Umeå universitetsbibliotek VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

Umeå universitetsbibliotek VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2018

Inledning Umeå universitetsbibliotek är det största vetenskapliga biblioteket i norra Sverige. Vi erbjuder ett professionellt akademiskt stöd av internationellt hög kvalitet till forskning och utbildning vid Umeå universitet. Mediaförsörjning, forskarstöd och lärandestöd är bibliotekets huvuduppgifter. Vi arbetar ständigt med att förbättra och effektivisera våra processer och vår service. Det är viktigt att lyfta fram den dagliga verksamheten där alla engagerade medarbetare gör ett fantastiskt jobb för att bilda den helhet som utgör Umeå universitetsbibliotek. För att visa på verksamhetens bredd har vi för 2018 valt att lyfta fram några områden mer specifikt. Tillgängliggörande av våra resurser är en central uppgift. 2018 implementerades ett nytt och modernt bibliotekssystem, för att biblioteket ska kunna fortsätta att ge besökarna bästa möjliga service. Under året har också en ny publiceringsplattform för digitaliserat material lanserats. Närheten mellan Medicinska biblioteket och Common Ground har stimulerat ett samarbete med facilitatorerna för den öppna lärmiljön för att lyfta fram våra resurser. Våra bibliotek är studenternas arbetsmiljö. Vi har under året särskilt satsat på ergonomi och kreativitet i biblioteksmiljön. Biblioteket deltar också i IoT, ett projekt som syftar till att utveckla nyttiga tjänster inom området Internet of things. I det här sammanhanget handlar det om att via billiga och energisnåla sensorer mäta ljudnivå och luftkvalitet i studiemiljön och se var det finns lediga studieplatser. Universitetsbibliotekets pedagogiska verksamhet är en av de centrala uppgifterna. Studieverkstaden har under 2018 utvecklat både nya och nygamla projekt som främjat det akademiska skrivandet, såväl för studenter som för doktorander. Nya digitala lärobjekt produceras ständigt och vi har här lyft fram några exempel från medicinområdet. Att arbeta med hbtq-frågor är en viktig del av bibliotekets lika villkorsarbete. Här lyfter vi fram arbetet inom ramen för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för hbtq-frågor och den årliga utställningen i samband med Umeå Pride. Universitetspedagogik och lärandestöd är en enhet som organisatoriskt ligger under Umeå universitetsbibliotek som här visar upp brottstycken ur deras universitetsövergripande verksamhet. Till sist vill vi lyfta fram att forskningsbiblioteken är inne i en stark förändringsfas med utvecklingen av öppen vetenskap. Nya avtalskoncept för open access och samordningsuppdraget för forskningsdata är två komponenter i en utveckling som förändrar och utvecklar verksamheten för universitetsbiblioteket. Mikael Sjögren Överbibliotekarie

KREATIVA MILJÖER STIMULERAR TILL DYNAMISKA MÖTEN Ergonomi och kreativitet - nya satsningar på biblioteket För både studenter och anställda innebär arbetet på universitetet ofta en hel del stillasittande. Både kropp och hjärna tröttnar fort och effektiviteten går ner. För att råda bot på detta har biblioteket satsat på ergonomi och kreativitet i biblioteksmiljön. Satsningen på kreativitet består huvudsakligen av den s.k. Idéboxen där man kan bygga med lego, brodera, skriva kylskåpspoesi med norrländsk parlör, spela spel och teckna. Idéboxen har snabbt blivit mycket populär. Vid entrén till biblioteket finns också en gemensam stickning för den som vill ta en kort paus. Några kommentarer från användarna: Satsningen på ergonomi består dels av en större variation av studie- och läsplatser och dels inköp av olika ergonomiska hjälpmedel. Några exempel på saker som köpts in är bland annat höj- och sänkbara bord, cyklar och pilatesbollar för kontorsbruk, ståmattor och balansbrädor. Satsningen har fallit mycket väl ut hjälpmedlen används flitigt varje dag och användarna efterfrågar både fler och mer avancerade modeller. Några kommentarer från användarna: "Älskar pilatesbollarna! Kanske fler på fler platser?" "Fantastiskt, precis vad som behövdes efter plugg och nedstämdhet. Simply amazing :D" "Älskar att stå och cykla!! Tack UB! Gärna fler, de är väldigt populära (förståeligt) + fler balansplattor vore toppen!" "I really love the standing desk, the exercise balls and the bike! Want to use it in my future work place!" Studenterna använder flitigt de ergonomiska möblerna som finns i lokalerna. Foto: Stefan Fleig "Helt underbart initiativ." "Nu har ni tänkt utanför boxen ;) - KUL!!!" "Energigivande <3" "Oerhört lugnande." Foto: Erik Vesterberg Idéboxen i Learning Space.

