Hössnamotet/Rönnåsen/Hester



Relevanta dokument
Industriområde söder om Timmele

Slottsmöllans tegelbruk

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Underlag för planuppdrag

Breared 1:105 M FL. Tillhörande detaljplan för. Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K. Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

ANTAGANDEHANDLINGAR. Detaljplan för del av BOGESUND 1:37 m fl I Ulricehamns stad Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag

Stora Höga med Spekeröd

Korsningen E20-rv 44

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

Moje 5:102 (Dooriaparkeringen)

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning

Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5)

Samhällsbyggnadskontoret P Program för Väghyveln 10 i Södertälje. Upprättad SAMRÅDSHANDLING

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Detaljplan för delar av Ubbarp 8:16 och Hester 5:3, Hesters Industriområde, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING

Behovsbedömning - checklista

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen

BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN

Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Upphävandet antagen av SBN laga kraft PLANBESKRIVNING

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Detaljplan för Del av BOGESUND 1:177 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Korsningen E20-rv 44. HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta. Bilagor Fastighetsförteckning dat

Antagen SBN , 97 Laga kraft SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63

PLANBESKRIVNING. Ucklum, Stenungsund kommun Västra Götalands län. Antagandehandling

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

BEHOVSBEDÖMNING. Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde 1(10) tillhörande program för. inom Norsholm i Norrköpings kommun

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Kvarter Tåget i Södra industriområdet,i Aneby tätort, Aneby kommun

UNDERSÖKNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN STRATEGISK MILJÖBEDÖMNING

Stadsbyggnadskontoret September 2008 Sophia Norrman, Planarkitekt

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Detaljplan för fastigheten Stadsliden 6:2 inom Olofsdal

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

S K E D A L A 4 : 1 B E H O V S B E D Ö M N I N G A V M I L J Ö B E D Ö M N I N G. Skedala, HALMSTADS KOMMUN

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Detaljplan- Samrådshandling För del av Götene 3:3, Götene tätort, Götene kommun, nov 2018

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Detaljplan för del av fastigheterna Tälje 2:48 och Stenbocken 3 i Norrtälje stad Dnr: Ks: PLANBESKRIVNING

Detaljplan för östra Dimbo 1:97 i Läppe tätort Vingåkers kommun

Detaljplan för Pendlarparkering Lundby 1:1 m.fl. juli 2014

Detaljplan för del av Hjälmaryd 2:1 (Malmgatans södra del)

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

Innehållsförteckning 1 INLEDNING ORIENTERING BAKGRUND OCH SYFTE NULÄGESBESKRIVNING... 6

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Bagaren 10 m.fl. PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av VÄSTRA NÄTTRABY 6:17 m.fl., Nättraby Karlskrona kommun, Blekinge län Dnr. 4763/06

Detaljplan för Travkusken 10 Arvika kommun, Värmlands län

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

Underlag för planuppdrag

Miljökonsekvensbeskrivning

S T ART-PM. Kristineberg, etapp 2 PLANERING 2015 OMFATTANDE DEL AV BÄLLSTA 2:19 I VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN. Sida 1 KS

Krubban 2. Tillhörande detaljplan för. Olaus Petri kyrka, HALMSTADS KOMMUN. Standardförfarande, KS 2014/0556 Samhällsbyggnadskontoret

ANTAGANDEHANDLING

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Transkript:

Diarienr. 2005.0897 Planprogram för Hössnamotet/Rönnåsen/Hester Ulricehamns kommun Västra Götalands län Upprättat den 29 augusti 2005 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(10)

