Rapport Samordningsförbundets insatser för unga 2014-09-05, slutversion sakgranskning och slutversion.docx 1 (12)
R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 3 1.1 Rekommendation... 4 2 Syfte... 5 2.1 Revisionsfrågor... 5 2.2 Metod... 5 3 Målgruppens storlek... 5 3.1 Iakttagelse... 6 4 Team Linus och andra insatser... 6 4.1 Orsak till avslut... 7 4.2 Psykisk ohälsa... 7 4.3 Iakttagelse... 8 5 Insatser via ISA... 8 6 Hopp-HAA... 9 7 Insatser via Bona... 10 7.1 Iakttagelse... 10 8 Insatser för personer folkbokförda i Vadstena... 10 9 Samverkan mellan aktörerna... 10 9.1 Iakttagelse... 11 10 Svar på revisionsfrågor... 11 10.1 Rekommendation... 12 sakgranskning och slutversion.docx 2 (12)
1 Sammanfattning Revisionen i Samordningsförbundet Motala Vadstena har uppdragit åt EY att genomföra en granskning av förbundets insatser för unga vuxna i åldern 18-30 år. Syftet med granskningen har varit att bedöma ändamålsenligheten i de insatser som görs för målgruppen utifrån dess omfattning och sammansättning. Framtagning av material och underlag till granskningsrapporten har skett i form av intervjuer med personalgrupper som arbetar med Team Linus, ISA, Bona och Hopp-HAA. Intervjuer har också skett med chefen för Samordningsförbundet som också varit behjälplig med att ta fram aktuell verksamhetsstatistik. I granskningen framkommer följande. Under den period som granskningen avser, juli 2013 fram till sommaren 2014 var det uppskattningsvis ca 300 individer i åldern 18-30 år som kunde vara aktuella för olika insatser via Samordningsförbundet. Sammanlagt ca 130 individer har varit remitterade till Team Linus under den aktuella perioden. En utvärdering som gjorts av sysselsättningssituationen för dessa individer visar att ca 40 procent eller 52 avslutat sin kontakt med Tema Linus. Av dessa har en anställning utan subvention. Många av dem som kategoriserats som sysselsatta har praktik eller har blivit rehabiliterade i Team Linus så att de kan söka arbete på egen hand via arbetsförmedlingen. En tredjedel av de som avslutat insatsen via Team Linus har aktualiserats i nya projekt. Av de som genomgått ISA och Hopp-HAA har flera förändrat sin livssituation. Det rör sig om så små numerärer att det inte är riktigt relevant att uttrycka dem i procent, men en förändring kan ändå skönjas. Samma gäller för dem som deltagit i Bona. Frågan är sedan om dessa förändringar är tillräckliga och kan de mot den bakgrunden anses som ändamålsenliga med hänsyn till målgruppen? Det rimliga svaret är både ja och nej. Ja, därför att det är en grupp som redan från början utmärkts av att de haft mycket svårt att få sysselsättning eller autonomi via egen försörjning. Detta beroende på de problem de haft i form av psykisk ohälsa ofta i kombination med andra omständigheter som gjort det svårt för dem att skapa sig en egen plattform på arbetsmarknaden innan de aktualiserats för Samordningsförbundet. Mot bakgrund av det är varje tillskott till egen försörjning/egen väg till fortsatt utbildning eller autonomi naturligtvis välkommen, både för individen och för samhället. Även om det tar tid. Nej, därför att granskningen ändå visat på att det finns en del strukturella ofullkomligheter i samverkansmodellen. Enligt intervjuer har renodlingen av de samverkande parternas insatser resulterat i att det finns ett glapp mellan aktörerna. Det kan inte uteslutas att detta glapp försenar en aktiv insats för de berörda som i sin förlängning medför att det tar lite för lång tid att nå resultat. sakgranskning och slutversion.docx 3 (12)
1.1 Rekommendation Samordningsförbundet rekommenderas att se över handläggningsprocessen så att insatserna planeras utifrån ett helhetsperspektiv via Samordningsförbundet och inte som nu vara en förlängning av den remitterade aktörens uppdrag men med stöd av andra aktörers verktyg. sakgranskning och slutversion.docx 4 (12)