KREATIVA MILJÖER STIMULERAR TILL DYNAMISKA MÖTEN Samarbete mellan Medicinska biblioteket och Common Ground UTBILDNING FÖR GRÄNSLÖS KUNSKAP Studieverkstadens stöd för det akademiska skrivandet Medicinska biblioteket har under 2018 etablerat ett samarbete med facilitatorerna för den öppna lärmiljön Common Ground. Det har resulterat i att vi har kunnat initiera eller medverka vid olika evenemang för att marknadsföra Medicinska bibliotekets tjänster. Några exempel på aktiviteter som genomfördes var marknadsföring av nya databaser och medverkan vid U-CHEC Galan som anordnades av Umeå Centre of Health Science där Medicinska biblioteket informerade om sina resurser och tjänster. På den rullande informationsskärmen finns våra kurser i vårt öppna kursprogram med. våra användare, både forskare, kliniker och studenter. En kopp kaffe inbjuder verkligen till fina samtal. Under året som gick utvecklade Studieverkstaden både nya och nygamla projekt som främjat det akademiska skrivandet, såväl för studenter som för doktorander. Studieverkstaden har under 2017/2018 befäst det samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som inleddes 2016/2017. Till en början ingick samarbetet i ett projekt (PLOG-projektet) som tilldelades SLU:s pedagogiska lagpris för 2018. Studieverkstaden ansvarar alltså för skrivundervisningen, både praktiskt och teoretiskt, under jägmästarutbildningens första år. Dessutom arbetar Studieverkstaden med jägmästarutbildningens avslutande kandidatuppsats samt handleder övriga SLU-studenter i deras skrivande vid behov. Monica Näslund vid Studieverkstaden i samtal med en student. Foto: Mattias Pettersson Utifrån vår nya anatomiska databas Visual Body har Common Ground anordnat workshops tillsammans med en av anatomi-lärarna, vilket har ökat populariteten för databasen avsevärt. Under året har också Region Västerbottens databaser Clinical Key och DynaMed Plus kunnat promotas med hjälp av ansvariga förlag. Ett mycket populärt inslag var den dag vi bjöd på fika och marknadsförde tjänsten inköpsförslag som Medicinska biblioteket erbjuder. Många som stannade till var så positivt överraskade att man kan lämna in inköpsförslag. Vi hade många intressanta samtal om böcker, e-böcker, databaser och övriga resurser med Medicinska biblioteket har under året medverkat vid olika evenemang i lärmiljön Common Ground. Foto: Hans Karlsson Studieverkstaden har även initierat ett projekt kring skrivande på ämneslärarprogrammets första kurs. Även i den kursen har Studieverkstaden ansvarat för skrivundervisning både praktiskt och teoretiskt. Detta projekt har fått positiva utvärderingar och ledningen för lärarutbildningen vid universitetet har tillstyrkt att extra medel ska utgå för att utvidga projektet till hösten 2019.

UTBILDNING FÖR GRÄNSLÖS KUNSKAP Sensorer i biblioteket UTBILDNING FÖR GRÄNSLÖS KUNSKAP Digitala lärobjekt Umeå universitet och biblioteket deltar i IoT Sverige, ett Vinnovafinansierat projekt som syftar till att utveckla nyttiga tjänster inom området Internet of things. I bibliotekets fall handlar projektet om att via billiga och energisnåla sensorer mäta hur våra besökare rör sig i den publika miljön, var det finns lediga studieplatser samt mäta ljudnivå och luftkvalitet i studiemiljön. Vidare mäts luftfuktighet och temperatur i bibliotekets två värdemagasin för att säkerställa ett optimalt klimat för rara böcker och arkivmaterial. På biblioteket har nu ett femtiotal sensorer installerats som via radiolänk regelbundet sänder data till en uppsamlingsserver för bearbetning och presentation. Data från sensorer som mäter temperatur, CO-halt och luftfuktighet är enkla att hantera och rapportering från dessa har kunnat göras från start och presenteras i olika applikationer. LEDIGA STUDIEPLATSER Biblioteket mäter sedan tidigare in- och utpassering vid entréerna men den nya och billigare tekniken gör det nu möjligt att studera hur bibliotekets cirka 3 000 dagliga besökare rör sig i den publika miljön via sensorer som antingen fångar rörelse vid förbipassering eller mäter vibration till exempel i en trappa. För att kunna visa var det finns lediga studieplatser har tio skrivbord i Studiesalen utrustats med sensorer som mäter både temperatur och rörelse. Eftersom sensorn kan påverkas av aktivitet från närliggande studieplatser och förbipasserande människor så krävs omfattande tester för att bygga upp ett regelverk för att avgöra när en plats är ledig. Dessa tester pågår nu och förhoppningen är att på webben kunna visa var det finns lediga studieplatser i biblioteket. Projektet IoT Sverige avslutas under 2020. I ett projekt som biblioteket deltar i används sensorer, bl.a. för att visa var det finns lediga studieplatser. Foto: Stefan Fleig Filmer om hur man söker i vetenskapliga databaser och hittar vetenskapliga artiklar inom medicinområdet har spelats in på Medicinska biblioteket från tiden när distansutbildningarna för Sjuksköterskeprogrammet startade från Lycksele 2009. Under åren har vi gjort fler och fler instruktionsfilmer för olika utbildningar. Här kommer en liten exposé över de senaste och mest använda. När det gäller Flipped-classroom-pedagogiken har det varit väldigt uppskattat från studenterna att först ha filmer för sin inlärning och testa att arbeta med övningsfrågor innan man träffar läraren på seminariet. Studenterna kan själva styra över sin inlärningstid och kan repetera så mycket som behövs. Och det känns mer givande att träffa läraren och kunna ställa frågor och diskutera informationssökning när man har fått alla