OM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1



Relevanta dokument
OM DET BLIR FEL. Lukt och smak. Februari

EDEL Nöt Framgång föder framgång

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

NÖT

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Bra vallfoder till mjölkkor

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Nya tider nya strategier

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

vitafor HÄSTMINERALER

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

1. Det har i debatten framförts förslag om att sänka dieselskatten för jordbrukare. Vad tycker du?

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Vasselpulver Fettrikt vasselpulver Dextros Monohydrat. Magnesium 0,2 % Salt 1,5 % Natrium 0,46 % Vitamin A IE/kg

Fullfoder till mjölkkor

Betfor en riktig klassiker!

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Hur föds svenska fullblod upp?

Bevara din mjölkkvalitet

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Vägen till rätt diskkontroll!

Betfor en riktig klassiker!

Hur säkerställer vi kvaliteten på. viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september Eva Wiklund & Gunnar Malmfors

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

Använd Anolytech i kampen mot biofilm och få bakteriekontroll i djurens dricksvatten!

Vägen till lönsam lammproduktion

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Syrningshämmande substanser i mjölk. Frågor och svar

Framgång föder Framgång framgång föd

Room Service för en ko

Hästar och foderstater

Hullbedömning av får

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Kalvgömmor. i dikostallar.

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Alltid det svarta fåren!

Vi reder ut begreppen.

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

DeLaval Optimat II spara tid och skär ner på din största utgift

Vallfoder som enda foder till får

DeLaval November 3.978, ,- månadserbjudanden! Frihängade ryktborste SCB. Vintervatten. Vintervatten 5.237, ,- Paketpris.

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ger dig bättre kontroll

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

Tolkning av foderanalys BLGG

Ny foderstrategi en lönsam historia

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Utfodring av dikor under sintiden

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

HIPPOS. Framgång föder framgång

DeLaval November. månadserbjudanden! Gödselskrapor 226:- Mjölkfilter. Köp 8. så bjuder. vi på 2 extra. Köp 4. så bjuder. vi på det

Vägen till rätt diskkontroll!

Bete i ekologisk mjölkproduktion

Få den bästa starten

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Jordbruksinformation Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

DeLaval 15% 15% Erbjudanden. Februari. Kampanj på Stallkamera. Foderbordsskydd

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Regional balans för ekologiskt foder

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Christl Kampa-Ohlsson

Transkript:

OM DET BLIR FEL Fryspunkt Januari 2003 1

2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Layout, original och tryck: Text & Tryck Totab AB, Eskilstuna Reviderad utgåva 2003

Förord Förord Konsumenterna har stort förtroende för svensk mjölk och svenska mjölkprodukter. Det kvalitetsarbete som krävs för att bibehålla och utveckla detta startar redan på gården där mjölken produceras. Här är det många praktiska åtgärder som mjölkproducenten skall vidta i det dagliga arbetet. På uppdrag av mejeriföreningarna utvecklar Svensk Mjölk förslag till hjälpmedel som mjölkproducenten behöver för att producera mjölk av hög kvalitet. I en så mångsidig biologisk process som mjölkproduktionen är, finns det tillfällen där man trots ett kvalitetssäkrat arbetssätt inte uppnår önskvärda mål. I materialet Kvalitetssäkrad mjölkproduktion finns delavsnitten Om det blir fel. Dessa avsnitt kan man använda som hjälpmedel för att hitta möjliga brister och få förslag till lämpliga åtgärder i en sådan situation. Materialet Om det blir fel Fryspunkt ger förslag till var i mjölkproduktionen och mjölkens hantering på gården orsakerna till onormal fryspunkt i mjölken kan finnas. Här finns också rekommendationer till de åtgärder man bör vidta för att snabbt komma tillrätta med onormal fryspunkt i mjölken på gården. Om det blir fel Fryspunkt har författats av Johan Lenkel, Svensk Mjölk. Gun Olsson, Arla Medlemmar, Göteborg, har aktivt hjälpt till att få fram materialet. Många goda, värdefulla och konstruktiva synpunkter har kommit från rådgivare, vilka vi vill tacka: Tauno Turtinen, Skara Semin, Skara, Inger Steinrud, MILKO Mejerier, Grådö, och Lisbeth Jungergård, Arla Medlemmar, Skara. Stockholm i januari 1999 Bengt Everitt Projektansvarig I smband med nytryckning har texten uppdaterats. Hållsta i januari 2003 Margareta Emanuelson 3