2 Syfte Revisionen i Samordningsförbundet Motala Vadstena har beslutat genomföra en granskning av förbundets insatser för unga vuxna i åldern 18-30 år. Syftet med granskningen har varit att bedöma ändamålsenligheten i de insatser som görs för målgruppen utifrån dess omfattning och sammansättning. 2.1 Revisionsfrågor De frågor som har besvarats i granskningen har varit: Hur många ungdomar, uppdelade per kommun, har varit berörda av insatser under perioden 1 juli 2013 till och med 30 juni 2014? Vilka insatser har varit aktuella? Hur har samverkan fungerat mellan aktörerna kring de insatser som gjorts? Vilka resultat har insatserna givit? 2.2 Metod Granskningen har genomförts i form av genomgång av verksamhetsuppgifter och underlag från olika typer av insatser samt intervjuer med chefen för Samordningsförbundet, personal som direkt arbetar med att stödja ungdomar att komma till egen försörjning eller egen sysselsättning. Rapporten har sakgranskats av alla intervjuade. 3 Målgruppens storlek Den målgrupp som blir aktuella för Samordningsförbundet är mycket utsatt i fler avseenden. Många har en tung social problematik, många har också en ofullständig och tidigt avbruten skolgång bakom sig, många lever isolerade, en del har missbruksproblem, andra kan ha olika psykiska störningar. Det är inte ovanligt att individerna har flera av dessa problembilder i olika grader samtidigt. Individerna är redan aktuella hos någon av de samverkande parterna sedan lång tid, och är föremål för olika överväganden om insatser. Men en remiss till Samordningsförbundet kan för en del vara en nyckel till förändring. Remissen möjliggör att den remitterade aktören kan söka samverkanslösningar via andra parter. Dessa lösningar blir möjliga när individen samtycker till samverkan. Då kan myndigheterna få tillgång till all nödvändig information om den sökande från andra myndigheter också. Och utifrån en ny, gemensam bild av individens behov, resurser och erfarenheter kan kanske andra överväganden göras för att individen skall nå fram till egen försörjning eller sysselsättning. Det finns inte någon löpande verksamhetsstatistik som exakt anger målgruppen utifrån olika parametrar. Från år 2014 har man på Samordningsförbundet börjat lägga in alla ärenden i SuS-sektorövergripande uppföljningssystem. När inrapporteringen är komplett kommer det att gå att ta ut rapporter från systemet. En annan omständighet, till att det är svårt att exakt ange målgruppens storlek, är att personal som arbetar på uppdrag av Samordningsförbundet även kan vara ett kompetensstöd som experter hos de olika aktörerna i individärenden utan att dessa individer förs över formellt till Samordningsförbundet. En del individer får på så sätt olika stödinsatser av Samordningsförbundets personal utan att de i formell mening ses sakgranskning och slutversion.docx 5 (12)
som åtgärdade av Samordningsförbundet när effekterna av förbundets arbete bedöms. En del uppskattningar säger att andelen sådana ärenden kan uppgå till tio st/månad per resursperson. Det totala antalet är större. I samtal med en handläggare inom Samordningsförbundet uppskattades att antalet ungdomar som skulle kunna anses aktuella för Samordningsförbundet under den aktuella perioden kan ha uppgått till sammanlagt omkring 300 individer men inte fler än 500 individer i båda kommunerna och där merparten avser Motala kommun. En uppskattning som en handläggare gjorde i intervjun var att en tredjedel av de som är remitterade till Samordningsförbundet först borde ha utretts mer och fått en annan lösning hos någon av de ingående parterna innan Samordningsförbundets insatser aktualiseras. Ansvariga från Vadstena kommun framhåller i sin intervju att de inte haft någon person anvisad till Samordningsförbundet under den aktuella granskningsperioden. På Samordningsförbundet framhålls att Vadstena kommunen haft två individer, men att dessa är remitterade från annat håll än kommunen. 3.1 Iakttagelse Det är svårt att ange det faktiska antalet ungdomar som varit berörda av insatser under den aktuella granskningsperioden. De uppgifter som används är ungefärliga. 