Antagen av Socialnämnden 2014-02-19
Äldreomsorgens verksamhetsplan Innehållsförteckning Sida 1 Inledning... 1 2 Kommunens strategiska områden och mål... 1 2.1 Barn och unga vår framtid... 1 2.2 Utbildning, arbete, näringsliv är grunden för all välfärd... 2 2.3 Demokrati och öppenhet... 2 2.4 Livsmiljö... 3 2.5 Personal... 3 2.6 Ekonomi... 4 3 Omvärldens påverkan på äldreomsorgens uppdrag... 5 3.1 Befolkningsutveckling... 6 4 Socialnämndens uppdrag till äldreomsorgen... 9 4.1 Gamla uppdrag... 9 4.1.2 Beskriva konsekvenser av ny lagstiftning för äldreomsorgen, Individuell behovsbedömning... 9 4.1.3 Budget i balans... 9 4.1.4 Utvecklingsområden... 11 4.1.5 Nya uppdrag för äldreomsorgen... 11 5 Ekonomiska förutsättningar... 12 5.1 Socialnämndens ramfördelning 2014... 12 5.2 Socialnämndens investeringsbudget... 12 6 Utveckling... 13 6.1 Utveckling av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete... 13 6.1.1 Äldreomsorgens kvalitetsindikatorer är följande:... 13 6.1.2 Äldreomsorgens beskrivning av ledningssystem är följande:... 18 6.2 Övergripande kvalitetstankar... 20 6.2.1 Hälso- och sjukvård... 20 6.2.2 Socialt arbete... 21 6.3 Prioriterade nyckeltal för kvalitet i äldreomsorgen... 21 6.4 Övriga utvecklingsplaner och förändringar... 22 6.4.1 Framtidens äldreomsorg... 22 6.4.2 Värdighetsgaranti... 23 6.4.3 Minska läkemedelsanvändningen... 24 6.4.4 Mest sjuka äldre... 24 6.4.5 Munhälsa... 25 6.4.6 Nyckelfri hemtjänst... 25 6.4.7 Bemanningsenhet... 26 7 Planeringsförutsättningar... 27 7.1 Lagar som styr verksamheten... 27
7.2 Målsättning för äldreomsorgen... 28 8 Verksamheter... 31 8.1 Biståndsbedömning... 31 8.2 Stöd i eget boende... 31 8.2.1 Service... 31 8.2.2 Omvårdnad... 31 8.2.3 Egenvård... 32 8.2.4 Hälso- och sjukvårdsinsatser... 32 8.2.5 Hjälpmedel... 32 8.2.6 Anhörigvård... 32 8.2.7 Trygghetstelefon... 32 8.2.8 Nattpatrull - omsorg... 32 8.2.9 Kvälls- och nattpatrull hälso- och sjukvård... 33 8.2.10 Ledsagarservice... 33 8.2.11 Dagverksamhet... 33 8.2.12 Frivilligcentraler... 33 8.2.13 Avlösning... 33 8.2.14 Utredning, behovsbedömning, träning... 34 8.2.15 Bostadsanpassningsbidrag... 34 8.2.16 Anhörigstöd... 34 8.2.17 Uppsökande verksamhet... 34 8.3 Särskilda boendeformer... 35 8.3.1 Kommunens rehabteam... 36 8.4 Resor... 37 8.4.1 Färdtjänst... 37 8.4.2 Riksfärdtjänst... 37 8.5 Arbetsledning... 37 8.6 Bemanningsenhet... 38 8.7 Kompetensutveckling... 38 9 Organisation... 39 10 Resursfördelning... 40 11 Internbudget... 41 11.1 Verksamheter... 41 11.2 Äldreomsorgen - budget 2014... 42 11.3 Budgetprinciper... 43
1 1 Inledning Verksamhetsplanen ska beskriva de mål som gäller för arbete med äldreomsorgen samt redovisa hur kommunen avser att tillgodose dessa mål. Första delen av äldreomsorgens verksamhetsplan följer socialnämndens plan för övergripande målsättningar under året. Andra delen i äldreomsorgens verksamhetsplan beskriver socialnämndens mål och ambitioner i befintlig verksamhet och i utvecklingsarbetet. Verksamhetsplanen omfattar planering för år 2014 och samordnas med budget och verksamhetsplan för hela kommunen. 2 Kommunens strategiska områden och mål Kommunfullmäktige har antagit strategiska områden för kommunens verksamhet, samt övergripande mål och nyckeltal för dessa. Dessutom har kommunfullmäktige antagit nämnds visa mål. Nedan redovisas de strategiska områdena med kommunövergripande mål samt socialnämndens mål som antagits av kommun-fullmäktige. 2.1 Barn och unga vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. Kommunövergripande mål Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem (Barnkonventionen) Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt och använder inte alkohol eller andra droger Nämndens mål beslutade av KF Tidiga och lättillgängliga insatser bidrar till en trygg uppväxt Nämndens mål beslutade av Socialnämnden Barn och unga är delaktiga i utformning av allt stöd som berör dem. Genom aktiv samverkan ge bästa möjliga stöd efter behov.
2 2.2 Utbildning, arbete, näringsliv är grunden för all välfärd Genom satsningar på utbildning och näringsliv skapas tillväxt som har en avgörande betydelse för kommunens utveckling Kommunövergripande mål Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för ett livslångt lärande Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande (Tillväxtprogram) Nämndens mål beslutade av KF Arbete eller utbildning istället för försörjningsstöd Tillgodose behov av sysselsättning/aktivitet som stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv Nämndens mål beslutade av Socialnämnden Vi ska samverka kring den enskilde med sikte mot egen försörjning och ett självständigt liv. 2.3 Demokrati och öppenhet Piteå präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Vi verkar för ett tillåtande klimat genom att både ta intryck av och ge avtryck i omvärlden Kommunövergripande mål Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service (Tillgänglighetskonventionen) Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund (Integrationsprogram) Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter Nämndens mål beslutade av KF Se under Uppdrag Nämndens mål beslutade av Socialnämnden Piteborna upplever delaktighet och goda möjligheter att påverka Medborgare och kunder är nöjda med bemötande, information, tillgänglighet och service Stöd, service, och myndighetsbeslut utformas utifrån jämställdhet, trygghet och rättssäkerhet
3 2.4 Livsmiljö Piteå erbjuder trygg och lustfylld livsmiljö med omsorg och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. Här är det positivt att bo, verka och LEVA Kommunövergripande mål Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla (Tillgänglighetskonventionen) Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga och hälsosamma val i vardagen (Klimat- och energiplan, Folkhälsa) Samhällsbyggnad ska utgå från social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet Nämndens mål beslutade av KF Utifrån behov utformas stöd som stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv Kommunens äldsta ska utifrån behov och önskemål erbjudas stöd och omsorg av god kvalitet Minska skadeverkningarna av alkohol- och droganvändande Nämndens mål beslutade av Socialnämnden Med hemmet som vård- och omsorgsarena utformas stöd som stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv 2.5 Personal Piteborna möter engagemang och ett gott värdskap i kontakt med våra medarbetare. Service med god kvalitet skapas genom yrkesstolthet i arbetet Kommunövergripande mål Piteå kommun ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser Heltid är en rättighet och grunden för anställning hos Piteå Kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov Piteå Kommun ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara Nämndens mål beslutade av KF Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna Nämndens mål beslutade av Socialnämnden Socialnämnden ska sträva efter trygga och långsiktiga anställningsformer Skapa ett arbetsklimat där anställda på alla nivåer i organisationen uppmuntras att ta initiativ till utveckling och förbättring av verksamheten.
