kunna redogöra för hur hörseln fungerar. kunna redogöra för hur balanssinnet fungerar. kunna beskriva och jämföra de olika receptorerna för känselintryck med varandra. kunna beskriva och jämföra de skador och sjukdomar som kan drabba nervsystemet och sinnesorganen.
Biologi år 9 Genetik och evolution Genetik och evolution Genetik (s.271-288) känna till cellens viktigaste delar samt deras funktioner. känna till att nya celler bildas genom celldelning. känna till begreppen vanlig celldelning samt reduktionsdelning. känna till var arvsanlagen finns, känna till hur många kromosomer människor har. känna till begreppen kromosom, gen och DNA-molekyl. veta vilka könskromosomer man respektive kvinna har. veta att varje kromosompar består av en kromosom från mamman och en från pappan. känna till att det finns dominanta och vikande anlag samt hur de betecknas. känna till begreppen homozygot och heterozygot. känna till begreppet mutation. kunna göra ett enkelt nedärvningsexempel med hjälp av rutschema. kunna ge exempel på några vanliga djur och växtförädlingsmetoder. Evolution (s. 289-302) veta något om förhållandena på jorden innan livet började. känna till några viktiga steg i livets utveckling, t.ex. utveckling från vattenliv till liv på land. veta något om den första människoapan Australopithecus. kunna ge exempel på ytterligare människotyper mellan Australopithecus och vår människotyp Homo Sapiens. känna till Darwin och vad han är känd för. Krav för VG MVG Du ska utöver ovanstående kunna redogöra för hur vanlig celldelning går till i detalj. kunna jämföra vanlig celldelning med reduktionsdelning. kunna beskriva samt ge exempel på anlag/egenskaper som beror av enbart arv eller miljö eller är en kombination av arv och miljö. kunna redogöra för DNA-molekylens och kromosomens byggnad. kunna.göra svårare nedärvningsexempel med hjälp av rutschema samt kunna tolka resultatet. kunna beskriva grunderna för gentekniken. kunna berätta om HUGO-projektet. kunna berätta om grundteorin för livets uppkomst. kunna redogöra för några viktiga utvecklingssteg i växternas evolution. kunna redogöra för några viktiga utvecklingssteg i djurens evolution. kunna redogöra för några viktiga utvecklingssteg i människans evolution. känna till vilka bevis som förs fram för evolutionen. kunna berätta om Darwins utvecklingslära.