4 Team Linus och andra insatser Basen i Samordningsförbundets arbete är Team Linus. Team Linus arbetar med att rehabilitera de individer som de samverkande parterna remitterar. Team Linus arbetar med alla i åldern 18-64 år, men en prioriterad grupp är unga vuxna med psykisk ohälsa i åldern 18-30 år. Under den granskade perioden har, enligt särskilt manuella beräkningar sammanlagt 132 ungdomar varit aktuella för insatser via Team Linus. Det var nästan lika många kvinnor som män. Alla kom från Motala. Under de senaste åren har antalet ökat år från år. Alla som aktualiseras i Team Linus är formellt remitterade. Flertalet av de remitterade kommer från antingen arbetsförmedlingen eller psykiatrins öppenvårdsverksamhet, men antalet remittanter är stort. Flertalet av de som remitterats har varit i åldern 23 år och äldre. Frågeställningen i remissen styr den kommande insatsen. Frågeställningen kan t.ex. röra sig om Hjälp att komma igång Arbetsträning Praktik I samband med remissen får individen lämna samtycke till insatsen från Samordningsförbundet. Om det ges sker en sammanställning av uppgifter om individen från alla berörda samverkande parter. Då är utredningsprocessen iscensatt inom Samordningsförbundet sakgranskning och slutversion.docx 6 (12)
Den sammanställda informationen ligger sedan till grund för att bistå individen utifrån syftet med remissen, dvs. vad man skall uppnå med sin samverkan. Individen möter personer med olika kompetenser, får hjälp i bästa fall att komma vidare. Inte sällan uppfattas kunskapen hos många individer om samhället vara begränsad, enligt en av de intervjuade. Det finns en orsak till att de är hos oss, de har varken en vettig försörjning eller en vettig vardag, därför är de hos oss. Under granskningsåret har 52 av de 132 ärendena avslutats. De övriga är fortfarande aktuella för olika typer av insatser via Tema Linus. 4.1 Orsak till avslut Orsak Antal % Praktik/arbete via AF 16 31 Studier 4 8 aktivitetsersättning 2 4 LSS-insats och daglig verksamhet 3 6 Andra projekt (ISA, MODD, HOPP-HAA etc.) 8 15 Insats via ordinarie verksamhet, konsultation 10 19 Arbetspraktik i kommun 3 6 Boendestöd 1 2 Vårdbehov, missbruk 2 4 Kontakt upphört (flyttat, avbrutit etc.) 3 6 Totalt 52 101 Kommentarer till tabellen Att ta fram relativa tal på en liten numerär är vanskligt, men syftet här är att ge en uppfattning om relationen mellan orsakerna till avslut ur projektet Team Linus. Att det blir 101 procent beror på avrundning. I realiteten är det inte 31 procent som gått ut i egen försörjning via arbetsförmedlingen utan flertalet av dessa individer är aktuella för praktik eller att söka arbete via arbetsförmedlingen. En av de 16 som ingår i gruppen har en anställning utan subvention. Det är en förhållandevis stor grupp som slutat i Tema Linus till förmån för andra projekt eller blivit föremål för fortsatta insatser hos ordinarie verksamhet 34 procent. 4.2 Psykisk ohälsa Inom Samordningsförbundet har man tidigare gjort ett försök till en kartläggning av gruppen ungdomar med psykisk ohälsa. Därvid framkom följande i huvuddrag: Många har en neuropsykiatrisk diagnos (Aspegers syndrom, Autismspektrumstörning, Autistiskt syndrom, ADHD, ADD) Finns personer som ännu inte har någon diagnos men varit aktuella för insatser under lång tid Finns personer med lindrig utvecklingsstörning Finns personer med personlighetsstörning sakgranskning och slutversion.docx 7 (12)
Finns personer med Atypisk depression Finns personer med missbruk eller före detta missbruk av alkohol eller andra droger Av de som hade en diagnos kunde följande noteras för ett år sedan (juni 2013). Det var sammanlagt 22 individer Fyra hade flyttat från Motala Åtta hade eller sökte sjukersättning Två hade aktivitetsersättning i varierande grad Fem hade olika typer av sysselsättning En avtjänade ett långt fängelsestraff En hade ett pågående missbruk sedan 30 år Två hade avslutat sina kontakter med vården utan fungerande vårdplanering, dvs. vården visste inte vad som hade hänt Av de som inte hade någon diagnos var följande aktuellt för ett år sedan. Det var sammanlagt 34 individer. 