Dnr 2010-964 Rapport: -Tillsyn av anmälningspliktiga verksamheter som erbjuder hygienisk behandling 2010

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (8) 2011-05-03 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr 2010-964 Rapport: -Tillsyn av anmälningspliktiga verksamheter som erbjuder hygienisk behandling 2010 Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1. godkänna rapporten 2. överlämna rapporten för kännedom till Smittskydd Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholms län Ärendet i korthet Miljö- och hälsoskydd i har under hösten 2011 inspekterat kommunens 21 hygienlokaler som enligt Socialstyrelsens definition bedriver stickande skärande verksamhet med risk för blodsmitta. En av dessa bedriver tatuering, medan de övriga erbjuder fotvård och i två fall även piercing. Verksamheterna är anmälningspliktiga till miljö- och bygglovsnämnden enligt 38 förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. De brister som uppmärksammas följs upp under 2011. I projektet har det ingått en utbildningsdag i smittskydd som riktat sig till verksamhetsutövarna. Rapporten redovisar läget vid den första inspektionen. Resultatet visar att separata arbetskläder, engångsförkläde, handskar och handsprit nu används av i stort sett samtliga verksamhetsutövare. I de flesta fall finns nu en dokumenterad egenkontroll, även om de är allt för vanligt att den inte har uppdaterats. Endast tatueringsverksamheten saknade separata arbetskläder. Många verksamheter har bytt ut slipmaskiner till modeller som tillför vatten under arbetsmomentet, vilket minskar spridningen av slipdamm i behandlingsrummet. Fem verksamheter saknar separat utslagsvask för fotbadvatten och handtvättfat i behandlingsrummet. Separata utrymmen för rengöring av instrument är ovanliga, men har under perioden inrättats i fem lokaler. Instrument rengörs i de flesta fall fortfarande i behandlingsrummet. Det vanligaste är att samma ho används för handtvätt och rengöring av instrument, i några fall finns separata handtvättfat, vilket förordas. När det saknas separata utrymmen för rengöring av instrument är det särskilt viktigt att det finns goda rutiner i verksamhetens egenkontroll som minskar risken för smittspridning. I projektet har två verksamheter som bedriver fotvård uppmärksammats som inte var anmälda till nämnden och en verksamhet som använde utrymmen som var mycket bristfälligt rengjorda. Vid denna tillsynsomgång saknade endast tre verksamheter helt dokumenterad egenkontroll. I mer än hälften av fallen behöver egenkontrollen upp- 08b Rapport Tillsyn av anmälningspliktiga verksamheter som erbjuder hygienisk behandling 2010.doc Bygg- och miljöförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 10 tr Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Helena Fornstedt, Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon växel: 08-580 285 00 Telefon: 08-580 91 22 (direkt) E-post: miljo.bygglovsnamnden@jarfalla.se Webbplats: www.jarfalla.se Fax: 08-580 291 93 Organisationsnummer: 212000-0043 Postgiro: 30918-7 Bankgiro: 239-2082

2011-05-03 2 (8) dateras eller kompletteras. Eftersom egenkontrollens syfte är att motverka och förebygga att olägenheter för människors hälsa är det viktigt att varje arbetsmoment har tydliga rutiner som upprättats med avseende att framförallt förebygga smittspridning. De anmälningspliktiga verksamheterna betalar en årlig tillsynsavgift som motsvarar två tillsynstimmar, som är beräknad att räcka till en inspektion, rapportskrivning och en kort uppföljning vart tredje år. Den eventuellt utökade tillsyn som behövs för uppföljning av allvarliga brister kommer att debiteras särskild timavgift. Timavgiften är för närvarande 830 kr. Handlingar 1. Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2011-05-03 2. Verksamheter som kontrollerats 3. Informationsblad Hygieniska krav 4. Information om tillsyn som skickats till verksamhetsutövarna 5. Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet 6. Checklista och svarskort 7. Sammanställning av uppmärksammade brister 8. Inbjudan till seminarium om hygien och smittskydd 9. Deltagarbevis från seminariet Bakgrund Miljö- och bygglovsnämnden, MBN, är enligt miljöbalken skyldiga att utöva tillsyn över verksamheter som erbjuder yrkesmässig hygienisk behandling. Verksamheter med stickande skärande behandlingar som innebär risk för blodsmitta bör ges särskild uppmärksamhet. Senast miljö- och hälsoskydd gjorde motsvarande tillsyn var 2005-2006. Strax därefter utkom Socialstyrelsen med reviderade allmänna råd för hygienisk behandling som innebar en viss skärpning av hygienkraven t.ex. med krav på utslagsvask i behandlingsrummet. Hygieniska behandlingar när huden penetreras eller skärs i, innebär alltid en hygienisk risk. Liknande ingrepp som utförs på sjukhus eller vårdmottagningar görs av medicinskt utbildad personal med flerårig utbildning, i lokaler som är ändamålsenligt utformade för detta. Sterilt material levereras i engångsförpackningar. Höggradigt rent gods diskas i kontrollerade diskdesinfektorer, i särskilda utrymmen enbart avsedda för rengöring. Arbetskläder tvättas på särskilda tvätterier och tillhandahålls av arbetsgivaren. Redskap och material som används vid behandlingar förvaras i skåp. Vid fotvård och annan stickande och skärande behandling är förutsättningar annorlunda. Den medicinska kunskapen hos behandlarna är vanligtvis mycket lägre än inom sjukvården. Ofta har behandlarna en utbildning på ett program som varat någon eller några terminer. Det är mycket vanligt att tatuerare inte har någon form av hygienisk utbildning. Lokaler med hygienisk behandling uppfyller ofta inte samma hygieniska krav som lokaler på sjukhus eller vårdmottagningar, rengöring av kläder och instrument sker ofta under mer hemlika förhållanden. En regelbunden tillsyn av verksamheter som erbjuder stickande skärande behandlingar är därför mycket viktig för att minska risken att någon utsätts för smitta och för att uppmärksamma risker som är uppenbara. Med välanpassade lokaler, bra utarbetade egenkontroller

2011-05-03 3 (8) och basala hygienrutiner ska risken för att drabbas av smitta eller felbehandling inte behöva skilja sig från den risk som finns inom sjukvården. Det är också viktigt att en hög och jämn kvalité eftersträvas så att kvalitén inte skiljer sig nämnvärt mellan olika verksamhetsutövare. Kunskapsnivån när det gäller smittskydd behöver ständigt förbättras och hållas uppdaterad hos alla som arbetar inom vården eller med hygienisk behandling. En del av tillsynsavgiften kan användas för att sprida information och erbjuda riktade utbildningar inom smittskydd och hygien. I det här projektet valde förvaltningen att erbjuda samtliga verksamheter ett utbildningstillfälle i smittskydd. Detta är dock något som borde fortsätta. Vid tillsynen har även kemikaliehanteringen setts över. Enligt miljöbalken ska det finnas en kemikalieförteckning och säkerhetsdatablad till samtliga miljö- eller hälsofarliga kemikalier som är märkta med farosymbol. I några fall har det visat sig att kemikalier saknat farosymbol, vilket kan bero på att de inhandlats från en uppbruten större förpackningar där märkningen fanns. Detta är naturligt vis en brist som borde uppmärksammas centralt. Felaktig hantering av starka kemikalier i den här typen av verksamheter kan förutom arbetsmiljömässiga risker även utgöra en onödig miljöbelastning i våra reningsverk. Metod Genomgång av objekt Befintligt register av hygienlokaler med fotvård och tatuering jämfördes med de lokaler som kunde hittas på nätet. I förvaltningens register fanns 20 verksamheter. Vid genomgången hittades ytterligare fyra. Genom oanmälda besök skulle det visa sig att två av dessa bedrev verksamhet utan att detta anmälts till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Miljösanktionsavgift har nu dömts ut för en verksamhet. Den andra bedöms inte uppfylla kriterierna för stickande skärande behandling med risk för blodsmitta, men ska förbjudas eftersom lokalen är olämplig av hygienskäl. Information och checklista: Informationsblad för verksamheter med fotvård och en checklista för tillsyn som togs fram i miljösamverkans tillsynsprojekt 2005-2006 har omarbetats något. Informationen och checklistan riktar sig nu inte bara till verksamheter med fotvård, utan till hygienisk behandling i allmänhet och verksamheter som erbjuder stickande, skärande