dessa förkunskaper. ENDNOTE ONLINE 2016 spelades en instruktionsfilm in för utlokaliserade läkarstudenter tillhörande Umeå universitet. Innehållet i filmen motsvarar i stort den undervisning som ges till de campusstudenter som får undervisningen genom program och kurser. Filmen fungerar fortfarande, trots att den är inspelad för två år sedan. En innehållsförteckning finns för att användaren enklare ska kunna navigera i filmen och välja/repetera de funktioner som efterfrågas. FLIPPED CLASSROOM IDROTTSMEDICIN I samarbete med lärare från magisterprogrammet i idrottsmedicin har Medicinska biblioteket gett undervisning i informationssökning enligt metoden Flipped classroom. Elva instruktionsfilmer spelades in för undervisningen, till exempel om sökstrategi, vetenskapliga artiklar, fritextsökningar i PubMed och om sökdokumentation och sökhistorik. INSTRUKTIONSFILMER NÄR BEHOVET UPPSTÅR Medicinska biblioteket spelar in korta instruktionsfilmer vid efterfrågan. Det kan vara återkommande referensfrågor vid informationsdisken eller frågor som uppstår vid undervisning och support. Några exempel på filmer som spelats in är: CINAHL så hittar du evidensbaserat material, Get it ta fram artikeln i fulltext från PubMed, Bibliotekets hjärna, Hitta information i tidskrifter: peer reviewed, författarinstruktioner, etiska riktlinjer.

FORSKNING SOM SPRÄNGER GRÄNSER Service och kurser för forskarstudenterna FORSKNING SOM SPRÄNGER GRÄNSER Öppen vetenskap Kursen Information retrieval and academic publishing hölls under året för doktorander i färd med att göra sin litteraturstudie eller som överhuvudtaget ville bli bättre på att hitta bra källor och upptäcka lämpliga tidskrifter att publicera sig i. Kursen är något som biblioteket delvis skräddarsyr beroende på från vilken institution eller fakultet doktoranderna kommer. I den ligger fokus på källorna och hur doktoranderna med hjälp av de söktjänster och databaser vi erbjuder kan få tag i all relevant litteratur som behövs för avhandlingsarbetet och de kurser som doktoranden måste gå. Under 2018 (med början 2017) har Studieverkstaden dessutom kunnat erbjuda några fristående workshopar för doktorander. En serie på engelska gavs under rubriken Write Grow Glow. I denna serie låg fokus på de kompetenser en doktorand behöver för att bland annat kunna bli bättre på att skriva sin forskning på en bra akademisk engelska. En annan serie workshoppar riktade sig mer till doktorander som hunnit längre i sin utbildning med teman som A fruitful relationship: working with your supervisor och The cover story: Writing your kappa samt The living voice: Preparing for your PhD defence. Sett utifrån antalet anmälningar och deltagare och deras kommentarer efteråt så finns det ett behov bland doktoranderna för denna typ av klart tematiska workshops som ett komplement till fakulteternas egna doktorandkurser. Foto: Erik Vesterberg Utvecklingen mot öppen vetenskap går vidare på många plan och infattar allt fler aspekter. Forskarnas intresse för frågor relaterade till öppen vetenskap ökar stadigt och biblioteket svarade under året på cirka 1 500 supportfrågor från forskare. Frågorna rör bibliometri och utvärdering, publiceringsavgifter och open access rabatter, krav från forskningsfinansiärer, val av publiceringskanal, parallellpublicering, oseriösa (predatory) tidskrifter, förlagens embargo perioder, Creative Commons-licenser, upphovsrätt, publicering av ny tidskrift via UmUB:s Open Journal System, datahanteringsplaner och mycket annat. FORSKNINGSDATA Från januari 2018 ingår Umeå universitet i Svensk Nationell Datatjänst (SND), ett nationellt konsortium för hanterande och tillgängliggörande av forskningsdata. I samband med detta kom ett rektorsbeslut att biblioteket får samordningsansvaret för uppbyggnad och hantering av en s.k. Data Access Unit (DAU). Den övergripande uppgiften för en DAU är att hjälpa Umeå universitets forskare att göra sina data så FAIR som möjligt. FAIR är en akronym för att forskningsdata ska vara Findable (sökbar), Accessible (tillgänglig), Interoperable (kompatibel) och Reusable (återanvändningsbar). Utifrån Svensk Nationell Datatjänsts rekommendationer är universitetets DAU inledningsvis sammansatt av representanter från: Umeå universitetsbibliotek, IT-enheten, universitetsledningens kansli, samt Grants Office. AVTAL MED OPEN ACCESS-FÖRLAGET FRONTIERS Biblioteket gick med i ett nytt nationellt avtal med open access-förlaget Frontiers, som ger ut ett 60-tal open access tidskrifter inom medicin, naturvetenskap, teknik, humaniora och samhällsvetenskap. Det är bibliotekets första avtal med ett förlag som endast publicerar tidskrifter med öppen tillgång (open access). Avtalet kan ses som ännu ett steg i riktning mot en omedelbar öppen tillgång till forskning. Detta i jämförelse med många avtal som idag är Read & Publish, en kombination av läs- och publiceringskostnader med möjlighet till open access publicering i hybridtidskrifter*. Under 2017 betalade UmU-forskare cirka 175 000 kr i publiceringsavgifter till Frontiers. Forskare vid Umeå universitet kan från 1 juli 2018 publicera open access i Frontiers tidskrifter utan kostnad. Biblioteket står för publiceringskostnaden och får 10 % rabatt på publiceringsavgifterna. Från avtalets början i juli 2018 fram till och med december 2018 har tolv forskare valt att publicera sina artiklar i tidskrifter från Frontiers. *Hybridtidskrift är en prenumerationsbaserad/licensbaserad tidskrift där författaren mot en avgift kan välja att göra artikeln öppet tillgänglig.