21 var aktualiserade för neuropsykiatrisk utredning Fem hade inte uppfyllt kriterierna för neuropsykiatrisk diagnos Fyra hade flyttat Två hade längre ingen kontakt med vården Olika missbruksproblem Om man ser till förbundets uppdrag att stärka individen till egen försörjning eller arbete drogs vid denna tidpunkt slutsatsen att det saknades information om den aktuella situationen i många fall. Svårigheten med att skapa möjligheter till egen försörjning eller sysselsättning kan kanske belysas av följande exempel. En individ kan ha fått sin utbildning i grundsärskolan och klarat sina uppgifter. Efter skolan har individen fått praktik. Då har svårigheterna uppdagats och individen kanske får sluta. Arbetsförmedlingen kan inte bistå med ny praktik utan individen aktualiseras i Samordningsförbundet. En annan kan ha hunnit bli 30 år utan att etablera sig på arbetsmarknad eller ordnat med egen försörjning. I utredningsarbetet framkommer att individen kanske bara har fullföljt grundskolan till sexan. Kunskapen om myndigheterna är begränsad. Stödet får många gånger karaktären av motivationssamtal och hjälp att hitta rätt bland myndigheterna innan samtalen kan resultera i konkreta insatser. 4.3 Iakttagelse Flertalet av de som slutat Team Linus under den undersökta perioden har även efter avslutet en skör individuell situation. Få kan sägas ha en stabil sysselsättning ordnad, många befinner sig i andra åtgärder, studier, jobbsökeri eller fortsatta behandlingsinsatser. 5 Insatser via ISA En speciell insats är ISA. ISA är en insats för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och där de traditionella redskap som parterna kan tillhandhålla är otillräckliga. ISA är öppen för individer både från Motala och Vadstena, men ingen har hittills varit från Vadstena. Insatsen är individanpassad. Individer kan komma till ISA sakgranskning och slutversion.docx 8 (12)
antingen via Samordningsförbudet, andra direkt från någon av de samverkande parterna. Helst vill man få individer från Team Linus. Då finns en samlad bild och man kan titta på om de lösningar som finns är det mest lämpliga. Det kan kanske vara så att en individ har försörjningsstöd men är handikappad. Då hjälper man till att ändra försörjningen till aktivitetsersättning från försäkringskassan t.ex. Syftet med insats via ISA är att individen skall komma ut i en meningsfull sysselsättning. ISA är inget eget verktyg eller program utan sysselsättningen ordnas via andra. Insatserna är inte tidsbegränsade. ISA är en arbetsmetod, dvs. den saknas en egen arbetsplats. ISA använder sig av samhällets övriga resurser, såväl offentliga som privata. Planeringen för insatsen görs med individen. Individens möjligheter och svårigheter identifieras i samtal. Behov av individuella anpassningar/åtgärder kartläggs. När detta är klart undersöker man möjligheten till en sysselsättning. När sysselsättningen påbörjas får individen fortlöpande det stöd som behövs. Målet är att individen med hjälp av sin sysselsättning skall öka sina möjligheter till varaktig sysselsättning eller anställning. Under den granskade perioden har 32 individer varit och en del är alltjämt aktuella för insatser via ISA. Av de 32 har 10 vid granskningstillfället avslutat sina insatser. Av dessa har två flyttat från kommunen, två är aktuella för fortsatta insatser hos arbetsförmedlingen, två är aktuella för daglig verksamhet via kommunen, två är aktuella för studier, en har avlönat arbete och i ett fall är det oklart vad som hänt med individen. Det som utmärker insatserna via ISA är att det rör sig om unga personer. De är på väg in i vuxenvärlden, i färd med att etablera sig i eget boende och kanske också att etablera stabila parrelationer. De får i många fall stödjande insatser från primärvårdens öppenvård och habilitering, försäkringskassan alternativt kommunen i form av försörjningsstöd och boende. Det uppfattas vara i en utsatt situation och där samverkan mellan aktörerna är nyckeln för att insatserna skall fungera. ISA började för något år sedan som en särskild insats utifrån erfarenheter om beslut om daglig verksamhet inom LSS. När verksamheten drogs igång via Samordningsförbundet var uppfattningen att man på ett år kanske skulle ha ett tiotal placeringar. Erfarenheten bland handläggare så här långt är positiv. 