Samrådsmöte kring Dp för Hjärup No 2 etapp 2 Hjärupslundskolan 2014-03-26 MINNESANTECKNINGAR GÄLLANDE SYNPUNKTER OCH ÅSIKTER Detta är anteckningar från frågestunden, uppdelade under olika teman. Synpunkter kan också skickas in skriftligen till kommunen senast den 7e april, till nedanstående adresser: Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Staffanstorps kommun 245 80 Staffanstorp Alt. stadsbyggnad@staffanstorp.se För att ha möjlighet att överklaga en detaljplan måste skriftliga synpunkter ha skickats in under samrådstiden och/eller under granskningstiden. Skolans lokalisering Fråga: Varför ska skolan ligga så långt österut? Svar: Det är bland annat för att trafiken trafiken inte ska dras in i Hjärup centrala delar, och för samordning mellan skolan och Hjärups IP. Skolan fungerar också som en buffert mellan Hjärups IP och de nya bostäderna norr om. Synpunkt: Lägg skolan lägre västerut. Fråga: Vad planeras för skolan Svar: Det kan bli en skola f-6, med möjligheter till 7-9. Idag klarar man behovet, men behovet av platser är stort. Fråga Varför bygger man inte ut skolan på en gång? Svar: Behovet finns inte direkt och det är svårt att beräkna framtida behov Fråga: Finns möjligheter att bygga ut skolan? Det står olika ytor i handlingarna? Svar: Det finns möjligheter inom ett helt kvarter att bygga skola eller förskola. Man kan göra på olika sätt inom kvarteret, hela eller delar av kvarteret kan användas till skola. Trafik Fråga: Hur ska barnen kunna ta sig säkert till skolan? Svar: Det föreslås ett omfattande gång- och cykelvägnät både i området och utmed Parkallén (den genomgående gatan), det föreslås också upphöjningar i korsningspunkter med gång- och cykelvägar.
Fråga: Var är infarten till Hjärups IP? Svar: Från Ga Lundavägen. Fråga: Blir gatan (Parkallén) en genomfartsgata? Svar: Både Parkallén och gatorna inom området är tänkta som genomfartsgator och inte återvändsgator. Fråga: Varför måste gatan vid parken vara genomfartsgata? Svar: För parkens skull, så att denna blir lätt tillgänglig och synlig och välkomnande vid tex midsommarfirande. Ett silande vägnät bidrar också till att sprida trafiken på flera olika gator, så att inte enskilda punkter/korsningar blir tungt belastade. Fråga: Är det inte risk för en massa trafik på Parkallén till skolan? Svar: För att i första hand styra ut trafikflödet på Väståkravägen och Gamla Lundavägen krävs en genomtänkt utformning av Parkallén, samtidigt som man måste arbeta med Väståkravägen och Ga Lundavägen så att det blir smidigt att ta den vägen. Det är också viktigt att arbeta för ett bra GCvägnät. Synpunkt: Vi vill inte ha genomfartstrafik, det finns risker med genomfarttrafik. Svar: Det måste jobbas med vägars utformning så att hastigheterna blir låga. Fråga: Vad kan man parkera? Svar: Boendeparkering är tänkt på tomten. Besöksparkering sker utmed vissa gator i området. Fråga: Var finns det för diskussioner med Trafikverket? Svar: Det finns diskussioner om en cirkulationsplats i korsningen Gamla Lundavägen/Väståkravägen och arbete med snabbcykelstråk och därmed korsningen vid Skånebyn för cyklister. Vid Lommavägen finns inget intresse från Trafikverket sida för en cirkulationsplats, men korsningen ingår i snabbcykelstråket så att cyklister kan komma tryggt till cykelvägen från Hjärup via Lommavägen. Fråga: Det blir höga hastigheter då gator är raka, jfm Klockaregårdsvägens mätning som genomförts av kommunen. Svar: Det gäller att arbeta med utformningen av gatorna och passager. Mätningar med hastighetsdisplayen i Trädgårdslunden visade att det hölls låga hastigheter, inga körde över 30 km/h. Vid Klockaregårdsvägen så var det hastighetsbegränsningen 50 km/h vid mätningen, de flesta höll sig inom hastighetsbegränsningen. Synpunkt: Det föreslås att huvudgatan genom området ska vara återvändsgata då de närboende oroar sig för buller från trafiken.