FORSKNING SOM SPRÄNGER GRÄNSER Nytt och modernt bibliotekssystem FORSKNING SOM SPRÄNGER GRÄNSER Ny webbplats för digitaliserat material Nya tider ställer nya krav på biblioteket, och därför också på bibliotekariernas arbetsverktyg. Under året byttes det gamla bibliotekssystemet från 1999 ut mot ett nytt och modernt, för att biblioteket ska kunna fortsätta att ge besökarna bästa möjliga service nu och i framtiden. Biblioteket har länge undersökt och funderat kring de olika bibliotekssystem som finns på marknaden idag. 2017 var det dags att upphandla och vid årsskiftet stod det klart att Ex Libris vunnit med sitt system ALMA, som används på många universitet världen över. Att byta ut ett IT-system med genomgripande påverkan på nästan all verksamhet på biblioteket är förstås en komplex och utmanande uppgift, och arbetet med detta pågick under större delen av 2018. För besökarna är skillnaderna till synes kanske inte så stora eftersom samma sökruta som förut möter dem på bibliotekets webbplats. Men bakom kulisserna är förvandlingen total. Den handfull gamla klienter som förut utgjorde bibliotekssystemet har ersatts av ett webbgränssnitt, som på ett och samma ställe samlar mer funktionalitet än vad de tidigare modulerna gjorde sammantaget. Vilka är då de viktigaste fördelarna med det nya systemet? Säkerhet. Bibliotekssystemet driftas numera som molntjänst av systemleverantören, vilket möjliggör 24/7-bevakning och därmed ökad säkerhet. Fler bibliotekarier än tidigare kan administrera ALMA, vilket minskar sårbarheten även lokalt. Det bidrar också till bibliotekets ambitioner att arbeta agilt, proaktivt och lösningsfokuserat. Utveckling. ALMA utvecklas i takt med tiden och får ny eller förbättrad funktionalitet varje månad. Med API:er öppnas också möjligheten att bygga ytterligare funktioner som biblioteket ser behov av, eller att skapa kopplingar mellan ALMA och andra system så att de kan kommunicera och samverka med varandra. Enhetlighet. Såväl tryckta som elektroniska medier hanteras nu i samma system vilket ger arbetsmiljöoch samordningsvinster, som exempelvis färre system att administrera, färre inloggningar och en bättre överblick över bibliotekets resurser. Automatisering. Många manuella rutiner kan ses över och automatiseras. En nyhet för låntagarna är till exempel att omlån av böcker sker automatiskt, men även bibliotekarierna kan överlåta flertalet rutinmässiga arbetsuppgifter till ALMA. Rörlighet. Att allt arbete sker i webbläsare istället för installerade klienter öppnar nya möjligheter att arbeta mobilt och flexibelt. Fullgod service kan erbjudas ute på golvet eller kanske i form av pop-up-bibliotek i helt andra lokaler? Bibliotek lanserade den 29 augusti 2018 en ny webbplats för digitaliserat material ur bibliotekets egna samlingar. Biblioteket bedriver sedan många år en omfattande digitaliseringsverksamhet där äldre böcker, fotografier samt arkiv- och handskriftsmaterial - bland annat med norrländsk anknytning - hör till sådant som digitaliseras och görs fritt tillgängligt. Tidigare har det digitaliserade materialet funnits utspritt på flera olika publiceringsplattformar beroende på materialtyp, men nu samlas allt på ett och samma ställe. Redan finns närmare 10 000 objekt uppladdade på den nya plattformen, med mer än 250 000 sidor att utforska. Fortlöpande fylls plattformen på med nytt material. BÄTTRE SÖKBARHET OCH ÖVERBLICK Detta ger användare helt nya möjligheter att upptäcka och nyttja samlingarna. Sökbarheten blir mycket bättre. Materialet blir också överblickbart på helt andra sätt än tidigare. Det går snabbt och lätt att förhandsgranska ett objekt och att steglöst zooma i bilder. Det är enkelt att ladda ner hela volymer som OCR-tolkade pdf:er. Detta är bara några av de många fördelarna med den nya webbplatsen. Digitalisering är i dag en viktig del för tillgängliggörandet av kulturarv och forskningsmaterial. Genom den nya plattformen för digitala samlingar tar biblioteket ytterligare ett steg i denna utveckling. Här kommer forskare och studenter att kunna ta del av samlingarna på nya sätt. Dessutom blir det också enklare för ytterligare andra användargrupper att upptäcka materialet. Webbplats för bibliotekets digitala samlingar. digital.ub.umu.se

