NUMMEr 2, 2011 Bråda tider för isbrytaren Frej sidorna 10-15 Ledare: Sveriges Redareförening vill ha det värsta registret i världen! sidan 3 Kjell Bergqvist fick årets kulturpris sidan 28 LÖS KORSORDET! Skicka in ditt svar och vinn biobiljetter!
Bråda tider för isbrytaren Frej Fartygstrafiken i Bottenviken ska fungera även när isen ligger tjock. Isbrytarnas besättningar gör sitt bästa för att assistera alla fartyg som behöver hjälp. 10 På jakt efter ljuspunkterna Det är lätt att tappa modet när man pratar om sjöfart för tillfället. Lätt att fastna i det negativa. Piratverksamheten utanför Somalia eskalerar. Fartyg flaggas ut från Sverige. Den svenska sjöfartspolitiken är svår att förstå sig på och verkar ibland rent ogenomtänkt. Och SVT:s Uppdrag Granskning visade nyligen ett inslag om hur sjömän jobbar för låga löner ombord på svenskägda färjor. Negativt, negativt alltihop. Dessutom har landets fackförbund svårare att locka unga medlemmar idag än förr. Det är ett problem och vi berör ämnet i fartygsreportaget på sidan 10. Men. Det finns goda sjöfartsnyheter också. I det här numret skriver vi till exempel om ett bogserbåtsföretag som planerar att flagga in fartyg till Sverige. Läs mer om Boa Tugs på sidan 4. Dessutom har många läsare hört av sig med synpunkter på tidningen Sjömannens nya form. Mycket av kritiken är positiv. På sidan 25 kan du läsa om enkäten som gjordes i vintras och som låg till grund för förändringsarbetet. Framöver kommer det att göras en ny enkät, var med och tyck då! Och fortsätt höra av dig till mig om vad vi borde skriva om. Klara Magnusson, redaktör PS. Som en del läsare märkte blev det tyvärr strul med distributionen av förra numret av Sjömannen. Vi ber om ursäkt! "Jag glider rakt in i rutinerna" "Efter fem minuter ombord är det som om jag aldrig varit borta", skriver Malin Persson i sin krönika om att komma tillbaka till välkända ställen. Strandade förhandlingar Fackförbunden och redarna kommer inte överens om svensk sjöfarts framtid. Den stora stötestenen är frågan om ett svenskt internationellt register (SIS). De kräver hårdare tag mot pirater Sex internationella sjöfartsorganisationer står bakom kampanjen Save Our Seafarers. Syftet är att öka medvetenheten om piratverksamhetens effekter. Vibrerande verktyg kan ge vita fingrar Varje år anmäls mellan 300 och 400 vibrationsskador till Arbetsmiljöverket. Bland sjömän är så kallade vita fingrar en relativt vanlig åkomma. Kjell Bergqvist fick årets kulturpris För sitt sociala engagemang och rollen i filmen Kocken fick skådespelaren Kjell Bergqvist Seko sjöfolks kulturpris 2011. 15 17 20 24 28 ANSVARIG UTGIVARE: Jonas Forslind, jonas.forslind@seko.se REDAKTÖR & SKRIBENT: Klara Magnusson, Breakwater Publishing, klara@sjomannen.se, 031 42 95 21 SKRIBENT: Linda Sundgren, Article Point, linda@sjomannen.se SKRIBENT: Lennart Johnsson, lennart.johnsson@seko.se ANNONSER: Breakwater Publishing, Johanna Sparf, johanna@breakwater.se, 070 543 89 45 DESIGN, SÄTTNING & TRYCK: Billes Tryckeri, Mölndal, www.billes.se, 031 86 55 00 GRAFIK/ILLUSTRATIONER: Lars "Mellis" Melander, om inget annat anges PRENUMERATION: Sjömannen distribueras till medlemmar i SEKO sjöfolk samt till fackklubbar och fartyg. Att som ickemedlem prenumerera på tidningen kostar 150 kr/helår. Kontakta Petra Fornander, petra.fornander@seko.se, 031 42 95 36 BREV: Sjömannen, Fjärde Långgatan 48, 413 27 Göteborg E-POST: redaktion@sjomannen.se UTGIVNING: Sjömannen har sitt ursprung i Svenska Sjömansunionens tidning Sjömannen och Svenska Eldareunionens tidning Eldaren, som båda började ges ut 1914. Sjömannen ges ut av SEKO sjöfolk och utkommer med sex nummer per år. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material OMSLAGSBILD: Två fartyg assisteras av isbrytaren Frej i Bottenviken. Bild Stefan F Lindberg. NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 2
Sveriges Redareförening vill ha det värsta registret i världen! Uppdrag Granskning visade nyligen hur saker och ting stod till på Stena Lines fartyg på linjen mellan Holland och England och det var inget som Stena stolt visade upp. LEDARE Bild Anders Kämpe När SEKO sjöfolk sedan i debatten efteråt blev inbjudna till bland annat direktsänd radio fick vi frågan om hur vi ser på det som filmats ombord på Stena Lines fartyg i Engelska kanalen. Det givna svaret blev då att detta kan bli framtiden runt den svenska kusten och färjetrafiken till och från Sverige om ett SIS införs. Nu kommer säkert en mängd redare, åtminstone de få som läser denna text, att bedyra att ett SIS-liknande system för det första aldrig skulle komma hit då det bara ska beröra fartyg i fjärrfart. OM det sedan mot all förmodan ändå skulle inkludera färjetrafiken skulle de inte inrätta sig i ledet och börja slåss sinsemellan med billigare besättningar (ett av mig raljerande stycke, men så resonerar nog många idag). Utredningen om SIS och inkomna remissvar ligger just nu hos Näringsdepartementet för beredning, liksom tonnagebeskattningsfrågan ligger (legat länge) hos Finansdepartementet för beredning. Vi kan ju hoppas på att SIS-beredningen kommer att ta mer tid i anspråk än den nu pågående tonnagebeskattningsfrågan. Därefter kanske denna fråga kommer att gå samma öde till mötes som alla andra sjöfartsfrågor för tillfället, dvs tystnad eller negativt behandlade. Hoppas att ansvarig minister och hennes statssekreterare läser vad många av remissinstanserna anser. Ett massinskick har skett från drygt 10 olika rederier (dock är rederier inte efterfrågade av regeringen i egenskap av remissinstans). Inte ett enda av dessa rederier skriver att de SJÄLVKLART kommer att flagga ALLT svenskt bara regeringen inrättar ett SIS. Nej, man skriver lite svävande uttryckt, sannolikt och kanske kommer man att flagga svenskt. OM nu regeringen skulle fatta ett sådant genomgripande beslut om svensk sjöfartspolitik som att införa ett SIS, skulle det slå sönder svensk arbetsrätt och bryta mot internationella konventioner. Då kommer inte ens rederierna att med säkerhet flagga hem sina fartyg till svensk flagg! Mycket anmärkningsvärt! Sveriges Redareförening vill ha ett liknande register som det de har i Danmark. Det innebär Europas, kanske världens (med undantag kanske för diktaturliknande länder) värsta register, med allvarliga fackliga angrepp som konsekvens. Jag hoppas att infrastrukturministern och regeringen är minst lika kyligt inställda i denna fråga som man tyvärr redan visat prov på när det gäller tonnagebeskattningen och hanteringen av sjöfartsstödet för Marin Mätteknik. Läs Kennys blogg på sjofolk.se/blogg NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 3