4 2.6 Ekonomi God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investeringar. God ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse Kommunens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB Nämndens mål beslutade av KF Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser Nämndens mål beslutade av Socialnämnden Rätt hjälp, på rätt tid och rätt plats, med rätt person och till rätt kostnad
5 3 Omvärldens påverkan på äldreomsorgens uppdrag Antalet äldre ökar, krav och behov av individuella komplicerade insatser ökar både i ordinärt boende och i de olika boendeformerna. Behovet av anpassade bostäder för äldre kommer att bli mycket stort under överskådlig tid framöver. Den stora utmaningen för kommunerna är att det finns en planering som tar hänsyn till äldre människors behov och ökade efterfrågan av alternativa boendeformer och stöd i ordinärt boende. De personer som i dag beviljas vård- och omsorgsboende har större behov av omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser än tidigare. Personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende och i behov av dagverksamhet och avlösning har ökat. Behov och önskemål av riktade insatser till personer med avvikande beteende och förvirringstillstånd har ökat. För att klara framtidens volymtillväxt av äldre, krav och behov av individuellt anpassade insatser samt behålla nuvarande kvalitet behövs: Ökat behov av stöd i ordinärt boende Fler träffpunkter/samvarolokaler Ökat behov av fler dagverksamhetsplatser för dementa Utveckling av korttidsverksamheten och samlokalisering Riktade insatser till personer med avvikande beteende och förvirringssymtom Anhörigstöd enligt plan Fler alternativa boendeformer för äldre För att säkerställa att medborgarnas behov tillgodoses behöver individuella genomförandeplaner utvecklas. Konsekvenser Större möjlighet att klara den framtida volymtillväxten av äldre samt medborgarnas krav och behov av individuellt anpassade insatser Nya arbetstillfällen skapas Ökade driftkostnader och behov av utökad ram Riskanalys Om ökade behov på grund av fler äldre inte tillgodoses innebär det att med samma individuella behov får medborgarna mindre hjälp Om ökade behov inte tillgodoses innebär det att förutsättningarna för nuvarande kvalitet i äldreomsorgen försämras Om ökade behov ska tillgodoses med oförändrade resurser innebär det större påfrestningar för personalen och risk för fortsatt höga sjuktal i jämförelse med andra kommunala verksamheter Om ökade behov inte tillgodoses kan det innebära lägre engagemang och på sikt personalförsörjningsproblem
6 3.1 Befolkningsutveckling Av kommunens befolkning, 41 078 personer, är 8 723 ålderspensionärer d v s 21,2 % av befolkningen. Uppgifter från kommunstatistik 121231. Befolkningsfördelning 2010 2012 Prognos/mål 2020 Befolkning totalt 40 892 41 078 mål 43 000 Ålderspensionärer 8 149 8 723 10 298 Andel ålderspensionärer 19,9 % 21,2 % 23,9 % Ålderspensionärer Faktisk 2000 2005 2012 65-79 år 5 121 5 270 6 597 80-89 år 1 464 1 638 1 858 > 90 år 207 231 268 Totalt 6 792 7 139 8 723 De senaste tio åren har antalet pensionärer ökat. Enligt prognosen för de kommande åren kommer antalet pensionärer att öka ytterligare. År 65 år - W 65-79 år 80-89 år > 90 år 2000 6 792 5 121 1 464 207 2005 7 139 5 270 1 638 231 2010 8 149 6 090 1 820 239 2015 9 458 7 156 1 980 322 2020 10 298 7 783 2 124 391
7 Åldersutveckling 11 000 10 000 65 år och äldre 9 458 10 298 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 6 792 7 139 8 149 4 000 2000 2005 2010 2015 2020 Under perioden 2000-2010 har antalet personer över 65 år ökat med 1 357 personer (20 %) Enligt prognosen för åren 2010-2020 kommer antalet 65 år och äldre att öka med 2 149 personer (26 %) 2 600 2 400 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 80 år och äldre 2 515 2 302 2 059 1 869 1 671 2000 2005 2010 2015 2020 Under perioden 2000-2010 har antalet personer över 80 år ökat med 388 personer (23 %) Enligt prognosen för åren 2010-2020 kommer antalet 80 år och äldre att öka med 456 personer (22 %).
8 Under perioden 2000-2010 har antalet personer över 90 år ökat med 32 personer (15 %). Enligt prognosen för åren 2010-2020 kommer antalet 90 år och äldre att öka med 152 personer (64 %) Antal pensionärer 80 år och äldre Område 2000 2005 2012 Piteå centrala/pitholm 835 1 004 1 280 Öjebyn 220 211 231 Norrfjärden 228 226 190 Hortlax 214 227 224 Infjärden 174 201 201 Totalt 1 671 1 869 2 126 Antal pensionärer 80 år och äldre fördelade i procent Område 2000 2005 2012 Piteå centrala/pitholm 50 % 54 % 60 % Öjebyn 13 % 11 % 11 % Norrfjärden 14 % 12 % 9 % Hortlax 13 % 12 % 11 % Infjärden 10 % 11 % 9 %
9 4 Socialnämndens uppdrag till äldreomsorgen 4.1 Gamla uppdrag 4.1.2 Beskriva konsekvenser av ny lagstiftning för äldreomsorgen, Individuell behovsbedömning Bakgrund Socialstyrelsen har aviserat nya föreskrifter om bemanning på särskilda boendeformer. Föreskrifterna beräknas träda i kraft 1 april 2015. Avsikten med föreskrifterna är att tydliggöra kommunens ansvar för att varje boende är bemannat så att den som bor där kan leva ett tryggt och säkert liv. Förslag till insatser Äldreomsorgen utreder och förbereder individuell behovsbedömning på alla särskilda boendeformer i äldreomsorgen. Utredare deltar i Socialstyrelsens utbildning, Äldres behov i centrum där en nationell arbetsmodell för att etablera ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt i äldreomsorgen är utgångspunkten. Arbetet med att utveckla metoder för behovsbedömning på individuell nivå har påbörjats. Konsekvenser Individuell behovsbedömning reglerar tillgången på omsorgspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal för alla äldre personer som bor på särskilda boenden. Alla nationella kalkyler indikerar en högre kvalitet för den enskilde omsorgstagare, och avsevärt ökade kostnader. 4.1.3 Budget i balans Äldreomsorgen ska presentera en budget i balans. Förslagen ska innehålla en konsekvensanalys till socialnämnden att ta ställning till. Förändringar i äldreomsorgens driftram 2014 jämfört med 2013. I tkr. Ramneddragning på 0,15 % enl. VEP 2014-16 522 Ramökning äldreomsorg, biståndshandläggare 2 400 Prisökning, (tillskott äldreomsorgen) 2014 251 Driftsram ÄO 2014 417 019
10 Aktivitet/åtgärder 1) Analys av begreppet skälig levnadsnivå genomförs under våren 2014. 2) Analysera starten av vissa aktiviteter i projektet framtidens äldreomsorg. 3) Nytt förslag för budget i balans tas fram under april månad när budget utfall till och med mars 2014 är klart. Nämndens mål beslutat av KF om att kommunens äldsta ska erbjudas stöd och omsorg utifrån behov och önskemål, skapar en målkonflikt mellan fattat beslut om skärpt biståndsbedömning och budget i balans. Individens behov ska tillgodoses utifrån lagstiftningen. Behoven ska tillgodoses så att skälig levnadsnivå uppnås. Anslagna medel för att bedriva äldreomsorg kan inte tillgodose medborgarens alla önskemål.
11 4.1.4 Utvecklingsområden Inom följande områden finns överenskommelser som drivs av Kommunförbundet i Norrbotten. Socialnämnden i Piteå har fattat beslut att ingå dessa överenskommelser som gäller för äldreomsorgen. Utvecklingsområde Framtidens äldreomsorg De mest sjuka äldre Kommentar Implementera beslut Implementera nationella riktlinjer Psykisk ohälsa Gemensamma riktlinjer för samverkan Samordnad individuell plan (V1.1) Evidensbaserad praktik (EBP) Implementera de gemensamma riktlinjerna Implementera de gemensamma riktlinjerna Fortsätta arbetet med sikte på att ge EBP en konkret innebörd och innehåll för verksamheten. 4.1.5 Nya uppdrag för äldreomsorgen Områden Riktlinjer för myndighetsutövning Myndighetsutövning för äldreomsorgen Sysselsättning till vuxna funktionsnedsatta i daglig verksamhet Uppdrag Arbeta med de utvecklingsområden kopplat till riktlinjer för myndighetsutövning som antogs av socialnämnden 20 november 2013 - Utformning/val av stöd - Samverkan intern/extern - Utveckling av stödformer - Förståelse av beslutet - Överklagan/personligt företräde - Mål för insatsen - Plan för insatsen - Uppföljning av gynnande beslut - Upprätta ett kvalitetssystem för myndighetsutövning - Utveckla systematisk uppföljning av biståndsbeslut Skapa möjligheter för att utveckla sysselsättning för vuxna funktionsnedsatta inom äldreomsorgens vård och omsorgsboenden.
