KVALITETSPLAN OCH SKOLPLAN 2013 2015
Innehållsförteckning Sid 1. Inledning 2 2. Kvalitetsplan 3 Systematiskt kvalitetsarbete 4 Nationella styrdokument 4 Skolplan 4 Utbildningschefens verksamhetsplan 4 Rektor/övriga chefers verksamhetsplan 4 Arbetsplaner 4 Budgetplan 4 Årsredovisning och delårsrapport 4 Viktiga områden 4 VBU:s arbetsmodell för systematiskt kvalitetsarbete 5 3. Strategier 6 Verksamhetsutveckling 6 Ökad samverkan och näringslivskontakter 6 Vetenskaplig grund 6 4. Skolplan 7 Vision för hela VBU 7 4.1 Övergripande mål 7 Andel gymnasieelever 7 Undervisningens kvalité 8 Utveckling vuxenutbildningen 8 Matchning utbud/efterfrågan 8 4.2 Hållbar utveckling - ett förhållningssätt 10 4.3 Nästa Generations Lärande 11 4.4 Profiler 12 Teknik 12 Vård 12 Lokal profilering på utbildningar 13 4.5 Attraktiv skola för elever/studenter och personalens arbetsförhållanden och arbetsmiljö 14 Elev/student-trivsel 14 Personalutveckling/trivsel 14 Ledarskap 15 Elevhälsa 15 Friskvård 16 Lokaler/mat 16 1
Inledning Ludvika och Smedjebackens kommun bildar tillsammans kommunalförbundet Västerbergslagens Utbildningscentrum (VBU) med visionen: VBU, det självklara valet framtidens lärande Styrelsen som kallas direktion har övergripande ansvar för att arbetet inom ungdomsgymnasiet, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen, svenska för invandrare, särvux, yrkeshögskolan samt uppdragsutbildningen genomförs i enlighet med i första hand bestämmelserna i lagar och förordningar. Därutöver ska verksamheten anpassas till de krav som elever, föräldrar, anställda och den regionala arbetsmarkanden ställer. Skolan är en politiskt styrd organisation. Det är regering och riksdag som har det övergripande ansvaret för all utbildning. I skollagen preciseras kommunernas ansvar för skolan. I skollagen, gymnasieförordningen, vuxenutbildningsförordningen och i övriga tillämpbara förordningar samt läroplanen anges skolverksamhetens mål och riktlinjer. Skolverket och Skolinspektionen har ansvar för uppföljning, utvärdering, tillsyn och utveckling av skolan på nationell nivå. VBU:s direktion har valt att styra via en skolplan samt beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till via en kvalitetsplan. 2
Kvalitetsplan Kvalitetsplanen visar vilka styrdokument och planer som styr VBU:s verksamhet, vilka områden som ingår och en modell för hur dessa utvärderas. Systematiskt kvalitetsarbete Det finns krav på att systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas både inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningarna. Både direktionen och rektor har ansvaret för att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Det finns också krav på att kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt skollagen ska lärare, annan personal och elever medverka i kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Na onella styrdokument Lokal skolplan Utbildningschefens verksamhetsplan Rektor/chefs verksamhetsplan Budgetplan Årsredovisning Arbetsplaner Utvärderingar på alla nivåer 3
Na onella styrdokument Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser för skolan. Där regleras vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen, i detta fall direktionen för verksamheten. Skollagen beslutas av riksdagen. Det finns också förordningar för skolan som är utfärdade av regeringen till exempel gymnasieförordningen och vuxenutbildningsförordningen. Lokal skolplan Direktionen fastställer i denna skolplan målstyrningen på det lokala planet. Skolplanens målmodell är uppbyggd kring vision, tre strategier samt ett antal övergripande mål inom ett antal målområden. Utbildningschefens verksamhetsplan