I VÄNSTERKANT HAMNRONDEN I alla möjliga och omöjliga sammanhang brukar statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg tala om arbetslinjen. Men under de 4,5 år Sverige har haft en moderatledd regering verkar arbetslinjen inte gälla för svenskt sjöfolk. Här är det istället mer berättigat att kalla Reinfeldts och Borgs politik för en arbetslöshetslinje för den svenska sjömanskåren. Det började redan när jobbavdraget infördes som sjöfolket först inte fick del av. Därefter har Anders Borg envist bromsat förslag om att införa en svensk tonnageskatt och kört över en enig riksdag. Senast har vi de märkliga turerna kring Marin Mätteknik (MMT). Först lovade infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd att förordningen skulle ändras så att MMT åter skulle bli berättigat till sjöfartsstöd. Ett par hundra svenska sjöfartsjobb verkade bli räddade. Men Elmsäter-Svärd hann knappt komma hem till Stockholm förrän hon tvingades ändra sig och gå ut och förklara att det inte gick att ändra på lagstiftningen och att MMT inte kunde få sjöfartsstöd. Detta trots att företagets direkta konkurrenter i andra EU-länder får del av ländernas sjöfartsstöd. Uppenbarligen hade infrastrukturministern körts över av Borg. Dråpslaget för svenskt sjöfolk skulle självklart vara om regeringen nästa år inför ett svenskt internationellt register, ett SIS, något som flera av de mindre partierna i den borgerliga regeringen högljutt förespråkar. Därför är det hög tid att ställa frågan till statsministern och finansministern varför arbetslinjen inte gäller för svensk sjöfart. Varför, Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, förespråkar ni istället gång på gång arbetslöshetslinjen för Sveriges duktiga och välutbildade sjöfolk? Lennart Johnsson lennart.johnsson@seko.se Nystartad bogserbåtsverksamhet vill flagga svenskt Under det senaste året har mycket handlat om utflaggningar och personalneddragningar i den svenska sjöfarten. Ett litet ljus i mörkret är att norska rederikoncernen Boa Group nyligen drog igång bogserbåtsverksamhet med utgångspunkt i Wallhamn i Bohuslän. Boa Group har placerat fyra nybyggda bogserbåtar i Wallhamn och inom några månader räknar den svenska operatören, Boa Tugs AB, med att ha full sysselsättning för samtliga. Boa Tugs AB blir en konkurrent till Svitzer som länge haft en monopolställning på västkusten. Medan Svitzer har långtgående planer på att flagga ut sin flotta är målsättningen för Boa Tugs istället att ha svensk flagg på sina fartyg. Ja, vi har definitivt inriktningen att flagga svenskt även om det skattetekniskt än så länge inte går, berättar Anders Maiqvist, ansvarig för Boas svenska verksamhet. Anders liksom så gott som alla anställda i Boa Tugs AB har en bakgrund i Svitzer. För oss är det viktigt att rekrytera besättningar som kan bogsering som är en mycket speciell verksamhet, framhåller Anders Maiqvist. Norska koncernen Boa Group grundades 1975 med bogserbåtsverksamhet men är idag verksam inom flera olika nischer inom rederinäringen. Koncernen har 420 anställda. Idag vill Boa tillbaka till rötterna och satsa på bogserverksamhet. En satsning på svenska västkusten bedömdes då som självklar, säger Maiqvist. De fyra nybyggena som går ut från Wallhamn har byggts på ett turkiskt varv. Besättningen ombord är på tre man, kapten, chief och däcksman. Arbetstiden är 14 dagar ombord och 14 dagar hemma. Vi har uteslutande svenska besättningar och därför är det också naturligt att ha svensk flagg, säger Anders Maiqvist. Att vi har valt att utgå från Wallhamn beror på det strategiska läget. Här ligger flera större hamnar i närheten, från Göteborg i söder och upp till Brofjorden i norr. Än så länge har Boa Balder, Boa Brage, Boa Heimdal och Boa Njord maltaflagg. Det är av skattetekniska orsaker. Jag utgår ifrån att Boas fyra bogserbåtar i Wallhamn så snart det praktiskt är möjligt kommer att få blågul flagg, slutar Anders Maiqvist. Text och bild Lennart Johnsson lennart.johnsson@seko.se NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 4
HAMNRONDEN Asbest håller Argos vid kaj Fiskeriverkets fartyg Argos ligger upplagd sedan man hittat asbest ombord. I februari gjordes en polisanmälan om arbetsmiljöbrott och besättningen skickades iland. Att det finns asbest i Argos är ingen nyhet. Redan på 1980-talet gjorde dåvarande Sjöfartsinspektionen en bedömning och fartyget fick dispens. Karl-Arne Johansson, arbetsmiljöansvarig på Seko sjöfolk, är skeptisk. Det tar emot att man ger dispens för sådant här. Båtar rör sig och även om asbesten tidigare varit inkapslad så kan den ha frigjorts sedan dispensen gavs. Det borde finnas en uppföljningsplan, säger han. I februari gick en väggplatta ombord på Argos sönder. Man misstänkte att den innehöll asbest och det visade sig stämma. Fartyget lades upp i Göteborg, besättningen skickades iland och en polisanmälan gjordes. Åtta medlemmar i Seko sjöfolk berörs och har fått genomgå omfattande hälsokontroller. Enligt Karl-Arne Johansson borde händelsen ses som en väckarklocka för alla rederier. I fartyg byggda på 1970-talet och inflaggade fartyg som är byggda senare kan det finnas asbest. Det ska finnas en asbestplan och den ska genomgående gås över, säger han. Klara Magnusson klara@sjomannen.se 254 Antal arbetssökande matroser, kockstewarder och motormän som i februari 2011 var inskrivna vid landets arbetsförmedlingar och som kan ta arbete direkt, med verifierade meriter, behörigheter och certifikat. Av dessa var 147 matroser, 49 kockstewarder och 58 motormän. I februari 2008 var motsvarande siffra 58. Svensk seger i nordisk fototävling Trots rekordlågt svenskt deltagande (fem sjömän med totalt 29 bilder) så gick segern till Sverige i årets upplaga av Nordiska fototävlingen för sjöfolk. Jörgen Språng, kockstuert ombord på Bit Okland, fångade juryn med sin bild "Rex". Samma bild vann även den svenska deltävlingen. Andra priset i den