Två Skolverksprojekt. Margareta Ekborg Malmö högskola. Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet

Relevanta dokument

NO Teknik. ATT TA FRAM MATERIAL FÖR ATT KARTLÄGGA NYANLÄNDA ELEVERS KUNSKAPER i NO/SO/TK Margareta Ekborg Per Eliasson Malmö högskola

Lärarhandledning Biologi

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund Elev Ali:

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Lärarhandledning Kemi

Lärarhandledning Fysik

Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Nationella prov i NO årskurs 6

Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna

Skolverkets moduler. Margareta Ekborg Malmö högskola. Anna Didriksson Malin Edin Angered. Biennalen Okt 2017

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Utbildning för nyanlända elever

Göteborg 5 december Teknik

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

Workshop om kursplaner åk 7 9

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanlända elevers lärande

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun

Visa vägen genom bedömning

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Lärarhandledning matematik

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 och specialskolans årskurs 7. Biologi, fysik och kemi Årskurs 6 Vårterminen 2013

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Från vision till verklighet

Nyanländas lärande inget för eldsjälar. Jennypher Löfgren Åsa Önander

Att leda kollegialt lärande

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

NT-satsningen. Nat. Fuengirola 8 nov 2014

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Lindesbergs kommuns Språkplan. från förskolan till skolår 3

Välkommen till dialogmöte för kartläggare

Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Lokal verksamhetsplan BUF

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Strategi för bättre lärande i matematik

Skolutveckling på mångfaldens grund

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Kursplanen i ämnet kemi

Lärarhandledning Idrott och hälsa

Den goda organisationen

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Beslut för förskoleklass och grundskola

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsbeskrivning

ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor

Handledarutbildning NT. Arlanda den 3 maj 2017

Regional nätverksträff

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an :- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Pedagogisk planering

Utvecklingsarbete för ökad måluppfylle.

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Transkript:

Två Skolverksprojekt Margareta Ekborg Malmö högskola Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Att utveckla undervisning i naturvetenskap Moduler

Kartläggning Fågeln väljer flykten. Vi valde den icke. Flykten valde oss. Därför är vi här. Ni som ej blev valda men ändå frihet äger, Hjälp oss att bära den tunga flykt vi bär. Stig Dagerman

Skolinspektionen

Resultat Stora skillnader System och strukturer saknas Eldsjälar Behandlas som grupp Schablonmässig placering Kommer efter i sina ämnesstudier

Elever som kommer till Sverige efter skolstart har svårare att nå målen.

Framgångsfaktorer Kartläggning Planering Förväntningar Samverkan Studiehandledning Språkutvecklande ämnesundervisning Involvera föräldrar/vårdnadshavare Individer

Förberedelseklass - 2016 Eleven ska alltid få en placering i en ordinarie undervisnings-grupp Endast delvis undervisning i förberedelseklass Geografisk placering av förberedelseklassen En tidsbegränsad undervisningsform fortlöpande bedömningar om eleven kan följa undervisningen i ett ämne i ordinarie undervisningsgrupp Högst två år

Rektors beslut Kunskaper Personliga förhållanden Ålder

Steg 3

Kartläggning steg 3 skolämnena

Varför steg 3? Självkänsla Förväntningar Relevant stöd Skolan efterfrågar kunskaper Inblick i den svenska skolan

Höga förväntningar Låga förväntningar Mycket stöd Utveckling Trygghet Lite stöd Frustration Uttråkning Gibbons 2010

Resurs för måluppfyllelse!

Material i steg 3 Lärarhandledning Uppgifter Bilder Observationsscheman Sammanfattning av kartläggning

Förutsättningar Genomföres av ämneslärare och tolk Elevens starkaste språk Elever i ålder motsvarade åk 4-9 kartläggs Max 70 minuter i varje ämne

Lgr11 - kursplanerna Förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav Alla förmågor prövas i ämnet som helhet Ej underlag för betyg

Förmågor i Lgr 11 i NO Granska information, kommunicera och ta ställning Systematiska undersökningar Beskriva och förklara

Överväganden Alternativ Börja i situationen och precisera sedan Samma startpunkt för olika åldersgrupper Alla ska ha möjlighet att säga något Locka fram kunskaper, men ändå på allvar Kulturell kontext

Teman i NT-kartläggningsmaterialet Biologi Fysik Kemi Teknik Ekologi Energi Mat och kemi i vardagen Människokroppen Genetik och evolution Kraft och rörelse Materia Konstruktioner Utveckling Universum Kretslopp Praktisk övning

Observationsschema berättar förklarar beskriver

Överväganden Alla ska ha möjlighet att säga något Locka fram kunskaper, men ändå på allvar Kulturell kontext Börja i situationen och precisera sedan Samma startpunkt för olika åldersgrupper

Startpunkter Bilder Filmer Föremål Experiment Situation val av mat, avfallshantering, lekplats

Flexibel användning Enskilt grupp Delar av eller hela ämnet Tidpunkt Sammanhang

Utmaningar Heterogen grupp Kontexten Samtalet Organisation Trygghet Tolkning Användning av resultat

Tolkning Vems röst Tolkning översättning Vem kartlägger

Många olika begrepp, teorier och processer används i uppgifterna Biologi Art Nedbrytning Syre Näringskedja Näringsväv Undersökning Fysik Sluten krets Ljusstråle Energi Kraft Friktion Teknik System Komponent Hållfasthet Styrning Reglering

Dokumentation och Sammanfattning

Och sedan? Planering av vilka ämnen/områden eleven ska läsa och när Planering av studiehandledning Eleven som resurs. Vilka erfarenheter och kunskaper kan den bidra med? Planering av undervisning av grupp

Utprövning och kvalitetsgranskning Utprövningar av uppgifter med elever av hela ämnen - vi och referensskolor Referensgrupper med lärare och lärarutbildare Expertgrupp med språkvetare och mottagningsenheter Skolverket

Elever i utprövningarna Elever som pratar svenska Nyanlända elever med tolk/modersmålslärare Land /länder och språk Kön Ålder Skolgång Ort

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskap. (Lgr11. Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag)

MODULER

Moduler Kollegialt lärande https://larportalen.skolverket.se/#/modu ler/nt/alla/alla Didaktiska perspektiv Handledarguider

Moduler Kollegialt lärande https://larportalen.skolverket.se/#/modu ler/nt/alla/alla Didaktiska perspektiv Handledarguider

Varför utveckla undervisning? Lgr11 Elevernas kompetenser Elevernas intresse

Lgr11 Genom undervisningen i no ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att 1. granska information, kommunicera och ta ställning 2. genomföra systematiska undersökningar 3. använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband (i naturen och samhället och inuti människan)

Roberts Vision 1 Vision 2

Varför utveckla undervisning? Lgr11 Elevernas kompetenser Elevernas intresse

Intresse för naturvetenskap Under grundskolans senare årskurser avtar både flickors och pojkars intresse för naturvetenskap samtidigt som de känner sig mindre duktiga i dessa ämnen. Det omvända gäller för många andra skolämnen. (Lindahl, 2003 Osborne, Simon & Collins, 2003).

Framgångsrikt kollegialt lärande Tid Expertis Stöd från skolledning Lärare engagerade i lärprocessen Föreställningar utmanas Diskussioner

Välkommen till workshop! Anna Didriksson Malin Edin Margareta Ekborg