Utbildningschefen fastställer inom ramen för nationella styrdokument och de intentioner som direktionen lägger fram i en årlig verksamhetsplan. Här finns konkreta mål för varje år. Rektor/chefs verksamhetsplan Rektor och övriga chefer skriver en egen årlig verksamhetsplan utifrån såväl de nationella målen som utbildningschefens och de interna målen. Verksamhetsplanen kommuniceras med personalen. Arbetsplaner Rektor och övriga chefer ansvarar sedan för att årliga arbetsplaner upprättas på arbetslagsnivå. VBU har sedan tio år tillbaka arbetslag för de olika delarna av verksamheten. I arbetsplanerna beskrivs hur personal och elever tillsammans ska arbeta för att nå de mål som anges i de nationella styrdokumenten, skolplanen, utbildningschefens verksamhetsplan och rektors/övriga chefers verksamhetsplaner. I denna process ska även eleverna engageras. Budgetplan Varje år fastställer direktionen en treårig budgetplan där resurserna för verksamheten vägs in och prioriteras utifrån både nationella och lokala mål. Här beskrivs hur resurserna fördelas mellan enheterna. Årsredovisning I årsredovisningen och delårsrapporten presenteras nyckeltal och resultatet utifrån de mål som ställts på olika nivåer. Här på övergripande nivå hur arbetet går med att uppnå de uppsatta målen. Viktiga områden Viktiga nyckelområden följs upp kontinuerligt under läsåret både i direktion, av utbildningschef, av rektor/övriga chefer och i arbetslag enligt VBU:s arbetsmodell för kvalitetsarbete för att sedan processas enligt modellen på sidan 5. Några områden följs och sammanställs nationellt och där finns möjlighet att analysera VBU:s resultat och jämföra med andra kommuner och skolor. Kontakter mellan gymnasie- och grundskolan angående elevöverlämning och introduktion är viktig. Gymnasiet Betyg Genomströmning Behörighet till högskola Yrkeshögskolan Utbud (ska motsvara efterfrågan) Fyllnadsgraden Vuxenutbildningen Betyg Genomströmning Utbud Gymnasiesärskolan Utbud (inom Gysam) Upplevd kvalité 4
VBU:s arbetsmodell för systematiskt kvalitetsarbete Skolverket har arbetat fram en modell för systematiskt kvalitetsarbete som förutsätter systematik och kontinuitet. Denna modell liknar i stort den modell som VBU arbetat med sedan början av 2000-talet. Verksamheten ska arbeta efter denna beskrivna modell för kvalitetssäkring. Det självklara valet VBU framtidens lärande Var är vi? Arbetet i denna fas ska utmynna i en lägesbedömning med utgångspunkt från nationella mål, målen i VBU:s lokala skolplan, utbildningschefens och chefernas verksamhetsplan. Vart ska vi? Först måste alla berörda i verksamheten få en förståelse och gemensam tolkning av det uppdrag som gäller för verksamheten. Denna fas avslutas med att fatta beslut om åtgärder. Beslutet ska föregås av en process där medarbetarna är delaktiga i en gemensam målbild för verksamheten. Att nå mål och förverkliga visioner förutsätter att det finns tillgängliga resurser. Utifrån målbilden och befintliga resurser måste sedan prioriteringar för verksamheten ske. Hur gör vi? Utbildningschefens verksamhetsplan ligger till grund för rektorer och övriga chefers verksamhetsplaner. Dessa ska sedan utmynna i lokala arbetsplaner för varje arbetslag. För att kvalitetsarbetet verkligen ska bli systematiskt är det också i detta skede viktigt att formulera hur insatserna ska följas upp och utvärderas. Insatserna ska följas under tiden de genomförs, så att även genomförandeprocessen blir belyst. Hur blev det? Vid varje läsårsslut ska en enkätundersökning genomföras bland både elever/studenter och personal där frågor ställs enligt VBU:s skolplan, utbildningschefens verksamhetsplan samt rektors/ övriga chefers verksamhetsplaner. En analys av inkomna svar ska ligga till grund för utveckling av den fortsatta verksamheten. Analysen ska omfatta hela processen. Från lägesbedömning och beslutade åtgärder till genomförandet av utvecklingsarbetet. Utvärdering sker också utifrån ett antal nyckeltal vad avser viktiga områden. Resultat och utvecklingsprocesser som genererats från denna kvalitetsplan ska redovisas till direktionen. 5