12 5 Ekonomiska förutsättningar 5.1 Socialnämndens ramfördelning 2014 Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Politisk verksamhet 1 481,1 Administrativa enheten 8 767,4 Förvaltningsledning 5 242,8 Stöd och omsorg 275 744,8 Äldreomsorg 417 091,0 Totalt 708 327,1 5.2 Socialnämndens investeringsbudget Investeringar (tkr, löpande pris) 2 014 2015 2016 Nytt äldrecenter 10 000 Investeringsram ospecificerad 1 500 1 500 1 500 Utbyte larmsystem vård- och omsorgsboenden 1 100 Byte trygghetslarm ordinärt boende ÄO och SO 820 820 820 Anpassning utemiljö ÄO 500 Carport leasingbilar hemtjänsten ÄO 850 Projekteringskostnad nytt vård- och omsorgsboende ÄO 1 000 Totalt 4 770 13 320 2 320 Kapitalkostnad (avskrivning) 269 705 1008 Internhyra 277 549 Kommunfullmäktige har beslutat att socialnämnden får återkomma med beräknade kostnader för nytt äldrecenter när planeringen är klar.
13 6 Utveckling 6.1 Utveckling av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete I enlighet med SOSFS 2011:9 vill socialnämnden särskilt påtala vikten av att ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete utvecklas. Socialnämnden antog en första version av Ledningssystem för systematiskt kvalitetsabete 2011-12-14. Socialnämnden vill därför inom ramen för kvalitetsplanen ge äldreomsorgen följande uppdrag: Lämna förslag på kvalitetsindikatorer för alla verksamhetsområden, med betoning på nytta för medborgaren Lämna förslag på hur implementering av SOSFS 2011:9 ska ske, där alla dess områden är tillgodosedda. 6.1.1 Äldreomsorgens kvalitetsindikatorer är följande: För att kunna följa upp målen hämtas uppgifter från tre olika informationskällor. Öppna jämförelser Kommunens enkäter Äldreomsorgens egna statistikuppgifter Öppna jämförelser är en nationell databas där man kan jämföra nyckeltal med egna resultat mellan olika år. Dessutom kan man jämföra resultaten mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskriver resurser, volymer och kvalité i kommunernas verksamheter. Alla uppgifter finns i kommun och landstingsdatabasen KOLADA (www.kolada.se) Kommunens och äldreomsorgens egna kvalitetsenkäter handlar om vård- och omsorgstagarnas, anhörigas och personalens upplevda kvalité av kommunens verksamheter. De redovisas på kommun och enhetsnivå. Uppgifterna finns på kommunens hemsida (www.pitea.se). Där nationella databaser saknas sammanställer äldreomsorgen egna statistikuppgifter. Uppgifterna finns på kommunens hemsida (www.pitea.se).
14 Mål - demokrati och öppenhet Databas Nyckeltal 1 Öppna jämförelser Hjälp och omsorg som helhet Personalens bemötande Inflytande Väntetid till vård- och omsorgsboende Information på Webben 2 Kommunens och äldreomsorgens enkäter 3 Äldreomsorgens egna statistikuppgifter Omsorgstagarens upplevelse gällande - bemötande - vården - trygghet - kontaktperson - att kunna påverka - service Anhörigas upplevelse gällande - bemötande - vården - trygghet - information - att kunna påverka Avlidna, inflyttade och lediga platser under året Andel platser 80 år -w Antal personer och dygn med betalningsansvar för medicinskt färdigbehandling Klagomålshantering/Synpunkten Överklaganden till förvaltningsrätt och kammarrätt Avvikelser SoL - Lex Sara
15 Mål livsmiljö Databas Nyckeltal 1 Öppna jämförelser Social samvaro och aktiviteter Mat Personalkontinuitet 2 Kommunens och äldreomsorgens kvalitetsenkät 3 Äldreomsorgens egna statistikuppgifter Omsorgstagarens upplevelse gällande - Standard - Nöjd att bo hemma Antal personer med hemtjänst 1 okt fördelat efter ålder Beviljade hjälptimmar oktober månad Antal personer fördelade i omsorgsnivåer Antal personer med larm och trygghetstelefon Antal personer med matservice Antal besök av nattpatrull Antal besök i dagverksamhet Antal personer och beläggning i avlösningsverksamheten Antal personer, beläggning, hembedömning och träning i utredningsverksamheten Antal tillstånd för färdtjänst, specialfordon och nyttjade tillstånd Antal resor/person Antal resor med taxi och specialfordon Antal riksfärdtjänsttillstånd och nyttjade tillstånd Antal resor riksfärdtjänst fördelat på taxi, buss, tåg och flyg Antal resor med äldreomsorgens leasingbuss Antal besök på frivilligcentralerna
16 Mål - personal Databas Nyckeltal 1 Öppna jämförelser Personal med vård och omsorgsutbildning Personalkontinuitet i hemtjänsten 2 Kommunens och äldreomsorgens kvalitetsenkät 3 Äldreomsorgens egna statistikuppgifter Centrala medarbetarenkäten de år som den genomförs Personalens upplevelse gällande - Mål och prioriteringar - Målmedvetenhet - Utbildning och kompetens - Erfarenhet och kompetens - Arbetsfördelning - Samarbete - Information - Tid till diskussion - Utvärdering - Arbetsmiljö - Deltagande - Trivsel Fortbildning Projekt Erfarenhetsutbyte Arbetslagsutveckling Övriga personalnyckeltal redovisas i kommunens personalbokslut som - sjukfrånvaro - rehabilitering - arbetsskada - hot och våld pensionsavgångar
17 Mål - ekonomi Databas Nyckeltal 1 Öppna jämförelser Kostnad för äldreomsorg - Per innevånare - Per 65 år och äldre - Avvikelse mot standardkostnad Kostnad i ordinärt boende - Per innevånare - Per 65 år och äldre - Per omsorgstagare Kostnad i särskilt boende - Per innevånare - Per 65 år och äldre - Per omsorgstagare 2 Äldreomsorgens egna statistikuppgifter Resultaträkning Avgiftsfinansieringsgrad Styckepris på utförda tjänster Mål - hälso- och sjukvård Databas Nyckeltal 1 Öppna jämförelser Riskbedömningar fall, undernäring och trycksår i särskilt boende Läkemedelsgenomgångar i särskilt boende 2 Äldreomsorgens egna statistikuppgifter Avvikelser gällande fall, läkemedel, kosten, medicinsktekniska produkter och informationsöverföring Förekomst av katetrar, trycksår och peg-sonder i särskilt boende Lex Maria ärenden 3 SKL punktprevalensmätning Följsamhet basala hygienrutiner 4 Egenkontroll Journalgranskning Vårdhygien Läkemedelshantering
Brukare/ Klient Förvaltning Politisk nivå 18 6.1.2 Äldreomsorgens beskrivning av ledningssystem är följande: Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Systemets grundläggande uppbyggnad framgår av bilagd skiss Beslutar om övergripande verksamhetsplan Nyckeltal Vi lovar att Kvalitetsindikatorer Beslutar om avd:s förslag till VEP & internbudget Beslut om Internkontrollplan Kvalitetsredovisning HSL, SOL,LSS Beslut om årsredovisning Internkontroll/revison Lex Maria Lex Sarah Avvikelsehantering + Synpunkten Avdelningarnas verksamhetsplan Mål/Nyckeltal Enhetsplaner Mål/Nyckeltal & Aktiviteter Uppföljningar & Årsredovisning Återföring Individuell; Behovsbedömning och beslut Planering av stödet (genomförandeplan) Kvalitetsområden Delaktighet Bemötande Tillgänglighet Trygghet Självbestämmande Rättssäkerhet
19 De viktigaste hörnstenarna i systemet beskrivs i följande bild Analys & dokumentation Årsredovisning Kvalitetsredovisning Processer Aktiviteter Samverkan Ansvar Egenkontroll Plan/revison Mål & nyckeltal Avvikelsehantering Dokumenthantering Struktur Spårbarhet Ansvar Ansvarsfördelning inom ledningssystemet Grundläggande principer för ansvarsfördelning Den politiska nivån ansvarar för ambitioner/kvalitetsindikatorer som speglar nyttan för den enskilde, resultat. Verksamhetens olika nivåer ansvarar för att processkvalitén är sådan att den prioriterade kundnyttan uppnås. Politiska nivån Socialnämnden har till uppgift att besluta om Övergripande verksamhetsplan som innehåller nämndens mål och nyckeltal Fastställa avdelningarnas verksamhetsplaner och internbudget Kvalitetsindikatorer (som speglar kundnytta) Internkontrollplan för det kommande året, som avspeglar de politiskt prioriterade uppföljningsområdena Nämnden ska också ta ställning till de förslag till åtgärder som presenteras i samband med att kvalitetsredovisningarna presenteras. Verksamhetsnivå Med verksamhetsnivå menas från förvaltningsledning ner till den enskilde medarbetaren. Verksamhetens ansvar kan beskrivas i följande punkter: Säkerställa att processerna är beskrivna och håller god kvalitet.