nordiska finalen gick till Daniel Möllerström, matros på Tor Viking II och tredjepristagare blev Rudy Sandanger, befälhavare på m/t Torill Knutsen. Utöver segern tog Jörgen Språng även hem fjärde- och femtepriset i den nordiska finalen. Få företag ställer sociala krav på sina sjötransporter Den 23 mars släppte Seko sjöfolk rapporten Är en mås mer värd än en matros. Rapporten tar upp tillståndet för världens sjömän och visar att få svenska företag ställer krav om anständiga arbetsvillkor på sina sjötransporter. Det är oerhört viktigt att Sverige satsar på konkurrenskraftiga och hållbara reformer som inte innebär en anpassning till de oacceptabla och många gånger livsfarliga arbetsvillkor som redan en majoritet av världens sjömän arbetar under, säger Kenny Reinhold, ordförande för Seko sjöfolk. Ladda hem rapporten Är en mås mer värd än en matros på www.sjofolk.se. På andra plats. Bild Daniel Möllerström. Tredjepristagaren. Bild Rudy Sandanger. Bilden "Rex" tog hem segern. Bild Jörgen Språng. På fjärde plats. Bild Jörgen Språng. NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 5
HAMNRONDEN Arbetsskador till sjöss ökar Efter ett par års nedgång ökade antalet arbetsskador (arbetsolyckor och arbetssjukdomar) bland sjömän kraftigt 2009. Enligt statistik från Transportstyrelsen anmäldes drygt en skada per hundra sjömän 2008; året efter var motsvarande siffra knappt två av hundra. Om antalet anmälningar beror på fler skador eller ökad anmälningsbenägenhet framgår inte. Jämfört med övriga förvärvsarbetare löper sjömän mer än dubbelt så stor risk att skadas i arbetet. Ett steg närmare gemensamt sjöbefälsfack Diskussionerna om ett samgående mellan de två sjöbefälsfacken Sveriges Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet fortsätter. Båda förbunden kommer troligen att kalla till extrakongress i september i år (SFBF har redan tagit beslut om extrakongress, SBF tar beslut i juni). En eventuell sammanslagning mellan de två förbunden ska i så fall ske under år 2012. Övningar i slutna utrymmen Flera länder i FN:s sjösäkerhetsorgan IMO (International Maritime Organization) kräver att det införs övningar i hur man agerar i samband med olyckor i slutna utrymmen. Bakom kravet ligger de många tillbud som inträffat i slutna utrymmen. Övningar kommer det säkert att bli, det är svårt att argumentera mot ett sådant förslag med tanke på alla de allvarliga olyckor som inträffat. Men hur ofta man kommer att bli tvungen att öva diskuteras fortfarande, säger Caroline Petrini vid Transportstyrelsen. Sjöbefälsskolans öppna hus lockade många Maersk beställer tio fartyg Det danska rederiet Maersk Line har skrivit kontrakt med ett koreanskt varv om en order på tio fartyg med option på ytterligare tjugo. Fartygen blir i vad som kallas "Triple- E class" och ska levereras mellan 2013 och 2015. Storleken (400 x 59 m) gör dem störst i världen. Enligt rederiet kommer fartygen att släppa ut 20 procent mindre CO ² per container än dagens genomsnitt för fartyg på rutten Asien Europa. Njord Viking levererad Transatlantic meddelade i början av februari att man tagit leverans av AHTS-fartyg Njord Viking från varvet i Spanien. Njord Viking är nummer två i en serie om fyra fartyg. Fartygen är konstruerade för att möta kraven på effektiv, säker och miljöenlig offshorehantering i områden med svåra isförhållanden, skriver rederiet i ett pressmeddelande. Njord Viking är kontrakterad av det norska oljebolaget ENI för arbete i Barents hav. Henry Brandt (i gult) var matros på Nils Dacke innan han började plugga till sjökapten. Det var fullt hus när Sjöfartshögskolan i Kalmar öppnade dörrarna för nyfikna och studiesugna den 13 februari. Förutom föreläsningar och rundvandring i lokalerna visade nuvarande studenter hur de olika simulatorerna fungerade. På skolan finns ett antal däckssimulatorer där läraren kan lägga in, i princip, vilka sjökort som helst ifrån hela världen. De Ingen tonnageskatt i sikte Om finansministern får bestämma blir det ingen tonnageskatt. Vid en pressträff i februari var Anders Borg tydlig med var han står, skriver Göteborgs-Posten. Enligt Borg skulle införandet av tonnageskatt inte minska utflaggningen av fartyg från Sverige som många säger. Tvärtom skulle utflaggningen öka eftersom dagens förmånliga krediter skulle försvinna om kan också styra vindar, trafik och strömmar så att situationen blir så realistisk som möjligt. Det finns också två kompletta maskinkontrollrum där läraren kan simulera över sjuhundra fel som eleverna måste lokalisera och rätta till. Text och bild Malin Persson redaktion@sjomannen.se tonnageskatt infördes, sa finansministern till Göteborgs-Posten. Riksdagen beslutade redan 2006 att tonnageskatt bör införas och begärde då att regeringen skyndsamt skulle återkomma med förslag. NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 6
HAMNRONDEN Inget sjöfartsstöd för Marin Mätteknik Scandlines Baltikumtrafik växer Scandlines visar stark tillväxt på sina Baltikumlinjer, skriver rederiet i ett pressmeddelande. Under 2010 steg fraktvolymerna med nästan 60 procent och antalet passagerare med nästan 50 procent jämfört med året innan. Totalt transporterade Scandlines 54 000 fraktenheter och 69 000 passagerare på linjerna Travemünde Ventspils, Travemünde Liepaja och Nynäshamn Ventspils. För att tillmötesgå den ökande efterfrågan sattes fartyget Scottish Viking in på linjen Nynäshamn Ventspils i januari i år. Jag ville modernisera synen på svensk sjöfart. Jag vet att det låter övermaga men jag ville det, säger Marin Mättekniks vd Ola Oskarsson. Regeringen har gett besked, Marin Mätteknik får inte sjöfartsstöd för sina sjömätningsfartyg. Företagets 60 ombordanställda riskerar att förlora sina jobb. Jag vill inget hellre än att behålla min personal men nu tvingas jag kanske säga upp dem på grund av bristande politisk vilja, säger vd:n Ola Oskarsson. Marin Mätteknik varslade i januari sin ombordpersonal och begärde förhandling om arbetsbrist med Seko. Förhandlingen sköts upp sedan infrastrukturministern uttalat sig positivt om att utöka sjöfartsstödet. I mars gav regeringen negativt besked med hänvisning till att man måste följa EU:s riktlinjer. Regeringen är antingen helt ologisk eller försöker dölja vad de har för politik. De gömmer sig bakom EU, men