DET GODA OCH EFFEKTIVA UNIVERSITETET Lika villkorsarbete Att arbeta med hbtq-frågor är en viktig del av bibliotekets lika villkorsarbete. Biblioteket deltar regelbundet i möten med Svensk biblioteksförenings expertnätverk för hbtq-frågor på bibliotek. Nätverket arbetar för att höja bibliotekens hbtq-kompetens, etablera inkluderande arbetsmetoder för individers lika värde samt att motverka fördomar och diskriminering. Under året har expertnätverket fokuserat på att arbeta med ämnesord inom hbtq-området för att öka sökbarheten av hbtq-litteratur. En bokgåva till biblioteket aktualiserade de brister som finns när det gäller vilka ämnesord som saknas på ämnesordslistorna, vilka ord som finns med och hur dessa ämnesord används och biblioteket har därför varit särskilt drivande i denna fråga. I arbetet med att ta fram relevanta ämnesord kring hbtq-litteratur har nätverket (och därmed även Umeå universitetsbibliotek) utvecklat ett tätare samarbete med Svenska barnboksinstitutet och Svenska ämnesord. Flera nya ämnesord har förts in på barnämnesordslistan och det framgångsrika samarbetet kommer att fortsätta även framöver. HBTQ-LITTERATUR Bibliotekets lika villkorsgrupp arbetar årligen med att skapa en hbtq-utställning i samband med Umeå Pride. Utställningen ställs upp centralt i Studiesalen under två veckor i september och innehåller material från flera av UB:s samlingar (facklitteratur, skönlitteratur, barnböcker, tidskrifter och småtryck). Vi strävar efter att utställningen ska spegla alla delar i hbtq-begreppet och lägger vikt vid att lyfta fram exempelvis hbtq-litteratur från olika delar av världen, hbtq kopplat till olika religioner och hbtq och funktion. För att ha en större representativitet i vårt bestånd har flera nya böcker inom hbtq-området köpts in. Svensk biblioteksförenings expertnätverk kommer under 2019 att fokusera på att utforma en skrift kring regnbågsflaggan som symbol och vad det innebär för ett bibliotek att aktivt välja att ha regnbågsflagga i 2018 års Pride-utställning i Universitetsbiblioteket. Foto: Hanna Olsson biblioteksrummet; en viktig fråga som har varit aktuell för biblioteket under 2018 och som bland annat handlar om hur biblioteket kan bidra till att både skapa och upprätthålla trygga rum på universitetsområdet. FÖREBYGGA HÄRSKARTEKNIKER Årets arbete med lika villkor lade fokus på förberedelser inför deltagande i universitetets arbete med att förebygga och känna igen härskartekniker. Ett inledande diskussionstillfälle med ledningsgruppen hölls och fortsatt arbete på avdelningarna utifrån diskussionsfrågor och filmer planerades. Biblioteket har tidigare haft en separat plan för lika villkor, under året integrerades denna i arbetsmiljöplanen, det hoppas vi ska ge en bättre helhetssyn på dessa frågor. NY LIKA VILLKORSGRUPP Arbetet med förebyggande åtgärder och kompetensutveckling fortsatte med fokus på den egna rollen som handläggare och företrädare för lika villkor då flertalet i gruppen var nya på sina uppdrag. Lika villkorsgruppen deltog flitigt i universitetets nätverk för handläggare och företrädare vilket var mycket givande. Nya medarbetare inklusive biblioteks- och IT-studenter har getts möjlighet att delta på informationsträffar om lika villkorsarbetet vid biblioteket. Under året avslutade Marie Malmi sitt uppdrag som handläggare vid UB och UPL pga ny tjänst. Till ny handläggare 2019 utsågs Ulrika Andersson. Vad är hbtq? Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. H:et och b:et handlar om sexuell läggning, alltså vem en har förmågan att bli kär i eller attraherad av. T:et handlar om hur en definierar och uttrycker sitt kön. Queer kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik men kan också vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer. Text hämtad från: RFSL. 2015. Begreppsordlista. www.rfsl.se/hbtq-fakta/hbtq/, (hämtad 2019-01-21)

Universitetspedagogik och lärandestöd året som gått Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) är en arbetsenhet vars uppdrag är att bidra till högskolepedagogisk utveckling vid Umeå universitet, stödja lärare att utveckla sin lärarprofessionalitet och pedagogiska skicklighet samt bidra till utveckling av högskolepedagogiska lärmiljöer på campus och nät. Organisatoriskt tillhör enheten Umeå universitetsbibliotek men lyder under egen styrelse med representation från samtliga fakulteter, Lärarhögskolan samt studentkårerna. Året har gått i hållbarhetens tecken och tillsammans med Teknisk-naturvetenskaplig fakultet har det under året getts en fortbildningskurs för universitetslärare inom området Education för Sustainable Development. Kursen blev väl emottagen och målet är att kunna erbjuda den till lärare från hela lärosätet från 2019 och framåt. Året har även innehållit en fördjupad genomgång av de högskolepedagogiska baskurserna för att säkerställa att de korresponderar