Strategier I verksamheten är det viktigt att arbeta utifrån nedanstående strategier. Verksamhetsutveckling VBU är beroende av att vara en attraktiv skola som passar både omvärldens- och elevernas behov i ett föränderligt samhälle och behöver därför fungera som en lärande organisation. Verksamheten behöver utvecklas kontinuerligt. Varje program ska utveckla sin särart och sin profil. Den pedagogiska utvecklingen ska kännetecknas av mångfald och utgå från elevens förutsättningar i den av VBU definierade A-miljön. A-miljö är en studiemiljö där lärandet utgår från varje elevs förutsättningar, som stimulerar och engagerar och är ämnesintegrerad. I A-miljön vid VBU utvecklar personalen positiva relationer och arbetar tillsammans med eleven i centrum med ett formativt förhållningssätt, som innebär att eleven hela tiden får feedback på sina insatser. Ökad samverkan och näringslivskontakter Bland annat förutsätter de nya kursplanerna för karaktärsämnen inom yrkesutbildningarna att kontakterna med de olika branscherna fördjupas och att resurser när det gäller lärande i arbete och arbetsplatsförlagt lärande skapas. Vetenskaplig grund Nya rön inom den pedagogiska forskningen innebär också att kraven på förändringar av den pedagogiska verksamheten accelererar. Det är också av stor vikt att ny forskning inom olika ämnesområden noggrant följs och tillåts påverka undervisningens innehåll. Då det gäller ungdomar ska utrymme också skapas för arbete med att förbereda för en vuxenvärld där individens ansvar tydliggörs. 6
Skolplan Tidigare har det funnits ett lagstadgat krav om att en skolplan ska upprättas. Detta krav har dock försvunnit ur skollag och förordning, men direktionen har beslutat att fastställa en ny. Planen kommer att gälla som styrdokument för VBU:s samtliga utbildningar perioden 2013 2015. Dokumentet bygger på att det systematiska kvalitetsarbetet är grundläggande för en positiv utveckling av all verksamhet. ledarskap, att det finns höga positiva förväntningar på alla elever och att politikerna följer upp elevernas resultat. Skolplanen innehåller vision, strategiska långsiktiga mål samt konkreta effektmål för olika år (markerade med gult). Effektmålen kan komma att ändras under perioden beroende på hur verksamheterna utvecklas. Med nya förordningar när det gäller gymnasiet från hösten 2011, vuxenutbildningen från hösten 2012 och gymnasiesärskolan från 2013 ställs stora förändringskrav på verksamheten. Omvärldsanalys sker kontinuerligt varje år och tas med i den treåriga budgetplanen. Uppföljningar av målen i skolplanen görs i både delårs- och årsredovisningarna. Det självklara valet anger en ambition att VBU ska bibehålla och öka andelen elever i regionen som väljer VBU för sina studier. Framtidens lärande anger en kvalitetsambition där VBU ska utveckla såväl pedagogiska metoder/former som arbetsmiljön för morgondagens krav. Forskning och erfarenheter visar att det som påverkar elevers resultat mest är hur lärares kompetens och andra resurser används, att lärare samarbetar och lär av varandra, att rektor har ett aktivt Övergripande mål Målen är uppdelade i strategiska mål (gul ruta) och effektmål (grön ruta). Andel gymnasieelever VBU har hösten 2011 rekryterat 76 % av alla presumtiva gymnasieelever i Ludvika och Smedjebacken. Resterande 24 % går vid andra skolor. Av stor vikt är att öka andelen elever som väljer VBU, utifrån perspektivet att elevunderlaget totalt sjunker. Öka andelen elever som väljer VBU som sitt förstahandsval. 2015 80 % av egna gymnasieeleverna ska välja VBU. 2015 Minst 50 gymnasieelever som studerar vid VBU ska komma från andra kommuner. 7