det finns inga EU-hinder för att ge mig sjöfartsstöd. Min störste konkurrent, ett holländskt företag, får ju stöd, säger Ola Oskarsson till Sjömannen. Han är påläst. Har skaffat rättsliga expertutlåtanden i frågan och skickat flera brev till infrastrukturministern. Om MMT inte får sjöfartsstöd är alternativet enligt vd:n att säga upp personalen och anställa folk från andra länder. Men idén med företaget är ju att erbjuda högteknologisk sjöfart och svensk kompetens. Ännu har ingen av de anställda blivit av med jobbet. Peter Skoglund, ombudsman på Seko sjöfolk, är glad så länge MMT inte ringer och vill ta upp förhandlingen. Ola Oskarsson vill ha kvar sin svenska personal och han vill att företaget ska fortsatt kunna vara svenskt. Han vill att de anställda ska kunna vara föräldralediga och annat som fungerar genom det svenska skattesystemet, säger Peter Skoglund. Ola Oskarsson skickar löpande ut information om vad som händer till sina anställda. Folk är så klart jätteoroliga men de är lojala. Jag har sagt till dem att jag kämpar för att behålla min personal, säger han. I början av april skrev Göteborgs-Posten att MMT kommer att flagga ut sina fartyg. Regeringen vill inte ha oss i Sverige, då ska den slippa det också. Men deras handlande vittnar inte om någon arbetslinje, sa Ola Oskarsson till Göteborgs- Posten. Text Klara Magnusson klara@sjomannen.se Bild Lennart Johnsson Ny koordinator i ITF Den första april blev Annica Barning koordinator vid ITF:s kontor i Stockholm. Annica har arbetat som ITF-inspektör i tio år och jobbade dessförinnan på TT-Lines färjor. Förutom att leda inspektörernas arbete kommer Annica att vara delaktig i två biståndsprojekt i Indien som handlar om att stödja fackföreningar i landet. Redaktör och numera hederskapten Torbjörn Dalnäs har utsetts till hederskapten i Göteborgs Fartygs- Befälhavare Förening. Han är känd för många sjömän som redaktör för tidningen Utkik, som numera ingår i Sjöfartsverkets tidning Sjörapporten. I motiveringen står bl a att Torbjörn Dalnäs "på ett utomordentligt sätt, och med stor litterär ådra, beskrivit sjömannens vardag som den är". Mycket skadestånd till Sekos medlemmar Sekos medlemmar fick ut 15,5 miljoner i skadestånd och ersättningar under 2010, skriver Sekotidningen. Fackförbundet är därmed ett av de dominerande när det gäller att få ut skadestånd och ersättningar. Under året drevs 104 rättsfall till domstol, skiljenämnder eller förlikningar för Sekos räkning av LO-TCO Rättsskydd. Totalt fick de 14 förbunden inom LO ut 229,5 miljoner kronor förra året från arbetsgivare och Försäkringskassan, vilket är en ökning med 16,7 miljoner kronor jämfört med året innan. NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 7
HAMNRONDEN Publikrekord på Sjöfartsmuseet i Göteborg Intresset för Sjöfartsmuseets nya våningsplan håller i sig. Nästan 40 000 besökare kom under februari för att testköra museets fartygssimulator, leka med sjömonstret och reflektera över hamnstaden Göteborg. Jätteroligt, säger museichef Anna Rosengren. Uppenbarligen har vi lyckats skapa något som man vill komma tillbaka till flera gånger, oavsett ålder. SEKO sjöfolk anställer kommunikationsstrateg SEKO sjöfolk anställde i februari Amanda Mogensen som kommunikationsstrateg, efter att tidigare ha anlitat henne som konsult i nio månader. I arbetsuppgifterna ingår bl a att omvärldsbevaka och fungera som rådgivande stöd i SEKO sjöfolks opinionsarbete. Amanda Mogensen har tidigare bl a arbetat som pressekreterare åt Gudrun Schyman och för fackförbundet Kommunal. Slopad vaktgång föreslås på mindre fartyg Transportstyrelsen föreslår att kravet på vaktgång ska slopas för fartyg under 500 brutto i inre fart. Kravet upplevs enligt myndigheten som otidsenligt eftersom det med modern teknik går att leva upp till sjösäkerhetskraven ändå. Seko sjöfolk är en av remissinstanserna till förslaget. Vi anser att detta är helt huvudlöst tänkt. Det sänker säkerhetsnivån betydligt eftersom man istället för att vara två man på bryggan nu ska vara en, säger Karl-Arne Johansson, ombudsman på Seko sjöfolk. Remisstiden går ut i april. A-kassans föreningsstämma 2011 Ordinarie föreningsstämma för A-kassan för Service och Kommunikation hålles fredagen den 9 juni klockan 10.00. Plats: Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm. Lokal skyltas i entrén. Dagordning enligt stadgarna 8. Med hälsning A-kassan för Service och Kommunikation Roal Nilssen Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Belöning 2012 För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna, främst avseende: ökad sjösäkerhet minskade risker vid arbete och fritid ombord förbättrad drifts- och materialekonomi allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar ökad driftsäkerhet trivselfrämjande åtgärder Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargörande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt. Förslagen skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2011 och kan vara skrivna på svenska eller engelska och insänds om möjligt med e-post. Belöningar delas ut under våren 2012. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen. Se mer info på www.sjomanshus.se Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Katarinavägen 22 116 45 Stockholm Sweden 08-642 44 37 info@sjomanshus.se www.sjomanhus.se NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 8
NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 9 MELLIS SYN PÅ SAKEN
Bråda tider för isbry OMBORD Fartygstrafiken i Bottenviken ska fungera även när isen ligger tjock. Lasterna måste fram. Besättningen ombord på Frej och de andra isbrytarna gör sitt bästa för att assistera alla fartyg som behöver hjälp. NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 10
