SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN HVB BARN & UNGDOM SID 1 (6) 2007-04-02 Handläggare: Maija-Liia Laitinen Telefon: 08-508 25 255 Till Till ocialtjäntnämnden Anmälan av rapporten inkrivna barn, ungdomar och föräldrar vid HVB barn och ungdom verkamheter 1 bilaga. Förlag till belut 1. Godkänna anmälan av rapporten. Dag Helin Eva Sandberg Sammanfattning I rapporten redovia en bild av den målgrupp om krev in vid Stockholm HVB barn och ungdom verkamheter år 2004. Sammanlagt 332 barn, ungdomar och föräldrar var inkrivna. Av dea var 147 barn, 77 ungdomar och 108 föräldrar. Målgruppbekrivningen utgör en grund för kommande utvärderingar av verkamheterna. Av denna rapport framkommer att målgrupperna inom HVB barn och ungdom har mycket komplexa problembilder och att enheten inater enbart är en av flera eller t o m av många inater inom ocialtjänten. De allra fleta barnen och ungdomarna lever i plittrade familjer, har omfattande kolproblem och deltar mycket lite i organierade fritidaktiviteter. Föräldrarna problembild betår till övervägande del av relation- och omvårdnadproblem, våra pykika problem och mibrukproblem där narkotikamibruk dominerar.
SID 2 (6) Via intreanta uppgifter om utkrivningorakerna lyft fram. Utfört uppdrag ange i 53 % av fallen. Det viar ig ockå, att genom inkrivning i HVB barn och ungdom verkamheter, framträder nya och fördjupade kunkaper och därmed förändra problembilderna ho en relativt tor andel barn, ungdomar och föräldrar. Detta i in tur ger anledning till att ompröva den pågående inaten och andra lämpligare inater i hemmet eller annan placering bedöm då vara ett käl till utkrivning. Omprövningen gäller i 22 % av barn- och familjeärendena och 12 % av ungdomärendena. Andra käl om i mindre omfattning angett är bl a utkrivning på egen begäran (nätan enbart Kruton), avbruten placering, verkamhetnedläggning, ekonomika käl, rättbelut mm. När fler uppgifter finn tillgängliga och jämföreler kan göra över längre tid ge ett mycket bra underlag för verkamhetutveckling och bekrivning av ocialtjänten inater. Redan denna rapport bidrar dock med intreant material till att reflektera över metoder och inater i arbetet likom olika grupper ociala utatthet i amhället. Bakgrund Under 2002 bedrev ocialtjäntförvaltningen FoU- enhet en cirkel i egenutvärdering med deltagande från antällda inom HVB barn och ungdom verkamheter. Syftet med cirkeln var att kapa en gemenam kunkapba för uppföljning- och utvärderingfrågor. Under 2003 fick den grupp, om deltagit i FoU- cirkeln, uppdraget att revidera tidigare utvärderingmaterial. För detta arbete har utvärderinggruppen konulterat akkunniga vid ocialtyrelen och Stockholm tad FoU- enhet. Arbetet med HVB utvärderingen ker på tre nivåer. Den förta och andra nivån är gemenam för amtliga verkamheter medan den tredje nivån anpaa till repektive verkamhet. Nivå 1 Målgruppbekrivning med utförliga inkrivninguppgifter och begränade utkrivninguppgifter. Nivå 2 Generell utvärdering av reultat. A. Bedömningar direkt efter utkrivningen gjorda av ocialekreterare amt av utkrivna ungdomar, föräldrar och barn. B. Uppföljninguppgifter ex månader efter utkrivning från ocialekreterarna repektive ungdomarna och föräldrarna. Nivå 3 Utvärdering av verkamheterna med användande av etablerade och validerade utvärderingintrument anpaade till repektive verkamhet och målgrupp. HVB barn och ungdom utvärdering omfattar amtliga inkrivningar inom verkamheterna påbörjade 2004 och därefter. I rapporten redovia alla inkrivningar
SID 3 (6) om gjorde 2004. Datainamlingen och bearbetningen av de inkrivningar om gjorde 2005 och 2006 är under arbete. Rapporten innehåller en överiktlig ammantällning om inkrivningarna. Den ger en helhetbild av målgruppen aveende en del av grundläggande inkrivninguppgifter om ingår i utvärderingmaterialet. De inkrivna barnen, ungdomarna och föräldrarna ituation före inkrivningen belye grundligt. Inkrivningarna längd, orakerna och målen för inkrivningarna redovia. Även via utkrivninguppgifter ingår i rapporten. Exempelvi redovia orakerna till utkrivning amt boendet efter utkrivning. Under 2004 krev ammanlagt 332 barn, ungdomar och föräldrar in vid HVB