20 Skapa arbetsformer och strukturer som bidrar till att skapa ett engagemang för förändrings- och förbättringsarbete. Avvikelsehantering o Se till att alla har kunskap om rutinerna o Åtgärda uppkomna avvikelser MAS och kvalitetscontroller Dessa funktioner har följande huvudansvar: Revision enligt beslutad internkontrollplan Avvikelsehantering, inklusive utredning enligt Lex Maria och Lex Sara Återföra analys av avvikelser och revision till verksamheten och den politiska nivån Ansvara för centralt styrande dokument Bistå verksamheten och politik i det löpande kvalitetsarbetet Extern påverkan av kvalitetssystemet Extern tillsyn och granskning Förutom vår egenkontroll så sker också granskning genom tillsyn av IVO, inspektionen för vård och omsorg och av kommunrevisionen. Medborgaren Medborgarna har möjlighet att påtala brister genom Att överklagan myndighetsbeslut Direktkontakt med verksamheten, vilket kan medföra en avvikelse Att via Synpunkten påtala brister Att kontakta Socialstyrelsen och begära en tillsyn i ett visst ärende 6.2 Övergripande kvalitetstankar Socialnämnden vill att följande punkter beaktas särskilt då det gäller kvalitén i äldreomsorgens verksamhet. 6.2.1 Hälso- och sjukvård Socialnämnden har hälso- och sjukvårdsansvar i kommunens särskilda boenden, dagverksamheter och i hemsjukvården. Socialnämnden beskriver och uppdrar här till äldreomsorgen inom vilka ramar hälso- och sjukvården ska bedrivas samt hur nämnden avser att följa upp hälso- och sjukvårdsansvaret i kommunen. Socialnämnden vill särskilt betona att äldreomsorgen ska beakta följande i sitt arbete med hälso- och sjukvård: Vården ska vara av god och säker kvalitet och tillgodose den enskilda människans behov av trygghet och förebygga ohälsa eller skada Hälso- och sjukvården ska grunda sig på evidensbaserad kunskap och evidensbaserade metoder ska användas
21 Vård och behandling ska ges med respekt för människors lika värde och för den enskilda människans självbestämmande och integritet Verksamheterna ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador Det ska finnas personal, lokaler och utrustning som behövs för att kunna ge säker vård och rehabilitering 6.2.2 Socialt arbete Då det gäller det sociala arbetet vill nämnde särskilt betona följande punkter som riktlinjer för äldreomsorgens verksamhet: Medborgaren ska uppleva att vårt stöd bidrar till ett så självständigt och normalt liv som möjligt, genom att vårt stöd utformas så att medborgaren kan ta ansvar för sitt eget liv och framtid. Vår verksamhet ska alltid präglas av ett professionellt socialt arbete som är baserat på forskning, beprövad erfarenhet och medborgarens delaktighet. Vid myndighetsutövning ska stödet till den enskilde alltid utgå ifrån utredning av den enskildes behov av stöd och den enskildes egna förmågor att klara sina behov. Övriga insatser är serviceinsatser. 6.3 Prioriterade nyckeltal för kvalitet i äldreomsorgen Följande områden ser socialnämnden som särskilt viktiga att följa upp då de är indikatorer inom viktiga kvalitetsområden. Hälso- och sjukvård Reducerad läkemedelsanvändning - Boende i äldreboende med olämpliga läkemedel Reducerad läkemedelsanvändning- Antal äldre med fler än 10 ordinerade läkemedel Vårdhygien - Följsamhet till basala hygienföreskrifter Övrig verksamhet Andel som får en kontaktperson/kontaktpersonal i boendet/hemtjänst/gruppbostaden Tid från ärende startar till beslut är verkställt Antal som får stöd som ges i öppenvård jämfört med slutenvård. Ärendeutveckling/volymutveckling inom service och myndighetsutövning
22 6.4 Övriga utvecklingsplaner och förändringar 6.4.1 Framtidens äldreomsorg Uppdrag Implementera projektet framtidens äldreomsorg. Bakgrund Hemmet som vård- och omsorgsarena genom utvecklat stöd i ordinärt boende: Utöka samvaroverksamheten i Öjebyn, Hortlaxgården och Källbogården Bygga ett Äldrecentra med 36 platser på trädgårdstomten en utökning med 15 korttidsplatser med följande verksamheter: - Avlösning/växelvård (ersätter Villa Utkiken) - Utredning bedömning (ersätter Kärnhuset) - Hemtagningsteam - Korttidsplatser för personer med kognitiv svikt i behov av särskilt stöd - Dagverksamhet för dementa inklusive demensteam - Anhörigstöd Utveckla vård- och omsorgsboende och demensboende genom att förändra boendeplatser enligt följande: Fler demensboendeplatser Färre vård- och omsorgsboendeplatser Förändra framtida boendeplatser genom ny boendestrategi: Skapa ökat antal trygghetsboendeplatser genom att omvandla särskilda boendeplatser till trygghetsboendeplatser. Valet har fallit på lokaler med dålig uppsikt och som inte är anpassade till vård- och omsorgsboende eller demensboende. Utöka antalet korttidsplatser. Aktiviteter/åtgärder Projektet framtidens äldreomsorg består av flera delmoment och genomförs genom följande delprojekt: 1. Programhandling för Äldrecentrum 2. Omställning av lokaler och lägenheter 3. Verksamhetsinnehåll äldrecentrum 4. Konvertering av vård - och omsorgsboendelägenheter till trygghetsboende 5. Renodla vård -och omsorgsboendeplatser och demensboendeplatser 6. Utveckling av samvaroverksamheter 7. Kompetensutveckling 8. Personalfrågor och hantering av personalrörelser 9. Informationsuppdrag 10. Programhandling för Källbogården 11. Hemtagningsteam 12. Översyn av arbetsledarorganisation och sjuksköterskeorgansation på särskilda boenden 13. Organisationsöversyn-Rehab för ordinärt och särskilt boende
23 Konsekvenser Hemmet utvecklas till vård- och omsorgsarena Fler demensboendeplatser Färre vård- och omsorgsboendeplatser Ökat antal trygghetsboendeplatser Förändrad boendestrategi Utökat antal korttidsplatser Utökad dagverksamhet för dementa Stärkt anhörigstöd 6.4.2 Värdighetsgaranti Uppdrag Att arbeta vidare med implementering av de lokala värdighetsgarantierna för äldreomsorgen. Sprida kunskap om den nationella värdegrunden som är inskriven i socialtjänstlagen. Praktiskt fortsätta arbetet med kommunikation, brukarinflytande och bemötande. Bakgrund En nationell värdegrund för äldre finns inskriven i socialtjänstlagen från 2011. Aktiviteter/åtgärder Informera på kommunens hemsida, via broschyrer och vid anhörigsammankomster om de av nämnden antagna lokala värdighetgarantier. Utbildningsdag/kvalitetsmässa med tema Värdegrund under våren för värdegrundsledare och alla deltagare i äldreomsorgens kvalitetsgrupper. Konsekvenser Ökad tydlighet för medborgarna om vad de kan förvänta sig av kommunens äldreomsorg. Ökad delaktighet och självbestämmande för omsorgstagaren. Skapar delaktighet i värdegrundsarbetet.