mot de nationella rekommendationer som Sveriges universitet- och högskoleförbund (SUHF) utfärdat för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning vid svenska lärosäten. Alla baskurser och verkstäder på UPL erbjuds på både svenska och engelska för att även internationella lärare och forskare ska ha tillgång till denna typ av kompetensutveckling. En särskild satsning har gjorts på att stärka de pedagogiska inslagen på våra kurser som handlar om internationalisering, både på hemmaplan och som pedagogisk kompetens. Även värdegrund och samverkan har under 2018 fått större utrymme i de pedagogiska kurserna då de visat sig vara viktiga utgångpunkter för undervisande personal utöver pedagogiska och didaktiska färdigheter. Universitetet arbetar med hållbarhet på många olika plan. PEDAGOGISKA UTVECKLINGSPROJEKT Totalt har 341 individer deltagit i högskolepedagogiska kurser vid enheten under 2018 och där till har cirka 500 personer deltagit i kortare aktiviteter så som verkstäder och seminarier. UPL upplever en högre efterfrågan av kurser på engelska än tidigare, det gäller även kursen för forskarhandledare. Med anledning av Foto: Malin Grönborg detta kommer enheten under 2019 se över fördelningen av svenska och engelska kurser och justera vid behov så att högskolepedagogisk utbildning blir tillgängligt för all undervisande personal vid Umeå universitet. Under året har UPL utlyst Pedagogiska utvecklingsmedel (PUNKTUM) vilka tilldelades fyra pedagogiska utvecklingsprojekt vid lärosätet. Utlysning, handläggning och projektledning handhas av UPL med en bedömargrupp som består av pedagogiskt utnämnda lärare från samtliga fakulteter. Följande högskolepedagogiska utvecklingsprojekt kommer genomföras 2019 2021: Lärande lärare i öppna miljöer: Utveckling och implementering av en ny modell för hållbar humanistisk pedagogisk utveckling (Institutionen för idé och samhällsstudier), IT-baserat case i undervisning och digital examination (Pedagogiska institutionen), Att utbilda för komplexitet och hållbart lärande: Utveckling av ett nytt kandidatprogram i industridesign (Designhögskolan), Interactive digital examination som stöd för Mastery Learning (Institutionen för datavetenskap). DIGITALA SYSTEM FÖR LÄRANDE UPL ansvarar för att leda utbildning och utveckling av de centrala digitala system för lärande som Umeå universitet erbjuder sina anställda. Här ingår även support och lärarstöd i de centrala utbildningssystemen så som lärplattformar, videotjänst, e-mötestjänst samt tjänst för fusk och plagiatkontroll. I en gemensam förvaltningsorganisation (PM3) ansvarar UPL tillsammans med IT-enheten för att dessa system håller hög kvalitet och är verksamhetsanpassade. Under året har det varit omorganisationer och personalomsättning på IT-enheten vilket har förskjutit uppgraderingar av lärplattformarna till 2019. Det har under året även initierats ett arbete för att inom kommande tre år byta central lärplattform vid Umeå universitet. Foto: Mostphotos

I korthet GDPR I maj 2018 ersatte Dataskyddsförordningen (GDPR) den tidigare Personuppgiftslagen (PUL). För biblioteket innebar det en genomsyn av vilka system som används för någon form av personuppgiftsbehandling, och rutiner för att söka igenom systemen vid en begäran. Särskilda avtal har tecknats för att säkerställa att personuppgifter behandlas korrekt i de system vi använder. FORSKNINGSARKIVET BLEV ARKIV OCH SPECIALSAMLINGAR Under våren gjordes en översyn av funktionerna arkiv och specialsamlingar vid biblioteket och efter beslut i biblioteksstyrelsen gjordes en organisationsförändring. I och med organisationsförändringen byter också Forskningsarkivet namn till Avdelningen för arkiv och specialsamlingar. Beslutet innebär att funktionerna arkiv, digitalisering, äldre tryck och bokbinderi koncentreras till en avdelning. Ny avdelningschef är Christer Karlsson. BIBLIOTEKET PÅ VÄG IN I FRAMTIDENS MEDIELANDSKAP Som ett av sju bibliotek i landet är Umeå universitetsbibliotek ett pliktbibliotek. Det innebär att vi fritt erhåller ett exemplar av allt som tryckts i Sverige eller som är avsett för distribution i Sverige. Varje år bidrar pliktleveranser till att bibliotekets samlingar ökar med ca 10 000 titlar inom alla ämnesområden. De är en viktig resurs för våra forskare, studenter och andra bibliotek som lånar från oss. För närvarande pågår en större översyn av hela det offentliga biblioteksområdet som under 2019 ska resultera i en nationell biblioteksstrategi. Ett av strategins syften är att bidra till en översyn och modernisering