Synpunkt: Upphöjningar od kan ge mer avgaser. Kraftledningarna Fråga: Vad är tänkt kring utbyggnaden av kraftledningsnätet, om det finns behov av detta? Finns det någon pågående diskussion? Och hur påverkar det utbyggnaden av bostäder/skola inom planområdet? Svar: Kommunens grundinställning är att kraftledningen ska grävas ner. Eftersom vi nu planlägger för bostäder kommer det att vara en förutsättning även för E.On och Svenska Kraftnät framöver. Kraftledningsägarna finns med som remissinstans och kommer att komma in med eventuella synpunkter på planen under samrådet. Synpunkt: Det borde vara svårare att hantera ett haveri av ledningarna om de är nedgrävda. Synpunkt: Då det är farligt om högspänningsledningen går av, så skolan bör ligga långt från denna. Lillgården Fråga: Vem har bedömt det kulturella värdet för Lillgården? Svar: Den finns inte med i kommunens kulturmiljöprogram. Synpunkt: Lillgården med tillhörande infartsgata är en tjänstebostad till Uppåkra och borde visas upp! Man borde göra en snygg park runtomkring. Synpunkt: Det är trist att ni har haft hela fältet så muras gården in med huskroppar, inte bara för vår del utan för kulturvärdena också. Svar: Under planprogrammet, så togs var gården på det öppna platta landskapet det som man ville ta fasta på och visa upp och lades därför mot gata. Struktur inom området - bebyggelse Fråga: Finns tanke på lägenheter? Svar: Inte inom detta område, men inom kommande etapp söder om Trädgårdslunden. Dock vet vi inte vilken form som dessa kommer att vara då planläggningen för detta område ej är påbörjad. Fråga: Varför flerbostadshus i väster? Kan man inte lika ha dem i öster, där de inte påverkar befintlig villabebyggelse lika mycket? Svar: Kommunen vill utnyttja det stationsnära läget och bygga tätare närmre stationen. Detta har också varit utgångspunkten i kommunens översiktsplan. Synpunkt: Jag saknar något modernt sätt att bygga. Det är väldigt inrutat system. Man borde kunna ha mer mjukare linjer och grönt blandat med bebyggelsen vilket gör det lite trist och tråkigt. Svar: Vi har försökt komma bort från det som byggdes på 70-talet med matargator och stora enklaver och bygga med ett mer silande gatunät och knäckar på gatorna.
Synpunkt: Det är hus på raka led, övriga Hjärup är mysigt och har saker som kan fånga ögat. Trädgårdslunden är trist och likvärdigt. Fråga: I Trädgårdslunden är huset väldigt lika varandra, blir det samma här? Svar: Den nu aktuella planen styr visserligen inte fasadmaterial etc, men däremot styr den att det ska vara olika bostadsformer i området, både radhus, kedjehus, grändhus och friliggande hus. Det finns alltså goda möjligheter att åstadkomma en varierad bebyggelse med den här planen. JM delar åsikten att det kan bli mer variation i detta område. Fråga: Hur kan man påverka så att JM bygger andra typer av hus så det inte blir så många likadana hus? Svar (från exploatören JM): JM arbetar för att skapa en så attraktiv miljö som möjlighet så att det går att sälja husen och så att människor ska trivas i områdena. Det tar det tid att bygga ut området och skiftande trender kan göra att husen ser olika ut. Om man vill påverka ska man skriva in och framföra sina åsikter om detaljplanen nu under samrådet eller senare undre granskningen. Parken Fråga: Hur ska parken utformas? Hur tar man in önskemål om parkens utformning? Svar: Det finns inget beslutat om parkens utformning, men gestaltningen ska fram under våren/sommarn. Det har inkommit många olika önskemål om vad parken