6 Hopp-HAA Hopp-HAA är en annan särskild insats. Det handlar om att personer får möjlighet att praktisera i ett stall fem dagar per vecka, förmiddagar. Personalen på Samordningsförbundet hämtar varje morgon upp de personer som anvisats, kör ut dem till stallet och där får de delta i alla sysslor som hör till ett ridhus. Under hösten 2013 deltog tre tjejer och våren 2014 har fem tjejer deltagit. Programmet har pågått i tolv veckor. Resultatet uppfattas positivt. Individerna har fått lite rutin, mer struktur på sin vardag och känner att de gjort en insats. Handläggaren har kontakt med näringslivet och försöker på olika sätt hitta vägar fram till annan praktik, anställning eller vidareutbildning. sakgranskning och slutversion.docx 9 (12)
Av de åtta tjejerna har två gått vidare till olika typer av praktik, en är aktuell på arbetsförmedlingen, tre skall börja studera, en skall ansöka om daglig verksamhet och en har hoppat av. 7 Insatser via Bona Bona bedriver en ettårig kurs för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och som delfinansieras av Samordningsförbundet. Det finns en koppling mellan Team Linus och de personer som erbjuds kursen via Bona. Under den aktuella granskningsperioden har 13 individer varit föremål för insatser via Bona. I den uppföljning som gjorts i samband med den här granskningen hade tre praktik, två arbete, tre varvade teori och praktik och tre var inskrivna för fortsatta studier på Bona Folkhögskola. En var sjukskriven och för en individ var situationen okänd. 7.1 Iakttagelse Bland handläggare uppfattas individerna ha presterat stora förändringar inom ISA och Hopp-HAA. Innan var de helt passiviserade, kanske, efter insatser kan någon eller några betraktas som aktivt arbetssökande av arbetsförmedlingen, dvs. de erbjuds stöd att söka arbete. Det säger något om i vilken situation individerna är. Effekten av insatserna skall bedömas utifrån detta. 8 Insatser för personer folkbokförda i Vadstena I den materialinsamling som gjorts i granskningen framgår att inte några individer varit folkbokförda i Vadstena kommun under den aktuella undersökningsperioden. Kontakter med företrädare för Vadstena kommun visar att det funnits en handfull ungdomar som varit i behov av samordnande insatser. Ungdomarna har fått stöd inom ramen för det ordinarie samarbetet mellan Vadstenagymnasiet, kommunens arbetsmarknadsenhet och arbetsförmedlingen. Från kommunens sida framhålls emellertid att det ändå kan finnas ett mörkertal för unga vuxna som går i eller har avslutat sitt gymnasium på annan ort (Motala). Ungdomen kan då ha haft fortsatt kontakt med arbetsförmedlingen på orten, något som Vadstena kommun inte känt/känner till. 9 Samverkan mellan aktörerna I de fall remiss skickas och samtycke ges finns etablerade rutiner och former för samverkan mellan berörda parter. Man kan kanske behöva lösa den ekonomiska situationen genom att den enskilde förs över från försörjningsstöd till försäkringskassan. Andra förändringar blir också lättare att genomföra när parterna kan samverka på ett smidigare sätt. Överlag uppfattas samverkan fungera parterna emellan, det är snarare kanske så att individernas behov inte alltid svarar mot de förutsättningar parterna har till hands. I det perspektivet framstår de redskap man har som otillräckliga. Men samtidigt pekar en av de intervjuade på att i och med att samverkan förbättrats har varje part tydligare än förr definierat sina grunduppdrag vilket inneburit att de sakgranskning och slutversion.docx 10 (12)