behandlingar i synnerhet. I slutet av augusti 2010 fick alla 21 verksamheterna ett brev med information om tillsynsprojektet och en föreslagen tid för inspektion. Utskicket bifogades informationsbladet och Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet. Inspektion: Vid besöket inspekterades verksamheten utifrån frågorna i checklistan. Innan avslut summerades de anmärkningar som miljö- och hälsoskydd bedömt som brister och vad som krävs för att åtgärda dem. I det fall allvarliga brister uppmärksammats, informerades verksamheterna om att miljö- och bygglovsnämnden kan komma att förelägga om att åtgärder ska vidtas om bristerna inte åtgärdas. Verksamhetsutövaren informerades om att beslutet kan överklagas i det fall de anser att kravet är felaktigt eller orimligt. Inspektionsrapport och uppföljning:

2011-05-03 4 (8) Efter inspektionen har varje verksamhet fått en kopia av den ifyllda checklistan samt en svarsblankett för att underlätta att återrapportering. Bristerna följdes upp genom återbesök, telefonsamtal eller genom att handlingar begärts in. De brister som bedöms vara allvarliga och där rättelse inte har skett trots påpekande, föreläggas om att vidta åtgärder. Överväganden Lokalen Lokalen ska utformas så att rengöring underlättas. Golv, väggar och inredning ska vara i material som är täta och släta och lätta att hålla rena. Textila golvbeläggningar eller mattor är direkt olämpliga i denna typ av lokaler. I lokaler där hygienisk behandling utförs ska det finnas ett separat städutrymme med utslagsvask och rinnande kallt och varmt vatten. Utrymmet ska vara försett med frånluft som leds bort från lokalen. I det fall ventilation saknas i utrymmet, kan verksamheten istället välja att torka golvet med engångsmoppar som t.ex. tvättas i maskinen och inte behöver torka upp i städutrymmet. I vissa fall har det accepterats att skurvatten tappa upp och hälls ut i utslagsvasken för fotbad. (Det omvända har dock inte accepterats) Vissa ytskikt i en lokal för hygienisk behandling ska kunna desinficeras, t.ex. handfat, avställningsytor och behandlingsstol. Det är särskilt viktigt att dessa ytor inte är skadade eller slinta. Ytskikt av omålat trä i behandlingslokalen är direkt olämpligt. Små vinklar och vrår ska undvikas på ytor som ska kunna desinficeras. Detta bör t.ex. särskilt beaktas vid infällda vattenhoar och handfat som nu blivit mer vanliga. Bakterier och smuts som ansamlats i springor och glipor kan bidra till indirekt smittspridning. Särskilt utrymme för rengöring av instrument Det ska finnas ett särskilt utrymme där instrument kan rengöras och desinficeras. Utrymmet ska fara försett med arbetsbänk, rinnande varmt och kallt vatten och andra anordningar som behövs. I många fall har behandlingsrummet accepteras för rengöring av instrument, även om miljö- och bygglovsnämnden i första hand avråder från detta. En förutsättning är dock att rummet är tillräckligt stort och kraven för att kunna rengöra instrumenten i övrigt uppfylls. Rutiner för att skilja rengöringsmoment från behandlingen i tid ska vara uttryckta i verksamhetens egenkontroll och följas strikt. Arbetsytorna måste rengöras emellan de olika arbetsmomenten. Förvaring Det ska även finnas lämpliga utrymmen där material och artiklar kan förvaras avskilt så att det inte står framme och försvårar daglig rengöring eller kontamineras av damm och smuts. Förvaring i skåp förordas eftersom det bättre skyddar mot damm. Höggradigt rent gods ska förvaras så att det behåller den avsedda renhetsgraden ända fram till användningstillfället. Besticklådor där desinficerat gods samförvaras är inte lämpligt om instrumenten ska användas vid behandlingar eftersom de inte längre är höggradigt rena. I flera fall var det dessutom synligt smutsigt i lådorna. Vid inspektionerna har verksamhetsutövaren i flera fall öppnat lådan och plockat upp instrumenten för att visa dem för inspektören med händer som varken spritats eller varit försedd med handske. I några fall har instrumenten legat på rena handdukar i lådor och medvetenheten om risken för kontaminering har varit något högre. Tyvärr