barn och ungdom verkamheter. Av dea var 147 barn, 77 ungdomar och 108 föräldrar till barn. Andelen inkrivna barn och ungdomar med förälder med utländk bakgrund var 67 %. Barnen och ungdomarna ituation före inkrivningen. Uppgifterna om barnen och ungdomarna boendeituation viar att de allra fleta barnen och ungdomarna levde i plittrade familjer. Enbart 20 % av dem bodde med båda ina biologika föräldrar innan inkrivningen, förutom de flickor om bodde på Kruton - det kyddade boendet för flickor, om är utatta för hederrelaterat hot eller våld. Mindre än 60 % av barnen och ungdomarna gick i vanlig kola utan extra töd. Bara 14 % av barnen och ungdomarna deltog i organierade fritidaktiviteter. Den tora omfattningen av kolproblem och det begränade deltagandet i organierade fritidaktiviteter förtärker bilden av de inkrivna barnen och ungdomarna pykoociala vårigheter och utatthet. Den ociala ituationen, boendet och kolituationen, är de oftat förekommande problemen före inkrivning men förekomten av våld eller hot om våld förekommer i tor omfattning. 40 % ( 70 % av Kruton målgrupp) av ungdomarna har utatt för våld och ungefär hälften av ungdomarna har upplevt våld mot ig jälv eller i den miljö där de lever. Ho föräldrarna är relation- och omvårdnadproblem vanligat, framförallt i förhållande till barnet men ockå i relation till den andre föräldern. Omfattningen av våra pykika problem, framför allt narkotikamibruk, är ockå ganka tor. Uppdrag och behandlingmål Under 2004 förekom en ganka jämn fördelning av uppdragen inom barn- och familjeverkamheterna. Utredning, töd, akut boende och behandling förekom i ungefär amma omfattning.de vanligate uppdragen i arbetet med ungdomarna var töduppdrag om ofta kombinerade med andra inater.
SID 4 (6) Arbetet med att förbättra föräldrarna relation med och anknytning till barnet utgör det dominerande behandlingmålet inom barn- och familjeverkamheterna. I nära amband till detta ange målet öka omorgförmågan. Sociala mål åom yelättning, vardagtrukturer och förmåga att planera in framtida ituation är de vanligate behandlingmålen i arbetet med ungdomarna. Bland intrapykika mål ange oftat att tärka ungdomen jälvkänla men ockå att bryta negativt beteende. Utkrivninguppgifter I formuläret för målgruppbekrivningar ligger tyngdpunkten på uppgifter vid inkrivningtillfället men formuläret innehåller ockå några uppgifter om fyll i vid eller trax efter utkrivningen. I åväl barn- om ungdomverkamheterna har 53 % av utkrivningarna gjort efter utfört uppdrag. Detta kan förefalla vara en låg iffra och det är därför viktigt att få en närmare uppfattning om innebörden av de övriga varen. En återkommande orak till att utkrivning inte ker enligt det urprungliga uppdraget är att nya faktorer under inkrivningen medfört att en annan placering och inat är nödvändig eller att föredra. Inom barn- och familjeverkamheterna gäller detta 22 % av inkrivningarna och 12 % inom ungdomverkamheterna. Den pågående inkrivningen har i dea fall inte anett vara den lämpligate på grund av problem om blivit kända eller blivit tydligare under inkrivningen. Det medför ett uppbrott från en pågående inkrivning men jälvklart är yftet att kapa förutättningar för en poitiv utveckling för barnet och familjen. Kommande uppföljningar får via om å ockå är fallet. 18 % av placeringarna inom ungdomverkamheterna avlutade på egen begäran. Det gäller, förutom i ett fall, enbart utkrivningar från Kruton. Ca 40 % av flickorna på Kruton krev ut efter egen begäran. Kruton uppdrag att erbjuda kydd gör det logikt att flickorna vill kriva ut vid minkat kyddbehov. Inom barn/föräldraverkamheterna kedde 8 % av utkrivningarna efter egen begäran. Boendet efter utkrivning 65 % av barnen flyttade tillbak till hemmet. När utkrivning kedde efter utfört uppdrag flyttade 74 % av barnen tillbak till hemmet. 25 % av barnen flyttade till en dygnetruntplacering framförallt till familjehem. Detta kedde ofta med anledning av att det under utredning- eller behandlingtiden framkommit tidigare okänd problematik. Det kan ane vara en naturlig konekven av utredningverkamhet då det i uppdragen till verkamheterna inte ällan ingår bedömning av föräldrarna omorgförmåga.