Undervisningens kvalité Forskning inom utbildningssidan visar betydelsen av elevers studieresultat och samspelet mellan elev och läraren i klassrummet. Med utgångspunkt från detta ska verksamheten fokusera på undervisningens kvalitet i klassrummet. Kompetensutveckling ska genomföras för lärarpersonal inom användande av Informations- och kommunikationsteknik (IKT). 2013 All lärarpersonal ska delta i kompetensutveckling inom området minst 1 dag/läsår. Utveckling vuxenutbildningen VBU har genom integreringen av vuxenutbildningen och ungdomsgymnasiet bibehållit ett brett utbud av utbildningar för vuxna. För att motsvara den lokala arbetsmarknadens behov av kompetensutveckling är målsättningen att vidareutveckla vuxenutbildningen och underlätta för vuxna att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Utveckla vuxenutbildningen utifrån arbetsmarknadens efterfrågan. 2015 Lärlingsutbildningen inom vuxenutbildningen ska öka till minst 15 platser. Matchning utbud/efterfrågan Branschkunskapen ska stärkas genom en vidareutveckling av kontakterna med respektive bransch. Nya branscher ska ligga till grund för planeringen av nya utbildningar på alla nivåer. Programråden ska utvecklas vidare och nya kontakter ska tas mellan arbetslag och företag för att få bredare verksamhet. Gruvornas eventuella start ska följas av utbildningar inom området. 2014 Verklighetsnära projekt ska skapas inom natur- och samhällsvetenskapsprogrammen. 2015 Planer för hur man arbetar med entreprenöriellt lärande ska finnas på samtliga utbildningar. Entreprenörskap ska utvecklas vidare. 8
Matchning utbud/efterfrågan (forts. från sidan 8) Elevers anställningsbarhet måste vara god och företag och organisationer i närsamhället kräver även goda teoretiska kunskaper för elever vid yrkesprogrammen. Det ska också vara möjligt att ta sig vidare för en elev vid yrkesprogrammen till en högskoleutbildning utan att läsa ett extra år. Elever i grundskolan ska vara väl medvetna om möjligheterna till vidare teoretiska studier vid VBU även om man går ett yrkesprogram. 2015 Hälften av eleverna vid yrkesprogrammen ska ha valt till kurser så att de får allmän högskolebehörighet. Yrkeshögskoleutbildning är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher där det finns en uttalad efterfrågan på kompetens. VBU ska arbeta inom området grundskola till högskola där yrkeshögskolan finns. VBU ska vara lyhörda för signaler från näringslivet om behov inom olika områden och också kunna starta upp utbildningar snabbt där det behövs. 2015 VBU ska ha minst fem yrkeshögskoleutbildningar rullande. 9
Hållbar utveckling ett förhållningssätt Uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling har formulerats i internationella överenskommelser och nationella styrdokument. Undervisning i hållbar utveckling ska bedrivas på ett sätt som förbereder eleverna på ett aktivt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av: Samhälleliga intressekonflikter Demokratiska arbetssätt Kritiska förhållningssätt Mångfald av pedagogiska metoder Ämnesövergripande samarbeten Delaktighet och inflytande Internationalisering Utmaningen blir att levandegöra samtalet om framtiden utifrån alla frågor och påståenden som studerande har. Varje enhet vid VBU ska arbeta utifrån ovan nämnda kriterier. Det internationella perspektivet ska särskilt beaktas. VBU ska på samtliga utbildningar utveckla ett lärande för hållbar utveckling. Utbildningarna ska erbjuda den lilla skolan i den stora så att elever känner trivsel och trygghet. Undervisningen ska individualiseras i hög grad. 2013 Minst 75 % av eleverna/studenterna ska uppleva att man har reellt inflytande över undervisningen. 