24 6.4.3 Minska läkemedelsanvändningen Uppdrag Öka förutsättningarna för en reducerad läkemedelsanvändning. Bakgrund Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är enligt nationell statistik mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer men också multisjuka äldre i ordinärt boende som i dag är ordinerade i medeltal 8-10 läkemedel. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Aktiviteter/åtgärder Utveckla och arbeta vidare med lokala samverkansträffar mellan primärvård, verksamhet i ordinärt boende och verksamhet i särskilt boende. Kommunens undersköterskor, sjuksköterskor och arbetsledning deltar på en läkemedelsutbildning som anordnas i samarbete med kommunförbundet. Läkemedel och äldre, - en utbildning för dig som jobbar med äldreomsorg Utveckla metoder för att minska läkemedelsbehandlingen hos äldre. Belysa alternativen till läkemedelsbehandling på ett tydligare och effektivare sätt. Konsekvenser Ökad kunskap om äldre och läkemedel som på sikt kan leda till lägre läkemedelskonsumtion. 6.4.4 Mest sjuka äldre Uppdrag Implementera nationella riktlinjer för satsningen mest sjuka äldre. Bakgrund Syfte med den nationella satsningen bättre liv för sjuka äldre är att: Skapa ett vårdpreventivt arbetssätt för fall, trycksår, nutrition och vård i livets slut Stödja ett strukturerat, systematiskt och standardiserat arbetssätt Stödja evidensbaserad praktik Öka kunskapen om resultat i vård och omsorg om äldre Bidra till ett bättre helhetsomhändertagande för äldre Ett spridningsprojekt till alla kommuner och landsting Organisationsoberoende till alla typer av vårdgivare Aktiviteter/åtgärder Prioritera följande områden i satsningen bättre liv för sjuka äldre enligt framtagen genomförandeplan för äldreomsorgen i Piteå. God vård i livets slutskede, svenska palliativa registret. God vård vid demenssjukdom, implementera nationella riktlinjer för demensvård Preventivt arbetssätt, riskbedömningar och handlingsplaner.
25 God läkemedelsbehandling för äldre Samordnad Individuell Plan - SIP i Meddix öppenvård Anhörigstöd Konsekvenser Ökat fokus på nationellt prioriterade områden i satsningen mest sjuka äldre. 6.4.5 Munhälsa Bakgrund Munhälsoproblem är vanligt hos äldre som har insatser i form av stöd i hemmet eller bor på särskilt boende. I samband med det naturliga åldrandet sker också förändringar i munhålan. Munhälsan är en viktig del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Aktiviteter/åtgärder Utveckla arbetet med munhälsan i ordinärtboende och i särskilt boende, genom att arbeta systematiskt med munhälsa och använda riskbedömning som metod. Utbildningssatsning fortsätter under våren 2014, för all omsorgspersonal. Hitta metoder tillsammans med NLL för bättre informationsöverföring och gemensam riskbedömning. Använda framtagen informationsöverföringsblankett. Konsekvenser Genom att arbeta systematiskt och preventivt med munhälsa upprätthålls en bättre munstatus hos den enskilde omsorgstagaren. 6.4.6 Nyckelfri hemtjänst Bakgrund I hemtjänstens verksamhet i dag finns ca 700 trygghetslarm. Den enskilde som beviljas trygghetslarm lämnar ifrån sig 3 st. nycklar till sin bostad. Nycklarna förvaras i hemtjänstlokalen, hos nattpatrullen, och på närmaste vård- och omsorgsboende. Detta innebär hantering av många nycklar för personalen. Aktiviteter/åtgärder Test med nyckelgömmor hos alla med trygghetslarm i Norrfjärden/Alter för att minska tidsåtgången när personal inte behöver hämta nycklar vid larm både dag och natt. Konsekvenser Larmgruppen, nattpatrullen och hemtjänsten sparar tid. Verksamheten får en enklare hantering av nyckar. Den enskilde som är beviljad trygghetslarm behöver endast lämna i från sig 1 st. nyckel.
26 6.4.7 Bemanningsenhet Bakgrund För att klara framtidens behov behöver äldreomsorgen arbeta strukturerat med vikarieanskaffningen. Personalförsörjningen inom äldreomsorgen behöver organiseras på ett tidseffektivt sätt som underlättar för verksamheten och blir bättre för vikarier. Vikariehanteringen idag innebär många tidsödande arbetsuppgifter. Det är mycket papper i omlopp som gör arbetet rörigt. Mycket tid går åt till att sitta i telefon och ringa till vikarier. Aktiviteter/åtgärder Äldreomsorgen samordnar sin personalförsörjning genom en bemanningsenhet. Använder inköpt datastöd Time Care Pool. Enligt framtaget förslag skall verksamheterna anmäla sitt behov av vikarier till bemanningsenheten, som genom en samordning kan tillgodose behoven på ett smidigare sätt. Konsekvenser Genom en samordning av vikarieanskaffningen kommer vikarierna att få arbeta mer och konvertera in snabbare. Ansvaret för alla vikarier samlas under en enhet. All rekrytering går via bemanningsenheten. Enheten avlastar övrig personal som tidigare arbetat med rekrytering.
27 7 Planeringsförutsättningar 7.1 Lagar som styr verksamheten Socialtjänstlagen I socialtjänstlagen fastläggs övergripande mål och riktlinjer för hur kommunen och dess handläggare ska arbeta med omsorgen om de äldre. Insatserna ska vara av god kvalitet, utförd av personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Det innebär att socialtjänsten ska främja de äldres ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. En nationell värdegrund finns inskrivet i socialtjänstlagen från 1 januari 2011. Den nya bestämmelsen innebär att socialtjänstens insatser ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Hälso- och sjukvårdslagen Enligt HSL (hälso- och sjukvårdslagen) har kommunen hälso- och sjukvårdsansvar i olika former av särskilda boenden och dagverksamheter upp till och med sjuksköterske-, sjukgymnast- och arbetsterapeutnivå. I kommunen finns en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, som är ansvarig för kvaliteten och säkerheten i kommunens hälso- och sjukvård. Ansvaret är reglerat i HSL. Patientsäkerhetslagen, 2010:659 Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet genom att minska antalet vårdskador oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårdgivaren eller på att hälso- och sjukvårdspersonalen gjort fel. Vårdgivaren har ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivaren ska till Socialstyrelsen rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten. Vårdgivaren ska också ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Lagen innebär också att sjukvårdspersonal är skyldiga att rapportera risker som de lägger märke till i verksamheten. Lag om bostadsanpassningsbidrag Denna lag har till ändamål att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Lag om färdtjänst Enligt lagen om färdtjänst skall kommunen anordna transporter inom kommunen för personer med funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationsmedel. Lag om riksfärdtjänst Gäller resor som görs inom Sverige från en kommun till en annan kommun. Enligt denna lag ska kommunen lämna ersättning för resekostnader för personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt.