Innehåll Innehållsförteckning Allmänt om mjölkens fryspunkt... 5 Sökvägar för att hitta orsaker till onormal fryspunkt... 5 Möjliga orsaker till onormala fryspunktsvärden... 6 Mjölkningsanläggning Tillsats av vatten... 7 Mjölktanken... 8 Tillgång på vatten Vattentillgång och vattnets sammansättning... 9 Utfodring Foderstater och foderkvalitet... 11 Fodrets struktur... 12 Mineraler... 13 Laktationsstadium Råmjölk... 14 Låg avkastning... 14 4

Allmänt om mjölkens fryspunkt Allmänt om mjölkens fryspunkt Mjölkens normala fryspunkt ligger mellan 0,515 C och 0,545 C. En avvikande fryspunkt visar att mjölken inte har normal sammansättning. Det kan vara tecken på att det finns brister i hanteringen av mjölken eller störningar i produktionen. Fryspunktskontrollen görs i de flesta fall sex gånger per år och klassificeringen skiljer sig något åt mellan olika mejeriföreningar. Även storleken på avdrag kan variera föreningarna emellan. Normalintervallet ser dock likadant ut och det ligger mellan 0,515 C och 0,545 C. Är fryspunktsvärdet över 0,514 C och under 0,546 C hamnar det i en annan klass. Fryspunkten i mjölk kan variera av flera olika anledningar och ibland är det flera faktorer som påverkar samtidigt. Därför kan det hända att man inte hittar en enskild orsak till fryspunktsförändringen. En kombination av flera faktorer kan alltså vara orsak till förändringen. Sökvägar för att hitta orsaker till onormal fryspunkt Orsakerna till förändringar i mjölkens fryspunkt är oftast kopplade till vatteninblandning av något slag, men det finns även andra faktorer som kan ha betydelse. För att hitta möjliga åtgärder när en fryspunktsförändring har uppstått finns det några saker man särskilt bör uppmärksamma. 1 Detta material kan vara en utgångspunkt när Du, gärna tillsammans med din rådgivare, försöker finna orsaken till problemen med onormala fryspunktsvärden. Starta med att ta reda på om fryspunkten ligger över eller under det normala intervallet. 2 När Du vet vilken typ av fryspunktsförändring det rör sig om kan Du gå in i tabellen på nästa sida för att undersöka vilka möjliga orsaker som är kopplade till hög respektive låg fryspunkt. 3 Nästa steg är att, genom att ställa ett antal frågor, se om Du kan ringa in orsaken/orsakerna till förändringen. Gå igenom avsnitten i detta häfte som är kopplade till Ditt problem med fryspunkten. 5

Sökvägar / Möjliga orsaker till onormala fryspunktsvärden I materialet finns ett antal punkter med olika färger. Dessa ger möjlighet att pricka av olika orsaker till förändringar i mjölkens fryspunkt. Är en varningssignal och de åtgärder som föreslås bör genomföras. Är en kontrollpunkt eller påminnelse att beakta! Avser att det är OK. Möjliga orsaker till onormala fryspunktsvärden Fryspunktsvärde Hög fryspunkt (över 0,515 C) Låg fryspunkt (under 0,545 C) Möjliga orsaker Mjölkningsanläggning tillsats av vatten mjölktanken Utfodring foderstat och foderkvalitet fodrets struktur Laktationsstadium låg avkastning Tillgång på vatten vattenkvalitet Utfodring mineraler Laktationsstadium råmjölk 6

Mjölkningsanläggning Mjölkningsanläggning Tillsats av vatten Den vanligaste orsaken till att fryspunkten i mjölk ökar, dvs att mjölken har ett förhöjt fryspunktsvärde, är att vatten på något sätt blandats med mjölken. Detta kan ske genom att exempelvis sköljvatten har gått ut i mjölktanken eller att vatten blivit stående i mjölkledningarna efter diskning. Har Du uteslutit att det någonstans har gått in vatten? JA NEJ Finns rutiner för att undvika att diskvatten går med JA NEJ i tanken? Har mjölkledningen rätt lutning så att inget vatten JA NEJ blir stående? Åtgärda svackor i mjölkledningen och se över hela mjölkanläggningen. Inget vatten ska kunna gå med i mjölken. Det finns exempelvis lösningar med fotoceller som gör att det inte går att diska om dykröret är kvar i mjölktanken. Det är även viktigt att det finns dränering i mjölkanläggningen och att den fungerar. Byts tömningspropparna regelbundet? JA NEJ Det är viktigt att tömningspropparna byts när de mist sin profil, dvs blivit luddiga i kanterna. 7