2013 Minst 80 % av eleverna/studenterna ska uppleva att de får ett lärande anpassat efter sina egna förutsättningar. 2014 Minst 70 % av eleverna/studenterna ska uppleva att VBU erbjuder en trygghet i egen studiemiljö. 2014 Minst 80 % av personalen ska uppleva ett konstruktivt samarbete mellan egna och andra arbetslag. 2015 Minst 60 % av eleverna/studenterna ska uppleva att hållbar utveckling finns som en röd tråd genom all undervisning. 10
Nästa Generations Lärande (NGL) NGL handlar om pedagogik som utvecklar teknik och hur man på ett innovativt sätt kan utnyttja de möjligheter som dagens teknik ger för att möta pedagogiska utmaningar. Hur hanteras det faktum att vissa elever lär bättre i små grupper och andra i enskilt arbete? Hur möts behovet av fortbildning i ett samhälle som förändras allt snabbare? Hur kan undervisningssituationer skapas som passar inte bara en typ av elever utan alla elever? Nästa generations lärande är en vision om ett lärande som bygger på att tillsammans skapa kunskap. Dessutom ett lärande som kan anpassas till individers olika lärstilar, levnadssituationer och målbilder. Enheterna ska utveckla arbetsformer och metoder där den nya tekniken används i en ökande omfattning. 2014 Minst 80 % av eleverna ska uppleva att den nya tekniken används i alla undervisningssituationer. 2014 Minst 90 % av personalen ska uppleva att resurser för nyttjande av ny teknik är tillräcklig. 11
Profiler Teknik Den lokala näringslivsstrukturen innebär att behovet av utbildad arbetskraft kommer att öka kraftigt och framför allt inom den tekniska sektorn. Inom ramen för Teknikcollege samt övriga tekniska yrkesbranscher ska ett samarbete vidareutvecklas framförallt mellan arbetslagen och produktionsnivåerna. Fortsatt engagemang i teknikcollege där företagskontakterna ska prioriteras. Antalet samverkande engagerade företag ska ökas. 2014 Minst 75 % av de företag VBU samverkar med ska uppleva att VBU anpassar sin verksamhet efter den regionala arbetsmarknadens behov. Utbildningarna ska anpassas utifrån behoven på arbetsmarknaden. Vård Det stora antalet pensioneringar och ökad efterfrågan inom sektorn innebär ett ökat behov av personal. Vård- och omsorgscollege ska lägga mer vikt vid rena sjukvårdskurser. Fler elever/studenter ska rekryteras till alla nivåer inom vård- och omsorgscollege. 2015 Andelen elever antagna till gymnasiets vård- och omsorgsprogram ska öka till minst 6 %. 12
Lokal profilering på utbildningar För att utveckla verksamheten behövs ett stort engagemang hos medarbetarna. En lokal profilering inom olika områden är önskvärd. En mångfald av specialiteter blir rekryterande och ett ökat elev/studentantal skapar därmed mer resurser till respektive utbildning. Rekryteringen till program och utbildningar behöver stärkas och därför ska det skapas lokala profiler på utbildningarna vid VBU. 2015 Samtliga program och utbildningar ska ha en egen identitet i form av någon specialitet. 13