28 Sekretesslagen Sekretesslagen gäller all verksamhet inom socialtjänsten. Sekretessen gäller alla uppgifter om enskilds personliga förhållanden och som anställda inom socialtjänsten får ta del av. En uppgift kan endast lämnas ut om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon annan närstående till honom lider men. Arbetsmiljölagen Regler om skyldigheter för arbetsgivare att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Med arbetsmiljö avses fysiska såväl som psykosociala arbetsmiljöfaktorer. 7.2 Målsättning för äldreomsorgen Demokrati och öppenhet Verksamheten ska utformas efter omsorgstagarnas önskemål inom givna ramar och riktlinjer. Hänsyn ska tas till den enskildes resurser. Insatserna för äldre och funktionsnedsatta ska bygga på respekt för den enskildes behov. Den enskilde ska inte utsättas för beslut eller diskussioner över huvudet på sig själv och man ska kunna bli lämnad i fred om man så vill. Självbestämmande innebär att den enskilde får vara med och bestämma om sina egna livsvillkor. Verksamheten ska präglas av ett salutogent förhållningssätt vilket innebär att stödja omsorgstagarnas känsla av sammanhang. För att uppnå detta måste förutsättningar skapas så att varje enskild omsorgstagare ska ha möjlighet att uppleva meningsfullhet. Omsorgstagaren ska erbjudas hjälp att göra tillvaron begriplig kopplat till dennes förmåga. För att få hanterbarhet i sin livssituation måste omsorgstagaren få hjälp att skapa en balans mellan belastning och egna resurser. Målsättningen är att göra så likvärdiga bedömningar som möjligt. Detta uppnår vi genom framtagna riktlinjer för insatser samt gemensam genomgång av ärenden. Bedömningarna ska i första hand göras i den enskildes hem. Vi ska vara begripliga och öppna i våra kontakter med medborgarna för att ge ett bra bemötande. Information om äldreomsorgens verksamheter ska utformas så att den skapar tillgänglighet till service, hjälp och stöd i olika former för de pensionärer som är i behov av det. Det kommunala pensionärsrådet (KPR) ska anlitas regelmässigt som referensorgan i frågor som rör pensionärers levnadsförhållanden. För att stimulera pensionärsorganisationernas verksamhet utgår ett ekonomiskt stöd. Varje vård- och omsorgsboende ska årligen bjuda in till träffar där anhöriga får information och möjlighet till dialog i frågor som rör verksamheten. Äldreomsorgen ska samverka med landstinget, kyrkor och trossamfund, olika föreningar och organisationer. Livsmiljö Äldreomsorgens insatser ska ge möjlighet till kvarboende i den invanda hemmiljön och när inte det räcker ska det finnas möjlighet att flytta till vård- och omsorgsboende med trygghet av personal dygnet runt. Fler kommer att behöva anpassade bostäder och alternativa boendeformer i framtiden. Socialnämnden
29 ansvarar för vård- och omsorgsboende. Ansvaret för senior- och trygghetsboende ligger på allmänna eller privata fastighetsägare. Seniorboende- En boendeform inom ramen för ordinärt boende i flerbostadshus med god fysisk tillgänglighet och hiss. De boende måste ha uppnått en viss angiven ålder för att få flytta in. Fastighetsägaren beslutar om åldersnivån och vem som får flytta in. Trygghetsboende- En boendeform inom ramen för ordinärt boende med god fysisk tillgänglighet, hiss, gemensamhetslokal, trygghetslarm och tillgång till servicevärd, värdinna eller motsvarande vissa tider. Fastighetsägaren beslutar vem som får flytta in utifrån uppsatta kriterier. Vård- och omsorgsboende- En boendeform för äldre med behov av särskilt stöd (service, vård och mat) med omfattande vård- och omsorgsbehov dygnet runt. I boendeformen gäller helinackordering och kommunen ansvarar för insatserna förutom sådana som ges av läkare. För inflyttning fordras en utredning och rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Kommunens biståndshandläggare ansvarar för utredningen och beslutar vem som får flytta in. Genom färdtjänst och riksfärdtjänst ska kontakt med anhöriga och vänner underlättas. För att äldre ska ha möjlighet att komma ut och träffa andra och därmed motverka isolering och ensamhet ska mötesplatser finnas i de olika kommundelarna. Personal Alla anställningar ska bygga på heltidstjänster med möjlighet att söka tjänstledigt till lägst 50 % sysselsättningsgrad. Kommunens insatser ska präglas av kontinuitet och kompetens både när det gäller innehåll och personal. Personalens kompetens ska ständigt utvecklas och tas tillvara. För att nå en bra kvalité på äldreomsorgen ska all personal ha lämplig utbildning. Med lämplig utbildning avses: Arbetsledare/biståndsbedömare Socionomprogram eller likvärdig utbildning Sjuksköterska Sjuksköterskeprogrammet Undersköterska Treåriga omvårdnadsprogrammet Arbetsterapeut Arbetsterapeutprogrammet Sjukgymnast Sjukgymnastprogrammet Omsorgstagarnas behov ska vara styrande vid arbetstidsförläggning, vilket i sin tur påverkar antal arbetsdagar, fördelning av personal över dygnet och helgtjänstgöring. Alla omsorgstagare skall ha en undersköterska som kontaktperson. Kontaktpersonen har det övergripande ansvaret för omsorgstagaren. Den skall svara för anhörigkontakt och upprättande av genomförandeplaner. Kontaktpersonen har ett särskilt ansvar att vara lyhörd för sina omsorgstagares individuella behov av omvårdnad, stöd och social service. Ekonomi Verksamheten ska förena rätt kvalitet med ett effektivt resursutnyttjande. Resurserna ska användas så effektivt som möjligt och med en så bra kvalitet som möjligt, där omsorgstagarnas behov ligger till grund för fördelning av resurser. Verksamheten ska präglas av god ekonomisk hushållning.
30 Målen och ambitionsnivån för kommunens verksamheter ska stämma överens med lagstiftningen. De ekonomiska förutsättningarna och därmed ambitionsnivån ska stämma överens med målen. För verksamheten ska finnas tydliga och realistiska budgetprinciper som är väl kända i politik och förvaltning. Det ska finnas ansvarstagande och samverkan mellan politik, ledning och anställda. Rätt hjälp - Kommunens ambitioner och värdighetsgaranti ska utformas inom ramen för lagstiftning/rättsäkerhet och den nationella värdegrunden för äldreomsorgen. På rätt tid - Tiden mellan ansökan och verkställd insats ska vara så kort som möjligt. Målet är att man får insatsen inom max sju dagar för hemtjänst, korttidsvistelse omedelbart och plats i vård och omsorgsboende inom max 14 dagar. På rätt plats - Personer ska i första hand erhålla stöd och service i ordinärt boende. Målet är att personer som bedömts färdigbehandlade vid somatisk korttidsvård inom fem dagar ska beredas hjälp i ordinärt boende eller vård- och omsorgsboende. För att klara mål enligt lag om inflyttning inom tre månader ska det finnas en vakansgrad på 5-15 platser i vård- och omsorgsboende. Med rätt person - Målsättningen är att tillsvidareanställd personal ska ha lämplig vård- och omsorgsutbildning. Målsättningen är att ha en god personalkontinuitet. Det vill säga låg personalomsättning kopplat till den enskilda vårdtagaren. Till rätt kostnad - Verksamheten ska bedrivas inom ramen för beslutad budget. Budgeten ska följas upp och redovisas månadsvis. Hälso- och sjukvård Målet är att ge god hälsa och vård på lika villkor för alla. Vården ska vara av god och säker kvalitet och tillgodose den enskilda människans behov av trygghet och förebygga ohälsa eller skada. Hälso- och sjukvård ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god och säker vård utifrån hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvården ska grunda sig på evidensbaserad kunskap och evidensbaserade metoder ska användas. Vård och behandling ska ges med respekt för människors lika värde och för den enskilda människans självbestämmande och integritet. Vården ska verka för goda kontakter och information mellan den enskilde, anhöriga och personal. Vården ska aktivt arbeta för att reducera läkemedelsanvändningen genom ökat samarbete med primärvården. Det ska finnas personal, lokaler och utrustning som behövs för att kunna ge god och säker vård, rehabilitering och hjälpmedel för de som vistas i ordinärtboende, bor i vård- och omsorgsboende eller vistas i dagverksamheter.