av den nuvarande pliktlagstiftningen. Under 2018 har vi därför tillsammans med kollegor på övriga pliktbibliotek analyserat pliktinflödet till respektive bibliotek och hur materialet sedan hanteras. Kungliga biblioteket och Lunds universitetsbibliotek måste spara ett exemplar av allt inkommet material medan övriga bibliotek har större frihet att välja vad man sparar till sina samlingar. Biblioteket ser ett stort värde i pliktleveranserna; våra samlingar speglar tiden och bidrar till att vi har material vi annars skulle ha svårt att förvärva. Vår position i regionen som enda pliktbibliotek norr om Uppsala samt att Umeå universitet erbjuder utbildningar inom alla fakulteter och har stor bredd i både utbildning och forskning motiverar oss att spara material med detta i åtanke. Det gör att det vi förvärvar via pliktleveranser utgör en stor del av vårt totala förvärv. Vi bevarar för framtiden och söker du en tidskrift från 1990-talet, den roman du läste som ung eller skrifter om det där forskningsfältet som växte fram häromåret är chansen stor att du hittar det du söker hos oss! ELSEVIER Det nationella avtalet med förlaget Elsevier avslutades 30 juni 2018, vilket innebar att Elseviers tidskriftsartiklar publicerade efter detta datum inte är tillgängliga vid svenska lärosäten. Förhandlingar med Elsevier återupptas förmodligen under 2019. RESURSLABBET BLEV LÄS- OCH SKRIVSTÖD Biblioteket erbjuder sedan länge stöd till studenter med läs- och skrivnedsättning. Här kan man få hjälp med nedladdning av inläst kurslitteratur och handledning i hur olika programvaror och hjälpmedel fungerar. En del av programvarorna som först introducerades som läs- och skrivstöd har visat sig vara så bra att de nu finns tillgängliga för nedladdning för alla studenter. Hit hör t.ex. ClaroRead Plus och WordRead Plus. För att tydligare visa att stödet inte bara handlar om anpassade datorlabb utan även om handledning byter tjänsten namn från Resurslabbet till Läs- och skrivstöd. Foto: Mattias Pettersson

Ekonomi- och personalstatistik EKONOMI Biblioteket redovisar för 2018 ett överskott med 0,7 mnkr i årets bokslut. I budgeten beräknades resultatet bli -3,5 mnkr. Det som påverkat ekonomin under året har varit att avtalet med Elsevier ej blivit klart, vilket inneburit knappt 4 mnkr mindre kostnader. I övrigt har ett stort projekt med att byta bibliotekssystem genomförts under året, som i sin tur gått lite bättre än budgeterat. Bibliotekets myndighetskapital uppgår den 31 december till 20,3 mnkr tkr varav 8,2 mnkr avser förvärven. PERSONALSTATISTIK Biblioteket har idag 101 tillsvidareanställda, vilket är lika många anställda som 2017, varav 61 kvinnor och 40 män. Under 2018 har tre medarbetare gått i pension och 20 nyrekryteringar genomförts, 14 tillsvidareanställningar och 6 tidsbegränsade anställningar. Biblioteket har en kompetent och välutbildad personal som har god beredskap och vilja att utvecklas i sitt arbete. Under 2018 har vi framförallt arbetat med resultatet från medarbetarenkäten och tagit fram en plan för detta arbete. TILLSVIDAREANSTÄLLDA Kategori Befattningar Bibliotekarier, biblioteks- Biblioteksassistenter, bibliometriker personal och överbibliotekarie. Arkivarier, avd.chefer, kommunikatörer, språkkonsulter, Administrativ personal ekonomi- och personaladministratör Antal anställda 70 19 av förändringar i verksamheten även ska ta hänsyn till arbetsmiljömässiga konsekvenser. Bibliotekets arbetsmiljöarbete präglas till stor del av att det är ett proaktivt arbetssätt där vi i största möjliga mån försöker se till att arbetsmiljöproblem förebyggs istället för att arbeta reaktivt när problem redan har uppstått. PERSONALOMSÄTTNING Avslutade anställningar: Anledning Antal Intäkter 2018 Universitetsbiblioteket tkr Anslag/bidrag/försäljning 163 590 Kostnader 2018 Universitetsbiblioteket Personal -65 076 Mediaförvärv -35 119 Lokaler -46 818 Drift -14 446 Avskrivningar -1 469 Summa kostnader -162 928 Förändring av myndighetskapital 662 Nytt myndighetskapital 20 330 Varav myndighetskapital förvärv 8 194 Förutom de 101 fast anställda har vi 39 visstidsanställda, varav den största gruppen är amanuenser: 27 biblioteksstudenter. Därutöver finns vikarier och ALVA-anställningar för sjukskrivna, föräldralediga samt för att täcka upp under perioden då ett nytt bibliotekssystem implementerades. Under 2018 hade vi en sjukfrånvaro på 5,9%. Vi hade även fyra som var tjänstlediga för att prova en annan tjänst. ARBETSMILJÖ En god arbetsmiljö, såväl fysisk som psykosocial, är en viktig förutsättning för att