Mjölkningsanläggning Mjölktanken Om mjölken i tanken varit fryst kan detta göra att fryspunkten i tankmjölken förändras. Därför bör man vara extra uppmärksam när tanken innehåller lite mjölk eftersom risken då är större att mjölken fryser vid första mjölkmålet. Finns rutiner för att undvika att mjölk fryser i tanken? JA NEJ Följs rekommendationen att minst 10% av mjölk- JA NEJ tankens volym ska finnas i första målet för att kylningen ska fungera på rätt sätt? Se till att mjölktanken fungerar som den ska med avseende på kyltid och temperatur. Var särskilt uppmärksam när tanken innehåller lite mjölk. Följ rekommendationen och kontakta eventuellt ditt mejeri för tankbyte. Det är också viktigt att se till att omröraren verkligen går runt. 8

Tillgång på vatten Tillgång på vatten Vattentillgång och vattnets sammansättning En begränsad mängd vatten eller otillräcklig tillförsel kan ha stor betydelse för mjölkens fryspunkt. Får korna inte tillräckligt kan fryspunkten sjunka, dvs mjölken får ett lägre fryspunktsvärde än normalt. Underdimensionerade rör, ventiler som krånglar, för få och/eller för små vattenkoppar, för låg pumpkapacitet eller igenslammade rör kan vara orsaken. Har Du undersökt om korna får den mängd vatten de JA NEJ behöver? Ta reda på hur stort vattenflödet är i vattenkopparna. Enklast görs detta genom att ställa en hink under nippeln/vattenkoppen och låta vattnet rinna under 1 eller 2 minuter. Mät sedan hur många liter det blev. Är vattenflödet i vattenkopparna minst 8 liter / minut? JA NEJ Undersök orsaken till det låga vattenflödet. Vissa nipplar kan vara felkonstruerade och behöver kanske bytas ut. Andra vanliga orsaker är att trycket ej kan regleras, att ledningen inte är ringkopplad eller att vattenkopparna är för små. Är vattenledningen igensatt är en genomspolning nödvändig. 9

Tillgång på vatten Är antalet vattenkoppar / vattenkar enligt nedan- JA NEJ stående rekommendation? Max 10 kor / vattenkopp i lösdrift eller max 2 kor / vattenkopp om korna är uppbundna. Cirka 20 kor / vattenkar i en lösdrift. Följ rekommendationerna! Är vattnet på bete eller i lösdriften lättåtkomligt för JA NEJ korna? Flytta om möjligt vattenkällan till ett bättre ställe. Även vattnets kvalitet kan påverka mjölkens fryspunkt. Innehållet av vissa mineraler kan påverka funktionen hos vattenledningarna, och vattnets smak och lukt kan indirekt påverka fryspunkten genom att djuren helt enkelt dricker mindre. Kontrolleras vattnets kvalitet inne i ladugården JA NEJ regelbundet? Rengörs vattenkoppar/kar regelbundet? JA NEJ Rengör vattenkoppar/kar regelbundet och gör en hygienisk vattenanalys. Det kan även vara bra att undersöka vattnets fysikaliska kvaliet dvs innehållet av metaller, andra kemiska ämnen och även ph-värde. Den kemiska sammansättningen i vattnet kan påverka funktionen hos vattensystemet genom att ge avlagringar m.m. 10