Attraktiv skola för elever/studenter och personalens arbetsförhållanden och arbetsmiljö Ytterligare områden som behöver stärkas och är särskilt viktiga för en bra verksamhet utifrån både lagstiftning och lokala politiska mål är följande: Elev/student-trivsel De flesta elever trivs i skolan och med sina lärare, det visar undersökningarna som gjorts vid VBU sedan många år tillbaka. Elevernas trivsel i skolan har varit stabil sedan mätningarna började. Samtidigt visar undersökningarna på problemområden som till exempel stress och svårigheter i att anpassa undervisningen till elevers olika förutsättningar. VBU ska erbjuda en miljö som är anpassad till elevernas/studenternas behov för att ge en optimal lärmiljö. 2013 Minst 80 % av eleverna/studenterna ska vara nöjda med sina lärare. 2014 Minst 90 % av eleverna/studenterna ska vara nöjda med VBU som skola. Personalutveckling/trivsel En av de viktigaste faktorerna för ett bra studieresultat för elever/studenter är en kunnig och engagerad personal på alla områden. Personalen skall stimuleras till att utnyttja möjligheterna till relevant fortbildning. VBU ska uppfattas av personalen som en attraktiv arbetsgivare och därmed påverka både resultat och rekryteringsmöjligheter. 2014 Minst 90 % av personalen ska uppfatta VBU som en attraktiv arbetsgivare. 2015 Minst 1,5 % av personalbudgeten ska användas till kompetensutveckling. 14
Ledarskap Ledarskapet är viktigt för skolan och skolans utveckling. Ledarskap utövar både rektorer, lärare och övriga chefer. En av svårigheterna med rektors ledarskap är just att vara chef över chefer. Samtidigt är det viktigt att ledarskapet upplevs som demokratiskt och väl fungerande. Ledarskapet för både lärare, chefer och rektorer ska utvecklas i en riktning så att resultaten stärks genom att elever och personal känner sig trygga i sin roll. 2014 75 % av eleverna/studenterna ska uppleva att lärarna har ett demokratiskt ledarskap i Klassrummet. 2015 85 % av personalen ska uppleva att chef/ rektor har ett ledarskap som präglas av ett demokratiskt förhållningssätt. Elevhälsa Elevernas välbefinnande är en av grunderna för studieresultaten, därför är det viktigt att elevhälsan bedriver ett effektivt, förebyggande och hälsofrämjande arbete. Eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. All personal ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål där elevhälsan har ett särskilt ansvar. Både det kort- och långsiktiga hälsofrämjande arbetet ska beskrivas i en plan Det hälsofrämjande arbetet vid VBU. 2015 Minst 80 % av eleverna ska uppleva att de mår bra utifrån sin skolsituation. 15
Friskvård Friskvård är åtgärder som stimulerar personal och elever till egna aktiva hälsobefrämjande insatser, det vill säga att hålla sig frisk genom sunda levnadsvanor och undvika negativa stressituationer. Sunda levnadsvanor som ofta framhålls är lämplig kost, fysisk aktivitet, goda sömnvanor och att avstå från rökning, droger och alkohol. VBU ska öka kunskapen om värdet med aktiva hälsobefrämjande åtgärder för både elever och personal. Problemen kring rökning och droger ska hanteras aktivt och systematiskt både vad gäller elever och personal. 2014 95 % av personalen ska vara nöjda med de personalvårdande aktiviteterna vid VBU. 2015 Alla elever/studenter ska känna till Hälsans hus och möjligheterna till träning. Lokaler/mat Både lokaler för alla utbildningar och servering av mat till gymnasieeleverna har betydelse för resultatet men också för rekryteringen. VBU ska erbjuda en attraktiv måltid för gymnasieeleverna. Lokalerna ska anpassas till respektive undervisningsbehov och ses över kontinuerligt om förändringar behöver göras. 2013 Minst 80 % av eleverna ska uppleva skolmaten som bra. 2015 Minst 75 % av eleverna/studenterna ska uppleva lokalerna som ändamålsenliga för undervisningen. 16
Västerbergslagens utbildningscentrum Box 830 771 28 LUDVIKA Tel: 0240 865 00 Fax: 0240 866 76 Org.nr: 222000 0802 E post: info@vbu.ludvika.se