arbetet vid biblioteket ska kunna bedrivas på ett sådant sätt att risken för skador och sjukdomar elimineras så långt som det är möjligt. God arbetsmiljö bidrar också till trivsel, högre produktivitet och förbättrad kvalitet i arbetet. Arbetsmiljöarbetet ska vara en integrerad del i bibliotekets ordinarie arbete. Detta innebär att biblioteket vid all planering Teknisk personal Bokbindare, vaktmästare, tekniker, systemadm. och systemutvecklare Totalt 101 KÖN OCH ÅLDER (TILLSVIDAREANSTÄLLDA) Kategori Biblioteks- personal Administrativ personal Teknisk personal Antal anställda kvinnor Antal anställda män Medelålder 12 47 (67%) 23 (33%) 49 12 (63%) 7 (37%) 53 2 (17%) 10 (83%) 52 Totalt 61 (60%) 40 (40%) 50 Tjänstledig för att pröva annan anställning 4 Pension 3 Begärt entledigande 4 Tidsbegränsad anställning har upphört 1 Totalt 12 Nyanställningar: Anledning Antal Tillsvidareanställning 14 Vikariat och övriga tidsbegränsningar 6 Totalt 20

Biblioteket i siffror UNIVERSITETSPEDAGOGIK OCH LÄRANDESTÖD Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) redovisar ett överskott på 1,8 mnkr för 2018. Orsaken till överskottet beror främst på lägre driftskostnader än beräknat, bland annat planerade uppdateringar av system som inte kunnat genomföras. Överskottet beror också på lägre lönekostnader på grund av längre tjänstledigheter samt delade tjänster på grund av forskning vid annan institution. UPL har 16 anställda varav 9 kvinnor och 7 män. Intäkter 2018 UPL tkr Anslag/bidrag/uppdrag/försäljning 18 000 Kostnader 2018 UPL Personal -10 532 Lokaler -1 938 Drift -2 809 Avskrivningar -45 Gem -835 Summa kostnader -16 159 Förändring av myndighetskapital 1 841 BESÖKARE Kommentar: UB:s sjunkande besökssiffror för 2013 berodde på tekniskt problem med den automatiska avläsningen av in- och utpasserande under några månader. Universitetsbiblioteket i Örnsköldsvik drivs sedan 1 januari 2018 i annan regi och ingår därför inte längre i Umeå universitetsbiblioteks statistik. 1 200 000 1 000 000 800 000 UB KC 600 000 Campus Ö-vik 400 000 MB UB 200 000 0 UB 483 064 644 067 753 154 709 132 705 746 728 524 MB 196 719 182 356 163 829 168 236 162 500 150 710 Campus Ö-vik 46 562 38 043 36 392 38 280 37 268 UB KC 15 082 16 401 12 180 12 458 12 391 10 924 Nytt myndighetskapital 9 030 BESÖKARE BIBLIOTEKETS WEBBPLATSER Kommentar: Undantaget Studieverkstadens och UPL:s webbplats som ligger i universitetets plattform EpiServer. 2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Besök 1 578 568 1 690 156 1 770 265 1 772 506 1 835 265 1 751 271

ANTAL LÅN AV TRYCKTA BÖCKER Kommentar: Siffror för UB KC ingick i UB:s siffror t.o.m. 2014. 2018 byttes bibliotekssystem och därför är inte siffrorna helt jämförbara med tidigare år. Universitetsbiblioteket i Örnsköldsvik drivs sedan 1 januari 2018 i annan regi och ingår därför inte längre i Umeå universitetsbiblioteks statistik. 160 000 140 000 120 000 UB KC 100 000 80 000 Campus Ö-vik 60 000 MB 40 000 UB 20 000 0 UB 117 147 109 322 113 654 107 814 102 121 89 706 MB 23 545 18 431 21 736 19 735 18 737 16 000 Campus Ö-vik 9 983 8 975 9 442 7 680 7 029 UB KC 3 454 3 305 3 090 2 906 NEDLADDNING AV TIDSKRIFTS- OCH TIDNINGSARTIKLAR 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Tidskrifts- och tidningsartiklar 1 245 840 1 591 440 1 573 524 1 461 257 1 663 848 1 482 576 NEDLADDNING E-BÖCKER, AVSNITT Kommentar: E-boksavsnitt kan vara hela kapitel såväl som enstaka sidor. 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 NEDLADDNING AV UMU-PUBLIKATIONER Kommentar: Till skillnad från övrig statistik som redovisar anställda och studenters användning, så gäller DiVA-statistiken nedladdningar globalt, eftersom DiVA är fritt åtkomlig via internet. 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 E-boksavsnitt 505 830 596 652 777 936 691 300 875 145 844 643 Publikationer 1 044 892 1 051 230 1 037 601 1 168 511 1 422 042 1 408 870

DELTAGARE I UNDERVISNING Kommentar: Statistik för Studieverkstadens språkkonsulter är tidigare år inte sammanställd enligt samma system. Universitetsbiblioteket i Örnsköldsvik drivs sedan 1 januari 2018 i annan regi och ingår därför inte längre i Umeå universitetsbiblioteks statistik. 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Arkiv och specialsamlingar UB KC Campus Ö-vik Studieverkstaden UB 5 713 5 668 5 364 5 165 6 083 2 993 MB 3 030 3 103 3 026 2 979 2 669 1 886 Studieverkstadens språkkonsulter MB UB 2 461 2 045 2 964 Campus Ö-vik 256 306 258 253 277 UB KC 83 53 122 138 18 Arkiv och specialsamlingar 15 146 176 59 26