OMBORD taren Frej Stämningen är koncentrerad på Frejs brygga. Två fartyg ligger i rännan bakom isbrytaren på väg mot finska Jakobstad. Frej kör för full maskin. I öppet vatten hade hon gjort 17-18 knop men nu gör vi knappt sju. Sydvästlig vind pressar tillbaka de brutna isflaken i rännan och det ena fartyget bakom Frej fastnar. Kommunikationen sker över radio. "I am stuck". Vakthavande styrman på Frej ber det främre fartyget att fortsätta och vänder om för att hjälpa fartyget som fastnat. Ger order om full back, backar själv och försöker med sina aktra propellrar att blåsa bort isflaken som bildat vall i fartygets för. Efter några försök och tajta manövrar kommer fartyget loss och konvojen kan fortsätta sin färd. Det är som en ankflock, med Frej som den stressade ankmamman. Årets isvinter sägs vara den värsta sedan 1987. Fem svenska statsisbrytare och några av TransAtlantics ankarhanterare är inkallade för att tillsammans med de finska isbrytarna assistera fartyg i Östersjön. Via isbrytarledning och VTS får de besked om vilka uppdrag som ska prioriteras. Malmtrafiken mellan Luleå och Brahestad är en sådan sak. Om det blir råvarubrist i Luleå och masugnen behöver stänga så tar det mer än en vecka att starta upp den igen. Det får inte hända. Frejs skeppare Göran Forss har varit på isbrytare i 20 år och på Frej sedan fartyget blev civilt 2000. På frågan om varför han jobbar på isbrytare sveper han med handen längs bryggan. Titta ut! Jag gillar variation, jag gillar att manövrera och jag gillar action. Allt det har vi här, säger han. Emellanåt måste han göra något annat för att få tillbaka den rätta gnistan. 2005 fick Göran Forss möjlighet att följa med på en av Odens expeditioner och förra våren dök det upp en chans att följa med Vidar Viking och bogsera isberg väster om Grönland. Isbrytaren Frej är byggd 1975. Ombord finns fem huvudmaskiner och fyra hjälpkärror, två propellrar i fören och två i aktern och dieselelektrisk drift på propellrarna. Isen som bryts skyfflas undan, pressas akterut och hamnar i rännan bakom Frej. Fartyget gör inte lika isrena rännor som isbrytarkollegan Oden. Å andra sidan är Frej överlägsen när det kommer till manövrering och att få loss båtar som fastnat. Besättningen består under isbrytarsäsongen av ungefär 20 personer. På somrarna är de mellan fem och femton. Isbrytarna är bemannade året om, men sju till åtta månader om året ligger de stilla i Luleå. NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 11
OMBORD Stefan Bjerregaard, motorman och reparatör. I år blir isbrytarsäsongen troligen längre eftersom fartygen blev utkallade redan före jul. Många besättningsmän passar på att jobba mycket under isbrytarsäsongen och ta ut längre ledighet på sommaren. De får ofta frågan vad det finns att göra på en isbrytare på sommaren. Svaret är att det är då större delen av underhållet görs. När allt har stått och skakat i tre, fyra månader är det mycket som behöver fixas. Christer Lindgren, klubbordförande. Däcksmanskapet gör arbeten inne i båten under isbrytarsäsongen. De kopplar fartyg som ska bogseras och lagar saker som går sönder. De senaste veckornas hårda körning har exempelvis gjort att sprängmattan i aktern och en del bogserlängor»många passar på att jobba mycket under isbrytarsäsongen behöver bytas ut. Under sommaren görs underhåll utomhus. Att ligga still i Luleå är helt ok, tycker de flesta ombord. Staden är fin och det finns mycket att göra. Och Anders Westin, matros, har ibland fått med sig kollegorna på lingon- och blåbärsplockning på lediga söndagseftermiddagar. Vi är nog den enda båten i handelsflottan som har en bärplockare ombord. Vi köpte den för pengar ur fritidskassan, säger han. Det är TransAtlantic som sköter bemanningen och driften av statsisbrytarna. Seko sjöfolks klubbordförande Christer Lindgren kommer ombord på Frej under ett besättningsbyte i Örnsköldsvik och pratar med folk om bland annat den pågående diskussionen om enhetslöner. Situationen för svensk sjöfart kommer också på tal. Christer Lindgren har märkt att det generellt inom rederiet finns medlemmar som är oroliga. Det enda vi kan säga till dem är att det sägs att manskapet ska iland till 100 procent och det är naturligtvis ingen ljus framtid, om det blir ett SIS-register. Vad är skillnaden för manskapet mellan total utflaggning och ett SIS? Den frågan skulle jag vilja ställa till redarna, säger han och fortsätter: Det är gåtfullt att Sverige alltid ligger så långt efter. Precis när en näring håller på att försvinna så vaknar alla inblandade parter till. Det är fem i tolv nu. Den fackliga anslutningsgraden är enligt besättningen ombord på Frej lägre på isbrytarna än i övriga Seko sjöfolk. Från klubbens sida försöker vi övertyga om fördelarna med att vara fackligt ansluten. I dessa oroliga tider är jag förvånad över att folk väljer att inte vara med i facket, säger Christer Lindgren. Stefan Bjerregaard är motorman och reparatör ombord. Han har varit till sjöss i drygt trettio år och har flera gånger varit på väg att lämna yrket. Ett tag gick han iland och pluggade till lärare, men efter tre år var han tillbaka ombord. Han jämför sjön med alkoholism, man faller hela tiden tillbaka. NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 12
OMBORD Anders Westin är matros ombord på Frej. NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 13
OMBORD Frej på väg för att assistera. Stefan har valt att inte vara med i facket. Han säger att det till stor del beror på att de verkar ointresserade av att få honom som medlem. Facket är dåligt på att nå fram, särskilt till unga. Många upplever att det är väldigt långt till facket och att de som är fackligt valda sitter i knäet på redaren, säger han. Vad ska facket göra för att du ska gå med? Nå fram, nå ut. De är jättedåliga på att värva folk. Jag läste att facket ringer runt, men ingen har ringt till mig eller de andra grabbarna här ombord, säger han. Båsen Mats Jansson är med i Seko sjöfolk, har varit medlem sedan han gick till sjöss 1979. Han tror att den höga avgiften och samhällsutvecklingen i stort är orsaker till den låga fackliga anslutningsgraden.»unga idag vet inte att facket gör bra grejer Som värst var avgiften uppe i 612 kronor. Unga idag vet inte att facket gör bra grejer och det är mycket pengar att lägga på något du inte förstår vitsen med. Sedan är det ju inte heller samma Sverige idag som för 20 30 år sedan. Vi står inte på barrikaderna med röda fanor längre. Facket var starkt under den tiden, nu har dess ställning försvagats, säger han. Hur ska fackförbunden locka tillbaka de unga? Genom att ta fram de stora frågorna. Försäkringsbiten är viktig, det finns inte ett försäkringsbolag som slår kollektivavtalsförsäkringarna men det vet folk inte om. Och pensionen. Det är inte så jävla sexigt