Tillgång på vatten / Utfodring Kontrolleras vattnets kvalitet även på bete? JA NEJ Rengörs de vattenkoppar / kar som finns på bete JA NEJ regelbundet? Kontrollera att korna har tillgång till vatten av bra kvalitet även på bete. Rengör vattenkällan regelbundet. Utfodring Foderstater och foderkvalitet En bristande utfodring kan ha stor effekt på fryspunkten i mjölk. Underskott på energi, protein, smältbara kolhydrater, mineraler och salt kan ge förhöjda fryspunktsvärden. Underskottet kan bero på att kon inte får tillräckligt med foder för att tillgodose sitt näringsbehov eller på att fodret är av så dålig kvalitet att kon inte klarar av att äta tillräckligt. Orsaken kan också vara felaktiga utfodringsrutiner, vilket kan medföra att korna får alltför korta ättider. Är kornas energi- och proteinbehov täckta samt är JA NEJ balansen mellan energi och protein rätt? Kontrolleras näringsinnehållet i det gårdsproducerade JA NEJ fodret regelbundet? En foderstat bör upprättas så att utfodringen kan kontrolleras, tag gärna hjälp av en utfodringsrådgivare. Analysera fodermedlen som används. Kontrolleras fodrets hygieniska kvalitet regelbundet? JA NEJ Rengörs foderutrymmen, vagnar, foderbord m.m. JA NEJ regelbundet? Inför rutiner för detta, kvalitetssäkra foderhanteringen! 11

Utfodring Har korna minst 8 timmars ättid per dygn? JA NEJ Öka ättiden. Har ts-halten i ensilaget undersökts? JA NEJ Analysera ensilagets ts-halt, värdet bör inte vara lägre än 20 25 %. Fodrets struktur Förutom att kons näringsbehov ska vara täckt är det också viktigt att hon får foder av rätt struktur. En låg halt fibrer (NDF) eller låg andel grovfoder och ökad mängd spannmål kan ge en förhöjd fryspunkt i mjölken. Därför är det viktigt att foderstaten är välbalanserad med avseende på fibrer och grovfoderandel. Andelen grovfoder bör vara minst 35% av foderstaten. Finns analyser på innehållet av fibrer (NDF) i grov- JA NEJ fodret? Analysera grovfodret för att undersöka om korna får för lite struktur i fodret. Andelen NDF i foderstaten bör vara 32 35 % av ts till högmjölkare. Har Du kontrollerat förhållandet mellan grovfoder JA NEJ och kraftfoder för högmjölkande kor? Innehåller foderstaten minst 35 % grovfoder av totala JA NEJ torrsubstansintaget (ts) per dag? Se över kornas foderstat och öka andelen grovfoder om andelen inte är den rekommenderade. Diskutera med Din utfodringsrådgivare. 12

Utfodring Har övergång till bete eller installning skett succesivt? JA NEJ En alltför snabb övergång till bete eller installning kan ge förändringar av fryspunkten. Se till att övergången från stall till bete, eller tvärtom, sker så att korna hinner vänja sig vid den nya foderstaten. Mineraler Mineraler är viktiga för många av kroppens funktioner. Det är dock viktigt att inte överutfodra korna med mineralfoder, då en hög salthalt kan sänka mjölkens fryspunkt. Samtidigt kan en för låg salthalt påverka konsumtionen av grovfoder. Därför kan skillnader i mineralutfodring bidra till att mjölkens fryspunkt förändras. Får korna regelbundet salt? JA NEJ Får korna regelbundet mineralfoder? JA NEJ Följer mineralutfodringen rekommenderade givor? JA NEJ Se över kornas mineralutfodring och följ de rekommendationer som finns. Kontakta Din rådgivare. 13

Laktationsstadium Laktationsstadium Råmjölk Råmjölk har en något lägre fryspunkt än normal mjölk och dessutom en annan sammansättning. Mjölk från nykalvade kor får inte levereras förrän tidigast tre dygn efter kalvningen om mjölken då bedöms vara normal. Man bör dock notera att vissa kor behöver längre tid på sig. Har Du uteslutit möjligheten att råmjölk gått med JA NEJ i tanken? Se över rutinerna kring mjölkningen av nykalvade kor. Märk upp dessa kor och kontrollera mjölkens utseende innan den levereras till mejeriet. Låg avkastning Mjölk från kor som håller på att sinas av eller som mjölkar lite kan ha något högre fryspunkt än normal mjölk. Särskilt när kon producerar mindre än 10 liter per dygn. Har Du uteslutit möjligheten att mjölk från lågavkast- JA NEJ ande kor eller kor som sinas av gått med i tanken? Se över rutinerna kring mjölkningen av kor som snart ska sinas. Var noggrann med att märka upp dem och att inte leverera mjölken från kor som mjölkar för lite (se respektive mejeriförening). 14

15

16 Tryckt på Multi Art, svanenmärkt och klorfritt papper T 2680-6 Text & Tryck Totab AB, Eskilstuna Reviderad utgåva 2003