PLANPROGRAMMETS SYFTE När väg 40 byggs ut till fyrfältsväg i planerat nytt läge blir nya markområden intressanta för verksamheter. För att kommunen ska kunna ge sin bild av hur man vill se området kring den framtida trafikplatsen - Hössnamotet och hur anslutande vägar ska förläggas, behövs ett planprogram som kan fungera som ett underlag i det fortsatta planarbetet. För att få en samlad bild av områdets möjliga utveckling, har även Hesters industriområde tagits med i planprogrammet. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplanen för Ulricehamns kommun antogs av kommunfullmäktige i februari 2002. Programområdet omfattar i översiktsplanen en befintlig avfallsanläggning och mark som är avsatt som tänkbart område för verksamheter, industrier m m. Det korsas också av alternativa lägen för omläggning av rv 40 och trafikplatser samt föreslagen förbifart. Götalandsbanans framtida alternativa läge med tunnel tangerar programområdet i söder. Det andra alternativet som redovisas i översiktsplanen går längre norrut och berör inte programområdet. I öster berörs områden utpekade som tänkbara bergtäkter och tänkbart område för större samlade vindkraftverk. Utsnitt från Översiktsplan 2001, Ulricehamn. Det aktuella programområdets läge är markerat med en cirkel. Inom den södra delen av programområdet gäller detaljplan 77-05-27 för industri. I övrigt saknas detaljplan. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret fick 1988 av Byggnadsnämnden uppdraget Att redovisa platsens förutsättningar och hur området kring den blivande trafikplatsen (Hössnamotet) ska disponeras för att skapa möjligheter för etablering av transportalstrande verksamheter. Riksintressen Riksväg 40 och vägkorridoren för framtida omläggning är av riksintresse för kommunikationer. Götalandsbanan är ett möjligt framtida riksintresse. Området för framtida vindkraftverk är ett potentiellt riksintresse för energi. 2(10)

FÖRUTSÄTTNINGAR Läge och avgränsning Programområdet är beläget öster om Ulricehamns tätort, vid riksväg 40 och Jönköpingsvägen. Avfallsanläggningen norr om rv 40 ingår i programområdet, samt Hesters industriområde. Kommunen äger delar av marken som omfattas av planprogrammet. Det övriga är privat mark. Mark, vatten och vegetation Marken inom programområdet består enligt en översiktlig jordartskarta huvudsakligen av morän. I höjdlägen finns det berg i dagen eller ett grunt jordtäcke. Vid Hössnakorset finns söder om korsningen ett lager med kärrtorv. Detta bedöms vara ganska tunt. I huvudsak består området av trivial granskog från planteringsytor, ungskogar till mogna bestånd. Programområdets del norr om riksväg 40 upptas dels av en stor avfallsanläggning med reningsdammar, dels utdikade myrmarker. Söder om riksväg 40 dominerar granskog. Det finns dock både mindre och större stråk av blöta översilade och källpåverkade lövskogskärr. Trädslaget domineras här av klibbal. Den västligaste delen upptas av industrimark. Områden med högre naturvärden visas av kartan nedan. 1. Utgörs i södra delen av frisk ek-, björk- och hasselskog för att i norr övergå i fuktig klibbalskog. Området ansluter i sydväst till ett större varierat lövskogskomplex. 2. Ett fuktigt alskogsområde med inslag av död ved. Gullpudra växer rikligt i området särskilt längs en bäck som flyter genom området. 3. I norr ansluter skogen till 2 st dammar där bl a den vanliga grodan leker om våren. Mellan dammarna finns en lindallé om 6 träd som är biotopskyddad. I nordöstra delen ett lövskogsområde med inslag av grov asp. Tibast hittades i området. 4. Källpåverkat alkärr med bäck. Fukigt sumpskogsstråk: Rikligt med kabbeleka, kärrfibbla, gullpudra, flädervänderot, spjutmossa. 5. Något öppnare kärr längs bäcken rikligt med gullpudra. Inslag fanns i norr med ormbär. Marken är mycket blöt och stenig. Torvtäcket bedöms som tunt. 6. Litet odlingslandskap vid gård. Marken utgörs av åker omgärdad av biotopskyddade stenmurar. Vid gården finns det inslag av gamla och grova lövträd, sannolikt sk. vårdträd. 3(10)