att prata om pensioner i 25-årsåldern men det går snabbt och sedan sitter man där, säger han. Tillbaka på bryggan. Frej ska assistera ett holländskt fartyg som ligger och väntar. Precis babord om det blå skrovets för ligger en sälunge på ett isflak. Det här är ett problem för isbrytarna. Sälungar kan inte simma och om isflaken välter så drunknar de. De korta sälbenen sprattlar frenetiskt när Frej närmar sig men ungen verkar klara sig. Flaket välter inte. Frejs styrman rapporterar isläget över radion till Ymer som befinner sig längre söderut. Tor Viking är på väg söderut med asfaltstankern Bithav. Rännan vid fyren Nordvalen är helt stängd vilket innebär att fartyg avråds från att passera där utan isbrytarassistans. Vem ska ta hand om fartyget som ligger tvärs Holmöarna och väntar? Troligen kommer hon att få vänta på att Tor Viking kommer tillbaka. Frej har inte tid, man har just fått order om en brandkårsutryckning och ska hjäl- NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 14
pa en av de finska isbrytarna som själv fastnat i isen under pågående assistans. Det är ett ständigt pussel i vilken ordning saker ska göras. För att få in ett fartyg i en hamn måste ett annat kanske flyttas eftersom det ligger i vägen i farleden. Och när fartyg läggs på vänt måste det vara på bra platser så att de inte går på grund ifall isen släpper greppet om dem och de börjar driva. Dessutom kan läget snabbt ändras under pågående uppdrag. Plötsligt kommer besked om att den finska isbrytaren tog sig loss på egen hand. Frej får nya order. Nu ska man fortsätta norrut och assistera malmtrafiken Luleå Brahestad eftersom den finska kollegan som höll till i området måste gå ända till Jakobstad för att bunkra. Dieseln är nämligen slut i hamnarna längre norrut. Isläget påverkar i många led. Text Klara Magnusson klara@sjomannen.se Bild Stefan F Lindberg Om att komma tillbaka Jag bor hemma hos mina föräldrar. Jag är 28 år gammal och bor hemma hos mina föräldrar, visst känns det tragiskt? Men icke, det är fullständigt lysande. Jag bor hos dem medan jag gör min praktik och det är absolut att rekommendera. Inte nog med att de köpte en säng till mig när jag berättade att jag tänkte våldgästa dem i fem veckor, jag får lagad frukost varje morgon och lagad middag varje kväll, mina kläder blir mystiskt tvättade och strukna och min enda motprestation är att jag måste bädda sängen på morgonen. Men det är lustigt hur fort man glider tillbaka in i gamla hjulspår när man återvänder någonstans. Det finns morgnar som jag suckar när jag står där och bäddar sängen, mätt och belåten med nytvättade kläder på mig, det är rätt så sorgligt faktiskt. Jag växte inte upp i denna lägenhet, jag har aldrig ens bott här, men det första jag gjorde när jag satte min fot här för allra första gången var ändå att tåga fram till kylen och öppna dörren bara för att kolla vad som fanns där inne. Det är väl inte ett normalt förfarande när man kommer hem till någon för första gången oavsett om det är ens föräldrar eller inte? När jag kommer till jobbet fungerar jag precis på samma sätt, jag glider rakt in i rutinerna. Jag sätter väskan, hämtar kaffe och sen börjar jag leta efter mina kläder, som på något mystiskt sätt alltid försvinner mellan mina gästspel. Jag kan ha varit borta från jobbet i fem månader men efter fem minuter ombord är det som om jag aldrig har varit borta. Jag gillar tryggheten i att vara ombord för att där är saker som de alltid har varit. På jobbet är jag så bekväm med vad jag håller på med och vad jag kan att jag kan strunta i alla spel och all teater som man håller på med hemma. Jag behöver inte ens kamma mig, ingen dömer mig om mitt hår ser ut som kriget eller om mitt enda ombyte från uniformen är mjukisbyxor. När jag började skolan var jag så nervös att jag inte skulle trivas att jag fick köpa en lägenhet för att tvinga mig själv att stanna kvar även om jag inte trivdes på direkten. Det är bra att utmana sig själv men det är förbaskat skönt att ha något att komma tillbaka till också. Malin Persson redaktion@sjomannen.se NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 15
FACKLIGT Strandade förhandlingar Fackförbunden och redarna kommer inte överens om svensk sjöfarts framtid. Förhandlingarna i februari avbröts efter tre möten. Sjöfack och redare träffades för att, som utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar föreslog, gemensamt komma fram till hur kostnaderna kan sänkas. Från fackligt håll föreslogs ökad kvot av TAP-anställda och ett åtgärdspaket med bl a tonnageskatt och förenklat regelverk. Däremot ville man inte lämna ifrån sig avtalsrätten. Efter tre möten avbröts förhandlingarna. Redarnas representanter meddelade att de bara hade mandat att förhandla om vi stödjer ett svenskt internationellt register (SIS), går med på 100 procent TAP och skriver bort avtalsrätten. Då fanns det inte mycket för oss att förhandla om, säger Kenny Reinhold, ordförande för Seko sjöfolk. Håkan Friberg, vd för Sveriges Redareförening, säger att parternas utgångspunkt för förhandlingarna var väldigt olika. Vi ser inte hur man ska skapa tillväxt och expansion inom svensk sjöfart genom utökade TAP-kvoter. Ett svenskt internationellt register är den väg vi ser, säger Håkan Friberg. Vad händer med svenska sjömän om det blir ett SIS? På befälssidan ser arbetsmarknaden ljus ut. För manskap är det en mycket tuffare miljö. Det finns möjlighet att utbilda sig till befäl eller arbeta i det maritima klustret iland. Det är klart att detta tyvärr drabbar ett antal människor, men jag vill poängtera att det bara gäller för lastfartygen och de 6-700 människor som arbetar på dessa fartyg, säger Håkan Friberg. Jag tror att 95 procent av Seko sjöfolks utemedlemmar kommer att kastas iland om vi får ett SIS. Och jag tror dessutom att det bara skulle vara en tidsfråga innan även färjorna omfattades av registret, säger Kenny Reinhold. Han påpekar att i det här läget är utflaggning faktiskt det bästa alternativet för Seko, hur konstigt det än låter. Då har facket i alla fall kvar förhandlingsrätten. Ett SIS går vi aldrig med på. Vi vill skydda Sverige från sådant piss, rent ut sagt. Då får redarna hellre flagga ut, säger Kenny Reinhold. Nu inväntas politiskt beslut i frågan om ett svenskt internationellt