Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet
Hej konferensdeltagare! Detta är bilder gjorda att tala till, så några kan vara svårtolkade utan talet. Men jag hoppas att de kan vara ett gott minnesstöd för er som var där. Hälsningar Anders
Statisk audiologi i en statisk värld? Vi behöver inte funktionell dumhet! Vi behöver reflekterad klokhet! Hur följer vi kunskapsutvecklingen?
Livslångt lärande! (Har många positiva effekter!) Omöjligt att klara själv Delande kunskapskultur! Fungerande professionella nätverk!
David R. Moore, PhD, Communication Sciences Research Center, Cincinnati Children s Hospital Briefly, the new policy is that articles that either implicitly or explicitly assume APD is a single diagnostic characteristic of the auditory system likely will not be considered for publication.
Bättre resultat hos dem som fått behandling tidigt! När är det dags? Förr fanns det många tekniska begränsningar. Helt annan situation idag. Mönster jag såg: Måttlig HNS Tidig start med hörapparat Positiv patient och audionom Efter ett tag: - Gör inte så stor nytt längre Slutar använda hjälpmedel Totalt fel slutsats! Tänk om hjärnan har börjat fungera bättre? Tänk om hörselrehabiliteringen har en behandlande effekt på hjärnan?
Exempel 1
Två matchade grupper: musiker resp. icke musiker En massa mätningar Musikerna har bättre förmåga att höra tal i brus, bättre auditivt arbetsminne och bättre tidsskärpa Musikerna verkar ha dämpat sin åldersbetingade hörselnedsättning
Exempel 2
Tog fram ett test för att bedöma förmågan att använda spatiala ledtrådar Upptäckte att det gick att träna med dessa stimuli Bestående effekt!
Slutsats: Ja, det finns potential för god hörselrehabilitering att positivt påverka hjärnans förmåga
OK, lite fler elektroder än vi är vana vid i den audiologiska kliniken
Redan vid mycket måttlig hörselnedsättning organiserar hjärnan om sig så att delar av kapaciteten i auditivt cortex upplåts för visuella stimuli. Dålig strategi om det går att ge användbara akustiska signaler. Ju äldre vi blir desto längre tid tar det att omorganisera cortex.
Rapporten kan laddas ner från: https://www.nas.dk/archive
Gått igenom litteratur om hörselns hälsoeffekter Försökt formulera resultaten på ett sätt som inte kräver avancerade förkunskaper Synliggjort de tydliga och allvarliga sambanden mellan hörselnedsättning och Social isolering Förtidspensionering Kognitiv svikt Demensutveckling Ett av framtidsmålen formulerades så här i rapporten: Gör hörselvård till ett obligatoriskt inslag vid demensutredning så att optimal hörselrehabilitering säkerställs
78 sidor lång artikel Inte ett ord om hörselnedsättning som riskfaktor eller om hörselrehabiliteringens preventiva potential!
Många minns nog bestörtningen då. Men total scenförändring nu:
62 sidor lång artikel Mer än 70 träffar på hörsel. Finns med konsekvent. Identifierad som den faktor med störst förebyggande potential!
Av alla förebyggande faktorer, identifieras hörselnedsättning nu som den faktor med störst förebyggande potential!
Demensexperters insikt om hörselns roll i demensdomänen har radikalt förändrats inom loppet av drygt ett år. (Kunskapen är inte lika ny) Detta måste hörselvården möta med ödmjukhet och kompetens Denna aspekt bör finnas med i tanken vid all verksamhetsplanering och all resursplanering Sprid kunskapen! Utveckla verksamheten!
Ett viktig punkt i behandlingsprogram om demens och kognitiv svikt: Det är centralt att hjärnan får inspirerande aktivering
Gustav från sid 14 i rapporten kan hjälpa oss att förklara
Ett tecken i tiden:
Inled rehabilitering tidigt! Hjärnan mår bra av ljud med god kvalité! Optimering självklar målsättning! Utveckla och använd träningsstrategier! Audiologiska professioner och organisationer är en synnerligen viktiga samhällsaktörer! Kunskapsläget måste kontinuerligt förbättras!