2011-05-03 5 (8) är det här förfaringssättet mycket vanligt. Under projektet har riskerna med denna typ av förvaring påtalats. Handtvätt Separat handfat med rinnande kallt och varmt vatten, flytande tvål och engångshanddukar och handsprit ska finnas i behandlingsrummet. Enligt en prejudicerande dom är det till och med skäligt att kräva att en nagelbyggare ska installera en ett handtvättställ i behandlingsrummet. Nyttan från hygienisk synpunkt med att installera ett handtvättställ jämfört med kostnaderna för åtgärden ansågs vara sådan att det enligt 2 kap. 7 miljöbalken inte kunde anses orimligt att vidta åtgärden, MÖD, M 2303-4. Kombinationen utslagsvask och handtvätt har inte accepterats. Vid den föregående tillsynsomgången saknade nästan hälften av verksamheterna möjlighet till handtvätt i behandlingsutrymmet. Några av dessa hade dock nära eller fri väg till handtvättställ, vilket då bedömdes som acceptabelt. Med hänsyn till den mycket tydliga domen ovan, accepteras inga undantag för verksamheter med stickande skärande behandlingar där smittrisken bedöms vara större. Verksamhetsutövarna bedöms också haft skälig tid att anpassa sig till de högre kraven genom installering av handtvättställ eller byte av lokal. Utslagsvask I lokaler som erbjuder fotvård ska det finnas en särskild utslagsvask för fotbadvatten och möjlighet att fylla på rent vatten. Verksamhetsutövarna bedöms haft tillräckligt med tid för att anpassa lokalen till detta skärpta krav, i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd för yrkesmässig hygienisk verksamhet. Att köra fotbadbaljan på vagn för att undvika spill, vilket tidigare medgivits under en övergångsperiod, accepteras nu endast i undantagsfall. Vid den föregående tillsynsomgången saknade hälften av verksamheterna som erbjuder fotvård utslagsvask. Vid början av den här omgången hade antalet halverats. I några fall accepterades tidigare samma ho för handtvätt, utslag av fotbadsvatten och påfyllning av rent vatten om det fanns bra rutiner för detta. Detta bedöms nu som allt för riskabelt förfaringssätt. Inte heller vid den tidigare tillsynsomgången accepterades att fotbadsvatten slogs ut i toaletten. Rengöring och instrument För fotvård krävs att de instrument som används i första hand är höggradigt rena. Instrument som används vid tatuering och piercing ska alltid vara sterila eftersom de avsiktligt ska tränga igenom hudlagren. För att desinficering och sterilisering ska fungera, är det en förutsättning att instrumenten är i bra skick. För att rengjorda instrument ska behålla sin höggradiga renhet fram till behandlingstillfället, måste de hanteras och förvaras så att de skyddas från beröring, fukt och damm. Sterila instrument ska vara engångsförpackade och förpackingen får inte brytas förrän vid användningstillfället. För att uppnå höggradig renhet använder de flesta verksamheter som erbjuder fotvård följande steg: 1. Mekanisk rengöring med svamp eller borste för att avlägsna synlig smuts 2. Kemiskt rengöringsmedel med desinficerande effekt 3. Sterilisering genom upphettning i ugn Mekanisk rengöring ska alltid ske, men det är upp till den enskilde verksamhetsutövaren om det sista steget ska vara kemisk rengöring, sterilisering eller en kom-

2011-05-03 6 (8) bination av dessa. Instrumenten blir höggradigt rena redan efter steg två, under förutsättning att de är i bra skick och att den mekaniska rengöringen utförts omsorgsfullt. För att uppnå steril nivå måste värmebehandling ske i en sluten förpackning som inte bryts förrän vid användningstillfället. Höggradigt rent gods får inte beröras med händer och ska direkt efter ugnens öppnande överföras till en skyddad miljö, lämpligtvis en plåtask med lock som inte öppnas förrän de ska användas. Naturligt vis är det även viktigt att plåtaskens insida är höggradigt ren. Detta kan t.ex. uppnås genom att även asken får gå med i ugnen. Det är inget problem att flera instrument förvaras i samma ask om de ska användas vid samma tillfälle. Det rekommenderas dock inte att instrumenten förvaras i askar som kommer att öppnas flera gånger. Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk behandling och Smittskydd Stockholm anger att s.k. diskdesinfektorer bör användas, alternativt kemisk desinficering för värmekänsliga instrument. En diskdesinfektor ersätter kemisk rengöring och värmebehandling och torkar dessutom godset. Kostnaden för en diskdesinfektor är ofta högre än för en varmluftsugn eller autoklav, men det blir vanligare med mindre och prisvärda modeller. En verksamhet med fotvård och en som utför piercing desinficerade sina instrument genom kokning i vatten efter mekanisk rengöring. Om detta utförs rätt, är det en väl fungerande metod. En förutsättning för att det ska fungera i praktiken är att instrumenten inte berörs efter kokningen. Metoderna för att rengöra instrumenten bedömdes i de flesta fall fungera tillräckligt bra, även om det hade varit önskvärt att verksamheterna övergick till att använda diskdesinfektorer. Miljö- och hälsoskydd är mycket skeptisk till sliphuvuden av sandsten och liknande porösa material eftersom de är mycket svåra att rengöra. Det är viktigt att komma ihåg att den här typen av instrument inte kan uppfylla kraven för höggradig renhet. Även förvaringen av sliphuvuden är tveksam, eftersom de i de flesta fall sker öppet i rummet, i en hållare där samtliga sliphuvuden är samlade. Risken att smitta sprids med denna typ av instrument bedöms som möjlig när förutsättningarna finns. I övrigt kommer miljö- och hälsoskydd att behöva söka stöd för sin uppfattning om smittrisken med den här typen av verktyg eftersom de används på ett sätt som är väl etablerat inom fotvårdsbehandling och även under utbildningen. Alternativa sliphuvuden i annat utförande som går att rengöra och lämpligare förvaring lämpligt vore önskvärt. Rakblad -Non Steril Flera verksamheter använder sig av rakblad som är märkta non steril. Eftersom rakblad är avsedda att skära igenom huden är det ett krav att de ska de vara sterila. Miljö- och hälsoskydd har uppmärksammat verksamhetsutövarna på detta och framfört att de måste köpa sterila rakblad om de ska användas för hygieniska behandlingen. Sporprov För att säkerhetsställa sterilisatorns funktion anser miljö- och hälsoskydd att sporprov ska utföras regelbundet, och minst två gånger per år. Provresultat ska sparas så att det kan uppvisas för tillsynsmyndigheten. Enligt Socialstyrelsen bör sporprov tas varje kvartal. Detta är något som det slarvas mycket med. Endast i några enstaka fall kan obrutna kedjor av sporprov visas upp. Miljö- och hälsoskydd kräver enbart att proven behöver göras två gånger per år. Eftersom autoklav och varmluftsugn är ett extra steg efter kemisk desinficering framstår kravet lite märkligt. Så länge systemet används, bör ugnarna dock kontrolleras. Kravet på sporprov kan dock eventuellt komma att skärpas.

2011-05-03 7 (8) Vid tidigare inspektion kunde endast fyra verksamheter uppvisa protokoll från sporprov. Kemikaliehantering Alla som yrkesmässigt hanterar kemikalier ska ha tillräcklig kunskap om produkternas effekter på människor och miljö. För miljö- och hälsofarliga kemikalier ska säkerhetsdatablad begäras in från leverantören så att tillräckliga försiktighetsåtgärder kan vidtas vid användning och hantering av avfall. Enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll ska verksamhetsutövaren ha en förteckning över de kemikalier som kan innebära risker från hälso- eller miljösyn-punkt; e.g. de kemikalier som är märkta med en farosymbol. Förteckningen ska även innehålla ungefärlig förbrukningsmängd och information om hälso- och miljöskadlighet och dess klassificering med avseende på detta. Uppgifterna hittas i produktens säkerhetsdatablad. Alla verksamheter hade några miljö- eller hälsofarliga kemikalier; framförallt rengöringsmedel och desinficeringsmedel. I många fall fanns en kemikalieförteckning och även säkerhetsdatablad, vilket vid den tidigare inspektionen inte var fallet. Verksamhetsutövarna informerades om skyldigheten att byta ut en miljöskadlig produkt mot en mindre miljöskadlig produkt, om alternativ finns och att komplettera förteckningen och säkerhetsdatabladen där det saknades. Avfall Verksamheternas avfall ska källsorteras. Farligt avfall och stickande/skärande avfall ska lämnas till en återvinningsanläggning som tar emot avfall från verksamhetsutövare. Kvitto från inlämningen ska sparas i minst fem år. När det gäller stickande skärande verksamheter handlar detta