31 8 Verksamheter 8.1 Biståndsbedömning Biståndsbedömningen har genomgått stora förändringar från enklare hjälp i hemmet till mer kvalificerad omvårdnad med större krav och insatser från kommunen. Biståndshandläggaren utreder och beslutar om insatser efter ansökan av den enskilde. Hänsyn tas till om behovet kan tillgodoses på annat sätt exempelvis av hemmavarande make/maka/barn. För att kunna ge rätt och likvärdig insats i hela kommunen är biståndshandläggaren i behov av bra underlag som kan ligga till grund för biståndsbesluten. Kärnhuset bistår med kompletterande utredning och bedömning av funktioner och aktivitetsförmåga. Personer som är aktuella för Kärnhusets verksamhet har behov av insatser som berör omvårdnad. Kärnhusets utredningar och bedömningar ska i första hand göras i den enskildes hem. Ambitionen är att påbörja utredning direkt efter ansökan om hemtjänst. Kommunen betalar för dem som bedöms färdigbehandlade på lasarett om inte utskrivning kan ske till hemmet. Målsättningen är att ingen som är färdigbehandlad ska ligga kvar. 8.2 Stöd i eget boende Stöd i eget boende vänder sig till personer över 65 år. För dagverksamheter, frivilligcentraler och Villa Utkiken gäller ingen åldersgräns. Stödet avser insatser som ska erbjudas personer som inte klarar den dagliga livsföringen. Insatserna ska stärka den enskildes förmåga att klara sig själv och göra det möjligt att bo kvar i den egna bostaden. Verksamheten ska präglas av ett salutogent förhållningssätt, det vill säga att ta tillvara det friska och arbetet bör stärka känslan av att finnas i ett sammanhang. Samtal och umgänge ingår som en naturlig del vid dessa insatser. Så få personer som möjligt ska förmedla insatserna i förhållande till den enskildes behov. Service, omvårdnad och egenvård kan erbjudas alla dagar mellan klockan 07.00 och 22.00. 8.2.1 Service Service kan ges i form av städning, tvätt, inköp och matservice. 8.2.2 Omvårdnad Omvårdnad kan ges i form av hjälp med: att stiga upp, att lägga sig, hjälp med andra förflyttningar, personlig hygien i form av hjälp att äta, tvätta sig, på- och avklädning, toalettbesök, dusch. Man kan även få hjälp med tillsyn.
32 8.2.3 Egenvård Egenvård innebär hälso- och sjukvårdsinsatser som landstingets legitimerade personal bedömt att den enskilde själv klarar att ta ansvar för. Om den enskilde inte själv klarar att utföra insatsen praktiskt, kan den enskilde söka hjälp med insatsen enligt SoL. 8.2.4 Hälso- och sjukvårdsinsatser Vid behov av hälso- och sjukvårdsinsatser är målsättningen att den enskilde medborgaren ska ta sig till vårdcentralen. Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser för medborgare över 18 år som inte kan ta sig till vårdcentralen. Kommunala ansvaret omfattar hemsjukvårdsbesök och hembesök dygnet runt, gällande insatser av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Kommunen har ansvaret för sjukvårdsinsatsen från den dag behovet uppstår och samordnad individuell plan, (SIP) har upprättats. Beslut om hemsjukvård fattas av legitimerad personal. Vissa insatser kan på beställning delegeras till kommunens hemtjänstpersonal. 8.2.5 Hjälpmedel Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del i hälso- och sjukvårdens processer, där hjälpmedlet ska kompensera för en persons aktivitetsbegränsningar, underlätta behandlingar eller förebygga komplikationer. Kommunen ansvarar för förskrivningsoch kostnadsansvar för hjälpmedel till medborgare som omfattas av tröskelprincipen. 8.2.6 Anhörigvård Anhörigvård kan beviljas i undantagsfall och bedöms på samma sätt som hemtjänst. 8.2.7 Trygghetstelefon Målgrupp för trygghetstelefoner är personer över 65 år som bor självständigt och som på grund av funktionsnedsättning löper större risk än andra att komma i nödsituationer och inte kan larma omgivningen genom att använda den vanliga telefonen, till exempel: personer som ramlar och som inte själva kan ta sig upp personer som upplever stor otrygghet Erhållandet av trygghetstelefoner är avgiftsbelagd. Larm från trygghetstelefoner ska under dagtid åtgärdas av personalen i hemtjänsten och under nattetid av nattpatrullerna. 8.2.8 Nattpatrull - omsorg Nattpatrullen ska tillgodose behovet av insatser under natten i enskilda hem. Insatserna från nattpatrullerna ska vara planerade besök samt att svara på
33 trygghetslarm. Det finns två patruller som arbetar mellan kl. 21.00-07.00. En nattpatrull arbetar kl. 20.30-01.30 varje natt. 8.2.9 Kvälls- och nattpatrull hälso- och sjukvård Kvälls- och nattpatrullen ska tillgodose behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser under kvällen och natten i enskilda hem. Ansvarig för insatserna är kommunens distriktsköterska. 8.2.10 Ledsagarservice En person som har en varaktig funktionsnedsättning och har behov att bryta isolering för att kunna leva att självständigare liv, kan få ledsagarservice. Den enskildes behov ligger till grund för den individuella prövningen, en skälig levnadsnivå ska uppnås. Detta innebär att antalet timmar som beviljas varierar i olika ärenden. Handläggare kan bevilja ledsagarservice upp till 12 timmar per månad. Servicen ska utföras av arvodesanställda ledsagare. 8.2.11 Dagverksamhet Dagverksamheter erbjuds personer med ett dement beteende, som är fysiskt rörliga och bor i ordinärt boende. Dagverksamheter finns på Munkberga och Edlagården i Öjebyn. Dit kan man komma utan särskilt beslut under förutsättning att det finns plats. 8.2.12 Frivilligcentraler Frivilligcentralen Samvaron riktar sin verksamhet mot äldre personer boende i Piteå kommun. Centralen ska bedrivas med hjälp av organisationer, föreningar och frivilliga/volontärer. Samvaron finns i Centrala Piteå, Hortlax, Roknäs, Norrfjärden, Rosvik och Öjebyn. Frivilligcentralen ska vara en naturlig samlingspunkt för äldre där det ska finnas aktiviteter som efterfrågas av besökarna. Äldre ska få förutsättningar att må bra både fysiskt och psykiskt genom att kunna ha roligt tillsammans med andra. Samvaron ska motverka ensamhet och isolering. Besökarna ska ha medbestämmande beträffande inriktning och utformning av olika kultur- och hobbyaktiviteter. Centralen ska ge anhörigstöd och erbjuda väntjänster. 8.2.13 Avlösning Avlösning för anhöriga i eget boende sker i första hand vid Villa Utkiken som har 13 platser. Plats bokas direkt med personalen, inget biståndsbeslut krävs. Gästerna kan vara där några timmar, en dag, kväll, natt eller upp till tre veckor i sträck. Syftet är att hjälpa och stödja anhöriga att klara omsorgen i hemmet och att så långt det är möjligt
34 uppehålla gästernas funktioner för att klara den dagliga livsföringen. Målsättningen är att alla som behöver avlösning omedelbart ska få det. Ibland kan insatsen även ges i hemmet efter utredning av biståndshandläggaren. 8.2.14 Utredning, behovsbedömning, träning Kärnhusets uppgift är att stödja personer och deras anhöriga att bo kvar i det egna hemmet, samt att ge biståndshandläggaren kompletterande underlag för beslut om bistånd och insatsplanering. Målet är att behålla/förbättra personens förmåga att klara sin dagliga livsföring med tyngdpunkt på vardagsrehabilitering och att stödja personen att använda sina egna resurser för att öka självständigheten. Uppdragen bedrivs i första hand i den enskildes bostad. När man är i behov av bedömning eller träning under hela dygnet finns 8 platser på Kärnhusets korttidsenhet. Utredning och bedömning utförs på uppdrag avbiståndshandläggaren. Träning kan bokas direkt med Kärnhuset. Reducerat öppethållande Vissa perioder under året har korttidsverksamheterna Kärnhuset och Villa Utkiken reducerat öppethållande. Då minskas de totala platserna för korttidsverksamheterna från 21 till 18 platser. 8.2.15 Bostadsanpassningsbidrag Syftet med insatsen är att ge möjlighet för människor med funktionsnedsättningar att göra individuella anpassningar av bostaden som den enskilde behöver för att leva ett självständigt liv och kunna bo kvar i den egna bostaden. 8.2.16 Anhörigstöd Stöd till anhöriga kan ges genom: Avlastning på Villa Utkiken Avlastning i hemmet Hemtjänst Dagverksamhet för dementa Frivilligcentraler Förebyggande uppsökande verksamhet 8.2.17 Uppsökande verksamhet Syftet med den uppsökande verksamheten är att erbjuda hembesök en gång per år till personer över 90 år som bor i ordinärt boende och inte har insatser från hemtjänsten. Vid besöken får den enskilde information om vad äldreomsorgen kan erbjuda den dagen personen får ett behov av insatser. Informationen handlar om vart de ska vända sig för att ansöka om hjälp och hur man förebygger risker och olyckor hos äldre.