register. Men tiden är knapp och utflaggningen fortsätter. Tror parterna att ett SIS kommer att införas? Personligen tror jag inte det. Jag tror inte att Sverige är så korkat att man går in och röjer i arbetsrätten. Men om vi inte håller igång motståndsdebatten så kan saker slinka igenom, säger Kenny Reinhold. Något kommer säkert att hända. Det finns en vilja hos politikerna att hitta lösningar. Och det finns facit, det finns länder i Europa som har gjort samma sak, säger Håkan Friberg. Han tar Danmark som exempel. Landet har enligt Redareföreningen utvecklat sin sjöfart och ökat både antalet fartyg och antalet anställda. Kan Sverige jämföras med Danmark som har Maersk? Danmark har skapat en miljö där sjöfarten kan växa, varför skulle vi inte kunna göra det? säger Håkan Friberg. Kenny Reinhold håller inte med. När den svenska handelsflottan för några år sedan var som störst hade Maersk ensamt samma antal fartyg. Om Sverige ska jämföras med något nordiskt land så är det Finland. Vi vill att Sverige ska behålla sin trovärdighet och bevara den internationella respekt vi har idag när det gäller säkerhet, miljö och arbetsrätt. Men då måste alla parter ta sitt ansvar. Facket, redarna men också de politiska beslutsfattarna behöver vara överens om att den svenska sjöfarten ska vara konkurrenskraftig utan att bryta mot viktiga internationella konventioner om arbetsrätt och anständiga villkor, avslutar Kenny Reinhold. Klara Magnusson klara@sjomannen.se Katarina Sjöfartsklubb mötesplatsen för sjömän Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 08-640 94 96 E-mail katarina.sjofartsklubb@telia.com www.katarinasjofartsklubb.com Besöksadress Glasbruksgatan 2 (porten brevid Sjöfartshotellet) Hotellbokning 08-517 349 00 NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 16
FACKLIGT Fackligt arbete livsfarligt i Burma DEMONSTRERA PÅ 1 MAJ mot ett diskriminerande svenskt internationellt skeppsregister Bli medlem i Sjöfolkets Socialdemokratiska Riksförbund maila till: eva-marianne.skansberg@seko.se Det burmesiska sjöfacket Seafarers' Union of Burma (SUB) har det senaste året trots stora svårigheter lyckats organisera nya grupper av transportarbetare både bland burmeser som arbetar i exil i Thailand och inne i diktaturens Burma. socialdemokraterna.se/sjofolk Tack vare det stöd vi får från Seko sjöfolk kan vi idag regelbundet genomföra flera fackliga utbildningar för våra medlemmar, säger Aung Thu Ya, ordförande i SUB. Nyligen träffades Seko sjöfolks ordförande Kenny Reinhold och Aung i SUBs lokaler i Bangkoks hamn. Mötena med SUB var intressanta och lärorika, berättar Kenny. När man hör den verklighet som fackligt aktiva burmeser har inser man att vi trots allt fortfarande har en bra facklig situation i Sverige. Utöver sjöfolk organiserar SUB burmesiska fiskare som arbetar på thailändska fiskebåtar. Fiskarna är närmast livegna och det har förekommit att burmeser som blivit sjuka har slängts överbord av det thailändska befälet. Aung Thu Ya och SUB:s ekonomiansvariga Thin Ko Ko kan inte återvända till Burma. Tog vi oss hem och upptäcktes hamnade vi direkt i fängelse. Att vara ledande facklig företrädare är förenat med livsfara i Burma. Militärjuntan i Burma jämställer fackliga företrädare med terrorister, säger de. I höst kommer SUB att fira 20-årsjubileum i samband med att förbundet håller sin tredje kongress. I Thailand finns det hundratusentals burmesiska flyktingar som gästarbetare. Burmeser får utföra jobb som de flesta thailändare inte vill ha, berättar Aung Thu Ya och Thin Ko Ko. Ofta är det jobb som är smutsiga, svåra och farliga. Seko sjöfolk ger sedan ett par år, i samarbete med Palmecentret, stöd till SUB i form av utbildningsaktiviteter. En viktig del av facklig verksamhet är internationell solidaritet. Därför är det naturligt att vi stöder exempelvis SUB som uträttar ett imponerande arbete trots de stora svårigheter man har, framhåller Kenny Reinhold. Text och bild Lennart Johnsson lennart.johnsson@seko.se Solidaritet med världens sjömän Demonstrera med på 1 maj NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 17
FACKLIGT Årets Repskap avklarat Reducerad medlemsavgift från föräldraledighetens första dag. Det beslutades på Seko sjöfolks årsmöte, Repskapet, som hölls den 23 mars i Göteborg. Ett 50-tal personer varav 35 röstberättigade deltog i årets Representantskap. Mötet beslutade bland annat om oförändrade medlemsavgifter, men med ändringen att föräldralediga nu har rätt till reducerad avgift från första dagen mot tidigare först efter sex månader. Det togs också beslut i frågan om ändrat tryggande av pension för anställda inom Seko sjöfolk. Förenklat innebär beslutet att uppgiften på sikt ska flyttas från Stiftelsen Seko sjöfolks Pensionsfond till KPA Försäkring. Ett uttalande angående möjligheterna till facklig utbildning antogs vid mötet. Uttalandet kommer att skickas till arbetsmarknadsministern och går att läsa i sin helhet på www.sjofolk.se. Inga personval hölls vid årets Repskap. Kenny Reinhold tog i sin rapport från styrelsen upp ämnen som pirater, utflaggning och den sjöfartspolitiska situationen samt avtalsrörelsen som nyligen avslutats. Under mötet tillkännagavs även att skådespelaren Kjell Bergqvist får Seko sjöfolks kulturpris 2011. Pristagaren var själv inte på plats men skickade en videohälsning där han tackade för priset. Text Klara Magnusson klara@sjomannen.se Bild Jonas Forslind, Klara Magnusson Ulla Stoltz, en av avdelningens tre revisorer. Kenny delar ut 25-årsnålar till Ulf Holm, Reine Ahlebrand, Lars-Olof Lind och Robert Douhan. Nyvalda klubbordförande i Scandlines, Tiziana Cavalli de Lonti. Representantskapsledamöter. Jaana Åsberg läser möteshandlingar. Peter Skoglund var mötesordförande på Repskapet, här tillsammans med avdelningsordförande Kenny Reinhold. John Thörnlund, klubbordförande i TT-Line. Karin Barth, Reine Ahlebrand och Ralf Lindgren. NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 18