SID 5 (6) 44 % av ungdomarna flyttade tillbak till ina biologika föräldrar. 13 % av dem flyttade till egen botad och 15 % till träninglägenhet och 16 % till familjehem, behandlinghem eller annan vård. Inkrivningtider Den genomnittliga inkrivningtiden inom akutverkamheterna är ca 6-8 veckor, vilket oftat är tillräckligt för utredning och ny planering. Även töd- och behandlinginkrivningarna var relativt kortvariga. Den genomnittliga inkrivningtiden för dea var ca 6 månader inom barn/föräldraverkamheterna och ca 10 månader inom ungdomverkamheterna. Ärendet beredning Ärendet har berett vid ocialtjäntförvaltningen enhet för kundorienterade verkamheter. Förvaltningen ynpunkter Enligt ocialtjäntlagen kall inaterna inom ocialtjänten vara av god kvalitet. Kvaliteten kall utveckla och äkra ytematikt och fortlöpande. Uppföljning och utvärdering kall belya vilken effekt vidtagna åtgärder har till de problem eller mål om definierat. Kraven på evidenbaerade inater inom ocialtjänten har under de enate åren ökat. HVB barn och ungdom har edan några år gjort anträngningar för att utröna vilka reurer och vårigheter om målgrupperna har och om inaterna ger en önkad verkan. Denna förta rapport om nu preentera ger en bild av målgrupperna, inkrivningtider och via utkrivninguppgifter. Rapporten huvudyfte är att bekrivna målgrupperna. Av rapporten framkommer att målgrupperna har mycket komplexa problembilder och att HVB barn och ungdom inater enbart är en av flera eller t o m av många inater genom ocialtjänten. De allra fleta barnen och ungdomarna lever i plittrade familjer, har omfattande kolproblem och deltar mycket lite i organierad fritidaktiviteter. Föräldrarna problembild betår till tor del av relation- och omvårdnadproblem, våra pykika problem och mibrukproblem där narkotikamibruk dominerar. Via intreanta uppgifter om utkrivningorakerna lyft fram. Utfört uppdrag ange i 53 % av fallen. Det viar ig ockå, att genom placeringen i HVB barn och ungdom verkamheter, framträder det nya och fördjupade kunkaper och därmed förändra problembilderna ho en relativt tor andel barn, ungdomar och föräldrar. Detta i in tur ger anledning till att ompröva den pågående inaten och andra lämpligare inater i hemmet eller annan placering bedöm då vara ett käl till utkrivning (22%). Andra käl om i mindre omfattning angett är bl.a. utkrivning på egen begäran (nätan enbart Kruton), avbruten placering, verkamhetnedläggning, ekonomika käl, rättbelut mm.
SID 6 (6) Inamling och utvärdering av uppföljningar av både de inkrivningar om bekriv i rapporten och de efterföljande inkrivningarna edan 2005 pågår. Olika delrapporter kommer att kunna preentera inom en nar framtid. När fler återkommande uppgifter finn tillgängliga kan jämföreler göra över längre tid och därmed ge ett mycket bra underlag för verkamhetutveckling och bekrivning av ocialtjänten inater. Redan denna rapport bidrar dock med intreant material till att reflektera över metoder och inater i arbetet likom olika grupper ociala utatthet i amhället. Bilaga: Barn, ungdomar och föräldrar inkrivna 2004 Rapport från HVB utvärderingen