35 8.3 Särskilda boendeformer Socialnämnden ska svara för särskilda boendeformer i form av vård- och omsorgsboende. Insatserna ska präglas av ett salutogent förhållningssätt, dvs. ta tillvara det friska och arbetet bör stärka känslan av att finnas i ett sammanhang. Personal finns dygnet runt och insatser ges i form av: stöd i form av hjälp till självhjälp utifrån behov omvårdnad, personlig hygien, tillsyn och hjälp vid förflyttning och hjälp med mat kommunal hälso- och sjukvård med tillgång till sjuksköterska service t ex städning, tvätt och inköp rehabilitering och utprovning av tekniska hjälpmedel med tillgång till arbetsterapeut- och sjukgymnastresurser. Hyresgästerna tecknar eget kontrakt och är berättigade till statligt bostadstillägg enligt gällande regler. Avgiften för service och omvårdnad är inkomstrelaterad. Vård- och omsorgsboendena är områdesindelade och har en bemanning på i genomsnitt 0,80 årsarbetare/lägenhet. Tillgång till sjuksköterska finns dygnet runt. Under vardagar finns tillgång till sjukgymnast och arbetsterapeut. Plats i vård- och omsorgsboende kan erbjudas personer som har betydande svårigheter i sin livsföring och omfattande behov av insatser som inte kan tillgodoses i enskilt boende, seniorboende eller trygghetsboende med hjälp och stöd av hemtjänst och anhöriga. Målsättningen är att personer som flyttar till vård- och omsorgsboende ska kunna bo kvar till livets slut. Flyttningar kan dock förekomma i undantagsfall. För inflyttning till enhet för personer med demenssjukdom gäller även att man är medicinskt utredd av hälso- och sjukvården, har en demensdiagnos och är fysiskt rörlig. Enheter för personer med demenssjukdom finns på Munkberga, Öjagården, Norrgården, Roknäsgården och Hortlaxgården. På Roknäsgården, Hortlaxgården, Öjagården och Norrgården finns båda omvårdnadsformerna i samma hus. Helhetssynen i dessa boenden är kvarboende. Det betyder att sträva efter så få flyttningar som möjligt för de boende. Alla omsorgstagare i vård- och omsorgsboende ska ha en patientansvarig sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. För att klara mål enligt lag om inflyttning till vård- och omsorgsboende inom tre månader krävs en vakansgrad på ca 1 % eller 1-5 platser. Socialnämndens målsättning är att alla som fått vård- och omsorgsboende som biståndsbeslut ska få plats omedelbart.
36 Särskilda boendeformer och bemanning Namn på boende Lägenheter Årsarbetare vårdpersonal Antal årsarb/lägenhet Berggården 64 51,20 0,80 Mogården 60 48,00 0,80 Munkberga 40 32,00 0,80 Källbogården 57 45,60 0,80 Österbo 48 38,40 0,80 Öjagården 58 46,40 0,80 Norrgården 58 47,34 Rosågränd 18 14,50 0,81 0,80 }0,81 Hortlaxgården 60 48,00 0,80 Roknäsgården 46 36,80 0,80 Hela kommunen 509 408,24 0,80 Vid fler boende än lägenheter utgår visst resurstillskott (parboende) med 1 100 kr/ dygn. Norrgården servar Rosågränd med sjuksköterskeresurser. För att klara nattbemanningen utifrån arbetsmiljöskäl har Rosågränd 1,0 extra årsarbetare. 8.3.1 Kommunens rehabteam Rehabteamet består av fyra arbetsterapeuter och tre sjukgymnaster. De ansvarar för rehabiliterings- och förebyggande arbetsmiljöinsatser i vård- och omsorgsboende i form av: bedömning, behandling, träning utprovning av hjälpmedel handledning av personal konsultation vid arbetsmiljöinsatser förflyttningsutbildning
37 8.4 Resor 8.4.1 Färdtjänst Frågor om tillstånd prövas av kommunen där den sökande är folkbokförd. Personer som på grund av funktionsnedsättning har synnerliga svårigheter att använda allmänna kommunikationsmedel är berättigade till färdtjänst. Färdtjänsttillstånd gäller inom kommunen. Undantag kan göras om det är närmare till centralort i annan kommun än till centrala Piteå. Färdtjänsttillstånd kan beviljas vinterhalvåret 1 oktober t o m 30 april, tills vidare eller tidsbegränsat. Den som inte kan resa ensam kan beviljas färdtjänst med ledsagare. Antal resor är obegränsat. 8.4.2 Riksfärdtjänst Denna insats gäller för resor inom Sverige från en kommun till annan kommun och kan beviljas till personer som har den allra svåraste funktionsnedsättningen. Insatsen kan beviljas dels för enstaka resor men även generellt för en längre tidsperiod upp till tre år. 8.5 Arbetsledning Inom verksamheten ska arbetsledaren för nyanställd personal svara för en allmän information om äldreomsorgen samt en detaljerad information om den anställdes direkta arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter. Personalhandläggaren ansvarar för en övergripande kommunal information och information om äldreomsorgen som helhet. All personal arbetar efter individuella scheman. Ansvarig för arbetstidsförläggningen är respektive arbetsledare i samråd med arbetsgruppen. Socialnämnden fattar beslut om verksamhetens inriktning och innehåll. Arbetsledningens roll är att ansvara för att de politiska besluten i verksamheten verkställs och följs upp i samråd med personal och omsorgstagare. En arbetsplatsträff ska genomföras varje månad inom respektive arbetslag. Tid bör avsättas för kortsiktig planering antingen i form av morgonträffar eller på annat lämpligt sätt som arbetslaget anser är bäst för verksamheten. Alla arbetsledare ska en gång per år genomföra medarbetarsamtal med sin personal. Arbetsmiljöfrågor ska lösas i samverkan mellan arbetsledare och berörd personal. Vid bedömning av insatser i det enskilda hemmet ska arbetsledaren i samråd beakta personalens arbetsmiljö. Vid bedömning av arbetsmiljöinsatser för att underlätta arbetet för personalen kan arbetsledningen för hemtjänsten anlita Kärnhuset eller landstingets arbetsterapeuter. Arbetsledningen för vård- och omsorgsboenden kan anlita rehabteamet. Riskbedömning hos varje enskild omsorgstagare ska utföras och dokumenteras. Varje år görs en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom äldreomsorgens verksamhetsområde.
38 8.6 Bemanningsenhet I äldreomsorgen finns både en bemanningspool och en övertalighetspool med gemensam arbetsledning. De som arbetar i bemanningspoolen är tillsvidareanställda undersköterskor och sjuksköterskor. En övertalighetspool träder i kraft när övertalighet av personal uppstår. Poolerna ska täcka frånvaron i verksamheterna. 8.7 Kompetensutveckling För att planera och utveckla verksamheten ska all personal inom äldreomsorgen ha tre studiedagar per år, varav en planeras och genomförs på varje arbetsplats utifrån behov och önskemål.
9 Organisation 39
10 Resursfördelning 40