Det rastrerade området på kartbilden nedan är föreslaget som utökat vattenskyddsområde. Den del som går in över avfallsstationen ingår i det inre vattenskyddsområdet. Gränsen för programområdet är markerat. Historik Troligen har marken även längre tillbaka i huvudsak varit ett oexploaterat skogsområde. En snötipp finns/har funnits intill området men i övrigt finns troligen inga markföroreningar från tidigare användning. En rastplats med servering har funnits i anslutning till Jönköpingsvägen fram till början på 70-talet. Den gamla vägen gick över nuvarande rv 40 mot Hössna väster om den korsning som finns idag. Vägen finns delvis kvar. Kulturmiljö Inga kända fornlämningar finns inom programområdet. Sydväst om Hesters industriområde ligger Hesters gård (Hester 5:4), som är en välbevarad gård från tidigt 1900-tal. Gården beskrivs i kulturmiljövårdsprogrammet för Ulricehamns stad från 2002 som en värdefull kulturmiljö. Gårdsmiljön upplevs dock splittrad då industriområdet skurit av en del av framfartsvägen. Befintlig bebyggelse Inom programområdet finns industribyggnader och några bostadshus. På avfallsanläggningen finns några byggnader som används för verksamheten där. I övrigt är området obebyggt. I Hesters industriområde är inte hela området utbyggt enligt detaljplanen. Mot nordost finns oexploaterad industrimark kvar. Störningar Bostäderna längs Jönköpingsvägen ligger intill en starkt trafikerad gata och intill ett industriområde. En del av de boende eller en del av dem störs av trafikbullret. Trafik Programområdet nås från riksväg 40 som är Ulricehamns förbindelse med Jönköping och Borås. Många använder också Jönköpingsvägen för att ta sig till området från stadens södra och östra delar. Jönköpingsvägen är en huvudgata i Ulricehamn, kantad av bostäder och verksamheter. Vägen till avfallsstationen som går mot nordost från riksväg 40 leder till Hössna. Hesters industriområde trafikmatas från Jönköpingsvägen via en industrigata. 4(10)

På Jönköpingsvägen strax norr om Hesters industriområde är trafikmängden 1650 fordon per årsmedeldygn (trafikräkning från 2005). Närmare centrum ligger trafikmängderna på 4000-5000 fordon per dygn. År 2002 var trafikmängden 7200 fordon per årsmedeldygn vid programområdet på väg 40. Bussar i linjetrafik mellan Ulricehamn och Jönköping går via Jönköpingsvägen och väg 40. Även skolskjuts från nordöstra och östra delen av kommunen går denna väg. De kommer antingen från väg 40 eller från Hössnavägen. Friluftsliv Vandringsleden Åsundenleden går genom området. Delvis går leden på Jönköpingsvägen och över rv 40 till Hössnavägen för att fortsätta mot Ätradalen. 5(10)

FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR Av programkartan framgår hur området är avsett att disponeras i framtiden. Nedan beskrivs bakomliggande ställningstaganden och bedömningar. Det anges även riktlinjer för fortsatt planläggning av området. Alternativ Vägverket planerar att bygga om väg 40 till fyrfältsväg fram till Hössnamotet. Trafikplatsen kommer enligt planerna att förläggas längre österut från den nuvarande korsningen rv 40 Jönköpingsvägen Hössnavägen. Eftersom fyrfältsvägen förläggs intill nuvarande riksväg 40, behöver den befintliga vägen flyttas söderut, så att den kan fungera som lokalväg och som sekundärväg för motorvägen. Vid olyckor eller vägarbeten på motorvägssträckan kan trafiken ledas via sekundärvägen. Alternativa trafiklösningar har prövats innan det aktuella förslaget togs fram. För att belysa möjligheterna med principiellt olika trafiklösningar, har de satts in i ett sammanhang där väg 40 som fyrfältsväg, en förbifart för väg 157 och 46 finns med, samt där den gamla väg 40 används som lokalväg genom eller förbi ny industrimark. Även en grov lönsamhetskalkyl har gjorts på en utbyggnad av förbifarten. startar vid den befintliga avfallsstationen. Alt 1: Ny anslutningsväg mot Hössna i Vägverkets föreslagna läge norr om trafikplatsen. Förbifart 157 ansluter till trafikplatsen från söder och förbifarten fortsättning mot väg 46 Alt 2: Den nya vägen mot Hössna i samma läge men med en genare förbindelse mot den norra förbifarten till väg 46. Alt 3: Förbifarten bildar ett huvudstråk och vägen mot Hössna nås när man svänger av från den nya anslutningsvägen. På alternativ 1 har tre varianter gjorts. De redovisas nedan. Alt. 1A: Lokalgatan som leder från trafikplatsen till den nuvarande väg 40 och till Jönköpingsvägen ligger närmast fyrfältsvägen. Möjlighet finns att bygga ut industri söderut. 6(10)