samtidigt avgränsat sina insatser. Effekten av renodlingen har blivit att det uppstått ett tomrum mellan aktörerna som inte fylls av någon. Detta är en uppfattning som förstås av en annan handläggare, men som i sina individuella insatser däremot inte ser att det saknas några konkreta verktyg i den operativa samverkan. 9.1 Iakttagelse Enligt ledningen för Samordningsförbundet är de beskrivningar av samverkan som framkommer ovan riktiga, var och en för sig. Det indikerar att det alltjämt finns behov av att samverkan förbättras mellan de berörda aktörerna. Operativt förefaller den fungera men strukturellt kan det finnas behov att se över hur samverkan kan stärkas. 10 Svar på revisionsfrågor I granskningen skulle ett antal frågor besvaras. Fråga: Hur många ungdomar, uppdelade per kommun, har varit berörda av insatser under perioden 1 juli 2013 till och med 30 juni 2014? Svar: Under den granskade perioden har ca 150 individer i den aktuella målgruppen varit föremål för olika insatser. Flertalet av dessa i Team Linus. Det är relativt jämn könsfördelningen. Alla hör till Motala. Fråga: Vilka insatser har varit aktuella? Svar: Team Linus, ISA, Hopp-HAA och Bona. Dessa är finansierade via Samordningsförbundet. I Team Linus kan det också finnas individer som varit sysselsatta i en verksamhet som Samordningsförbundet inte finansierat. Fråga: Hur har samverkan fungerat mellan aktörerna kring de insatser som gjorts? Svar: Överlag uppfattas samverkan fungera bra mellan parterna, särskild i det rent operativa arbetet kring en individ som får insatser. På ett strukturellt plan beskrivs vissa brister. Dessa emanerar från att aktörerna renodlat sina uppdrag och roller. Till följd av det har insatsen kring individen reducerats hos alla berörda. Samtidigt som alla parter renodlat sina uppdrag har ett glapp uppstått mellan parterna. Det är viktigt att stärka de strukturella formerna för samverkan så att Samordningsförbundet når sina åtagande. I det rent operativa arbetet med att få till stånd en insats för den enskilda individen uppfattas det inte saknas några redskap. Samverkan ses som väl fungerande. Fråga: Vilka resultat har insatserna givit? Svar: De resultat som nåtts kan inte jämföras med verksamheternas ordinarie utfall, eftersom det i varje enskilt fall har bedömts behöva kompletterande insatser för att nå resultaten sysselsättning och/eller egen försörjning. Hade inte samverkan sökts hade någon insats sannolikt i många fall överhuvudtaget inte kommit till stånd. Man skall ha i minnet att den målgrupp som varit föremål för insatser måste anses vara mycket svår sakgranskning och slutversion.docx 11 (12)
att på kort sikt uppnå så grundläggande förändringar för som sysselsättning eller egen försörjning. Med det sagt kan följande konstateras. Av de som genomgått ISA och Hopp-HAA har flera förändrat sin livssituation. Det rör sig om så små numerärer att det inte är riktigt relevant att uttrycka dem i procent, men en förändring kan ändå skönjas. Samma gäller för dem som deltagit i Team Linus och Bona. Frågan är sedan om dessa förändringar är tillräckliga och kan de mot den bakgrunden anses som ändamålsenliga med hänsyn till målgruppen? Det rimliga svaret är både ja och nej. Ja, därför att det är en grupp som redan från början utmärkts av att de haft mycket svårt att få sysselsättning eller autonomi via egen försörjning. Detta beroende på de problem de haft i form av psykisk ohälsa ofta i kombination med andra omständigheter som gjort det svårt för dem att skapa sig en egen plattform på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av det är varje tillskott till egen försörjning/egen väg till fortsatt utbildning välkommen, både för individen och för samhället. Även om det tar tid. Nej, därför att granskningen ändå visat på att det finns en del strukturella ofullkomligheter i samverkansmodellen. Enligt intervjuer har renodlingen av de samverkande parternas insatser resulterat i att det finns ett glapp mellan aktörerna. Det kan inte uteslutas att detta glapp försenar en aktiv insats för de berörda som i sin förlängning medför att det tar lite för lång tid att nå resultat. 10.1 Rekommendation Handläggningsprocessen kring samverkan kunde planeras utifrån ett helhetsperspektiv via Samordningsförbundet och inte som nu vara en förlängning av den remitterade aktörens uppdrag men med stöd av andra aktörers verktyg. sakgranskning och slutversion.docx 12 (12)