ska innehålla från olika håll såsom folk som hört av sig, i samband med detaljplaneläggningen, genom Uppåkra IF, genom byalaget och sen hör politikerna en del om vad som folk önskar. Vid gestaltningen tas bland annat fram lämpliga områden/ytor för mer anlagda aktiviteter, men vad dessa ska innehålla får framtiden utvisa. Det beror på vad som efterfrågas när ytorna för aktiviteter ska anläggas, parken är stor och det finns stora möjligheter. En pulkabacke, eller kanske backlandskap, ska finnas i parken. Synpunkt: Budgeten har minskats från 30 milj. till 15 milj. Detta räcker inte till en park. Vad är tidplanen, kommer det att finnas en park som vi hinner uppleva? Svar: Budgeten sätts politiskt. Det finns ingen tidplan än, och i gestaltningen, vilken det beslutas om i tekniska nämnden (troligen i juninämnden), kommer man att utgå från behov, tanker vad parken ska innehålla, lämplig utformning m.m. och inte mot den budget som du nämner. När gestaltningen är klar får man titta på budgeten mot kalkyler och lämplig tidplan tas fram. Att bygga ut en park tar lång tid. När den är klar beror på vad man menar med färdig park. Hur parken upplevs efter en viss tid beror ju också mycket på exempelvis vegetationsval. Exempel är Bulltoftaparken som har tagit lång tid att växa upp. Tidplan fortsatt planering Fråga: Varför är en del grått söder om Trädgårdslunden? Svar: Markägaren vill avvakta med bebyggelsen, markägare för området är Sveaskog.
Fråga: Området längst i öster, varför är det inte med? Svar: Kraftledningarna kommer inte att gräva ner som vi vet idag, vilket var tanken i samrådsförslaget av planprogrammet. Kvarvarande luftburna ledningar ger inte lika naturliga förutsättningar för att bygga ut delen öster om kraftledningarna. Den östra delen har dock tagits med i VA-utredningen, så det är förberett för utbyggnad även av detta området. Fråga: Vad är tidplanen för planen/området? Svar: Detaljplanen kan gå ut på granskning under sommaren och planen beräknas kunna antas under hösten. Om planen vinner laga kraft under hösten kan byggnation av gator m.m. ske under våren. Fråga: Jag har hört att skolan kan starta hösten 2016? Svar: Det går om allt går som tåget. Fråga: Skola och förskola, vad händer om planen överklagas, kan man bryta ur bara den delen? Svar: Det går att dela planen innan den går ut på granskning. Övrigt Fråga: Vad är förhållandet mellan Sveaskog, kommun och de som ska bygga? Vem väljer byggherre? Svar: Det är en lång process med många förhandlingar. Kommunen har än så länge ett avtal med Sveaskog och förhandlingarna med JM pågår. Det är markägaren som bestämmer vem som ska bygga på marken. JM har ett avtal med Sveaskog om att bebygga marken. Fråga: JM betalar en exploateringsavgift? Svar: Ja. Fråga: Vad är en gemensamhetsanläggning och varför betalas inte det av kollektivet? Svar: Det är som man själva sköter betalar de enskilde fastighetsägaren Det som är gemensamhetsanläggningar är tex miljöhus och parkering. Fråga: Vad innebär det att en fastighet kan delas i två? Svar: Det är en möjlighet till att dela fastigheten i framtiden, det är inte tvingande. Fråga: Varför ska den heta Åretruntbyn, det är inget bra namn? Varför är inte använda namnet Uppåkra, det är det gamla namnet på området? Svar: Åretruntbyn är kommunens arbetsnamn på området, så det kan komma att ändras. Uppåkra skulle kanske kunna användas vid namngivning av platser, gator, skola/förskola osv. Vid pennan Kerstin Jensen (justerat av Katarina Jeraeus) Staffanstorps kommun