Diarienr. 2005.0897 Alt 1B: Lokalgatan går genom ett tänkt industriområde. Ny industrimark kan tillkomma både mot den nya fyrfältsvägen och söder om lokalvägen, där större ytor gå att ta i anspråk. Alt 1C: Lokalgatan går söder om ett tänkt industriområde med en stor möjlig yta för industrimark mellan fyrfältsvägen och lokalvägen. Det föreslagna alternativet med riktlinjer Planprogrammets förslag till förändringar baserar sig på alternativ 1B. Det ses som en fördel att det kan finnas plats för olika typer av verksamheter med mindre tomter mot väg 40 och större tomter söder om lokalgatan. 1. Det nya industriområdet är lämpligt för transportorienterade verksamheter. Området kan ses som en resurs för verksamheter som kräver stora ytor och behöver ligga bra till för transporter, som t ex lagerverksamhet eller tillverkningsindustri. En bensinstation, motell eller liknande verksamhet kan också vara lämpligt närmast trafikplatsen men ingen renodlad handelsverksamhet. Några anslutande gator eller utfarter från större industrier kan byggas ut mot gatan. Området söder om väg 40 som föreslås som industrimark i planprogrammet är 54 hektar stort. Läget är inte känsligt för luftutsläpp eller buller men vattenföroreningar kan vara riskabelt med tanke på avrinningen mot vattenskyddsområdet och Åsunden. Vattenskyddsområdets gräns kan behöva ändras med anledning av föreslagna nya industriområden. Platsen är inte ett känsligt landskap för större anläggningar. Det är ändå viktigt att hålla ett rimligt avstånd mellan motorvägen och tillkommande byggnader, vilket överensstämmer med att skyddsavstånd krävs. Särskilda krav bör ställas på utformning och placering av byggnader som exponeras mot motorvägen, särskilt mot trafikplatserna. Lämplig placering av byggnader studeras noggrannare i detaljplanen. Upplag bör inte tillåtas mot motorvägen. Verksamheter med högst 200 m skyddsområde från bostäder är lämpliga i detta område. 2. Området öster om avfallsstationen kan användas för utbyggnad av vindkraftverk enligt översiktsplanen. Marken kan också finnas som reserv för industrietableringar om det behovet skulle uppstå. I första hand ska dock områdena söder om den nya väg 40 byggas ut. Detta delområde är ca 16 hektar stort, beroende på var den nya anslutningsvägen mot Hössna kommer att gå. 7(10)

Placering och utformning av eventuella vindkraftverk eller tillkommande byggnader i förhållande till den högt belägna platsen i landskapet och riksväg 40 bör studeras vid detaljplaneläggning. Motorbanan kan finnas kvar innan det blir aktuellt med annan markanvändning om ytorna räcker till när den nya anslutningsvägen mot Hössna byggts ut. 3. I Hesters industriområde finns både mer småskalig industri och mer ytkrävande och transportintensiv industri som vill expandera. Det är möjligt att utvidga industriområdet mot norr och öster. Det är möjligt att få fram ytterligare ca 13 hektar ny industrimark i Hester. Vid nyetableringar eller vid utvidgning av befintliga verksamheter bör de prövas med tanke på skyddsavstånd till bostäder. Hänsyn bör tas till den kulturhistoriskt värdefulla Hesters gård. Helst skulle infarten till gården förtydligas ytterligare. Den ska åtminstone inte påverkas ytterligare av expansion av industri åt det hållet. Avvikelse från översiktsplanen Det i översiktsplanen föreslagna industriområdet norr om den nya väg 40 har inte tagits med i förslaget. Inte heller den norra delen av förbifarten mot väg 46 redovisas med anledning av att det blir svårt att hitta en bra förbindelse mellan förbifarten från väg 157 till denna norra del. Då är inte heller ett industriområde i detta läge intressant. De ytor som kommer att finnas söder om väg 40 kommer att räcka som markreserv för lång tid framöver. Störningar och områdets disposition Det generella skyddsavståndet från fyrfältsvägar till bebyggelse är 50 meter. Bostäder ska inte finnas inne i industriområdet. De befintliga bostäder som ligger intill Hesters industriområde och närmare det nya verksamhetsområdet kan endast finnas kvar om ytor för industri kan placeras så att det är tydligt att bostäderna inte kommer att störas av själva verksamheterna eller av den trafik de alstrar. Väsentligt är då att få en bild av hur trafiken kommer att fördelas mellan motorvägen, Jönköpingsvägen och den befintliga riksväg 40 som blir lokalväg. Inriktningen måste vara att de bostäder som riskerar att störas av trafikbuller som beror på verksamheter i området, inte ska finnas kvar på sikt. Verksamheternas intressen ska prioriteras inom programområdet. Lövskogsstråket (1, 2 i beskrivningen av naturvärdena) som går in i området från söder ska sparas. För att de naturvärden som beskrivs ska kunna finnas kvar, är det viktigt att det finns en förbindelse från dammarna (3), som bl a är lekområde för groddjur, via det sumpiga lövskogsstråket (1, 2) till lövskogarna väster om Hester industriområde. Ett dike som går genom lövskogen bakom Hesters industriområde behövs för att hydrologin inte ska påverkas. På så sätt sparas både värdefulla lövskogsbiotoper och en möjlighet till migration av groddjur till jakt- och övervintrings miljöer kan säkerställas. Hesters industriområde och det nya verksamhetsområdet (Rönnåsen) närmast motet ska inte växa ihop, utan ett tydligt släpp ska finnas mellan områdena. Ingen deponi ska ske på avfallsstationen efter 2008, vilket innebär att en del av de ytor som används idag ska återställas och en mindre del ska användas för de 8(10)