FACKLIGT Facket ratar ny utbildning Det skulle leda till sämre utbildning och lägre behörigheter. Med de argumenten säger Seko sjöfolk bestämt nej till Redareföreningens förslag om nya sjöfartsutbildningar. Strax innan jul presenterade Redareföreningen ett förslag med omfattande förändringar i utbildningen av sjömän. Av remissvaren att döma är många kritiska till förslaget, inte minst de fackliga organisationerna. Det skulle urholka skolsystemet, säger Kenny Reinhold, ordförande i Seko sjöfolk. Man vill också snabba på utbildningen och få ut folk i lägre behörigheter. Men det skulle bara leda till att svenska sjömän blev mindre attraktiva och hålla nere lönerna. Redareföreningens förslag bygger på en rapport som skrevs förra året på deras uppdrag. I den föreslås antalet ämnen på sjömansgymnasierna utökas så att eleverna får behörighet som vaktbefäl. Vidare föreslås att den som vill läsa vidare till sjökapten eller sjöingenjör ska kunna välja mellan två alternativ, dagens högskoleutbildning eller en tvåårig, ännu inte existerande yrkeshögskola. Det senare alternativet skulle korta befälsutbildningen betydligt, men Kenny Reinhold tror inte på en sådan lösning. Det är tack vare svenska sjömäns höga kvalitet som vi fortfarande finns kvar på marknaden. Redareföreningen vill rädda kvar fartyg under svensk flagg men svenska arbetstillfällen bryr de sig inte om. Redareföreningen lyfter också frågan om bristen på praktikplatser. Det problemet vill man lösa genom att låta lättmatroser och lättmotormän få tillgodoräkna sig sjötid inom ordinarie befattningar. I Seko sjöfolk är man mycket kritiska till förslaget och skriver i sitt remissvar att det med dagens minimibesättningar inte finns något utrymme att låta anställda gå i lära. Men trots hård kritik från flera håll står Redareföreningen fast vid sina förslag. Enligt dem är en förändring nödvändig, inte minst för sjömansgymnasiernas överlevnad. Rederierna flaggar ut och behovet av svenskt sjöfolk minskar, säger Per Sjöberger, utbildningsansvarig vid Redareföreningen. Men om den som går ut sjömansgymnasiet fick en befälsbehörighet skulle han eller hon bli mer attraktiv för arbetsgivaren. Kenny Reinhold bedömer dock att sjömansgymnasierna kommer att överleva även med dagens utbildningssystem. De allra flesta av våra medlemmar jobbar på färja och där kommer det även i fortsättningen att behövas svenskt sjöfolk. Jag är övertygad om att sjömansgymnasierna kommer att klara sig även om de behöver dra ner på antalet elever. Förslaget till ny utbildning bereds nu vid Näringsdepartementet. När beslut fattas i frågan är i skrivande stund inte klart. Linda Sundgren linda@sjomannen.se The Swedish Mercantile Marine Foundation REWARD 2012 For contributions that benefit seafarers in the Swedish merchant fleet Help us create tomorrow s safe, environmentally friendly and ergonomic work place in the Swedish merchant fleet. We award prizes for improvements on deck, engine rooms and catering departments, foremost regarding: greater maritime safety reduced risks at work and off duty on board improved operating and material economy general environmental and/or economic improvements greater operating reliability measures promoting comfort and well-being The Swedish Mercantile Marine Foundation awards prizes every year for proposals in these areas. Proposals should be for an overall technical or ergonomic solution or a detail and be accompanied by clarifying sketches, photos or drawings. When proposals are assessed, it is important if they have been tested in practice. The proposals could be written in English and must have arrived at the Foundation not later than 31 October, 2011. The rewards will be awarded during spring, 2012. Further information can be obtained from Christer Nordling at the Foundation. The Swedish Mercantile Marine Foundation Katarinavägen 22 SE-116 45 Stockholm Sweden +46 (0)8-642 44 37 info@sjomanshus.se www.sjomanhus.se NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 19
INTERNATIONELLT Sjöfartsorganisationer kräver hårdare tag mot pirater Piratverksamheten påverkar dig kan man läsa på den nystartade kampanjwebbsidan Save Our Seafarers. Bakom kampanjen står sex stora internationella sjöfartsorganisationer som har gått ihop för att öka medvetenheten om den mänskliga och ekonomiska kostnaden av Somalias piratverksamhet. 90 procent av världens gods transporteras med fartyg och nästan hälften av världens sjöburna oljeresurser fraktas genom piratutsatta vatten. Piratverksamheten hotar världshandeln och kostar enligt beräkningar mellan sju och tolv miljarder dollar per år. "Världens politiker verkar inte förstå allvaret", står det på antipiratkampanjen Save Our Seafarers' webbsida. Kampanjen Save Our Seafarers lanserades den 1 mars och är ett samarbete mellan Internationella Transportarbetareförbundet (ITF), Intertanko, Intercargo, Bimco, ICS och ISF. Piraterna blir allt starkare, våldsammare och rikare för varje dag på grund av regeringarnas inaktivitet. Nu ber vi regeringarna om hjälp med att tackla den här mänskliga och ekonomiska terrorn som oskyldiga sjömän utsätts för, säger ITF:s generalsekreterare David Cockroft i ett pressmeddelande. Enligt Thomas Abrahamsson, andre vice ordförande i ITF:s sjösektion, började kampanjen bra men drunknade därefter medialt i händelserna i Japan och Nordafrika. Nu är den allmänna uppfattningen att man ska ta nya tag. Organisationerna bakom kampanjen Save Our Seafarers uppmanar världens politiker att anta en hårdare hållning gentemot piraterna. Man vill också uppmuntra människor världen över att skapa press på sina länders beslutsfattare. Via kampanjens webbsida kan den som vill skicka brev till politiker i det egna hemlandet. Under de första tre veckorna skickades över 6 800 brev. Responsen som kommit har varit allmänt välvillig. Men vi har fått intrycket att regeringarna inte gärna vill ta tag på allvar i denna heta potatis utan vill flytta över ansvaret på i huvudsak branschen, säger Thomas Abrahamsson. Kampanjen Save Our Seafarers efterlyser bland annat tydligare lagar. I nuläget släpps 80 procent av de pirater som grips på grund av otidsenliga och bristfälliga lagar. Somalias undermåliga rättsväsende är ett stort problem. Man vill också öka tillgången på militära styrkor i de utsatta områdena. Idag patrulleras de piratutsatta vattnen av militära styrkor från olika sjöfartsnationer (Sverige har vid två tillfällen deltagit i EU-insatser i området). Men sedan piraterna började använda kapade fartyg som moderfartyg och flytande baser för NR 2 2011 SJÖMANNEN SID 20