främst om rakblad. En plastburk med rakblad tar många år att fylla upp för en normalstor verksamhet. En felaktig hantering av skalpellblad eller en otydlig märkning på avfallsfraktionen innebär framförallt risk för renhållningsarbetarna som kan skada sig. Inlämning ska ske på en anläggning som kan ta emot verksamhetsavfall och hantera denna form av avfall, exempelvis Hagby återvinningsanläggning i Täby (08-505 804 00) eller Högbytorp i Upplands- Bro (08-795 46 80). De flesta verksamheter hade ett separat kärl som var märkt att det innehåller riskavfall;- stickande skärande. Vid den tidigare tillsynsomgången vara en vanlig brist att just märkningen saknades på avfallsfraktionen. Egenkontroll Två verksamhetsutövare kände vid denna tillsynsomgång inte till kravet på egenkontroll. Hos tre verksamhetsutövare saknades egenkontroll helt. Vid den tidigare tillsynsomgången var det fem verksamhetsutövare som inte hade något egenkontrollprogram. Flertalet kan dock visa upp ett kontrollprogram, även om kvalitén och noggrannheten i rutinerna skiljer sig starkt åt mellan de olika verksamheterna. Enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll ska egenkontrollen innehålla följande; 1. Ansvarsfördelning; Det ska klart framgå vilket ansvar verksamhetsutövaren har för lokalen och vilket ansvar eventuell hyresvärd och/eller fastighetsägare har. Om verksamheten delar lokal med annan verksamhet ska fördelningen av ansvaret mellan verksamheterna framgå. Delar av uppgifterna kan i hyresavtal. Uppgifter som kan ingå är t.ex. ansvar för städning och rengöring, värme- och vattensystem, ventilation, ytskikt på golv och väggar, ingrepp och åtgärder som får göras i lokalen etc.

2011-05-03 8 (8) 2. Kunskap, erfarenhet och vidareutbildning; Enligt 2 kap. 2 MB ska den som bedriver en verksamhet ha den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda människors hälsa. Egenkontrollen ska innehålla utbildningsbevis, bevis från kursdeltagande etc. 3. Rutiner för att säkerställa god hälsonivå; T.ex. rengöringsrutiner för lokalen, detaljerad beskrivning av hur instrument rengörs och desinficeras, rutiner för sporprov, hantering av avfall etc. 4. Riskbedömning; Verksamheten ska identifiera vilka moment som utgör de största riskerna utifrån ett hälso- och miljöperspektiv. Bemötande och behandling av människor med särskild smitta kan också ingå här liksom rutiner för att hantera klagomål. 5. Kemikalieförteckning och säkerhetsdatablad; Slutsatser När projektet är avslutat kommer samtliga lokaler som erbjuder fotvård att ha handfat och utslagsvask i behandlingslokalen. Tatueringsverksamheten kommer att ha särskilda arbetskläder som tvättas och förvaras på lämpligt vis. Hälften av verksamhetsutövarna har deltagit i seminariet om smittskydd och resistenta bakterier. De lokaler som varit i sämst skick kommer att vara åtgärdade. Det är miljö- och hälsoskydds uppfattning, att de hygieniska förutsättningarna hos verksamheter som erbjuder stickande och skärande behandling i Järfälla totalt sett kommer att vara märkbart förbättrade när projektet avslutas. Flertalet av lokalerna håller dessutom lokalmässigt nu en hög standard jämfört med den tidigare tillsynsomgången. Fortsatt arbete bör framförallt läggas vid att fokusera på ökad kunskap och förståelsen för hur smitta sprids och förebyggs eftersom det här de största riskerna bedöms finnas. Miljö- och hälsoskydd bör på olika sätt verka för att kunskap om smittspridning och resistenta bakterier kontinuerligt sprids i kommunens verksamheter som arbetar med stickande och skärande behandlingar. Det finns olika sätt att arbeta med detta. Det är också viktigt att miljö- och hälsoskydd ställer höga krav på lokalerna i samband med nyanmälningar och bl.a. verkar för att separata utrymmen för rengöring tas i anspråk i större omfattning än tidigare. Fördelarna med diskdesinfektorer bör framhållas framför andra rengöringssätt. Med hänsyn till risken för allvarlig smitta är det viktigt att tillsynen i denna typ av lokaler inte blir eftersatt och att varje lokal bör besökas minst en gång vart tredje år. Karin Seleborg Miljöchef Helena Fornstedt Miljö- och hälsoskyddsinspektör Expedieras Miljö- och bygglovsnämnden