funktioner som återstår, dvs för hushållens avfall som de själva kör till platsen och sorterar. Även omlastning för vidare transport kommer att finnas kvar här. Åsundenleden är en viktig sammanhängande vandringsled runt hela sjön Åsunden. Det är viktigt att ha kvar förbindelsen genom området men sträckningen kan ändras om det finns behov av det. En tänkbar ny sträckning kan vara genom lövskogsstråket, öster om Hesters industriområde. Trafik Beräknade trafikmängder år 2020 är 10000 fordon per årsmedeldygn på väg 40 och 1800 fordon per dygn på Jönköpingsvägen. På lokalgatan genom industriområdet är trafikmängden beräknad till 2900 fordon per dygn, varav 1000 fortsätter på den gamla väg 40. (Enligt Vägverkets Vägutredning väg 40, delen Dållebo Hester, Beslutshandling 2004-10-08.) Busstrafiken mellan Ulricehamn och Jönköping ska även i fortsättningen gå via Jönköpingsvägen mot väg 40. Lokalgatan genom det föreslagna industriområdet ska utformas på ett ändamålsenligt sätt för busstrafik. En hållplats kommer att behövas inom det nya industriområdet, när verksamheter etablerar sig här. 9(10)

PRELIMINÄR KONSEKVENSBESKRIVNING Här beskrivs vilka ställningstaganden som gjorts angående konsekvensbeskrivningen och vilka konsekvenser som behöver behandlas i kommande detaljplaner för området. Det är troligt att flera detaljplaner kommer att göras för olika delar av området. De förändringar som beskrivs i programmet kan leda till betydande miljöpåverkan. Betoningen på de olika frågorna kan bli något olika i de olika delområdena men följande frågor är de viktigaste att behandla i en miljökonsekvensbeskrivning: Vattenskyddsområde, avrinningsområdet berör vattentäkten. Buller vid Jönköpingsvägen, ökade trafikmängder kan leda till ytterligare bullerproblem i bostäderna längs Jönköpingsvägen. Bostäderna inom och intill programområdet, mark som behöver tas i anspråk och störningar från närliggande industri. Finns lösningar för att ha kvar bostäder eller måste de bort för att inte hindra industrins utveckling. Naturvärden, vilka är de viktigaste värdena, vad går att bevara, kan vissa skador ersättas? Kulturmiljövärden, hur hanteras Hesters gård när industrin bygger ut, av vilken vikt är kulturmiljövärdet? Dagvattenhantering, hur kan dagvattnet tas om hand utan att man riskerar att förstöra naturvärden eller påverka vattentäkten? Hur kan de naturliga förutsättningarna användas på bästa sätt? Arbetet med planprogrammet har bedrivits i projektform inom kommunen. Projektgruppen har bestått av följande personer: Annika Hvidt-Andersén, fastighetschef Jan Boger, fastighetsavdelningen Lars-Olof Lindgren, serviceförvaltningens stab Jan-Åke Claesson, trafikplanerare Kjell Eriksson, mätningsingenjör Pär Norgren, miljöchef Peter Wredin, kommunekolog Jonas Yngström, stadsarkitekt MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Leila Aalto Planarkitekt 10(10)